Beslut för vuxenutbildningen

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Jönköpings kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(7) Tillsyn i vuxenutbildningen Skolinspektionen genomför tillsyn i Jönköpings kommun under våren Vid tillsynen intervjuar Skolinspektionen ansvariga för vuxenutbudriing i kommunen. Vuxenutbildningsenheten besöktes av Skolinspektionen den 11 april Fakta om vuxenutbildningen Den kommunala vuxenutbildningen i Jönköpings kommun är sedan den 1 juli 2012 helt upphandlad förutom särskild utbildning för vuxna. Elva utbildningsanordnare genomför utbildningen. Totalt genomför 453 kursdeltagare studier på grundläggande nivå och kursdeltagare på gymnasial nivå. 756 studerande genomför utbildning i svenska för invandrare. Enligt Skolverkets statistik från 2011 är det 20 procent av eleverna i svenska för invandrare i kommunen som har 0-6 års utbdchiing, 41 procent har 7-12 års utbildning och 39 procent har mer än tretton års utbddning sedan tidigare. Särskild utbildning för vuxna med 106 studerande bedrivs av den kommunala gymnasieskolan Bäckadalsgymnasiet. Ansvarig nämnd för den kommunala vuxenutbildningen är Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Jönköpings kommuns vuxenutbildning har tre rektorer, varav den ena rektorn tillika är vuxenutbildningschef. Dessa tre rektorer har ledningsansvar inom olika områden för att de studerande ska få den utbildning de har rätt till. I ledningsgruppen för vuxenutbildningen finns också en utbildningsledare med särskilt ansvar för kvahtet och uppföljningar av utbildningsanordnarnas verksamheter. Studie- och yrkesvägledningen är organiserad i kommunens öppna vägledningscentrum som är samlokaliserad med arbetsförmedlingen. Samverkan sker även med kommunens arbetsmarknadsavdelning. Kommunen har redovisat resultat i ämnena matematik, engelska och svenska som andraspråk på gymnasial nivå. I denna statistik från 2011 redovisas att huvuddelen av de studerande dels når kunskapsmålen på de nationeua ämnesproven, dels minst godkända slutbetyg efter avslutade kurser. Av Skolverkets statistik för år 2011 är det en mindre andel av eleverna i jämförelse med riket som avbryter studierna i den gymnasiala delen. Andelen studerande som bhr godkända i undervisningen i svenska för invandrare är enligt Skolverkets statistik 2011 högre än riket och en mindre andel av eleverna avbryter studierna i jämförelse med rikssnittet. I förhållande tiu riket når en större andel elever godkänt resultat på kortare tid i A-kurserna i svenska

3 3(7) för invandrare. I B-kurserna når en större andel än riket godkänt men antalet elevtimmar är högre än riket. I C-kurserna uppnår i stort sett samma andel elever godkänt som rikssnittet. De nationella proven i svenska för invandrare 2011 visar enhgt Skolverkets statistik på att mellan 65 och 70 procent av eleverna når målen på de nationella ämnesproven i kurserna B, C och D, detta överensstämmer i stort med rikets snitt. I samtliga elevgrupper redovisas enhgt Skolverkets statistik 2011, en högre kostnad per elev i jämförelse med riket. Kommunen redovisar att 100 procent av eleverna i särskild utbildning för vuxna når målen på grundsärskolenivå och 100 procent av eleverna når målen på gymnasiesärskolenivå. Två grannkommuner, Habo respektive Mullsjö kommun, har samverkansavtal med Jönköpings kommun avseende all kommunal vuxenutbildning. Helhetsbedömning Vuxenutbndningen i Jönköpings kommun är utlagd på ett stort antal utbildningsanordnare. Kommunen följer upp verksamheten noggrant genom regelbundna enkäter för de studerande och resultatsammanställningar. Kommunen genomför också kontinuerliga diskussioner avseende resultaten med utbildningsanordnarna. De tre rektorerna, som ansvarar för vuxenutbildningen, är också ute i verksamheterna och granskar undervisningen och deltar tillsammans med utbildningsanordnarnas lärare i utvecklingsinsatser för att nå en högre grad av måluppfyllelse. De kontinuerliga diskussionerna och täta uppföljningar borgar, enligt Skolinspektionens bedömning, för ett bra systematiskt kvahtetsarbete såväl avseende kunskapsuppdraget som värdegrundsarbetet. Studie- och yrkesvägledningen genomförs i olika former. Vägledningscentrum är öppet för de studerande och blivande studerande att tillsammans med studie- och yrkesvägledare diskutera vilka alternativ som finns till vidare studier. Informationen till medborgarna sker även den på olika sätt. Samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet är väl fungerande med bland annat gemensam information på det så kallade jobbtorget. Dock behöver de som studerar i särskild utbudning för vuxna också erbjudas studie- och yrkesvägledning i samband med att deras individuella studieplaner upprättas. Över huvud taget behöver kvaliteten på de individuella studieplanerna förbättras i samtliga verksamhetsformer så att de tydligare beskriver elevernas målsättningar med studierna. Skolinspektionen finner att Jönköpings kommun för närvarande erbjuder minst den utbildning som kommunen enhgt skolförfattningarna ska erbjuda.

4 4(7) Det finns en klar strävan från kommunen att erbjuda de studerande utbildning utifrån den enskildes behov. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 28 november 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Motivering Eleven ska erbjudas studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet av studieplanen. Elevens utbildningsmål ska anges i studieplanen. Enhgt skollagen ska det för varje elev finnas en individuell studieplan som ska innehåua uppgifter om den enskildas utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Enligt förordningen om vuxenutbddningen ska den individuella studieplanen utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras. Inför besöket på vuxenutbildningen i Jönköpings kommun har Skolinspektionen läst ett urval av individuella studieplaner. Dessa varierar i kvalitet och Skolinspektionen konstaterar att det som ofta är bristfäuigt är att det inte går att utläsa vad eleven ska uppnå med sina studier. Målformuleringarna är i en del fall alltför vaga som exempelvis "ska få ett jobb" euer "löneutveckling". Ett exempel på individuell studieplan saknade helt och hållet måldelen. Enhgt de intervjuade studie- och yrkesvägledarna beror detta på att det i ett tidigt stadie kan vara svårt för den enskilda eleven att veta målsättningarna. Intervjun med rektorerna bekräftar detta då de säger att de har uppmärksammat detta. Utbildningsanordnarna skickar in exempel på individueha studieplaner som

5 5(7) rektorerna utvärderar. Rektorerna har i dessa utvärderingar kunnat se att det skiljer sig i kvalitet mellan de olika utbildningsanordnarna. Särskild utbildning för vuxna genomförs på en av kommunens gymnasieskolor, Bäckadalsgymnasiet. Rektorerna uppger i intervjun att Bäckadalsgymnasiet har hela ansvaret, inklusive studie- och yrkesvägledning, för elever som deltar i särskild utbildning för vuxna. Vid intervju med personal från Bäckadalsgymnasiet framkommer att eleverna inte har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta innebär bland annat att eleverna inte kan erbjudas handledning av studie- och yrkesvägledning vid upprättandet av deras individueha studieplaner. Lärarna tillgodoser dock i den mån de kan vägledning för eleverna som deltar i särskild utbddning för vuxna. Jönköpings kommun ska därför se till att det för varje elev finns en individuell studieplan som ska innehålla uppgifter om den enskildas utbildningsmål. Kommunen ska även se till att aua elever får tillgång till studie- och yrkesvägledning i samband med upprättandet av elevernas individueha studieplaner. Författning 20 kap. 8, 21 kap. 8, 22 kap 10 skouagen. 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning. I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Josefin Roos Wallin. På Skolinspektionens vägnar Per Joel Jarlunger Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

6 Skolinspektionen Bilaga (7) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationeha målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tihståndet i skolväsendet utan i vilken utstiäckning huvudmannen, vid det aktueua granskningstiufället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skouag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, euer som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och lednmg. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna tiu företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

7 Skolinspektionen Bilaga (7) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterhgare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (