Beslut efter riktad tillsyn

Transkript

1 Beslut Tingsryds kommun Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 Beslut 1 (9) Riktad tillsyn i Tingsryds kommun Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbudning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn. Ytterligare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? Tingsryds kommun besöktes av Skolinspektionen den 3 oktober 2014, då intervju med representanter för huvudmannen och intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen har också inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive kommun-/huvudmannabeslut inte tagit enskild ställning till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kommer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kommer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samtliga 30 besökta kommuner. Beslutet omfattar utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen Andelen asylsökande barn i åldrarna 6-19 år var under perioden den 1 januari - 30 april 2014 fyra procent av det totala antalet barn i åldrarna 6-19 år i Tingsryds kommun. Utifrån uppgifter som kommunen själv har lämnat för den 2 juni 2014 befann sig totalt 41 asylsökande barn i utbildning i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola i kommunen. Enligt uppgift från Migrationsverket vistades vid samma datum totalt 79 asylsökande barn i åldrarna 6-19 år i kommunen, i åldersspannet 6-18 år fanns det enligt Migrationsverket 66 asylsökande barn. Skillnaden mellan uppgifterna är störst för asylsökande barn i grundskoleåldern där kommunen uppgett 19 färre barn än Migrationsverket uppgett. Även på gymnasieskolan, har kommunen uppgett 13 färre barn än vad Migrationsverket uppgett. Om åldern för de barn som omfattas av Migrationsverkets uppgifter sänks till år, så sammanfaller uppgifterna. För åldrar som motsvarar förskoleklass skiljer sig uppgifterna åt. Kommunen uppger att de inte har asylsökande barn i kommunen medan Migrationsverket anger att det finns sex barn i åldern sex år.

3 Beslut 2(9) Tingsryds kommun har sedan tidigare tagit emot asylsökande familjer och de har främst placerats i orterna Ryd och Konga. Ar 2013 startades ett nytt asylboende i Kåranäs och samtidigt beslutade kommunen att utöka sitt flyktingmottagande, vilket medförde att de asylsökande barnen numera är placerande runt om i kommunen. Utbildningen är organiserad på olika sätt i de olika orterna. Inne i centralorten Tingsryd finns så kallad förberedelseklass för elever i årskurs 1-6 och Konga ingår eleverna i årskurserna 1-3 i ordinarie klassundervisning, medan de äldre eleverna åker buss till den så kallade förberedelseklassen i Tingsryd. I Ryd finns en så kallad förberedelseklass för årskurserna 1-6. Sedan 2013 har antalet asylsökande barn fördubblats i kommunen enligt huvudmannen. Kommunen har åtta grundskolor inklusive grundsärskola, och vid tiden för tillsynen har samtliga enheter utom en asylsökande barn. Kommunen har även en gymnasieskola, Wasaskolan, där asylsökande elever främst deltar i undervisning vid något av introduktionsprogrammen, främst inriktningen Språkmtroduktion. I Wasaskolans lokaler finns också ett så kallat Lärcenter med vuxenutbildning och Svenska för invandrare (SFI). Rektorn på Wasaskolan ansvarar också för dessa verksamheter. Gemensamt för årskurserna 1-6 uppges vara att tyngdpunkten i utbildningen för asylsökande barn ligger på att lära sig svenska men man undervisar även i matematik, engelska och bild. I förberedelseklassen för årskurs 7-9 undervisas eleverna i svenska, matematik, engelska, hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. På introduktionsprogrammet Språkintroduktion erbjuds eleverna att läsa de ämnen som krävs för att uppnå behörighet för gymnasieskolans nationella program. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen genomförde regelbunden tillsyn i Tingsryds kommun (dnr :168) med beslut Då konstaterades bland annat brister i kommunens beredskap för att ta emot nyanlända, från förskola till vuxenutbildning. Vid inspektionstillfället framgick att det även fanns bristande tillgång till studiehandledning på modersmålet trots konstaterat behov. Vidare framkom av tillsynen att flertalet av kommunens grundskolor erbjöd svenska som andraspråk som en form av stödundervisning och komplement till ämnet svenska och inte som ett eget ämne. Detta medförde att eleverna riskerade att inte få sin garanterade undervisningstid och därtill inte blev bedömda efter den kursplan som var till-

4 3(9) lämplig på deras undervisning. Tingsryds kommun har för Skolinspektionen redovisat vilka åtgärder kommunen vidtagit utifrån dessa förelägganden. Av denna riktade tillsyn framgår att Tingsryds kommun genomfört stora insatser där huvudmannen agerat för att skapa en organisation kring mottagandet av de asylsökande barnen i kommunens grundskolor och gymnasieskola. Barn och ungdomar erbjuds utbildning inom en månad från att de anlänt till kommunen. Undantag kan vara om det krävs särskilda anpassningar för till exempel elever med funktionshinder. I det sammanhanget kan kommunens, enligt samtliga intervjuade, välfungerande elevhälsa nämnas där rektorer beskriver att det bedrivs ett gediget samarbete för asylsökande elever i behov av stödinsatser. Kommunen har tagit ett samlat grepp om de asylsökande barnens utbildning, och kommunsamordnare har utsetts som upprätthåller kontinuerliga kontakter med Migrationsverket. Kommunen får även information om asylsökande barn via kommunens flyktingsköterska, arbetsförmedlingen och ibland även från socialförvaltningen. Rektorerna uppger att kommunens storlek gör att de har god kännedom om vilka barn som finns i kommunen. När asylsökande barn kommer till kommunen får rektorerna snabbt reda på det genom information från Migrationsverket, flyktingsköterskan eller genom grannar och kan söka upp familjerna för att erbjuda utbrtdning. Ibland hinner familjerna komma till skolan innan informationen från Migrationsverket nått fram, angelägna om att deras barn ska få börja skolan. Rektorerna beskriver att informationen från Migrationsverket ibland kan släpa efter. Då får uppgifter om familjer efterlysas när familjen redan kommit till skolan och efterfrågat inbjudan till skolgång. Kommunen har organiserat om modersmålsundervisningen samt studiehandledningen på modersmål genom att utse särskilt ansvariga personer som fördelar tillgänglig kompetens. Man erbjuder modersmål via modersmålslärare och dessa ger även eleverna studiehandledning på modersmålet. Som komplement ges även studiehandledhing on- line, och även modersmål kan ges on-line. Vidare har riktlinjer för mottagande av nyanlända elever utarbetats och dessa är kända av kommunens rektorer. Granskningen visar att kommunen har en beredskap att organisera om verksamheten och anpassa den i takt med ökat mottagande och behov. Av intervjuer och av dokument framkommer dock också att rektorerna upplever svårigheter med att skapa kontinuitet i undervisningen på grund av den stora rörligheten bland asylsökande barn. Rektorerna uppger dock att de ständigt söker nya arbetsformer för att det ska bli så bra som möjligt för alla elever. De beskriver även svårigheter med att "rigga" en verksamhet då man inte får tillräckligt med information från Migrationsverket, till exempel om hur mycket pengar rektorn har att röra sig med. Mycket av rektors arbetstid uppges gå åt till att finna nya flexibla arbetssätt för att snabbt kunna ta emot alla asylsökande barn och erbjuda

5 4(9) dem undervisning som motsvarar författningarnas krav. Denna flexibilitet utmanar rektors budget vilken tidvis uppges vara hårt ansträngd. Verksamheterna upplevs av rektorerna tidvis gå underbemannade på grund av att informationen om asylsökande barn ibland kommer sent från Migrationsverket. Granskningen visar att Tingsryds kommun har tagit ett samlat grepp om de asylsökande barnens utbildning, bland annat genom att utse kommunsamordnare, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Dessa har god kännedom om elevernas rättigheter och anstränger sig för att ge alla kommunens elever en utbildning som är av god kvalitet och lever upp till författningarnas krav. Det är dock viktigt att rektorerna som ansvarar för dessa barns utbildning också är lika involverade i elevernas utbildning så att arbetet inte blir alltför personberoende och så att ansvariga rektorer ges förutsättningar att följa upp och utvärdera de beslut om särskild undervisningsgrupp och, i förekommande fall, anpassad studiegång för dessa elever som de har fattat. Genom att rektor blir mer involverad i arbetet skapar huvudmannen förutsättningar för att vidtagna åtgärder, att skapa en fullgod organisation för mottagandet, blir bestående. Skolinspektionen pekar i beslutet på att Tingsryds kommun dock behöver utveckla riktlinjer för mottagande av barn som vistas i landet utan tillstånd. Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas mom följande områden: Att kommunen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av barn som vistas i landet utan tillstånd. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en kommun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se till att riktlinjerna är känna av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. Av de allmänna råden framgår också att en skola bör ha rutiner för hur mottagandet i skolan ska gå till och för hur skolintroduktionen ska se ut. Skolinspektionen efterfrågade inför sitt besök riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Skolinspektionen fick ta del av dokumenten, Arbetsmrin från Trojaskolan och Dackeskolan samt riktlinjer för Introduktionsprogrcimmets språkintroduktion på Wasaskolan. Av huvudmannens verksamhetsredogörelse och av intervjuer med rektorerna framkommer att Trojaskolans och Dackeskolans rutiner gäller för samtliga grundskolenheter. I

6 Beslut 5(9) kommunens dokument beskrivs arbetsgång för mottagande av asylsökande och kommunplacerade elever. Riktlinjerna är tydliga, till exempel vad gäller skolplacering och olika åtgärder som ska vidtas när barnet börjar skolan. Av gymnasieskolans riktlinjer framkommer att Språkintroduktionen utformas utifrån en bedönvning av varje enskild elevs språkkunskaper och behov och innehåller undervisning i svenska eller svenska som andraspråk. Språkintroduktionen innehåller även de grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning och som eleven inte har godkända betyg i. Det saknas dock, utifrån vad som framgår av inskickade dokument och genomförda intervjuer, kommunala riktlinjer för hur barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd ska tas emot i både grundskola och gymnasieskola. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Tingsryds kommun behöver utveckla sitt arbete med att ta fram tydliga riktlinjer för mottagande i skolväsendet av barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd. Uppföljning. Huvudmannen ska senast den 7 februari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Tingsryds Kommun ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skriftlig planering av de utvecklingsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden. För de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att Tingsryds kommun senast den 7 november 2015 ska inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser. Redogörelsen skickas per post till Skolinspektionen i Lund, Box 156, Lund eller via e-post, till skolmspektionen.lurid@skohrispektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :2380) i de handlingar som sänds in.

7 Beslut 6(9) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Anna Sandell, Ingrid Jacobsson och Annika Mullaart Ed deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

8 Bilaga 1 7(9) Information om den riktade tillsynen I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvaliteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granslovingen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av Utbildning för asylsökande barn och bann som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisning de möter inte svarar upp till författningarnas krav. I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på denna nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande barn eller ett barn som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbilohiing. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjlighet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedörnnmgar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som leders till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader Som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skolinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklingsområden följs upp efter ett år.

9 Bilaga 1 8(9) Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbildning som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förordningar. Detta görs med följande huvudfrågeställningar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmannen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetar för att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige* samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmannen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.1 den undervisningstid de har rätt till. 1 Riktmärket på en månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass och motsvarande bestämmelse saknas för gymnasieutbildning.

10 Bilaga 1 9(9) 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. Resultaten från den riktade tillsynen kommer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax: