Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2007:41 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Lekenskolan, Tärnstigens skola och Korsträskskolan F-6 Parkskolan, Bäckskolan och särskolan Oasen F-6 Vidselskolan, Tväråselskolan och Vistträskskolan F-9 Älvåkraskolan 7-9 Gymnasieskola Älvsbyns gymnasieskola

3 Beslut Älvsbyns kommun Älvsbyn (6) Dnr :1551 Genomförd utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Älvsbyns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 15 september 2006 till den 25 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje rektorsområde. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I rektorsområdesrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 14 maj 2007 skall Älvsbyns kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits mot brister i kommunen samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Nygatan 18-20, Umeå Besöksadress: Nygatan Telefon: Fax: [email protected]

4 Beslut (6) Dnr :1551 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att verksamheterna i Älvsbyns kommun arbetar medvetet för att skapa en trygg och trivsam lärandemiljö för barn, elever och studerande. I de allra flesta fall uppnås också detta. Det finns dock grundskolor som behöver intensifiera sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö. Verbala kränkningar förekommer i varierande grad vid flera grundskolor. Kommunen måste försäkra sig om att berörda skolor förstärker sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö och att de vidtar åtgärder om incidenter skett. Kvalitetsarbetet i kommunen behöver förbättras. Arbetet med kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analyser behöver utvecklas. Nyttan av ett kvalitetsarbete måste förankras så att kvalitetsredovisningarna blir ett verktyg för att åstadkomma förbättringar i verksamheterna och därigenom bidra till att förverkliga de nationella målen. Alla kvalitetsredovisningar behöver i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Elever och föräldrar bör göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Det är enligt inspektörerna således viktigt att kommunens styrning och ledning av verksamheterna på ett tydligt sätt även omfattar deras kvalitetsarbete och hur det genomförs och fungerar. Rektorernas resultatansvar behöver också tydliggöras. Kommunen bör säkerställa att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal i tillräcklig omfattning i samtliga förskolor och att fler lärare har specialpedagogisk utbildning i grundskolan och särskolan. Med utgångspunkt i elevens rätt till likvärdig utbildning har kommunen och rektorerna också skäl att uppmärksamma den enskilde lärarens möjlighet till kompetensutveckling. Personalen visar ett tydligt engagemang i sitt uppdrag och eleverna är överlag positiva till skolan. Kommunens skolor har tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärarna bedriver i huvudsak undervisning i ämnen som de har utbildning i. Inspektionen visar dock att kommunen och grundskolorna i liten omfattning följer upp och utvärderar det samlade pedagogiska arbetet och vilka resultat som uppnås. Den uppföljning som genomförs koncentreras ofta till ämnena svenska, engelska och matematik. Grundskolorna behöver också i större utsträckning diskutera mål att sträva mot och se till att dessa mål i högre utsträckning kopplas till undervisningen. De senaste åren har betygsresultaten i grundskolan försämrats för att sedan under år 2006 förbättras. Det finns påtagliga variationer i resultaten och betygssättningen mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan. Kommunen bör således analysera de skillnader som finns för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. En övergripande analys av studieresultaten inom vuxenutbildningen bör också genomföras. Kommunen strävar efter tidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd och genomför årligen en inventering av resursbehov. Enligt inspektörerna behöver stödet inom förskolan ses över så att alla barns rätt till särskilt stöd säkerställs. Inom grundskolan dominerar stödåtgärder som sker utanför den klass eller grupp

5 Beslut (6) Dnr :1551 eleven tillhör. Kartläggningar och förändringar av elevers lärandemiljö genomförs sällan. Mot bakgrund av ovanstående behöver kommunen utvärdera de olika stödåtgärder som genomförs inom verksamheterna. Inspektionen har också visat att verksamheterna har ett flertal brister i förhållande till lagstiftningen. Det rör exempelvis mottagande och beslut inom särskolan, elevernas tillgång till förskoleklass och tillgång till modersmålsundervisning. Kommunen måste således förbättra sin styrning och ledning samt sin egen tillsyn över verksamheterna. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Flertalet förskolor och skolor saknar en egen likabehandlingsplan (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte en verksamhet som benämns förskoleklass och som i förhållande till förskola och grundskola är tydligt avgränsad. Kommunens information om skolformen och om föräldrarnas valmöjligheter blir således bristfällig och kommunen anvisar inte tydligt plats inom förskoleklassen. (2 b kap. 1 3 skollagen). - Det saknas beslut om mottagande i särskolan och det saknas dokumentation och beslut när elever på försök tas emot som elev i särskolan (3 kap. 3 och 6 skollagen). - Kommunen erbjuder inte och informerar inte elever och föräldrar om rätten till modersmålsundervisning. Vidare medverkar inte kommunen och förskolorna till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål (2 kap grundskoleförordningen och 5 kap. 7 gymnasieförordningen samt läroplanerna för förskolan, det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna). - Kommunen erbjuder inte och informerar inte om rätten till studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 grundskoleförordningen och 8 kap. 5 6 gymnasieförordningen samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Kommunens kvalitetsredovisning omfattar inte förskoleklass, vuxenutbildning och svenska för invandrare (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Det saknas beslut avseende särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång för eleverna i den så kallade Nornaskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

6 Beslut (6) Dnr :1551 Vidare bedömer Skolverket att följande områden i kommunen är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens uppföljning och utvärdering av förskoleverksamhetens samt vuxenutbildningen resultat behöver förbättras. - Samverkan mellan olika skolformer bör förbättras. - Kommunens och skolornas uppföljning och utvärdering av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen behöver förbättras. - Arbetet med att analysera variationen i resultat mellan skolor, gymnasieskolornas olika program samt resultaten mellan flickor och pojkar behöver förbättras. - Kommunen bör arbeta för att förbättra elevernas inflytande över sin utbildning. - Kommunens och grundskolornas arbete med en likvärdig bedömning och betygssättning behöver förbättras. - Kommunens, förskolornas och skolornas kvalitetsarbete behöver förbättras. - Kommunens och verksamheternas arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd behöver förbättras. - Grundskolelevernas tillgång till datorer behöver förbättras. - Tillgången till förskollärare inom förskoleverksamheten och personal med specialpedagogisk utbildning inom särskolan behöver förbättras. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Solweig Bäckman Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren, undervisningsråd Jonas Hedström samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 5 (6) Följande brister vid respektive rektorsområde eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Några förskolor i kommunen har inte upprättat kvalitetsredovisningar (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Lekenskolans rektorsområde - Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna har inte upprättat en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Lekenskolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Parkskolans rektorsområde - Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Parkskolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Vidsels rektorsområde - Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Den biträdande områdeschefen har ledningsansvaret som vilar på en rektor utan att benämnas rektor (1 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna har inte upprättat kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Åtgärdsprogram har inte utarbetats för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (avsnitt 2.2 läroplan för det obligatoriska skolväsendet och bilagan till förordning om kursplaner för grundskolan). Älvåkraskolans rektorsområde - För eleverna i särskild undervisningsgrupp är rektorsfunktionen delad och det är oklart vem som i praktiken har ledningsansvaret för den pedagogiska utvecklingen av skolorna (2 kap. 2 skollagen). - Grundskolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen).

8 Bilaga 6 (6) - I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (avsnitt 2.2 läroplan för det obligatoriska skolväsendet och bilagan till förordning om kursplaner för grundskolan). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Älvsbyns gymnasium - Kommunens avtal med Älvsby folkhögskola omfattar undervisning i andra ämnen än karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. (1 lag om entreprenadförhållanden inom skolan).

9 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun : 1551 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av verksamheten...8 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...15 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Älvsbyns kommun. Skolverket sände den 11 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 18 september till den 25 oktober De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Älvsbyns kommun genomfördes intervjuer med representanter från barn- och utbildningsnämnden, kommunens resurs- 1

10 team samt förvaltningen. Samtliga grundskolor, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt svenska för invandrare har besökts. Intervjuer har genomförts med elever, föräldrar, personal och skolledning. Vidare har intervjuer med personalrepresentanter från alla förskolor genomförts. Samtliga rektorer med ansvar för förskoleverksamhet har också intervjuats. Inga förskolor har besökts. Bedömningen av förskoleverksamheten vilar på kommunens dokumentation och genomförda intervjuer. Resultatet av inspektionen i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Älvsbyns kommun Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 362 Skolbarnsomsorg 250 Förskoleklass 73 Grundskola 917 Obligatorisk särskola 29 Gymnasieskola 238 Gymnasiesärskola 0 Kommunal vuxenutbildning 102 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 26 Svenskundervisning för invandrare 37 Källa: Kommunens egna uppgifter Älvsbyns kommun har cirka invånare och tillhör i statistiksammanhang kommungruppen glesbygdskommuner. Befolkningen i kommunen ökade med ett fåtal invånare förra året. Kommunen tar emot asylsökande barn och vuxna. Under flera år har kommunen ett vikande elevunderlag och delar av byskolors verksamheter har flyttats till centralorten och Vidsel. I kommunen pågår en översyn av organisationen där även skolstrukturen ses över. En förändrad organisation träder i kraft hösten Kommunens barn- och utbildningsnämnd ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Inom grundskolan genomför kommunen undervisning för nyanlända elever med utländsk bakgrund i form av så kallad förberedelseklass. Förskoleverksamheten i Älvsbyn bedrivs i form av förskola. Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1 5 år är drygt 80 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Sammanlagt finns det 10 kommunala förskolor i kommunen. Förskolorna är fördelade på tre rektorsområden. I kommunen finns inga familjedaghem eller enskilda förskolor. Grundskolan är organiserad i fyra rektorsområden. Den obligatoriska särskolan är ett eget rektorsområde med en rektor sedan hösten Eleverna i särskolan undervisas i grundsärskole- och träningsskoleklasser. Skolbarnsomsorg utgör en integrerad del i grundskolans verksamhet. Kommunens gymnasieskola, Älvsbyns gymnasium, erbjuder åtta nationella program. Det är barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, hotell- och 2

11 restaurangprogrammet, medieprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Dessutom finns det individuella programmet, som genomförs av Älvsby folkhögskola. Av kommunens ungdomar i årskurs nio sökte närmare 75 procent till Älvsbyns gymnasieskola år Inom gymnasieutbildningen finns ett samarbetsavtal mellan kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn som benämns Fyrkantensamverkan. Samarbetsavtalet innebär att eleverna har tillgång till hela utbudet av gymnasieprogram i de fyra kommunerna. Inom avtalsområdet gäller fri sökning för de fyra kommunernas elever. Kommunstyrelsen ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särvux och undervisning i svenska för invandrare. Inom vuxenutbildningen genomför kommunen grundläggande och gymnasial utbildning samt vårdutbildning och datakurser. Utöver detta samarbetar kommunens vuxenutbildning med högskola och universitet. Kvalificerad yrkesutbildning och collegeutbildning utgör ett par exempel på samarbete. Vuxenutbildningen i Älvsbyns kommun leds av en rektor. Inom vuxenutbildningen finns även ett samarbetsavtal motsvarande det i gymnasieskolan. Samarbetet mellan kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn innebär att de studerande har tillgång till hela utbudet av vuxenutbildning i de fyra kommunerna. I samarbetet ingår också gemensamma rektorsträffar och kompetensutveckling för personalen. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att verksamheterna i kommunen arbetar medvetet för att skapa en trygg och trivsam lärandemiljö för barn, elever och studerande. I de allra flesta fall uppnås också detta. Det finns dock grundskolor som behöver intensifiera sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö. Verbala kränkningar förekommer i varierande grad vid flera grundskolor. Kommunen måste försäkra sig om att berörda skolor förstärker sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö och att de vidtar åtgärder om incidenter skett. Kvalitetsarbetet i kommunen behöver förbättras. Arbetet med kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analyser behöver utvecklas. Nyttan av ett kvalitetsarbete måste förankras så att kvalitetsredovisningarna blir ett verktyg för att åstadkomma förbättringar i verksamheterna och därigenom bidra till att förverkliga de nationella målen. Alla kvalitetsredovisningar behöver i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Elever och föräldrar bör göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Det är enligt inspektörerna således viktigt att kommunens styrning och ledning av verksamheterna på ett tydligt sätt även omfattar deras kvalitetsarbete och hur det genomförs och fungerar. Rektorernas resultatansvar behöver också tydliggöras. Kommunen bör säkerställa att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal i tillräcklig omfattning i samtliga förskolor och att fler lärare har specialpedago- 3

12 gisk utbildning i grundskolan och särskolan. Med utgångspunkt i elevens rätt till likvärdig utbildning har kommunen och rektorerna skäl att uppmärksamma den enskilde lärarens möjlighet till kompetensutveckling. Personalen visar ett tydligt engagemang i sitt uppdrag och eleverna är överlag positiva till skolan. Kommunens skolor har tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärarna bedriver i huvudsak undervisning i ämnen som de har utbildning i. Inspektionen visar dock att kommunen och grundskolorna i liten omfattning följer upp och utvärderar det samlade pedagogiska arbetet och vilka resultat som uppnås. Den uppföljning som genomförs koncentreras ofta till ämnena svenska, engelska och matematik. Grundskolorna behöver också i större utsträckning diskutera mål att sträva mot och se till att dessa mål kopplas till undervisningen i högre utsträckning. De senaste åren har betygsresultaten i grundskolan försämrats för att sedan under år 2006 förbättras. Det finns påtagliga variationer i resultaten och betygssättningen mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan. Kommunen bör således analysera de skillnader som finns för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. En övergripande analys av studieresultaten inom vuxenutbildningen bör också genomföras. Kommunen strävar efter tidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd och genomför årligen en inventering av resursbehov. Enligt inspektörerna behöver stödet inom förskolan ses över så att alla barns rätt till särskilt stöd säkerställs. Inom grundskolan dominerar stödåtgärder som sker utanför den klass eller grupp eleven tillhör. Kartläggningar och förändringar av elevers lärandemiljö genomförs sällan. Mot bakgrund av ovanstående behöver kommunen utvärdera de olika stödåtgärder som genomförs inom verksamheterna. Inspektionen har också visat att verksamheterna har ett flertal brister i förhållande till lagstiftningen. Det rör exempelvis mottagande och beslut inom särskolan, elevernas tillgång till förskoleklass och tillgång till modersmålsundervisning. Kommunen måste således förbättra sin styrning och ledning samt sin egen tillsyn över verksamheterna I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana övergripande brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Inspektörernas bedömningar av resultaten i kommunens skolor finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Nedan görs en bedömning av kommunens övergripande ansvar för resultaten i verksamheterna. 4

13 Förskoleverksamhet Vid intervjuer med personal och föräldrar framkommer att kommunen generellt når goda resultat inom förskoleverksamheten. Förskolorna arbetar målmedvetet med att ge barnen trygghet, självförtroende och självkänsla. Personalen skapar inre och yttre miljöer som syftar till att stimulera barnens kreativitet och lust att lära. Förskolornas personal anser att de lyckas i sitt arbete genom att barnen trivs, utvecklas och att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Detta bekräftas också av föräldrarna. Förskoleverksamheten finns beskriven i kommunens kvalitetsredovisning. Redovisningen saknar bland annat en bedömning av hur väl förskolorna arbetat i riktning mot läroplanens mål att sträva mot. (Se vidare under avsnittet Bedömning av verksamheten). Enligt läroplanen skall förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I sin kvalitetsredovisning fokuserar också kommunen på samverkan mellan förskola och skola för att utveckla en helhetssyn på barnen i enlighet med läroplanens intentioner. Inspektörerna konstaterar dock att denna målsättning inte nås fullt ut. Flertalet förskolor upplever att samverkan mellan förskola och skola inte fungerar tillfredsställande. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan skolformerna bör förbättras. Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildningen Den enskilda läraren har totalt sett god kunskap om elevernas kunskapsutveckling. När det gäller kunskapsresultaten hos de yngre grundskoleeleverna är det enligt inspektörerna svårt att bedöma skolornas resultat i alla ämnen. Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling sker i skolorna på individnivå och någon sammanställning av elevernas resultat på skolnivå framkommer inte. Kommunen och skolorna koncentrerar sitt arbete till att följa elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. Kommunen eller rektorerna efterfrågar inte heller skolornas resultat i andra ämnen. Klasslärare och specialpedagoger samt speciallärare följer systematiskt elevernas språk- och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag fastställda av barn- och utbildningsnämnden. Skolorna i kommunen genomför de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Kommunen sammanställer resultat av diagnoser och nationella prov samt betygsresultat i syfte att följa kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa sammanställningar har föranlett kommunen att i språk - och läsutveckling samt matematik genomföra insatser främst för de yngre eleverna. Inspektörerna konstaterar dock att kommunen och grundskolorna behöver ytterligare följa upp, dokumentera och utvärdera skolornas resultat i samtliga ämnen. Av tabell 1 framgår att grundskolans betygsresultat år 2005 ligger i linje med rikets resultat. 5

14 Tabell 1: Betygsresultaten i grundskolan i Älvsbyns kommun under åren Älvsbyns kommuns grundskolor Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Vidselskolan 85,7 74,1 88,0 94,3 74,1 92,0 194,0 178,1 208,6 Älvåkraskolan 75,3 74,5 80,0 94,8 92,9 95,5 197,3 207,5 206,8 Älvsbyns 78,0 74,4 81,5 94,7 88,8 94,8 196,4 201,1 207,2 kommun Riket 74,9 75,5 76, ,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Källa: Skolverkets statistik Under åren har resultaten i huvudsak försämrats. Resultaten för år 2006 visar dock en förbättrad måluppfyllelse för kommunens grundskolor. Kommunen och skolorna bör således genomföra en analys för att uppnå en fortsatt ökad måluppfyllelse. Det finns variationer i resultaten mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan samt mellan flickor och pojkar. Flickornas meritvärde har legat på en jämn nivå över riksgenomsnittet, medan pojkarnas varierat över åren men legat under riksgenomsnittet. Inspektörerna konstaterar också att det finns skillnader i betygsresultaten mellan pojkar och flickor i olika ämnen. Andelen pojkar som uppnått betyget mycket väl godkänd i exempelvis bild samt hem- och konsumentkunskap är låg. I ämnet idrott och hälsa har fler pojkar än flickor nått de högre betygsstegen. Personal i grundskolorna uppger att pojkar tydligare än flickor visar när de saknar motivation eller känner ointresse av skolarbete. Rektorer och personal är medvetna om att flickor generellt når högre resultat än pojkar men någon närmare analys har ändå inte genomförts. Kommunen bör närmare analysera skillnader i resultaten mellan flickor och pojkar samt även mellan skolorna. Resultaten i kommunens gymnasieskola är högre i förhållande till resultaten i riket, enligt nästa tabell. 6

15 Tabell 2: Betygsresultat från gymnasieskolan i Älvsbyn. Resultatmått från gymnasieskolans statistik. Källa: Skolverkets jämförelsetal Glesbygds Kommuner 2005 Samtliga kommuner 2005 Andel elever med slutbetyg, varav behöriga till universitets- och högskolestudier (procent) Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år (procent) Andel elever med reducerat program (procent) Andel elever med utökat program (procent) Genomsnittlig betygspoäng 13,6 12,8 13, ,0 Ingen elev har reducerat program år 2005 medan närmare 70 procent har utökat program. Det finns en kultur i Älvsbyns gymnasieskola att eleverna nyttjar möjligheten att studera i högre takt under studietiden. Ett uttryck för detta är att andelen elever som har utökat program är hög jämfört med riksgenomsnittet. Det finns också skillnader i resultaten mellan olika program. När det gäller exempelvis resultaten i olika kärnämnen är det en hög andel elever på de yrkesförberedandeprogrammen som har betyget icke godkänd. Inspektörerna bedömer därför att kommunen och skolan närmare bör analysera och vidta relevanta åtgärder om det finns något samband mellan resultat, andelen icke godkända betyg respektive förekomsten av utökade program. Inspektionen visar att alla grundskolor och gymnasieskolan arbetar medvetet med att skapa en trygg och trivsam lärandemiljö för eleverna. I de allra flesta fall uppnås också detta. De flesta elever trivs och upplever skolan som en trygg miljö. Det finns dock skolor som behöver intensifiera sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö för alla elever, vilket framgår av skolrapporterna. Verbala kränkningar förekommer i varierande grad vid flera grundskolor. Skolorna reagerar och agerar i de flesta fall kraftfullt när incidenter inträffat. Inspektörerna bedömer att kommunen måste försäkra sig om att berörda skolor förstärker sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö och att de vidtar åtgärder om incidenter skett. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2 006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I det målinriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. 7

16 Vid inspektionstillfället framkommer även att flertalet förskolor, skolor och vuxenutbildningen saknar en egen likabehandlingsplan. En gemensam likabehandlingsplan för kommunen är fastställd. Inspektörerna vill poängtera att varje enskild verksamhet skall ha en likabehandlingsplan som riktas mot varje verksamhets specifika behov. Planen skall användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten och följas upp varje år. I arbetet med elevinflytande ges eleverna i gymnasieskolan goda möjligheter att påverka såväl undervisningens innehåll och utformning som frågor som berör skolan i stort. I grundskolornas senare år behöver de vuxna ta ett större ansvar för att medvetandegöra eleverna om deras rätt till delaktighet och inflytande samt i högre grad skapa förutsättningar för att eleverna skall erhålla ett reellt inflytande över sin utbildning. Kommunen bör således arbeta för att öka elevinflytandet. De enskilda pedagogerna samarbetar med hemmen om elevernas skolgång i olika former medan skolorna och kommunen som helhet inte har upparbetade samverkansorgan. Skolorna bör förbättra arbetet med skolornas former för övergripande samverkan med hemmen. Vuxenutbildningen i kommunen har resultat i huvudsak i linje med riksgenomsnittet. Inspektionen visar att de studerande har en bra miljö för lärande. I samtliga intervjuer framkommer uppfattningen att kränkande behandling och mobbning inte förekommer vid skolan. Inspektörernas intervjuer bekräftar denna bild. En sammanställning av kursutvärderingar visar att de studerande är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. De trivs och blir väl bemötta samt är nöjda med det stöd som ges i studierna. De studerande upplever att lärarna har god kompetens. Lärarna utgår från de studerandes mål med studierna, motiverar dem och ger dem råd för att de skall lyckas. De studerande förväntas ta ett stort ansvar för sina studier. Kursutvärderingar genomförs och resultaten bearbetas och används av lärarna som underlag i deras förbättringsarbete. Någon övergripande analys av studieresultaten genomförs inte inom vuxenutbildningen varför kommunen i sitt ledningsansvar bör följa upp detta. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och styrning av verksamheten Barn- och utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning i kommunen. Förvaltningen leds av barn- och utbildningschefen som ansvarar för rektorerna och resursteamet i dessa verksamheter. Särskolan utgör ett eget rektorsområde sedan hösten Vuxenutbildningen som styrs av kommunstyrelsen, har en egen rektor. Som tidigare nämnts pågår en översyn av organisationen där även skolstrukturen ses över. En förändrad organisation träder i kraft hösten

17 Enligt intervjuer har förskoleverksamheten en undanskymd plats i kommunen. Många menar att de förskolepedagogiska diskussionerna hamnar i skymundan i förhållande till frågor som är aktuella i skolan. Det finns också en tendens att förskolan mer måste ta efter skolans pedagogik och terminologi. En påtaglig känsla hos förskolepersonalen är att skolan är viktigare än förskolan. Inspektörerna bedömer att kommunen bör tydliggöra förskolans roll och funktion. Inspektionen visar att rektorerna överlag är förtrogna med sina verksamheter. Rektorerna uppger att tiden inte räcker till för att vara delaktiga i verksamheterna och för att bedriva pedagogiskt ledarskap i den utsträckning de önskar. Personalen anser att ledningen av förskoleverksamheten generellt fungerar bra. Det framkommer dock önskemål om ett tydligt pedagogiskt ledarskap. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, poängteras den pedagogiska ledningen som en viktig faktor för förskolans kvalitet. Rektorn skall ha möjlighet att följa det dagliga arbetet i förskolan. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter. Personalen och rektorerna i skolorna visar ett tydligt engagemang för pedagogisk utveckling. Rektorerna är förtrogna med sina verksamheter och lyfter pedagogiska områden som de vill driva i sina ledarroller. Som tidigare nämnts fungerar det pedagogiska genomförandet vid skolorna bra medan däremot utvärdering av det samlade pedagogiska arbetet vid skolorna genomförs i liten omfattning. Intervjuer bekräftar också att lärarnas egna uppföljningar, utvärderingar och dokumentation inte självklart ses som en del i kvalitetsarbetet och dessa efterfrågas inte heller av rektorerna. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Kommunen bör således tydliggöra rektorernas resultatansvar. Det framkommer en särskild otydlighet om ansvarsfördelningen mellan särskolans rektor och grundskolornas rektorer. Inspektionen visar på brister i mottagande och beslut kring elever till obligatoriska särskolan. I förberedelsefasen kommer rektorn för särskolan in i ett sent skede. I skolans kontakter med hemmen är rektorer inte alltid med i hela processen. Inspektörerna konstaterar också att det finns en otydlighet och osäkerhet bland personal om ansvarfördelningen mellan förvaltningschef, rektorn för särskolan och rektorerna i grundskolan samt resursteamet. Enligt inspektörerna finns en uppenbar risk för att detta leder till att hanteringen och beslut av olika ärenden försvåras och att förvaltningschefen överlåter ansvar till annan personal som därigenom övertar ansvar och beslutsrätt från rektorn. Vidare försvåras vårdnadshavarnas insyn i handläggningen. Kvalitetsarbetet Kommunen har en struktur för kvalitetsarbetet. Det finns tydliga anvisningar för hur kvalitetsredovisningarna skall utarbetas och utformas samt vad som skall utvärderas. Kommunen uppger att den medvetet har begränsat omfattningen av kvalitetsredovisningen och försökt fokusera på prioriterade områden. Ambitionen är att den skall vara tillgänglig för alla. Inspektörerna konstaterar att även om det finns riktlinjer från kommunen varierar utformning av förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar och dessas användbarhet. Förank- 9

18 ringen av nyttan med kvalitetsarbete varierar påtagligt mellan verksamheterna. Förskolorna och skolorna saknar återkoppling från barn- och utbildningsnämnden på inlämnade kvalitetsredovisningar. I kvalitetsredovisningarna framträder inte någon övergripande analys av kommunens samlade resultat vilket kan försvåra möjligheten att vidta rätt åtgärder. Vidare behöver bedömningen av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats bli tydlig. I kommunens kvalitetsredovisning saknas också redovisning av förskoleklassen och vuxenutbildningen samt svenska för invandrare. Inspektörerna konstaterar även att vid några skolor och inom vuxenutbildningen saknas arbetsplaner. Vid intervjuer i skolorna framkommer också en uppfattning om att arbetsplaner inte behöver upprättas. Inspektörerna konstaterar att för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Den skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Kommunen och skolorna behöver således tydliggöra detta. Kommunen behöver också se över och rätta till benämningen på ett antal planer i verksamheterna. Andra namn på dokument än i författningarna gällande benämningar leder enligt inspektörerna till begreppsförvirring och det är svårt att avgöra vilket krav i lagstiftningen som respektive dokument avser att uppfylla. Förskoleverksamheten ingår i kommunens kvalitetsredovisning men den är i liten utsträckning representerad och inom ett fåtal målområden. Någon tydlig slutsats av hur förskoleverksamheten som helhet uppnår de nationella målen går inte att dra. Vidare saknas en bedömning av hur faktorer som exempelvis resurser, personalens kompetens, barngruppernas storlek, lokaler och miljö påverkar förskolornas möjlighet att arbeta enligt läroplanen. Inspektörerna vill betona vikten av en tydlig pedagogisk dokumentation. Genom dokumentation kan verksamheten i förskolorna synliggöras och bidra till utveckling och kvalitetshöjning av verksamheten. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, poängteras vikten av att personalen dokumenterar, synliggör och reflekterar över förskolans processer och på så sätt fångar i vilka situationer barn lär, utvecklas och mår bra. Dokumentations- och reflektionsarbetet skall ses som en del i det dagliga arbetet tillsammans med barnen och inte något som ligger vid sidan av. Flera förskolor har upprättat egna kvalitetsredovisningar men några saknar skriftlig redovisning. Inspektörerna anser att de redovisningar som finns måste förbättras så att de tydligt innehåller en bedömning av i vilken mån respektive förskola har nått de nationella målen för verksamheten. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning för verksamheter inom skolväsendet med mera, skall varje kommunal förskola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Inspektörerna vill dessutom lyfta fram betydelsen av att informera och ge föräldrar möjlighet till att vara delaktiga kring arbetet med kvalitetsredovisningen och dess innehåll. Skolornas kvalitetsredovisningar innehåller utvecklingsområden som mer handlar om vilka aktiviteter som skolorna genomfört. Någon tydlig koppling från uppställda mål till åtgärder och därefter nya mål avseende varje rektorsområdes utvecklingsområden framkommer inte. För utvecklingsområdena finns inte heller någon tydlig plan över hur dessa skall följas upp och utvärderas. Vidare 10

19 utgör utvärdering av både lokala utvecklingsområden och barn- och utbildningsnämndens mål i skolorna inte en självklar del i arbetet. Ett rektorsområde, Parkskolan, redovisar däremot både utvärdering av sina egna och nämndens mål. Vidselskolan, Lekenskolan och vuxenutbildningen saknar kvalitetsredovisningar medan redovisningarna för flera skolor mer har formen av en verksamhetsberättelse. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se till att arbetet med kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analys utvecklas så att kvalitetsredovisningarna blir ett verktyg för att nå målen för utbildningen. Nyttan med kvalitetsarbete behöver förankras och rektorernas resultatansvar behöver tydliggöras. Alla kvalitetsredovisningar behöver i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Elever och föräldrar bör göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Det är enligt inspektörerna således viktigt att kommunens styrning och ledning av skolorna på ett tydligt sätt även omfattar skolornas kvalitetsarbete och hur det genomförs och fungerar. Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning, skall kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare skall skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisningar utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevers vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet. Från 1 juni skall också uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna. Pedagogisk verksamhet Inspektörernas bedömningar av den pedagogiska verksamheten i grundskolorna och gymnasieskolan finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Sammantaget är intrycket att genomförandet av det pedagogiska arbetet fungerar väl men att uppföljningen, dokumentationen och utvärderingen av verksamheternas arbete behöver förbättras. I skolrapporterna lyfts ett antal olika områden som är i behov av förbättringsinsatser. Förskoleklassen I Älvsbyns kommun benämns inte skolornas verksamhet för sexåringar som förskoleklass. Kommunen använder begreppet barnskola som består av åldersblandade grupper med framförallt barn i sex och sju års ålder. Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten i barnskolorna i huvudsak motsvarar lagstiftningens krav på förskoleklassen och den strävar mot skolformens mål. Enligt inspektörerna finns det dock behov av att i vissa delar tydliggöra målen för skolformen i förhållande till grundskolans verksamhet. Det är viktigt för kommunen och skolorna att följa upp och utvärdera barnskolorna så att respektive åldersgrupp får en verksamhet som motsvarar den skolform som de går i. Barnen som börjar i barnskolan skrivs in i grundskolan. Enligt grundskoleförordningen skall inskrivning i grundskolan ske under vårterminen det år som de blir skolpliktiga. Det är inte fallet för många av de barn som börjar barnskolorna. De skrivs således in i grundskolan trots att de skall tillhöra förskoleklassen. 11

20 Att inte använda den korrekta benämningen på verksamheten för sexåringar får även konsekvenser för valalternativen för föräldrar när deras barn lämnar förskoleverksamheten. Enligt skollagen skall en kommun anvisa plats i förskoleklass från och med den hösttermin det år som barnet fyller sex år till dess att barnet skall fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året. Förutom ovanstående verksamhet kan ett barn gå kvar i förskoleverksamheten till dess barnet börjar skolan. Vidare skall, om en vårdnadshavare begär det, barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja i skolan. Enligt inspektörerna kan det framstå för föräldrarna som att det i Älvsbyns kommun endast finns två alternativ, förskola eller skola. Om inte tydlig information ges till föräldrarna om att barnskolan innehåller verksamhet motsvarande förskoleklass får inte föräldrarna rätt valalternativ. Att begreppet förskoleklassen inte används, i kombination med att barnen skrivs i grundskolan, leder också till otydlighet och osäkerhet om vilken skolform barnen tillhör samt vilka rättigheter de har. Vidare står det inte klart i vilken omfattning barnen går om en årskurs i grundskolan eller inte. Sammantaget bedömer inspektörerna att Älvsbyns kommun sätt att hantera skolformen förskoleklass inte är förenlig med bestämmelserna i skollagen och grundskoleförordningen. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Vid inspektionstillfället upprättas ännu inte individuella utvecklingsplaner i kommunens grundskolor. Rektorerna driver arbetet i olika utsträckning och hos personalen framskymtar en osäkerhet om bland annat vilka termer och formuleringar som skall användas i planerna samt hur mål att sträva mot kan bedömas. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram (se vidare Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2 006:10). Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna betona att skolorna måste intensifiera sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för varje elev. Vid inspektionen framkommer att eleverna i grundskolorna anser att mål och betygskriterier är svåra att förstå. Enligt inspektörerna kan detta medföra svårigheter för eleverna att utveckla sin förmåga att själva bedöma sina resultat. Inspektörerna bedömer att särskilt verksamheterna för de yngre eleverna i större utsträckning behöver diskutera mål att sträva mot och att dessa mål i högre utsträckning kopplas till undervisningen. Enligt intervjuer förs bedömningsdiskussioner lärare emellan inom respektive skolverksamhet men några återkommande diskussioner mellan skolornas pedagoger förekommer inte. Det är relativt stora skillnader i betygsresultat mellan Vidselskolan och Älvåkraskolan. I olika intervjuer framkommer ofta uppfattningen att betygssättningen på Vidselskolan utgår från högre krav än vid Älvåkraskolan. De högre betygsstegen förekommer också mer sparsamt i Vidselskolan. Det finns också en skillnad mellan resultaten av de nationella proven i årskurs 9 och slutbetygen i ämnena svenska och matematik. Mot bakgrund av ovanstående behöver kommunen intensifiera sitt arbete för att främja en likvärdig bedömning och betygssättning. Det är viktigt att se detta arbete i ett sammanhang. Det behöver exempelvis relateras till kunskapen om mål och betygskriterier hos personal och elever. Det är också viktigt att diskutera bedömning av måluppfyllelse i de års- 12

21 kurser då betyg inte sätts samt skolornas arbete med uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Arbetet med stöd Enligt intervjuer anpassas den dagliga verksamheten vid förskolorna efter barnens behov, erfarenheter och åsikter. I kommunen finns också en särskild förskoleavdelning där antalet barn är lägre för att bättre kunna integrera barn i behov av särskilt stöd. Vidare är personalbemanningen utökad med två heltidstjänster. Kommunens resursteam samarbetar med denna avdelning och samarbetet fungerar väl. Det finns vid inspektionstillfället ett behov av att utöka verksamheten då flera barn står i kö och önskar placering vid denna avdelning. Inspektörerna konstaterar att detta system innebär en risk för att barn i behov av särskilt stöd vid övriga förskolor inte alltid får sina behov tillgodosedda. Inspektörerna anser att kommunen måste se över sin förskoleverksamhet så att den bättre säkerställer alla barns rätt till särskilt stöd. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, betonas också att barns behov av särskilt stöd skall tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre än genom särlösningar. Kommunen strävar efter tidiga insatser och genomför årligen en inventering av barns och elevers behov av särskilt stöd. Inspektörernas intryck är att specialpedagoger/speciallärare vid grundskolorna har god kännedom om sina elevgrupper. Kartläggningar av elevernas skolsituation och förändringar i elevernas lärandemiljö genomförs dock sällan. Anpassning av stödåtgärder efter elevers individuella behov bör i möjligaste mån genomföras inom klassen ram. I detta sammanhang är det också viktigt att relatera till antalet elever i kommunen som går om en årskurs inom grundskolan, ett så kallat bonusår. Inspektörernas intryck är att bonusåret under de tidigare skolåren används i hög utsträckning som en stödåtgärd. Vid inspektionen fanns i årskurserna 7 9 ett tjugotal elever som någon gång under skoltiden gått om ett år. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen och skolorna på att möjligheten att låta en elev gå om skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Kommunen har en verksamhet inom grundskolan benämnd Nornaskolan. Verksamheten är avsedd för elever i årskurserna 2 till 5 vars hemskola inte har kunnat ge den undervisning och de stödåtgärder som behövs. Inspektionen visar att eleverna trivs och personalen är erfaren och kunnig. Enligt uppgift från förvaltningsledningen är Nornaskolan en del i kommunens specialpedagogiska arbete och betraktas som en form av anpassad studiegång med fritidsverksamhet. I verksamheten görs avvikelser från timplanen. Det saknas dock beslut om anpassad studiegång. Inspektörerna vill i sammanhanget betona att trots att en elev har anpassad studiegång skall eleven få en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Inspektörerna konstaterar att verksamheten vid Nornaskolan är att likställa med särskild undervisningsgrupp. Kommunen måste därför följa bestämmelserna i grundskoleförordningen. Exempelvis måste besluten om placering i särskild undervisningsgrupp tydliggöras och kompletteras med besvärshänvisning. Eftersom den särskilda undervisningsgruppen har en egen rektor framträder även en otydlighet i förhållande till hemskolornas rektorer om vem som ansvarar för elevens skolgång och de beslut som skall fattas. Det ger också intryck av att verksamheten är en egen skola. Inspektörerna finner det anmärkningsvärt att kommunen inte klargjort vilka bestämmelser som reglerar verksamheten vid 13

22 Nornaskolan. Kommunen måste därför se över och klargöra Nornaskolans verksamhet i enlighet med gällande författningar. Älvåkraskolan och Vidselskolan genomför undervisning i matematik genom nivåindelade grupper. Organiseringen innebär att eleverna i enstaka fall kan byta grupper. Någon ytterligare anpassning i dessa grupperingar av pedagogiska metoder och arbetssätt utifrån elevernas förmågor och färdigheter framkommer inte. Inspektörerna bedömer att skolorna måste säkerställa att sådana grupperingar som ovanstående är pedagogiskt motiverade och inte är permanenta eller begränsar elevernas möjlighet att nå alla betygssteg. I kommunen finns ett gemensamt dokument framtaget kring det specialpedagogiska uppdraget. Där finns uppdraget kring en skola för alla och specialpedagogisk handledning. Inspektionen visar dock att specialpedagoger/speciallärare i förskolorna och grundskolorna arbetar främst direkt med elever, ofta utanför klassens ram och handleder sällan personal. Som helhet bedömer inspektörerna således att det är angeläget att kommunen ser över skolornas arbete med anpassning av undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsättningar samt arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det saknas rutiner i kommunens verksamheter för att undersöka och bedöma behovet av samt tillgodose stöd i form av studiehandledning på modersmålet. Rektor har ansvar för att se till att elever som behöver studiehandledning på modersmålet får det. Kommunen måste se till att upprätta rutiner för att denna form av stöd fungerar enligt författningarna. Studierna inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen bedrivs på många olika sätt och mestadels i små grupper, ofta i form av så kallad dialogpedagogik där såväl elever och de studerande som läraren är aktiva. Gymnasieskolan har en tydlig arbetsgång för elever i behov av stöd och specialpedagogen arbetar främst handledande. Det individuella stödet ges i huvudsak av de undervisande lärarna som vinnlägger sig om att ha god tillgänglighet. Vid behov av specialpedagogisk kompetens inom vuxenutbildningen köps tjänster av folkhögskolan i Älvsbyn. Särskolan I kommunens obligatoriska särskola sker lärandet utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Målen för elevernas kunskapsutveckling och sociala förmågor utarbetas i samråd med föräldrar. Eleverna har en individuell utvecklingsplan för att tydliggöra elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Personalen betonar elevens sociala samspel i sitt arbete och uttrycker en osäkerhet om kursplanernas innehåll. Inspektörerna bedömer att personalens kunskap om kursplanerna i grundsärskolan respektive träningsskolan behöver förbättras bl a för att individuella utvecklingsplaner skall bli ett tydligare verktyg i att följa elevernas kunskapsutveckling. Det gäller även arbetet med individuella utvecklingsplaner. Vid inspektionen framkommer en otydlighet avseende om alla elever som går i särskolan har en utvecklingsstörning eller ett autismliknande tillstånd som skollagen jämställer med utvecklingsstörning. I intervjuer med involverad personal framkommer motstridiga uppgifter om detta. Utredningar genomförs men vid inspektionstillfället finns inte beslutsunderlag till alla elever i särskolan. Det är svårt att utläsa grunden för de åtgärder som nämns i dessa elevers utvecklingsplaner och någon tydlig övergripande kartläggning och analys av dessa elevers hela skolsituation framgår inte. Det framkommer också att flera elever som har 14

23 gått i Nornaskolan senare börjat i särskolan. Flera av dessa elever har i början av sin grundskoletid också gått om ett år, det vill säga haft ett så kallat bonusår. Någon tydlig uppföljning och utvärdering av dessa elevers skolsituation eller ytterligare genomförda åtgärder eller utredningar framgår inte för inspektörerna. Kommunen behöver säkerställa beslutsunderlagen så att relevanta stödåtgärder ges. För mottagande i särskolan krävs en helhetsbedömning som bör utgå från barnets bästa, sett på kort och på lång sikt. Den bör normalt grunda sig på den tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskoleverksamhetens/skolans iakttagelser av barnet samt utvärdering av de stödåtgärder som prövats. Vidare bör nödvändiga utredningar som pedagogisk, psykologisk, medicinsk samt social utredning genomföras. Alla dessa utredningar bör göras oberoende av varandra. Enligt intervjuer och dokument sker inte alltid så. Helhetsbedömningen bör även göras av annan än den/de som bidragit med utredningsunderlag, för att så långt som möjligt säkerställa en objektiv bedömning. Därtill skall läggas att utredningen även måste ta ställning till om eleven har förutsättningar att nå grundskolans mål med rätt form av stöd. Vid intervjuer framkommer också oklarheter om vem som tar beslut om mottagande i särskolan. Enligt skollagen fattas beslut om att elev tas emot i särskolan av styrelsen för utbildningen. Kommunens ansvar att under hela processen informera, visa på konsekvenser av skolgång i särskolan på kort och lång sikt samt samråda med föräldrar och delge elevens rättigheter måste tydliggöras. Flertalet elever i särskolan vid Älvåkraskolan och Oasen saknar beslut om mottagande i obligatoriska särskolan. Prövotid används i särskolan. Någon dokumentation om prövotiden finns inte alltid. I verksamheten finns exempel på elever som har prövotid daterad från år Intervjuer bekräftar även att några elever går i särskoleverksamhet men inte är mottagna i skolformen. Ett beslutsunderlag för mottagande som skett under hösten 2006 har delgetts inspektörerna. Att låta eleven pröva skolgång i särskolan under en viss tid om högst sex månader bör inte användas som ett alternativ vid tveksamheter om eleven verkligen uppfyller villkoren för att tas emot i särskolan. Beslut om skolgång måste tas efter sex månader och vara välgrundat. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl. a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Tillgång till utbildning Alla barn som har rätt till förskoleverksamhet får plats inom tre månader. Den allmänna förskolan för fyra- och femåringar samt barn till arbetssökande och föräldralediga ingår i den ordinarie verksamheten. Älvsbyns kommun anordnar förutom undervisning inom grundskolan och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen även undervisning inom den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt särvux. Eleverna ges möjlighet till undervisning till och med årskurs 10 i den obligatoriska särskolan för att sedan fortsätta i särskolan på gymnasienivå. Skolorna har förutsättningar att genomfö- 15

24 ra undervisning i de flesta ämnen. Om det saknas förutsättningar i något ämne genomförs undervisningen i en annan skola. Skolorna behöver dock förbättra några områden och dessa områden finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Ett område som berör kommunen och samtliga skolor är modersmålsundervisning. Den officiella statistiken visar att några procent av eleverna i grundskolorna är identifierade som berättigade till modersmålsundervisning. Inspektionen visar dock att det finns brister i erbjudande och genomförande av modersmålsundervisning för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Även förskolornas medverkan till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål är bristfällig. Mot bakgrund av skolornas skyldighet att informera barn, elever och föräldrar om deras rättigheter och skyldigheter måste kommunen se till att detta genomförs. Inspektörerna bedömer att elevernas tillgång till datorer i grundskolorna behöver förbättras då endast ett fåtal datorer är i brukligt skick. Eleverna skall enligt läroplanen ha tillgång till datorer för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Elevernas tillgång till datorer är mycket god i gymnasieskolan. Datorerna används dagligen och elevernas datakunskap är bra. Vuxenutbildningen erbjuder i samverkan med olika aktörer som exempelvis Älvsby folkhögskola och arbetsförmedlingen samt försäkringskassan, ett brett och flexibelt utbud som utgår från elevernas behov och möjligheter. Den uppsökande verksamheten sker i samarbete med olika fackliga organisationer, genom annonsering och besök på arbetsplatser. Skolan har ändamålsenliga lokaler och de studerande har exempelvis god tillgång till datorer. Biblioteket i den närbelägna gymnasieskolan ger även stöd och service till de vuxenstuderande. Kommunens avtal med Älvsby folkhögskola innebär också att folkhögskolan bedriver undervisning åt kommunen inom det individuella programmet. Enligt lag om entreprenadförhållanden inom skolan får en kommun sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får dock endast avse undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Älvsbyns kommuns avtal med folkhögskolan omfattar även annan undervisning vilket kommunen måste se över. Inspektörerna vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på att om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan från kommunen medge att avtalet omfattar annan undervisning än i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Intagningen till sfi är kontinuerlig. Eleverna inom sfi utgör en mycket heterogen studiegrupp. Förutom att de kommer från olika länder och har olika utbildningsbakgrund har de också läst svenska under olika lång tid. Sfi - eleverna ges inte möjlighet att planera sina studier tillsammans med studievägledaren. Inspektörerna finner att individanpassningen i sfi- utbildningen kan förbättras, liksom de studerandes delaktighet i planeringen av studierna. 16

25 Personalresurser Barn- och utbildningsnämnden har en strävan att ha god tillgång till utbildad personal. Enligt Skolverkets statistik har 63 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning jämfört med riksgenomsnittet som är 51 procent. Den övriga personalen har överlag någon form av barnskötarutbildning. Enligt intervjuer är dessa statistiska uppgifter missvisande. Det råder brist på personal med pedagogisk högskoleutbildning vid tillsättning av vikariat. I intervjuer med rektorer och personal framkommer även att personal utan pedagogisk högskoleutbildning återanställts i kommunen trots att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal att tillgå. Detta resulterar i att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har minskat markant det senaste året. Vid inspektionstillfället framkommer att kommunens policy kring fördelning mellan antal förskollärare och barnskötare är att det skall vara minst en förskollärare per avdelning. Vidare finns en strävan efter att det skall finnas en knapp majoritet av förskollärare i kommunen. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan framhålls betydelsen av högskoleutbildad personal i förskolan. För att kunna arbeta i enlighet med förskolans läroplan måste det finnas goda kunskaper i hela arbetslaget om barns utveckling och lärande samt förmåga att anpassa den pedagogiska miljön därefter. En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver säkerställa att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal i tillräcklig omfattning vid samtliga förskolor och avdelningar. För grundskolan har antalet heltidstjänster för lärare per 100 elever de senaste åren legat i nivå med riket och gymnasieskolan ligger över rikets nivå. Gymnasie- och vuxenutbildningen har en välutbildad personal och skolorna har överlag personal med pedagogisk utbildning. De flesta lärare i grundskolorna bedriver undervisning i ämnen som de har utbildning i. Klasslärare med utbildning i exempelvis matematik/naturorienterande ämnen eller svenska/samhällsorienterande ämnen bedriver dock undervisning i engelska och alla lärare i moderna språk har inte utbildning i dessa ämnen. Ett antal verksamma speciallärare och lärare inom särskolan har inte heller specialpedagogisk utbildning. Kompetensutveckling förekommer i begränsad omfattning inom de olika rektorsområdena. Nämnden bekräftar också att kompetensutveckling varit ett eftersatt område men att det nu är möjligt att rikta resurser till detta. Personalen anser att möjligheten till individuell kompetensutveckling är begränsad. Vidare menar personalen att innehållet i kommunens riktade kompetensutveckling inte alltid är anpassad till de olika förskolornas och skolornas behov. I kommunen har tidigare en satsning i matematik och språkutveckling genomförts och nu är jämställdhetsfrågor ett utvecklingsområde. 17

26 Kommunen bör i sitt kvalitetsarbete tydligare analysera behoven av kompetensutveckling. Inspektörerna bedömer att med utgångspunkt i elevens rätt till likvärdig utbildning har kommunen och rektorerna skäl att uppmärksamma den enskilde lärarens möjlighet till kompetensutveckling. Datum Ort Umeå Solweig Bäckman Jonas Hedström Veronica Bonivart- Säfström Marita Björkman Gunhild Larsson Marie Ivarsson 18

27 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Lekenskolan, Tärnstigen och Korsträsk skolor :1551 Utbildningsinspektion i Lekenskolan Tärnstigens skola och Korsträskskolan förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Lekenskolans rektorsområde...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...6 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Lekenskolans rektorsområde som omfattar Lenkenskolan, Korsträskskolan och Tärnstigens skola den september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Älvsbyns kommun och Lekenskolan, Korsträskskolan samt Tärnstigens skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1

28 I Lekenskolan, Korsträskskolan och Tärnstigens skola intervjuades rektorn, lärare i förskoleklass, årskurserna 2 och 6, speciallärare, fritidspedagoger, elevvårdspersonal, elever i årskurs 6 samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass, årskurserna 1-3 och 6 samt förberedelseklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Lekenskolan Beskrivning av Lekenskolans rektorsområde Antal elever Skolbarnsomsorg 55 Förskoleklass 11 Grundskola 174 Förberedelseklass 17 Korsträskskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 28 Förskoleklass 8 Grundskola 48 Tärnstigens skola 2 Antal elever Skolbarnsomsorg 36 Förskoleklass 20 Grundskola 72 Utbildningen i Lekenskolans rektorsområde omfattar Lekenskolan, Korsträskskolan och Tärnstigens skola. I rektorsområdet finns en rektor, tillika områdeschef. Lekenskolan är belägen mitt i centrala Älvsbyn och består av dels en sammanhållen skolbyggnad samt en lokal för nyanlända ungdomar som benämns förberedelseklassen, i intilliggande byggnad. Utbildningen omfattar 6 och 7- åringar, som benämns barnskolan samt årskurserna 2 6 och en förberedelseklass med elever från hela kommunen. Skolbarnsomsorgen är integrerad i verksamheterna. Den pedagogiska personalen består av två arbetslag och följer elevernas organisering i barnskolan och årskurs 3 respektive årskurserna 4 6. Förberedelseklassens personal ingår i båda arbetslagen. Skolan saknar lokaler för träslöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Eleverna får undervisning i dessa ämnen vid Parkskolan och Älvåkraskolan, belägna cirka en kilometer från Lekenskolan. Eleverna i årskurs 6 får även undervisning i språkvalet vid Älvåkraskolan. Flertalet elever bor i närområdet. Korsträskskolan ligger cirka 20 km utanför Älvsbyns tätort med skog och natur i omedelbar närhet. Utbildningen omfattar barnskolan och årskurserna 2 3. Vid Korsträskskolan finns ett arbetslag och eleverna är organiserade i

29 åldersblandade klasser, barnskolan samt årskurserna 2 3. Skolan saknar lokaler för trä- och textilslöjd vilket har inneburit att eleverna får slöjd i årskurs 4, när de börjar i Älvsbyn Tärnstigens skola är belägen i ett skogsområde cirka en kilometer från centrum. Skolan består av två villor, Sörgården respektive Mellangården. Utbildningen omfattar två grupper av barnskolan. Vid Tärnstigens skola finns två olika arbetslag. Eleverna är boende i tätorten och till viss del i intilliggande byar. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Lekenskolan, Korsträskskolan och Tärnstigens skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att skolorna inom Lekenskolans rektorsområde har ett positivt och öppet arbetsklimat för såväl elever som personal. Skolorna präglas av en tanke om allas barn och eleverna känner sig i huvudsak trygga i skolorna. Resultatet av arbetet med normer och värden når en liten skillnad i resultat. Korsträskskolan och Tärnstigen skola visar exempel på väl förankrat och fungerande arbete avseende normer och värden medan arbetet för Lekenskolan i huvudsak fungerar väl. Skolorna har erfaren personal och det förekommer många åldersblandade gemensamma aktiviteter på skolorna. I arbetet med elevers inflytande och påverkan bör skolorna öka möjligheten till inflytande och därmed också medvetenheten om när inflytande utövas. Vid inspektionen framkommer att den enskilda läraren har god kunskap om varje elevs kunskapsutveckling Arbetet med att utarbeta individuella utvecklingsplaner pågår vid skolorna som enligt inspektörerna måste intensifieras. I arbetet med särskilt stöd används exempelvis bonusår som ett stöd för eleven. Under läsåret finns ett antal elever som går om en årskurs. Inspektörerna bedömer att skolorna behöver säkerställa de alternativa stödinsatser som ges för elever i behov av särskilt stöd. Vidare bör det samlade pedagogiska arbetet tydligare utvärderas i samtliga ämnen. Utifrån förutsättningarna för rektorn med stor personalgrupp och flera åtskilda verksamheter är rektorn förtrogen med verksamheten i varierande grad på skolorna. Inspektörerna bedömer att rektorn behöver tydliggöra sitt ledningsansvar genom att utveckla kvalitetsarbetet, upprätta en arbetsplan samt medverka till att förbättra åtgärdsprogrammens kvalitet. Rektor behöver därutöver tydliggöra resultatuppföljning och utvärdering i sitt pedagogiska ledningsansvar. Inspektörerna konstaterar vidare att eleverna överlag har tillgång till den utbildning de har rätt till. Resurser i form av personal och material är i huvudsak goda medan tillgången till datorer för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande samt information och genomförande av modersmålsundervisning behöver förbättras. 3

30 Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Skolorna har inte upprättat en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Lekenskolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. Samsynen mellan arbetslagen i respektive skola och mellan skolorna. Kännedom avseende kursplanernas mål. Uppföljning och utvärdering av kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Formerna för och medvetenheten om elevernas inflytande. Samverkansformer med föräldrarna. Kvalitetsarbetet. Rektorns resultatansvar. Arbetet med stöd. Åtgärdsprogrammens kvalitet. Kompetensutveckling för personalen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen/läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper, utveckling och lärande Inspektörerna bedömer att verksamheterna i förskoleklassen samt årskurserna 1 6 ger eleverna möjlighet vid skolorna att utvecklas enligt läroplanens intentioner. Vid inspektionstillfället såg inspektörerna flera exempel på elevernas nyfikenhet, kreativitet och lust att lära. Varje skola har egna modeller och har kommit olika långt i arbetet med att tydliggöra bedömningsgrunder för elever och föräldrar. I intervjuer bekräftar föräldrar och elever en varierad kännedom om målen. Enligt inspektörerna kan detta medföra att elevernas möjlighet att själva bedöma sina studieresultat inte utvecklas och att föräldrarnas möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling försvåras. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med att tydliggöra bedömningsgrunder för måluppfyllelsen och informationen till elever och föräldrar. Vid inspektionen framkommer att den enskilda läraren har god kunskap om varje elevs kunskapsutveckling. Språkutvecklingen hos yngre elever bedöms av personalen över åren vara lite sämre för pojkar än för flickor. Bland de yngre eleverna anser personalen också att pojkar visar mindre intresse för skolan och 4

31 är i större behov av stöd och hjälp än flickor. Flickorna tar genomgående ett större ansvar i skolan. Specialpedagoger/speciallärare och klasslärare följer systematiskt elevernas språk- och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag fastställda av barn- och utbildningsnämnden. Lekenskolan genomför även nationella diagnoser och de nationella ämnesproven i årskurs 5. Tabell 1: Resultat av de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2005 och 2006 vid Lekenskolan. Siffrorna anger andelen elever i procent som uppnått målen i ämnesproven. Nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Källa: Uppgifter har hämtats från Lenkenskolan Lenkenskolans nationella ämnesprov i engelska och matematik i årskurs 5 visar en förbättrad måluppfyllelse år 2006 i engelska och matematik. Andel elever som enligt skolans bedömning når målen i alla ämnen utgör för år procent och för år 2006 utgör andelen 81 procent. Inspektörerna ser positivt på att skolan redovisar andelen elever som nått målen i alla ämnen, men konstaterar samtidigt att någon redovisning av måluppfyllelsen i respektive ämne inte efterfrågas. Inspektörerna konstaterar en viss systematik för att följa elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik finns men någon tydlig uppföljning och analys av skolornas resultat av samtliga ämnen genomförs inte. Normer och värden Lekenskolans rektorsområde visar ett positivt och öppet arbetsklimat för såväl elever som personal. Skolorna präglas av en tanke om allas barn och eleverna känner sig trygga i skolan. Ett arbete vid Lekenskolan med tjej- och killgrupper har resulterat i en ökad förståelse för varandra och ett bättre språkbruk än tidigare år. Arbetet med normer och värden sker i den dagliga verksamheten där Korsträskskolan är ett bra exempel på ett väl förankrat arbete. Inspektörerna bedömer att resultatet av arbetet med normer och värden har gett god effekt vid skolorna. Vid inspektionen framkommer att Lekenskolan tidigare har haft fall av kränkande behandling. Personal, elever och föräldrar uppger att när detta uppstår agerar skolan och kontaktar föräldrarna. Vid samtliga skolor i rektorsområdet finns en arbetsgång för att utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. Vid Lekenskolan och Korsträskskolan finns mobbningsteam som verkställer utredning av omständigheter vid kränkande behandling och som vidtar åtgärder som krävs med stöd av rektorn. Förebyggande insatser bedrivs i det dagliga arbetet främst i de olika klasserna. Kommunen har fastställt en gemensam likabehandlingsplan för alla verksamheter. Skolverket vill uppmärksamma Lekenskolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2 006:67). Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. 5

32 Vid inspektionstillfället framkommer att några gemensamma ordningsregler för skolorna inte finns framtagna. Elever och personal uppger att de gemensamma ordningsreglerna mer är det som sitter i väggarna. I några klassrum i Lekenskolan finns ordningsregler utarbetade för arbetet inom den enskilda klassen och inspektörerna kunde se ordningsregler uppsatta på väggen. Vid intervjuer framkommer en önskan om gemensam policy kring ordningsregler i syfte att all personal skall kunna ha samma förhållningssätt. Skolverket vill i detta avseende uppmärksamma skolorna på att det från och med 1 juli, 2006 införts förändringar i skolformsförordningarna när det gäller ordningsregler i skolan. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Inspektörerna har delgivits att under pågående inspektion har skolorna fastställt gemensamma ordningsregler. Skolverket vill också uppmärksamma skolorna på att det från och med 1 juli, 2006 införts förändringar i skolformsförordningarna när det gäller frånvarorapportering. Rektorn har numera ett skärpt ansvar för att en kontakt upprättas mellan skola och vårdnadshavare, om eleven utan giltigt skäl uteblir från skolarbetet. Vid Lekenskolan förekommer till viss del frånvaro som kan föranleda rektor att vidta åtgärder. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Pedagogisk verksamhet Lenkenskolans rektorsområde har profilerat sig inom teknikämnet. Skolorna genomför prova-på verksamhet, kompetensutveckling för lärarna samt Pillardagar där man arbetar med uppfinningar och innovationer som avslutas med vernissage. Vid Korsträskskolan och Tärnstigens skola har teknikämnet anpassats för projekt som är lämpliga för de yngre eleverna. Vid alla skolor inom rektorsområdet bedrivs ett tydligt och målinriktat hälsofrämjande arbete. Många uteaktiviteter bedrivs i den intilliggande naturen och vid Lekenskolan sker dagliga promenader för eleverna då de har annan ämnesundervisning vid Älvåkraskolan. Älvsbyns kommun erbjuder inte förskoleklass vilket berörs vidare under avsnittet Bedömning av förutsättningarna. De elever som är sex och sju år går i åldersblandade klasser som benämns, barnskola. Dessa åldersgrupper arbetar både var för sig och tillsammans. Sexåringarna är inskrivna i skolan. Förskolans pedagogik med lek, skapande och barns eget utforskande präglar verksamheten för sexåringarna. Uteaktiviteter, bad och luncher samt teman utgör exempel på områden som eleverna genomför tillsammans. Enligt inspektörernas bedömning har sexåringarna en verksamhet som i huvudsak motsvarar 6

33 lagstiftningens krav på förskoleklassen och den strävar mot förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för förskoleklassen anger. Vid skolorna är arbetslagen organiserade efter hur eleverna är organiserade och var skolorna är placerade. Vid Lekenskolan finns två arbetslag, dels förskoleklassen årskurs 3 och årskurserna 4 6 det andra. Förberedelseklassen finns representerad i båda arbetslagen. Vid Korsträskskolan finns ett arbetslag och vid Tärnstigens skola två arbetslag, Sörgården respektive Mellangården. För övergångar mellan skolorna finns fungerande rutiner. Arbetslagens indelning i rektorsområdet försvårar förutsättningarna till att skapa en helhetssyn för elevernas lärande och utveckling. För att nå detta bedömer inspektörerna att skolorna bör fortsätta sitt arbete med att skapa en samsyn utifrån uppdraget bland all personal och att stärka samarbetet mellan arbetslagen I rektorsområdet förekommer klassråd och elevråd i varierande omfattning vilket bekräftas i intervjuer med elever och personal. Eleverna upplever att de endast får vara delaktiga i frågor som rör aktiviteter och utemiljö men att de inte har något större inflytande över besluten. Vid Lekenskolan finns ett skolråd med elevrepresentanter från varje klass och där rektor ansvarar för att leda detta. Vid inspektionen ges exempel på inflytande över lärandet hos de yngre eleverna medan inflytandet är mer begränsat hos de äldre eleverna. Inspektörerna vill betona vikten av att skolan utvecklar elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former i takt med stigande ålder och att formerna för och medvetenheten om elevernas inflytande bör förbättras. Föräldrasamverkan och information till hemmen skiljer sig mycket mellan skolorna. Vid Korsträskskolan och Tärnstigens skola sker naturliga vardagliga kontakter mellan skola och föräldrar då dessa verksamheter rör de yngre eleverna. Tillfälle till samtal och information gör sig gällande på ett enkelt sätt och föräldrarnas engagemang i skolans verksamhet kan hållas levande på detta sätt. Vid Lekenskolan har brukarråd ersatts med temakvällar. Klassföräldrarna kan direkt meddela intresse till rektor kring aktuella frågor. Vid sådana träffar bjuds alla föräldrar med intresse in. Inspektörerna bedömer dock att formella samrådsorgan med föräldrarna bör upparbetas vid Lekenskolan för att skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. I rektorsområdet finns en elevvårdsgrupp, som består av rektor, specialpedagogisk samordnare, skolsköterska, skolans specialpedagoger och i förekommande fall skolpsykolog och talpedagog. Teamet har regelbundna träffar. Särskilt stöd till elever ges i övervägande del exkluderat, det vill säga utom den klass eleven tillhör. Inspektörerna vill betona vikten av att specialpedagogiska insatser i första hand skall ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. Den specialpedagogiska kompetensen bör också användas till att utveckla lärandemiljöer utifrån ett inkluderande synsätt. Skolorna har en arbetsgång för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Skolan kartlägger och identifierar elevers behov årligen. Rektor genomför klasskonferenser med berörda lärare och specialpedagoger/speciallärare där enskilda elevers behov diskuteras. Sammanställningen lämnas till en central specialpedagogisk samordnare som sedan fördelar resurser till rektorsområden. I Älvsbyns kommun finns en uttalad inriktning att resurser skall sättas in tidigt. 7

34 Enligt grundskoleförordningen får rektorn efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas till högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Vidare får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs vilket medför att elevens skolplikt upphör innan grundskolan fullföljs. Inom rektorsområdet ges möjligheten till ett bonusår vilket i praktiken innebär att eleven går om en årskurs. Som grund för att gå om ett år gör pedagogerna, enligt intervjuer, en bedömning av intellektuella eller sociala förmågor. Eleven kan exempelvis bedömas visa en social omognad eller uppvisa omognad i läs- och skrivprocessen. Bonusåret genomförs i samförstånd med föräldrarna. Skolorna har utarbetat konkretiseringar av kursplanemålen och inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att dessa konkretiseringar inte får bli uppnåendemål för en årskurs. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att möjligheten att låta en elev gå om skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd och inte i ett för tidigt skede. Elever har rätt till särskilt stöd för att kunna följa undervisningen även om de flyttas till nästa årskurs. Vidare vill inspektörerna betona att en målrelaterad skola skall organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och får stöd i sin utveckling. Skolorna behöver säkerställa de rutiner som finns för elever som befaras att inte nå målen. Vid inspektionstillfället upprättas ännu inte individuella utvecklingsplaner inom Lekenskolans rektorsområde. Enligt intervjuer finns en osäkerhet hos personalen som avser syftet och rutiner avseende individuella utvecklingsplaner. Vidare efterfrågar personalen mer kompetensutveckling. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna, se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna framhålla vikten av att samtliga skolor inom rektorsområdet intensifierar sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för varje elev. Vid skolorna finns olika rutiner för arbetet med åtgärdsprogram och olika blanketter används. Enligt samstämmiga uppgifter har alla elever i behov av särskilt stöd åtgärdsprogram. Vid inspektionstillfället framkommer dock att målen i programmen inte alltid är utvärderingsbara. Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att utvärdera effekterna av insatserna. Insatser skrivs i generella termer utan tydliga delmål och elevers starka sidor tydliggörs inte. Inspektörerna bedömer att av resursteamets dokument skall det framgå att det är ett åtgärdsprogram och kvaliteten på innehållet i åtgärdsprogrammet bör förbättras så att målen är utvärderingsbara. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer 8

35 uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Skolornas dokumentation och bedömning av elevernas kunskapsutveckling har olika modeller eller följer olika rutiner. Vid varje skola genomförs årliga diagnoser i språk, läs- och skrivutveckling samt i matematik. Det råder också en fokusering på ämnena svenska, matematik och engelska. Någon systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i övriga ämnen i förhållande till kursplanernas mål genomförs inte. När skolorna inte har en modell och tydlig dokumentation för att följa kunskapsutvecklingen hos varje enskild elev försvåras övergångar mellan årskurserna eller byten av skolor för eleverna. Inspektörerna bedömer att skolorna i rektorsområdet bör förbättra arbetet med att följa kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet inom rektorsområdet behöver förbättras. Kvalitetsredovisningen skall tydligt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. En kvalitetsredovisning skall redovisa verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse samt vilka åtgärder som skolan tänker vidta för att öka måluppfyllelsen. Rektorsområdet saknar en sådan kvalitetsredovisning. Skolorna gör dock utvärderingar som kommer från barn- och utbildningsnämnden. Dessa görs inom varje arbetslag enligt utvärderingsmaterialet Hur bra är vår skola, vilket med fördel kan användas i kvalitetsarbetet. Rektorn sammanställer detta för varje skola och skickar därefter underlaget till en central handläggare för kvalitetsfrågor. Elever och föräldrar har deltagit i framtagandet av utvärderingarna genom att svara på enkätfrågor. Några lokala utvärderingar av det samlade pedagogiska arbetet framkommer inte vid inspektionen. Vid intervjuer uppfattas utvärderingen komma som en pålaga uppifrån som skall göras. Inspektionen visar att skolornas lokala arbete inte dokumenteras och utvärderas på ett systematiskt sätt. Enskilda lärare genomför uppföljningar men en samlad bild av skolans resultat och koppling till nya mål framkommer inte. Skolans ledning bör arbeta för att även skolans målområden omfattas av kvalitetsarbetet och att kvalitetsarbetet blir ett verktyg för att öka måluppfyllelsen. Vidare vill inspektörerna uppmärksamma skolorna på att från och med kvalitetsredovisningen som avser läsåret 2006/07 skall även uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan redovisas i kvalitetsredovisningen. Vid inspektionen framkommer att det inom rektorsområdets skolor finns olika uppfattningar om arbetsplaner. Vid Lekenskolan finns ingen arbets- eller verksamhetsplan skriven med formulerade verksamhetsmål. I Korsträskskolan finns en väl utarbetad verksamhetsplan med formulerade mål och vid Tärnstigens skola finns en målbeskrivning för Tärnstigens verksamheter. Enligt grundskoleförordningen skall det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall 9

36 kontinuerligt följas upp och utvärderas. Inspektörerna bedömer att Lekenskolan måste upprätta en arbetsplan. Skolans ledning och styrning Vid Lekenskolans rektorsområde finns en heltidsanställd rektor med ansvar för tre åtskilda grundskoleverksamheter, skolbarnsomsorg och förberedelseklass. Rektorsansvaret omfattas av en stor personalgrupp. Till sin hjälp har han en assistent på 25 procent. Rektorn är väl känd av eleverna och föräldrarna, särskilt vid Lekenskolan och förtrogen med verksamheterna i varierande grad. Rektorn använder skolutvecklingsgruppen som sitt stöd för ledningen av skolorna men personalen frågar emellertid efter ett ännu tydligare pedagogiskt ledarskap och tydliga utvecklingsområden. Inspektörerna bedömer att rektorn behöver utveckla kvalitetsarbetet, upprätta arbetsplan och tydliggöra resultatuppföljning och utvärdering i sitt pedagogiska ledningsansvar. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Eleverna i Lekenskolans rektorsområde har överlag tillgång till den utbildning de har rätt till. Språkval påbörjas exempelvis i årskurs 6 och elevens val genomförs från årskurs 2. Skolorna har förutsättningar att genomföra undervisning i flertalet ämnen. Undervisning i trä- och textilslöjd genomförs i årskurs 4 och i Parkskolan, cirka en kilometer från Lekenskolan. Inspektionen visar dock att undervisning i modersmål inte genomförs vid skolorna och svenska som andra språk genomförs inte vid Lekenskolan och Korsträskskolan. Enligt intervjuer finns i verksamheterna elever med flera andra modersmål än svenska Skolverkets officiella statistik visar att ett antal elever vid skolorna är berättigade till modersmålsundervisning. Kommunen genomför undervisning för nyanlända ungdomar i Lenkenskolans rektorsområde. Eleverna har det mesta av sin undervisning i förberedelseklassen men utifrån individuella förutsättningar deltar elever även inom ordinarie klassundervisning, framför allt i praktiska ämnen. Eleverna får undervisning i svenska som andra språk men någon undervisning i modersmål för eleverna i förberedelseklassen framkommer inte vid inspektionen. Elever med ryska, polska, somaliska med flera språk finns i förberedelseklassen. Enligt grundskoleförordningen skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne. I kommunen finns inte förskoleklass som egen verksamhet utan ingår i begreppet barnskola/åldersblandad klass. Sexåringarna är inskrivna i grundskolan. Information till föräldrar om andra alternativ än barnskola för 6- åringar sker i varierande grad inom rektorsområdena. Inspektörerna bedömer 10

37 att kommunen behöver säkerställa att alla föräldrar ges information om de alternativ för 6-åringar som finns i kommunen. I grundskoleförordningen framgår att i utbildningarna i grundskolan skall eleverna ha tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Elevernas tillgång till datorer för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande är dock begränsad. Supporten av datorer fungerar inte. Datorer som uppmonterats långt tidigare var ännu vid inspektionstillfället inte installerade och i användbart skick. Inspektörerna bedömer att elevernas tillgång till datorer behöver förbättras. Vidare kan tillgången och kvaliteten på delar av läromedlen förbättras. Skolornas lokaler är välanpassade för den verksamhet som bedrivs. Korsträskskolan är en äldre byggnad som dock saknar hiss för elever med fysiska funktionshinder. Personalresurser Lärartätheten vid skolorna är högre jämfört med riksgenomsnittet. All pedagogisk personal har pedagogisk utbildning. Vid skolorna arbetar även en skolsköterska på deltid samt lärare som speciallärare men saknar adekvat utbildning i specialpedagogik. Inspektörerna betonar vikten av att verksamma speciallärare har specialpedagogisk utbildning. Personalen anser att de för varje år får mindre av kompetensutveckling. Ofta genomförs kompetensutvecklingsdagar utifrån kommunala mål exempelvis individuella utvecklingsplaner, matematik, språket lyfter, genusprojektet med mera. Dessa dagar upplevs som bra och intressanta men minskar utrymmet för individuella kompetensutvecklingsbehov. Inspektörerna bedömer att skolorna bör tillgodose individuella kompetensutvecklingsbehov. Datum Ort Umeå Marita Björkman Solweig Bäckman 11

38 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Parkskolan, Bäckskolan och Oasen : 1551 Utbildningsinspektion i Parkskolan, Bäckskolan och särskolan Oasen förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 samt särskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Parkskolans rektorsområde...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av genomförandet...6 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Parkskolans rektorsområde som omfattar Parkskolan, Bäckskolan, skoldaghemmet Nornaskolan och särskolan Oasen den 3 4 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Älvsbyns kommun och Parkskolan (F 6), Bäckskolan (F 3) samt Oasens särskola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1

39 I skolorna intervjuades rektorerna, specialpedagoger, personal i särskolan, skolbarnsomsorgen, förskoleklass, årskurserna 2 och 6, skolsköterska, samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i särskolan, Nornaskolan, förskoleklass samt årskurserna 2 och 6. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av Parkskolans rektorsområde Parkskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 54 Förskoleklass 11 Grundskola 185 Bäckskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 43 Förskoleklass 10 Grundskola 52 Oasen Antal elever Skolbarnsomsorg 3 Obligatorisk särskola, grundsärskola 8 Obligatorisk särskola, träningsskola 1 Parkskolans rektorsområde omfattar Parkskolan och Bäckskolan med integrerad skolbarnsomsorg. Grundskolan i Parkskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6. Bäckskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 3 och den verksamheten bedrivs i en egen skolbyggnad. Den obligatoriska särskolan, Oasen för årskurserna 1-6 finns integrerad i Parkskolans lokaler. Oasen har en egen rektor sedan hösten 2006 som också ansvarar för särskoleverksamhet i Älvåkraskolan samt för grundskoleverksamhet i Nornaskolan och särskild undervisningsgrupp i Älvåkraskolan, benämnd lilla gruppen. Den pedagogiska personalen i Bäckskolan arbetar i arbetslag med indelningen i 6- och 7-åringar tillsammans benämnd barnskola samt årskurserna 2 3. Skolbarnsomsorgen utgör en integrerad del i verksamheten. I Parkskolan arbetar personalen med indelningen barnskola och årskurserna 2 och 3 årskursvis. I årskurserna 4 6 bedrivs försök med årskursvisa arbetslag. Eleverna i grundskolan är organiserade i årskursvisa klasser. I särskolan bedrivs undervisningen i två åldersintegrerade klasser som främst har inriktningen grundsärskola men även inriktningen träningsskola finns. Skolorna ligger i centrala Älvsbyn med närhet till skog, idrottsplats, sim- och ishall samt bibliotek. Skolgården har lekredskap och ytor för lek och spel. 2

40 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Parkskolan (F 6) Bäckskolan (F 3) och obligatoriska särskolan Oasen (1 6) och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektionen visar att Bäckskolan och Parkskolan når olika resultat i arbetet med normer och värden. Eleverna vid Bäckskolan arbetar i en trivsam och lugn lärandemiljö och uppvisar engagemang, nyfikenhet och lust att lära. Parkskolan visar inte samma resultat. Skolan arbetar dock medvetet och aktivt för att ge eleverna en bra arbetsmiljö. Inspektörernas intryck och bedömning är att de äldre elevernas språkbruk och förmågan att lyssna på varandra och vuxna behöver förbättras. Vidare behöver en likabehandlingsplan utarbetas för skolorna. Vid inspektionen framkommer att den enskilda läraren har god kunskap om varje elevs kunskapsutveckling Specialpedagoger/speciallärare och klasslärare följer elevernas språk- och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag. Ett arbete att utarbeta individuella utvecklingsplaner pågår vid skolorna som enligt inspektörerna behöver intensifieras. I arbetet med särskilt stöd används exempelvis bonusår som ett stöd för eleven. Under läsåret finns flera elever som går om ett år. Skolorna tillsammans med resursteamet behöver säkerställa de rutiner som finns för elever som befaras att inte nå målen. Vidare bör det samlade pedagogiska arbetet tydligare dokumenteras och utvärderas. Inspektörerna konstaterar vidare att eleverna överlag har tillgång till den utbildning de har rätt till. Elevernas tillgång till datorer för kunskapssökande och lärande samt information och erbjudande om modersmålsundervisning behöver däremot förbättras. Vardagsarbetet i särskolan Oasen bygger på tydlig struktur. Elevernas utveckling socialt och kunskapsmässigt följs på olika sätt. I Oasen utarbetas individuella utvecklingsplaner utifrån elevernas förutsättningar och förmågor. Inspektörerna bedömer dock att personalens kunskap om kursplanerna i grundsärskolan respektive träningsskolan samt arbetet med individuella utvecklingsplaner behöver förbättras. Vid Bäckskolan och Parkskolan bör rektorn tydliggöra mål, resultat samt analyser av det samlade pedagogiska arbetet. Kvalitetsredovisningen för skolorna bör också utvecklas så att de tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Rektorn för särskolan bör i sitt pedagogiska ledningsansvar tydligt följa och utvärdera särskolans resultat. Inspektionen visar på brister i mottagande och beslut kring elever till obligatoriska särskolan Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Parkskolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Rektorernas resultatansvar. 3

41 - Arbetet med normer och värden vid Parkskolan. - Kunskapen om målen och tydliggörande av bedömningsgrunder. - Uppföljning och utvärdering av kunskapsutveckling i samtliga ämnen. - Utvärdering av det samlade pedagogiska arbetet i grundskolan. - Arbetet med elever i behov av särskilt stöd. - Personalens kunskap om kursplanerna i särskolan samt arbetet med individuella utvecklingsplaner. - Öka elevernas medvetenhet avseende inflytande. - Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i kvalitetsarbetet. - Säkerställa rätten om information om svenska som andra språk. - Personalens utbildning i förhållande till den undervisning de bedriver. Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna för grundskolan och särskolan. Kunskaper, utveckling och lärande Inspektionen visar att eleverna i Bäckskolan och Parkskolan samt deras föräldrar i allmänhet har kännedom om kursplanerna i svenska, engelska och matematik. Skolorna har konkretiserat kursplanernas mål att uppnå i syfte att tydliggöra dessa för elever och föräldrar. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att även betona mål att sträva mot. Föräldrarna ges också möjlighet att följa och relatera elevernas kunskapsutveckling till målen i dessa ämnen. Enligt intervjuer fungerar utvecklingssamtalen väl och föräldrar får exempelvis i förväg en utarbetad mall som varierar beroende på ålder. Föräldrar uttrycker dock ett behov av att skolan tydliggör bedömningsgrunder både för elever och föräldrar. Samtalen för de yngre eleverna tar, enligt intervjuer, främst upp arbetet i svenska och matematik och för de äldre eleverna tas samtliga ämnen upp. Inspektörerna bedömer således att skolorna bör öka kunskapen om målen för samtliga ämnen och för utbildningen som helhet. Även personalens arbete med mål att sträva mot och målen i alla ämnen bör stärkas samt bedömningsgrunder bör tydliggöras. Specialpedagoger/speciallärare och klasslärare följer systematiskt elevernas språk- och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag fastställda av barn- och utbildningsnämnden. Bäckskolan och Parkskolan genomför även nationella diagnoser och de nationella ämnesproven i årskurs 5. Tabell 1: Resultat av de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2005 och 2006 vid Parkskolan. Siffrorna anger andelen elever i procent som uppnått målen i ämnesproven. Nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Källa: Uppgifter har hämtats från Parkskolan 4

42 Parkskolan visar på en förbättrad måluppfyllelse år 2006 i nationella proven i svenska och matematik i årskurs 5. I fördelningen mellan pojkars och flickors måluppfyllelse visar resultaten på en relativt jämn fördelning i ovanstående ämnen. Kommunen efterfrågar förutom resultaten av de nationella ämnesproven även antal elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 5. Andel elever som enligt skolans bedömning når målen i alla ämnen utgör för år 2005 cirka 70 procent. Inspektörerna ser positivt på kommunens insamling av resultat, men efterfrågar en närmare utvärdering ämnesvis av måluppfyllelsen. Rektorn efterfrågar inte elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. Inspektörerna konstaterar att en viss systematik för att följa elevernas kunskapsutveckling genomförs i svenska, engelska och matematik av pedagogerna i olika årskurser men att någon tydlig analys av skolornas resultat som helhet och över åren inte genomförs. Inspektörerna anser därför att det blir svårt att bedöma skolornas kunskapsutveckling och resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar att den enskilda läraren har god kunskap om varje elevs kunskapsutveckling. Språkutvecklingen hos yngre elever bedöms av personalen över åren vara lite sämre för pojkar än för flickor. Enligt intervjuer bedöms läsförståelse och läshastighet hos de äldre eleverna ligga högre hos flickorna och även ansvarstagande. Bland de yngre eleverna anser personalen att pojkar och flickor tar lika stort ansvar och visar lika stort intresse för skolan. Normer och värden Bäckskolan och Parkskolan samt särskolan Oasen har tydligt utarbetade ordningsregler som är förankrade i verksamheterna och kända av föräldrarna. Vid inspektionen framkommer att skolorna arbetar medvetet för att efterlevnaden av ordningsreglerna skall fungera i vardagsarbetet. En handlingsplan är framtagen i syfte att tydliggöra konsekvenser om elever bryter mot skolans regler. Handlingsplanen undertecknas av föräldrar och elever som visar sitt godkännande i detta. Inspektionen visar att Bäckskolan och Parkskolan når olika resultat i arbetet med normer och värden. Eleverna vid Bäckskolan arbetar i en trivsam och lugn lärandemiljö och uppvisar engagemang, nyfikenhet och lust att lära. Föräldrarna bekräftar att de känner sig trygga över sina barns skolgång medan föräldrar vid Parkskolan inte uppger samma entydiga uppfattning om Parkskolan. Enligt inspektörerna arbetar skolan medvetet och aktivt för att ge eleverna en bra arbetsmiljö. På raster finns exempelvis vuxna ute som agerar direkt. Inspektionen visar dock att språkbruket stundtals har upplevts hårt bland elever och personal. Skolan har vidtagit åtgärder kring detta genom att utarbeta en handlingsplan för att förbättra språkbruket. Intervjuer bekräftar att de yngre elevernas språkbruk är bra nu. Inspektörernas intryck och bedömning är att de äldre elevernas språkbruk och förmågan att lyssna på varandra och vuxna behöver förbättras. Vid inspektionen framkommer vidare att Parkskolan har haft fall av kränkande behandling. Personal, elever och föräldrar uppger att när detta uppstår agerar skolan direkt och kontaktar föräldrarna. Vid Parkskolan och Bäckskolan finns en arbetsgång för att utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. Parkskolan har ett mobbningsteam som verkställer utredning av omständigheter vid kränkande behandling och som vidtar åtgärder som krävs med stöd av rektorn. Förebyggande insatser bedrivs i det dagliga arbetet främst i de olika klasserna. 5

43 Kommunen har fastställt en gemensam likabehandlingsplan för alla verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående behöver Parkskolan intensifiera arbetet med att skapa en trygg lärandemiljö utan inslag av kränkande behandling. Skolverket vill uppmärksamma skolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2 006:67). Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Pedagogisk verksamhet Eleverna vid skolorna ges möjlighet till inflytande och delaktighet på olika sätt. Inflytande över lärandet sker främst utifrån egna val om när och hur arbeten skall utföras. Skolråd och klassråd genomförs regelbundet och inflytandet handlar i huvudsak om praktiska frågor. Inom ramen för elevens val gör eleverna också egna val. Vid intervjuer framkommer en omedvetenhet hos eleverna i vilka situationer som de har inflytande. Eleverna behöver få tydligt stöd av vuxna i att komma till denna insikt. Inspektörerna bedömer således att skolorna bör arbeta för att medvetandegöra eleverna. Älvsbyns kommun erbjuder inte förskoleklass vilket berörs under avsnittet Bedömning av förutsättningarna. De elever som är sex och sju år går i åldersblandade klasser som benämns, barnskola. Dessa åldersgrupper arbetar både var för sig och tillsammans. Förskolans pedagogik med lek, skapande och barns eget utforskande präglar verksamheten för sexåringarna. Idrott, bad och luncher samt teman utgör exempel på områden som eleverna genomför tillsammans. Enligt inspektörernas bedömning har sexåringarna en verksamhet som i huvudsak motsvarar lagstiftningens krav på förskoleklassen och den strävar mot förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för förskoleklassen anger. I grundskolan tränas eleverna i att bli medvetna om sina förmågor socialt och kunskapsmässigt samt att göra egna bedömningar utifrån Jag kan och Jag kan mera. Inspektörerna ser positivt på att eleverna får utveckla sin förmåga att själva göra bedömningar. Varje klasslärare och speciallärare/specialpedagog utvärderar också elevernas kunskaper och sociala utveckling. Dessa bedömningar delges vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Enligt inspektörerna har varje lärare vid skolorna en god bild av och följer varje elevs kunskapsutveckling. Skolorna genomför även som nämnts olika diagnoser i svenska i enlighet med den plan som barn- och utbildningsnämnden fastställt. Nationella diagnoser i årskurs 2 och ämnesproven i årskurs 5 genomförs. 6

44 Inspektörerna anser att skolorna/pedagogerna genomför ett medvetet arbete med elevernas språk- och läsutveckling. Skolorna bör dock genomföra en samlad uppföljning och utvärdering för att kunna vidta rätt åtgärder i det fortsatta arbetet. Enligt inspektörerna får eleverna goda förutsättningar att utvecklas enligt mål att uppnå. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att arbeta med att tydliggöra mål att sträva mot i verksamheterna. Enligt grundskoleförordningen får rektorn efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas till högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Vidare får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs vilket medför att elevens skolplikt upphör innan grundskolan fullföljs. I Bäckskolans och Parkskolans arbete med att stödja elever ges en möjlighet till ett bonusår. Det finns en andel elever som går om en årskurs. Som grund för att gå om ett år gör pedagogerna, enligt intervjuer, en bedömning av kunskaper eller sociala förmågor. Eleven bedöms exempelvis inte ha knäckt länskoden i årskurs 2 eller att eleven visar en social omognad. Bonusåret ses som en stödåtgärd och genomförs i samförstånd med föräldrarna. Skolorna har utarbetat konkretiseringar av kursplanemålen och inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att dessa konkretiseringar inte får bli uppnåendemål för en årskurs. Inspektörernas intryck är att möjligheten för elever att gå om används i hög utsträckning. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att möjligheten att låta en elev gå om en årskurs skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Elever har rätt till särskilt stöd för att kunna följa undervisningen även om de flyttas till nästa årskurs. Vidare vill inspektörerna betona att en målrelaterad skola skall organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och får stöd i sin utveckling. Skolorna behöver säkerställa de rutiner som finns för elever som befaras att inte nå målen. Samverkan mellan speciallärarna, specialpedagogerna och arbetslagen sker på olika sätt och i olika omfattning. Specialpedagogen/speciallärarna arbetar främst åtgärdande med elever men handleder också personal. Skolorna arbetar för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiska iakttagelser och olika tester utgör exempelvis underlag för denna bedömning. Inspektörernas bild är att specialpedagoger/speciallärare har en god överblick av sina elevgrupper. Inspektörerna konstaterar dock att skolornas samlade bild av elever i behov av särskilt stöd behöver följas upp och utvärderas. Förutom elever som genomgår särskilda utredningar framstår bilden att kartläggning, analyser och åtgärder inte genomgående är en utarbetad arbetsgång vid skolorna för att ge relevant stöd. Inspektionen visar sammantaget att arbetet med elever i behov av särskilt stöd behöver förbättras. Vid inspektionstillfället upprättas ännu inte individuella utvecklingsplaner i Bäckskolan och Parkskolan. Rektorn driver arbetet och pedagogerna får utse några mål att pröva sig fram med. Enligt intervjuer finns en osäkerhet hos personalen och en efterfrågan av mer kompetensutveckling. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan 7

45 skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna, se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna framhålla vikten av att Bäckskolan och Parkskolan intensifierar sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för varje elev. Vardagsarbetet i särskolan Oasen bygger på tydlig struktur. Elevernas utveckling socialt och kunskapsmässigt följs på olika sätt i särskolan där exempelvis bilder är ett sätt att dokumentera utveckling. Varje elev har en individuell utvecklingsplan. Målen/insatserna i planen har till en del sin utgångspunkt i kursplanerna för grundsärskolan respektive träningsskolan. Planen utvärderas i samband med utvecklingssamtalen tillsammans med föräldrar då även nya mål/insatser formuleras. Inspektörerna anser dock att målen/insatserna behöver förtydligas. Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att utvärdera effekterna. Enligt intervjuer betonar personalen elevens sociala samspel i sitt arbete. Personalen uttrycker ett behov av att få ta del av genomförda utredningar för att kunna veta var de skall ta vid i sitt pedagogiska arbete med eleven. I nuläget ges en muntlig redogörelse för enbart pedagoger. Inspektörerna vill betona att all kunskap om en elevs förutsättningar och förmågor bör delges och samnyttjas i arbetet så eleven i sin fortsatta utveckling ges adekvat stöd. Särskilt viktigt är detta vid övergång till annan verksamhet så att elever får relevant stöd från början. Inspektörerna bedömer att personalens kunskap om kursplanerna i grundsärskolan respektive träningsskolan behöver förbättras bl a för att individuella utvecklingsplaner skall bli ett tydligare verktyg i att följa elevernas kunskapsutveckling. Det gäller även arbetet med individuella utvecklingsplaner. Kommunens resursteam består av specialpedagog, psykolog och talpedagog. Resursteamets specialpedagog gör bedömningar av skolornas behov av stöd och medverkar ibland vid skolorna då åtgärdsprogram tillsammans med elev och föräldrar utarbetas. Resursteamets åtgärdsprogram som benämns utvecklingsplan används i Parkskolan och Bäckskolan samt särskolan Oasen. Parkskolan har även en egen utarbetad mall för åtgärdsprogram. Vid skolorna utarbetas ätgärdsprogram för elever som får stöd. Av åtgärdsprogrammet skall det enligt Skolverkets riktlinjer framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall även omfatta elevens hela skolsituation och elevens starka sidor bör göra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Kvaliteten på innehållet i resursteamets dokument bör förbättras så att målen är utvärderingsbara. Målen bör förtydligas och omfattas av övergripande mål och konkreta delmål. Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att utvärdera effekterna. Vidare bör elevens starka sidor utgöra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Inspektörerna betonar också att resursteamets dokument skall benämnas åtgärdsprogram. Rektorns resultatansvar för samtliga elever i behov av särskilt stöd bör även tydliggöras. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredning- 8

46 en visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete I kvalitetsredovisningen lyfter rektorsområdet fram ett antal av rektorsområdets utvecklingsområden samt områden angivna av barn - och utbildningsnämnden. Personalen vid Bäckskolan och Parkskolan utvärderar barn- och utbildningsnämndens utvecklingsområden vid läsårets slut. Utvärderingen för 2005/06 har utgått från materialet Hur bra är vår skola och måluppfyllelsen har bedömts av personalen i en fyrgradig skala. Utvärderingen har rektorn sedan sammanställt i kvalitetsredovisningen för rektorsområdet. För rektorsområdets utvecklingsområden finns inte någon tydlig arbetsgång över hur dessa skall följas upp och utvärderas. Kopplingen från tydligt uppställda mål till åtgärder och därefter nya mål avseende rektorsområdets utvecklingsområden framkommer inte. Lärarnas egna uppföljningar, utvärderingar och dokumentation ses inte självklart som en del i det lokala kvalitetsarbetet. Intervjuer bekräftar att dessa inte heller efterfrågas av rektorn. Bäckskolan har en arbetsplan som anger mål för läsåret och den uppges av personalen utgöra ett stöd för genomförandet av arbetet medan. Parkskolan saknar arbetsplan. Inspektörerna bedömer därmed att rektorsområdet behöver utveckla kvalitetsarbetet och att Parkskolan behöver utarbeta en arbetsplan för genomförandet av arbetet. Kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analys bör utvecklas i rektorsområdet. Kvalitetsredovisningarna behöver också utvecklas så att de tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Skolans styrning och ledning Rektorn för Bäckskolan och Parkskolan ansvarar för förskoleklass, årskurserna 1 6 i grundskolan samt skolbarnsomsorg. I Bäckskolan och Parkskolan genomför rektorn regelbundna möten som innehåller förutom praktiska frågor även pedagogiska diskussioner. Intervjuer bekräftar att rektorn driver arbetet med ordningsregler och individuella utvecklingsplaner. Rektorn deltar också i verksamheten vid exempelvis uteaktiviteter samt tar tag i saker och agerar snabbt. Personalen visar ett förtroende för rektorn som också anses vara tillgänglig. För det fortsatta utvecklingsarbetet bör rektorn, enligt inspektörerna, tydliggöra mål, resultat samt analyser av det samlade pedagogiska arbetet vid Bäckskolan och Parkskolan. Inspektörerna bedömer således att rektorn i sitt pedagogiska ledningsansvar bör upprätta arbetsplan och tydliggöra resultatuppföljning och utvärdering Den obligatoriska särskolan Oasen med årskurserna 1 6 är integrerad i Parkskolans lokaler och den har från hösten 2006 en ny rektor. Denne ansvarar också för särskoleverksamhet förlagd i Älvåkraskolan samt grundskoleverksamhet som avser Nornaskolan och en särskild undervisningsgrupp inom Älvåkraskolans verksamhet. Denna rektor är placerad på Älvåkraskolan. Rektorn uppfattas ha visioner och anses vara tillgänglig per telefon men att planeringen av möten inte helt genomförts i praktiken. Enligt intervjuer besöker rektorn sällan Oasen och en önskan om tydligare styrning uttalas. Rektorn för särskolan bör i sitt pedagogiska ledningsansvar tydligt följa och utvärdera särskolans resultat. Inspektionen visar på brister i nuvarande ledningsorganisation. Rektorn för särskolan ansvarar enligt nuvarande organisation även för verksamheten vid 9

47 Nornaskolan där eleverna är inskrivna i sin hemklass. Vidare har rektorn också ansvar för den särskilda undervisningsgruppen vid Älvåkraskolan. Rektorsfunktionen kan enligt skollagen inte delas i förhållande till den enskilda eleven och de beslut som enligt författningarna skall fattas av rektorn får inte delegeras. Inspektionen visar på brister även i mottagande av elev till obligatoriska särskolan. I förberedelsefasen kommer rektorn för särskolan in i ett sent skede. Det framkommer en särskild otydlighet om ansvarsfördelningen mellan särskolans rektor och grundskolornas rektorer som avser mottagandet. Vidare framkommer att i skolans kontakter med hemmen är rektorer inte alltid med i hela processen. Inspektörerna konstaterar också att det finns en otydlighet och osäkerhet bland personal om ansvarfördelningen mellan förvaltningschef, rektorn för särskolan och rektorerna i grundskolan samt resursteamet. Otydliga rutiner för handläggning av dessa processer leder till att felaktiga beslut tas samt att förvaltningschef överlåter ansvar till annan personal som övertar ansvar och beslutsrätt från rektorn. Vidare försvåras vårdnadshavares insyn i handläggningen. Inspektionen visar att elever går i särskolan Oasen utan att beslut om mottagande skett. Vid inspektionen framkommer att några elever i Oasen har prövotid och i åtgärdsprogrammet framkommer att elevens prövotid finns dokumenterad som en av flera insatser. I verksamheten finns också exempel på elever som har prövotid daterad från år Intervjuer bekräftar även att några elever går i Oasen som inte är mottagna i skolformen. Några beslut har heller inte redovisats. Att låta eleven pröva skolgång i särskolan under en viss tid om högst sex månader bör inte användas som ett alternativ vid tveksamheter om eleven verkligen uppfyller villkoren för att tas emot i särskolan. Beslut om skolgång måste tas efter sex månader och vara välgrundat. För mottagande i särskolan krävs en helhetsbedömning som bör utgå från barnets bästa, sett på kort och på lång sikt. Den bör normalt grunda sig på den tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskoleverksamhetens/skolans iakttagelser av barnet samt utvärdering av de stödåtgärder som prövats. Vidare bör nödvändiga utredningar som pedagogisk, psykologisk, medicinsk samt social utredning genomföras. Alla dessa utredningar bör göras oberoende av varandra. Enligt intervjuer och dokument sker inte alltid så. Helhetsbedömningen bör även göras av annan än den/de som bidragit med utredningsunderlag, för att så långt som möjligt säkerställa en objektiv bedömning. Vid intervjuer framkommer också oklarheter om vem som tar beslut om mottagande i särskolan. Kommunens ansvar att under hela processen informera, visa på konsekvenser av skolgång i särskolan på kort och lång sikt samt samråda med föräldrar och delge elevens rättigheter måste tydliggöras. Enligt skollagen prövar styrelsen i kommunen om ett barns skall tas emot i särskolan. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. 10

48 Tillgång till utbildning Eleverna i Park- och Bäckskolan har överlag tillgång till den utbildning de har rätt till. Språkval påbörjas exempelvis i årskurs 6 och elevens val genomförs från årskurs 2. Skolorna har förutsättningar att genomföra undervisning i de flesta ämnen och närheten samt tillgången till bad, idrottsplats och bibliotek bedöms vara mycket goda. Elevernas tillgång till datorer för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande är dock begränsad. Endast ett fåtal datorer är i brukligt skick. Supporten av datorer fungerar inte. Enligt grundskoleförordningen skall eleverna ha tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Inspektörerna bedömer att elevernas tillgång till datorer behöver förbättras. Vidare visar inspektionen att undervisning i modersmål och svenska som andra språk inte genomförs vid skolorna. Enligt intervjuer finns i verksamheterna elever med exempelvis slovenska eller tyska som modersmål. Skolverkets officiella statistik visar också att ett antal elever vid skolorna är berättigade till modersmålsundervisning. Vid intervjuer framkommer att ingen elev deltar i modersmålsundervisning. Enligt grundskoleförordningen skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne. Inspektörerna bedömer således att skolorna behöver förbättra information, erbjudande och genomförande av modersmålsundervisning samt studiehandledning. Skolorna bör också informera om rätten till svenska som andra språk i enlighet med grundskoleförordningen. I kommunen finns inte förskoleklass som egen verksamhet utan ingår i begreppet barnskola/åldersblandad klass. Sexåringarna är inskrivna i grundskolan. Information till föräldrar om andra alternativ än barnskola för 6-åringar sker i varierande grad inom rektorsområdena. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver säkerställa att alla föräldrar ges information om de alternativ för 6- åringar som finns i kommunen. Personalresurser och lokaler Bäckskolan och Parkskolan har en personaltäthet i nivå med riket i grundskolan. Personalen är utbildad och erfaren samt visar engagemang för sitt uppdrag. Fritidspedagoger och lärare har en utvecklad samverkan exempelvis i barnskolan och i särskolan. Rektorn för grundskolan har gått skolledarutbildning och rektorn för särskolan genomgår skolledarutbildning. I verksamheterna förekommer det dock att personal bedriver undervisning i ämnen/områden som de inte har utbildning i som exempelvis moderna språk. Inspektörerna konstaterar att kompetensutveckling genomförs men i begränsad omfattning. I Oasen finns utbildad specialpedagog men alla speciallärare i verksamheterna är dock inte formellt utbildade. Inom särskolan uttrycks behov av kompetenshöjning avseende diagnoser, dataprogram och kursplaner. Personalen anger att de får delta i kortare utbildningar som de är intresserade av. Längre utbildningar som medför höga kostnader förekommer sällan. Gemensamma insatser för erfarenhetsutbyte mellan skolorna förekommer sporadiskt. Inspektörerna bedömer att skolorna och kommunen behöver arbeta för att exempelvis utbilda specialpedagoger i verksamheterna samt bredda kompetensen för utbildade lärare 1 7 i matematik/naturorienterande ämnen och svenska/samhällsorienterande ämnen som undervisar i ämnen som exempelvis engelska, moderna språk och andra ämnen som de inte har utbildning i. 11

49 Vid inspektionstillfället framkommer att Arbetsmiljöverket har inspekterat Bäckskolans lokaler och anmärkt på dessa. I kommunen pågår en lokalöversyn och vid inspektionen uppges att skolan kommer att läggas ner. Datum Ort Umeå Solweig Bäckman Marita Björkman 12

50 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Tväråsel, Vistträsk och Vidsel skolor :1551 Utbildningsinspektion i Vidselskolan, Tväråselskolan och Vistträskskolan förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Vidsel rektorsområde...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...8 Bedömning av förutsättningarna...12 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vidselskolan, Vistträskskolan och Tväråselskolan den 27 september till 29 september, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Älvsbyns kommun och Vidselskolan, Tväråselskolan och Vistträskskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vidselskolan, Tväråselskolan och Vistträskskolan intervjuades rektor, biträdande områdeschef, lärare i förskoleklass, årskurs 1 9 speciallärare, fritidspeda- 1

51 goger, måltidspersonal, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, elever i årskurs 6 och 9 samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass, årskurserna 1, 2, 3, 6 och 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Vidselskolan Beskrivning av Vidsel rektorsområde Antal elever Skolbarnsomsorg 23 Förskoleklass 6 Grundskola 161 Vistträskskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 14 Förskoleklass 7 Grundskola 16 Tväråselskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 5 Förskoleklass 2 Grundskola 12 Utbildningen i Vidsels rektorsområde omfattar Vidselskolan, Vistträskskolan och Tväråselskolan. I rektorsområdet finns en rektor tillika områdeschef samt biträdande områdeschef. Vidselskolan är belägen 40 km från centrala Älvsbyn och består av tre olika skolbyggnader fördelade på dels en byggnad för årskurs 7 9, dels en byggnad för förskoleklass årskurs 6 och en byggnad för praktiska ämnen samt matsal. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurs 1, som benämns barnskolan samt årskurserna 2 9. Skolbarnsomsorgen är integrerad i verksamheterna. Den pedagogiska personalen består av tre arbetslag och följer elevernas organisering i barnskolan och årskurs 3 respektive årskurserna 4 6 samt årskurs 7 9. Flertalet elever har skolskjuts. Vistträskskolan ligger cirka 30 km utanför Älvsbyns tätort med skog och natur i omedelbar närhet. Skolan består av en byggnad som är relativt nybyggd och modern. Utbildningen omfattar barnskolan och årskurserna 2 3. I Vistträskskolan finns ett arbetslag och eleverna är organiserade i åldersblandade klasser, barnskolan samt årskurserna 2 3. Flertalet av eleverna bor i närområdet. Tväråselskolan skola är belägen cirka 20 km från Älvsbyn i närheten av älven och naturen. Utbildningen omfattar barnskolan årskurs 3. Vid Tväråselskolan finns ett arbetslag. Flertalet av eleverna har skolskjuts. 2

52 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Vidselskolan, Vistträskskolan och Tväråselskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att skolorna inom Vidsels rektorsområde har ett positivt och öppet arbetsklimat för såväl elever som personal. Eleverna känner sig trygga i Vistträskskolan och Tväråselskolan. Dessa två skolor är goda exempel på väl förankrat och fungerande arbete avseende normer och värden. Vid Vidselskolan känner sig de flesta elever trygga men arbetet med normer och värden behöver förbättras. Skolorna använder de naturliga förutsättningarna i tillgång till skog och natur för ett hälsofrämjande arbete i syfte att öka den fysiska och psykiska hälsan. Skolorna har i huvudsak utbildad och erfaren personal. I arbetet med elevers inflytande och påverkan bör skolorna öka möjligheten till inflytande och därmed också medvetenheten om när inflytande utövas Vid inspektionen framkommer att de flesta pedagoger har god kunskap om varje elevs kunskapsutveckling Specialpedagoger/speciallärare och klasslärare följer elevernas språk - och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag. Arbetet med att utarbeta individuella utvecklingsplaner pågår vid skolorna något som enligt inspektörerna måste intensifieras. I arbetet med särskilt stöd används exempelvis bonusår som ett stöd för eleven. Under läsåret finns flera elever som går om ett år. För årskurserna 8 9 finns nivåindelning inom ämnet matematik. Sådana indelningar som ovanstående skall vara pedagogiskt motiverade och får inte vara permanenta eller begränsa elevernas möjlighet att nå alla betygssteg. I intervjuer framkommer uppfattningen att betygsättningen på Vidselskolan utgår från högre krav än vid Älvåkraskolan. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör se till att arbetet med bedömning och betygssättning stärks och att exempelvis bedömningsdiskussioner förs mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan. Skolan bör även tydliggöra sina bedömningsgrunder för föräldrarna. Inspektörerna bedömer att skolorna behöver säkerställa de alternativa stödinsatser som ges för elever i behov av särskilt stöd. Vidare bör skolornas samlade pedagogiska arbete tydligare utvärderas och analyseras. Områdeschefen/rektorn och biträdande områdeschefen är förtrogna med sina respektive verksamheter i varierande grad vid skolorna. Vid inspektionstillfället hade rektorn nyligen tillträtt posten och i rektorsområdet fullgjorde den biträdande områdeschefen rektorsuppgifter vid Vistträskskolan och Tväråselskolan. Rektorsfunktionen kan enligt skollagen inte delas i förhållande till den enskilda eleven och de beslut som enligt författningarna skall fattas av rektorn får inte delegeras. Inspektörerna konstaterar vidare att eleverna överlag har tillgång till den utbildning de har rätt till. Resurser i form av personal och material är i huvudsak goda. Inspektörerna bedömer att arbetet vid skolorna med att tillgodose kompetensutvecklingsbehov bör förbättras. Elevernas tillgång till datorer för kunskapssökande och lärande samt information och erbjudande om modersmålsundervisning behöver däremot förbättras. 3

53 Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Den biträdande områdeschefen har ledningsansvaret som vilar på en rektor utan att benämnas rektor (1 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna har inte upprättat kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Åtgärdsprogram har inte utarbetats för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (avsnitt 2.2 läroplan för det obligatoriska skolväsendet och bilagan till förordning om kursplaner för grundskolan). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Arbetet med normer och värden vid Vidselskolan. - Bedömning och betygssättning. - Analys av resultaten. - Skolornas uppföljning, dokumentation och utvärdering av kunskapsutveckling i alla ämnen. - Arbetet med bedömning och betygssättning. - Forum för arbete i elevvårdsgruppen. - Elevernas medvetenhet om elevinflytande. - Elevens val vid Vidselskolan. - Kvalitetsarbetet. - Rektors resultatansvar. - Övergångar mellan årskurserna. - Samverkansformer för föräldrarna vid Vidselskolan. - Arbetet med stöd. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen/läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen Kunskaper, utveckling och lärande Inspektörerna bedömer att verksamheterna i förskoleklassen samt årskurserna 1 9 ger eleverna möjlighet vid skolorna att utvecklas enligt läroplanens intentioner. Vid inspektionstillfället såg inspektörerna flera goda exempel på elevernas nyfikenhet, kreativitet och lust att lära, särskilt hos elever i de lägre åldrarna. 4

54 Varje skola har sina egna modeller och har kommit olika långt i arbetet med att tydliggöra bedömningsgrunder för elever och föräldrar. I intervjuer bekräftar föräldrar och elever en varierad kännedom om målen. Enligt inspektörerna kan detta medföra att elevernas möjlighet att själva bedöma sina studieresultat inte utvecklas och att föräldrarnas möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling försvåras. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med att tydliggöra bedömningsgrunder för måluppfyllelsen och informationen till elever och föräldrar. Vid inspektionen framkommer att den enskilda läraren i varierande grad har kunskap om varje elevs kunskapsutveckling. Språkutvecklingen hos yngre elever bedöms av personalen över åren vara lite sämre för pojkar än för flickor men skolorna gör insatser för att främja pojkars intresse för läsning. Bland de yngre eleverna anser personalen också att pojkar visar mindre intresse för skolan och att de är i större behov av stöd och hjälp än flickor. Flickorna tar genomgående ett större ansvar för skolan. Kommunen har påbörjat ett jämställdhetsprojekt där alla skolor deltar och där syftet är att öka medvetenheten om genusfrågor. Specialpedagoger/speciallärare och klasslärare följer elevernas språk- och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag fastställda av barn- och utbildningsnämnden. Vidselskolan genomför även nationella diagnoser och de nationella ämnesproven i årskurs 5. Tabell 1: Resultat av de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2005 och 2006 vid Vidselskolan. Siffrorna anger andelen elever i procent som uppnått målen i ämnesproven. Nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Källa: Uppgifter har hämtats från Vidselskolan Kommunen efterfrågar förutom resultaten av de nationella ämnesproven även antal elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 5. Inspektörerna ser positivt på denna uppföljning, men konstaterar samtidigt att någon redovisning av måluppfyllelsen i respektive ämne inte efterfrågas. Enligt sammanställningen visar Vidselskolan att ett större antal elever har nått målen i alla ämnen än föregående år. Tabell 2: Relationen mellan resultat av nationella prov och slutbetyg i respektive ämne år Totalt antal elever var 27 i årskurs 9 år 2005 Antal elever som genomfört samtliga delprov i respektive ämne Svenska som andra språk 2 av 6 elever Andel elever som uppnått målen i det nationella provet Uppgift saknas Andelen elever som i slutbetyget uppnått målen Uppgift saknas Svenska 27 elever Engelska 27 elever Matematik 27 elever Källa: Skolverkets officiella statistik 5

55 Elevernas resultat i slutbetyget i svenska, engelska och matematik visar ett högre resultat än elevernas resultat i nationella provet i ämnena. Någon förklaring till dessa betygsförskjutningar ges inte av skolan. Enligt inspektörerna behöver skolan analysera resultaten, särskilt i matematik och relatera till skolans pedagogiska arbete. Likaså kan jämförelser över tid mellan arbetslag göras. Även arbetet med stöd bör analyseras så att relevant stöd ges.. Tabell 3: Resultat av måluppfyllelse vid Vidselskolan åren Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Grundskola Vidselskolan 86,7 74,1 88,0 94,3 74,1 92,0 194,0 178,1 208,6 Älvsbyns kommun 78,0 74,4 81,5 94,7 88,8 94,8 196,4 201,1 207,2 Riket 74,9 75,5 76, ,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Källa: Skolverkets officiella statistik Inspektörerna konstaterar att resultaten varierat påtagligt vartannat år de senaste fem åren och att variationen enligt ovanstående resultat följer samma linje. Skolan bör närmare analysera resultaten i syfte att uppnå en trend av ökad måluppfyllelse. Det finns över åren tydliga skillnader i meritvärdet mellan flickor och pojkar. Flickornas meritvärde har legat över rikssnittet och pojkarnas meritvärde har varierat över åren men hela tiden legat under. Inspektörerna konstaterar också att det finns skillnader i betygsstegen mellan pojkar och flickor i olika ämnen under åren. Detta är inte lika tydligt för år Däremot har betyget mycket väl godkänd använts i liten grad under åren i olika ämnen. För år 2006 används exempelvis ovanstående betyg inte alls i ämnena fysik, musik och samhällskunskap. Skolan bör genomföra en analys över tid för att söka orsakerna till resultaten. Personalens intryck avseende de äldre eleverna är att pojkar i allmänhet är mindre av pluggisar, vilket även intervjuer med elever bekräftar. Flickor visar tydligt på högre ambition i skolarbetet. Personalen uttrycker att det finns en risk att pojkar ser möjligheter i framtiden utan studier och därmed tar mindre ansvar. Skolan bör än mer uppmärksamma och söka lösningar på skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor. Inspektörerna konstaterar att en viss systematik för att följa elevernas kunskapsutveckling genomförs i svenska, engelska och matematik av pedagogerna i olika årskurser. Någon tydlig analys av skolornas resultat som helhet och över åren genomförs däremot inte. Inspektörerna anser därför att det blir svårt att bedöma skolornas kunskapsutveckling och resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Specialpedagoger/speciallärare och klasslärare vid Vistträskskolan och Tväråselskolan följer systematiskt elevernas språk - och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag. För att öka måluppfyllelsen vid samtliga skolor i rektorsområdet bör förutom kartläggning även analyser och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd tydliggöras så att eleverna får relevant stöd. 6

56 Vid inspektionstillfället upprättas ännu inte individuella utvecklingsplaner inom Vidsels rektorsområde. Personalen uttrycker en osäkerhet och efterfrågar mer kompetensutveckling. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna, se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna framhålla vikten av att samtliga skolor inom rektorsområdet intensifierar sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Normer och värden Vidsels rektorsområde visar ett positivt och öppet arbetsklimat för såväl elever som personal och eleverna känner sig i huvudsak trygga vid skolorna. Arbetet med normer och värden sker i varierande grad i den dagliga verksamheten. Vistträskskolan har ett väl förankrat värdegrundarbete. Inspektörerna bedömer att resultatet av arbetet med normer och värden har gett varierande effekt vid skolorna. Enligt intervjuer med såväl elever, föräldrar som personal framkommer att arbetet kring normer och värden behöver förstärkas vid Vidselskolan för att ge ännu bättre effekt. Inspektörerna instämmer i denna bild. Vid inspektionen framkommer vidare att Vidselskolan har fall av kränkande behandling. Personal, elever och föräldrar uppger att när detta uppstår agerar skolan och kontaktar föräldrarna. Vid samtliga skolor i rektorsområdet finns en arbetsgång för att utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. Det finns mobbningsteam som verkställer utredning av omständigheter vid kränkande behandling och som vidtar åtgärder som krävs med stöd av rektorn. Vid skolorna genomför skolsköterskan så kallade hälsosamtal, som en förebyggande insats. I kommunen pågår ett arbete med att utarbeta en gemensam likabehandlingsplan för alla verksamheter. Likabehandlingsplanen var vid inspektionstillfället fastställd för Vidselskolan av tidigare rektor samt mobbningsteamet men ej processad i samverkan med elever och föräldrar. Mot bakgrund av ovanstående behöver Vidselskolan intensifiera arbetet med att skapa en trygg lärandemiljö utan inslag av kränkande behandling. Skolverket vill uppmärksamma skolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. I Vistträskskolan och Tväråselskolan finns utarbetade ordningsregler som processats i samverkan med elever och föräldrar. Vid inspektionstillfället framkommer att det finns framtagna ordningsregler även för Vidselskolan som skrivs under av föräldrarna. Vid intervjuer på Vidselskolan framkommer en önskan om samsyn och gemensam policy kring ordningsregler i syfte att all personal skall kunna ha ett gemensamt förhållningssätt. Skolverket vill uppmärksamma skolorna på att det från och med 1 juli, 2006 införts förändringar i skolformsförordningarna när det gäller ordningsregler i skolan. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna 7

57 utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att arbetet med samsyn kring ordningsregler bör förbättras vid Vidselskolan. Vid Vidselskolan förekommer en andel elever med frånvaro. Skolverket vill uppmärksamma skolorna på att det från och med 1 juli, 2006 införts förändringar i skolformsförordningarna när det gäller frånvarorapportering. Rektorn har numera ett skärpt ansvar för att en kontakt upprättas mellan skola och vårdnadshavare, om eleven utan giltigt skäl uteblir från skolarbetet. Informationsskyldigheten i de obligatoriska skolformerna skall avse frånvaro som inte är av obetydlig omfattning och informationen skall avse frånvarons omfattning, inte dess orsaker. Det är också viktigt att det finns kontinuerliga och täta kontakter mellan skola och hem om en elevs skolsituation. Bestämmelsen innebär inte någon inskränkning av vad som i övrigt gäller om samarbete mellan skolan och hemmet. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Pedagogisk verksamhet Älvsbyns kommun erbjuder inte förskoleklass vilket berörs vidare under avsnittet Bedömning av förutsättningarna. De elever som är sex och sju år går i åldersblandade klasser som benämns, barnskola. Dessa åldersgrupper arbetar både var för sig och tillsammans. Förskolans pedagogik med lek, skapande och barns eget utforskande präglar verksamheten för sexåringarna. Uteaktiviteter, bad och luncher samt teman utgör exempel på områden som eleverna genomför tillsammans. Enligt inspektörernas bedömning har sexåringarna en verksamhet som i huvudsak motsvarar lagstiftningens krav på förskoleklassen och den strävar mot förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för förskoleklassen anger. Vid Vidselskolan finns tre arbetslag, dels förskoleklass - årskurs 3 och årskurserna 4 6, samt årskurserna 7 9. I Vistträskskolan finns ett arbetslag och vid Tväråselskolan skola ett arbetslag. Arbetslagens indelning i rektorsområdet försvårar förutsättningarna till att skapa en helhetssyn för elevernas lärande och utveckling. För att nå detta bedömer inspektörerna att skolorna bör fortsätta sitt arbete med att skapa en samsyn utifrån uppdraget bland all personal och att stärka samarbetet mellan arbetslagen I rektorsområdet förekommer klassråd i varierande omfattning vilket bekräftas i intervjuer med elever och personal. Eleverna upplever att de endast får vara delaktiga i frågor som rör aktiviteter och utemiljö men att de inte har något större inflytande över besluten. Vid inspektionen ges exempel på inflytande över lärandet hos de yngre eleverna medan inflytandet är mer begränsat hos de äldre eleverna. Inspektörerna vill betona vikten av att skolan utvecklar elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former i takt med stigande ålder och att formerna för och medvetenheten om elevernas inflytande bör förbättras. 8

58 Föräldrasamverkan och information till hemmen skiljer sig mycket mellan skolorna. Vid skolorna sker naturliga vardagliga kontakter mellan skola och föräldrar då dessa verksamheter rör de yngre eleverna. För eleverna i de lägre åldrarna är brukarråden aktiva och bygger på engagemang för den egna skolan. Vid Vidselskolan för eleverna i årskurs 7 9 finns inget formellt samverkansorgan för föräldrar. Kommunikation sker genom att eleverna skriver loggböcker om händelser på skolan och föräldrarna ges utrymme att ha synpunkter. Inspektörerna bedömer dock att formella samverkansorgan med föräldrarna behöver upparbetas vid Vidselskolan för att skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Inspektionen visar att i rektorsområdet finns en elevvårdsgrupp, som består av rektor, specialpedagoger och skolsköterska. Teamet har ett antal träffar under en termin, dock inte regelbundna. Inspektörerna bedömer att arbetet i elevvårdsgruppen bör utvecklas. Särskilt stöd till elever ges i övervägande del vid skolorna exkluderat, det vill säga utom den klass eleven tillhör. Inspektörerna vill betona vikten av att specialpedagogiska insatser i första hand skall ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. Den specialpedagogiska kompetensen bör också användas till att utveckla lärandemiljöer utifrån ett inkluderande synsätt. Skolorna har en arbetsgång för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd och årligen kartlägger och identifierar skolorna elevers behov. Rektor genomför klasskonferenser med berörda lärare och specialpedagoger/speciallärare där enskilda elevers behov diskuteras. Sammanställningen lämnas till en central specialpedagogisk samordnare som sedan fördelar resurser till rektorsområden. I Älvsbyns kommun finns en uttalad inriktning att resurser skall sättas in tidigt. Enligt grundskoleförordningen får rektorn efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas till högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Vidare får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs vilket medför att elevens skolplikt upphör innan grundskolan fullföljs. Inom rektorsområdet ges möjligheten till ett bonusår vilket i praktiken innebär att eleven går om en årskurs. Som grund för att gå om ett år gör pedagogerna, enligt intervjuer, en bedömning av intellektuella eller sociala förmågor. Eleven kan exempelvis bedömas visa omognad i läs- och skrivprocessen och visa på social omognad. Bonusåret genomförs i samförstånd med föräldrarna. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att möjligheten att låta en elev gå om skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Elever har rätt till särskilt stöd för att kunna följa undervisningen i sin årskurs. Vidare vill inspektörerna betona att en målrelaterad skola skall organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och får stöd i sin utveckling. Skolorna behöver säkerställa de rutiner som finns för elever som befaras att inte nå målen. Vid inspektionen framkommer att alla elever i behov av särskilt stöd inte har ett utarbetat åtgärdsprogram och att dessa i förekommande fall inte upprättas i enlighet med grundskoleförordningens krav. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation och vidare bör elevens starka sidor utgöra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att 9

59 utvärdera effekterna. Inspektörerna bedömer att kvaliteten på åtgärdsprogrammen behöver förbättras så att de är utvärderingsbara. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Vidselskolan genomför undervisning i matematik genom nivåindelade grupper. Organiseringen har pågått ett antal år vid skolan och eleverna kan i enstaka fall byta grupp. Skolan samordnar specialpedagogiska insatser i matematik och lärare ger råd till elev som tillsammans med förälder väljer vilken grupp som eleven skall gå i. Indelningen sker från årskurs 8 till och med 9. Innehållet i undervisningen baseras på två olika läromedel. I den gröna gruppen arbetar eleverna med ett begränsat antal områden och färre uppgifter med lägre svårighetsgrad. Dessa elever kan nå betygsstegen godkänd och väl godkänd. I den röda gruppen arbetar eleverna med fler områden i matematikämnet och med en högre svårighetsgrad på uppgifterna och i denna gruppering kan eleverna nå alla tre betygsstegen. Vid inspektionstillfället tycks läroboken styra undervisningen. Vidare framkommer vid intervjuer att någon ytterligare anpassning i dessa grupperingar av pedagogiska metoder och arbetssätt utifrån elevernas förmågor och färdigheter inte sker. Intervjuer bekräftar också att någon utvärdering över tid inte gjorts avseende arbetet och vad samordningen av specialpedagogiska insatser lett till. Inspektörerna anser att skolan noggrant bör följa och analysera vad olika insatser leder till för att nå ökad måluppfyllelse. Vidare bör skolan utveckla arbetssätt och arbetsformer i matematikämnet. Inspektörerna vill påpeka att sådana grupperingar som ovanstående skall vara pedagogiskt motiverade och får inte vara permanenta eller begränsa elevernas möjlighet att nå alla betygssteg. Inspektörerna vill särskilt uppmärksamma skolan på vikten av att relatera resultaten i nationella proven för matematik och de insatser som görs i nivåindelningarna inom ämnet. Utvärdering av lärandet samt bedömning och betygssättning Skolornas dokumentation och bedömning av elevernas kunskapsutveckling har olika modeller och följer olika rutiner. Vid varje skola genomförs årliga diagnoser i språk, läs- och skrivutveckling samt i matematik. Det råder också en fokusering på ämnena svenska, matematik och engelska. Någon systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas mål genomförs inte. När skolorna inte har någon enhetlig modell och tydlig dokumentation för att följa kunskapsutvecklingen hos varje elev försvåras övergångar mellan årskurserna eller byten av skolor. Inspektörerna bedömer att skolorna i rektorsområdet bör förbättra arbetet med att följa kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen. Vid inspektionen framkommer att eleverna anser att betygskriterierna och målen är svåra att förstå. Enligt inspektörerna kan detta medföra svårigheter för eleverna att utveckla sin egen förmåga att själva bedöma sina resultat. Elevernas kunskapsutveckling följs av undervisande lärare. Enligt intervjuer förs bedömningsdiskussioner lärare emellan inom skolan men några återkommande diskussioner mellan Vidselskolans och Älvåkraskolans pedagoger framkommer inte. 10

60 Under avsnittet resultat i rapporten finns kunskapsresultat för skolan redovisade. Arbetet med bedömning och betygssättning inom Vidselskolan och mellan Vidselskolan och Älvåkraskolan behöver förbättras. De två skolorna har relativt stora skillnader i betygsresultat. I intervjuer framkommer uppfattningen att betygsättningen på Vidselskolan utgår från högre krav än vid Älvåkraskolan. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör se till att bedömningsdiskussioner förs exempelvis mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan för att eleverna skall få en likvärdig bedömning och betygssättning. Skolan bör även tydliggöra sina bedömningsgrunder för föräldrarna. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet inom rektorsområdet behöver förbättras. En kvalitetsredovisning skall redovisa verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse samt vilka åtgärder som skolan tänker vidta för att öka måluppfyllelsen. Skolorna inom Vidsels rektorsområde har inte kvalitetsredovisningar som uppfyller detta. Däremot har skolorna de senaste åren arbetat med indikatorområden och utvärderingsmaterialet Hur bra är vår skola, vilka med fördel kan användas i kvalitetsarbetet. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att från och med kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/07 skall även uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan redovisas i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen bör också innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Vid inspektionen framkommer att det inom rektorsområdets skolor finns olika slag av arbetsplaner/verksamhetsplaner. I Vidselskolan finns en äldre reviderad verksamhetsplan, Tväråselskolan har en arbetsplan och vid Vistträskskolan finns en väl utarbetad arbetsplan med formulerade mål. Enligt grundskoleförordningen skall det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. och rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Skolans ledning och styrning I Vidsels rektorsområde finns en heltidsanställd rektor tillika områdeschef och en biträdande områdeschef som tillsammans har ansvar för tre åtskilda grundskoleverksamheter och skolbarnsomsorg. Till rektorn och biträdande områdeschefs hjälp finns en assistent på deltid. Rektorn och biträdande områdeschef är kända av eleverna och föräldrarna samt förtrogna med verksamheterna. Personalen frågar emellertid efter ett ännu tydligare pedagogiskt ledarskap med tydliga utvecklingsområden och sätter stor tilltro till den nyanställde rektorn. Inspektörerna bedömer att rektorn bör anta utmaningen att tydliggöra sitt pedagogiska ledarskap och att det finns ett behov av att klargöra det delade ledarskapet och dess ansvarsförhållanden. Inspektörerna vill påpeka att det inom skollagen och grundskoleförordningens ram inte ges utrymme för annan än rektor att ta det övergripande utbildningsansvaret för eleverna. Inspektörerna bedömer att rektor också behöver utveckla kvalitetsarbetet, upprätta arbetsplan och kvalitetsredovisning samt tydliggöra resultatuppföljning och utvärdering i sitt pedagogiska ledningsansvar. 11

61 Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Eleverna i Vidsels rektorsområde har i huvudsak tillgång till den utbildning de har rätt till. Språkval påbörjas exempelvis i årskurs 6 och elevens val genomförs från årskurs 2. Inspektionen visar att undervisning i modersmål och svenska som andra språk inte genomförs vid skolorna. Enligt intervjuer finns i verksamheterna elever med exempelvis finska eller azerbajanska som modersmål. Skolverkets officiella statistik visar också att ett antal elever vid skolorna är berättigade till modersmålsundervisning. Vid intervjuer framkommer att ingen elev i rektorsområdet deltar i modersmålsundervisning. Enligt grundskoleförordningen skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne. Inspektörerna bedömer att information om rätten till modersmålsundervisning och svenska som andra språk är bristfällig och behöver förbättras. I kommunen finns inte förskoleklass som egen verksamhet utan ingår i begreppet barnskola/åldersblandad klass. Sexåringarna är inskrivna i grundskolan. Information till föräldrar om andra alternativ än barnskola för 6-åringar sker i varierande grad inom rektorsområdena. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver säkerställa att alla föräldrar ges information om de alternativ för 6- åringar som finns i kommunen. Skolornas lokaler är välanpassade för den verksamhet som bedrivs förutom Tväråselskolan som saknar hiss för elever med fysiska funktionshinder. Personalresurser Inspektionen visar att inom Vidsels rektorsområde har inte all personal pedagogisk utbildning och inte heller utbildning för de ämnen de undervisar i. Exempelvis saknar lärare som arbetar som speciallärare en specialpedagogisk utbildning. Vid skolan arbetar lärare som speciallärare/specialpedagoger men saknar adekvat utbildning i specialpedagogik. Inspektörerna betonar vikten av utbildade specialpedagoger i verksamheten. Inspektörerna konstaterar att skolorna behöver satsa mer på kompetensutveckling. Utbildning av specialpedagoger behöver exempelvis tillgodoses. Skolledning bekräftar också att mindre resurser avsatts för kompetensutveckling de senaste åren. De som visar intresse för kurser som inte är för kostsamma för skolan ges ofta möjlighet att delta. Vid intervjuer framkommer också önskemål om mer kompetensutveckling av kommunen kring genus och individuella utvecklingsplaner. 12

62 Inspektörerna bedömer att arbetet vid skolorna med att tillgodose kompetensutvecklingsbehov bör förbättras. Datum Ort Umeå Marita Björkman Solweig Bäckman 13

63 årskurserna 7 10 i särskolan. Även iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av Älvåkraskolans rektorsområde Älvåkraskolans rektorsområde Antal elever Grundskola 307 Obligatorisk särskola, grundsärskola 15 Obligatorisk särskola, träningsskola 5 Älvåkraskolan i Älvsbyns kommun omfattar årskurserna 7 9 i grundskolan och årskurserna 7 10 i obligatoriska särskolan. Den pedagogiska personalen arbetar i arbetslag med årskurserna 7 9. Eleverna är organiserade årskursvis i grundskolan och i särskolan bedrivs undervisningen både årskursvis och i åldersintegrerade klasser inom grundsärskolan och träningsskolan. En rektor ansvarar för årskurserna 7 9 i grundskolan och en för särskoleverksamheten i kommunen samt Nornaskolan och särskilda undervisningsgruppen i Älvåkraskolan. Skolan ligger i centrala Älvsbyn. Skolbyggnaden är sammanbyggd med kommunens gymnasieskola. Älvåkraskolans lokaler är i huvudsak ändamålsenliga och för funktionshindrade finns hiss. På skolområdet ligger sim - och idrottshall samt närhet till ishall och fotbollsplaner. Kommunens bibliotek finns också alldeles i närheten av skolområdet Skolans profil är kultur- och hälsoskola. Eleverna kommer från Älvsbyn med omnejd och ett flertal har skolskjuts. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Älvåkraskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Skolan präglas av en närhet till eleverna där personal och rektorer känner flertalet elever och föräldrar. Många elever är positiva och uppger att de trivs i skolan men att trivseln varierar mycket beroende på klass och lärare. Inspektörernas intryck är också att engagemang, lust att lära och språkbruk i klasserna påtagligt varierar. Samsynen hos personalen behöver stärkas i arbetet med normer och värden. Älvåkraskolan behöver därför intensifiera arbetet för att skapa en bra lärandemiljö för alla Vid inspektionen framkommer att de flesta lärare har god kunskap om varje elevs kunskapsutveckling. I samband med utvecklingssamtalen skrivs mål i ämnen och arbetet med att upprätta individuella utvecklingsplaner pågår vid skolan men behöver enligt inspektörerna intensifieras. Skolans betygsresultat visar för år 2006 en förbättring i jämförelse med tidigare år som visat på sjunkande resultat. Elevernas resultat i slutbetyget i svenska och matematik visar betydligt högre resultat än elevernas resultat i det nationella 2

64 provet. Skolan bör därför närmare analysera resultaten i syfte att tydligt vända trenden och öka måluppfyllelsen. Bedömningsdiskussioner genomförs vid skolan men vid inspektionen framkommer uppfattningen att betygsättningen på Älvåkraskolan utgår från lägre krav än vid Vidselskolan. Skolledningen bör därför intensifiera arbetet med betygs- och bedömningsdiskussioner. Skolan bör även tydliggöra sina bedömningsgrunder för föräldrarna. Inspektörerna konstaterar att skolans samlade bild av elever i behov av särskilt stöd behöver följas upp och utvärderas. Förutom elever som genomgår särskilda utredningar genomförs sällan kartläggningar och förändringar av elevernas lärandemiljö. Någon tydlig uppföljning av de tjugotal elever som tidigare gått om ett år framkommer inte heller. För årskurserna 8 9 finns nivåindelade grupper inom ämnet matematik där eleverna inte kan nå alla betygsstegen. Kvaliteten på innehållet i åtgärdsprogrammet bör förbättras så att målen är utvärderingsbara. Rektorernas resultatansvar samt beslutsunderlag för samtliga elever i behov av särskilt stöd behöver tydliggöras. Elevernas utveckling socialt och kunskapsmässigt följs i ungdomsklassen på olika sätt. I ungdomsklassen utarbetas individuella utvecklingsplaner utifrån elevernas förutsättningar och förmågor. Inspektörerna bedömer dock att personalens kunskap om kursplanerna i grundsärskolan respektive träningsskolan samt arbetet med individuella utvecklingsplaner behöver förbättras. Rektorerna bör ännu tydligare i sitt ledningsansvar driva den pedagogiska utvecklingen. I det fortsatta arbetet bör särskolan tydliggöra målen för utbildningen för att bättre kunna göra utvärderingar och ge en samlad bild av särskolans resultat. Inspektionen visar på brister i mottagande och beslut kring elever till obligatoriska särskolan. I skolans kvalitetsarbete bör utvecklingsområdena i utvecklingsplanen konkretiseras i tydliga mål för att göra dem mer utvärderingsbara. Även en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats bör tydliggöras. Skolans ledning behöver arbeta för att även barn - och utbildningsnämndens målområden omfattas av kvalitetsarbetet. Eleverna i grundskolan och särskolan vid Älvåkraskolan får undervisning i de flesta ämnen. Närheten och tillgång till bad, idrottsplats och bibliotek bedöms vara mycket goda. Elevernas tillgång till datorer i grundskolan för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande är dock begränsad och behöver förbättras. Vidare behöver också information, erbjudande och genomförande av modersmålsundervisning samt studiehandledning förbättras. Inspektionen visar att grundskolan har utbildad personal medan särskolan har få utbildade specialpedagoger. Inspektörerna konstaterar att skolan och kommunen behöver satsa mer på kompetensutveckling där utbildning av specialpedagoger exempelvis behöver tillgodoses. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - För eleverna i särskild undervisningsgrupp är rektorsfunktionen delad och det är oklart vem som i praktiken har ledningsansvaret för den pedagogiska utvecklingen av skolorna (2 kap. 2 skollagen). - Grundskolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). 3

65 - I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (avsnitt 2.2 läroplan för det obligatoriska skolväsendet och bilagan till förordning om kursplaner för grundskolan). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Elevers och föräldrars kännedom om mål och bedömningsgrunder. - Skolans arbete med bedömning och betygssättning. - Uppföljning och utvärdering resultaten. - Arbetet med stöd. - Kvalitetsarbetet. - Rektorernas resultatansvar. - Former för samverkan mellan hem och skola. - Arbetet med normer och värden. - Öka elevernas medvetenhet avseende inflytande. - Personalens kunskap om kursplanerna i särskolan samt arbetet med individuella utvecklingsplaner. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna i grundskolan och i särskolan. Kunskaper, utveckling och lärande Nationella prov genomförs i årskurs 9 i svenska som andra språk, svenska, matematik och engelska. I ämnet svenska har 38 procent inte nått målen i skriftlig produktion och i läsförståelse 20 procent. I matematik är andelen 17 procent som inte nått målen. Nationella proven år 2004 visar på liknande resultat i svenska och matematik. Resultaten i engelska visar att tre procent av eleverna inte nått målen. Inspektörerna konstaterar att alla elever inte genomfört ämnesproven. 4

66 Tabell 1: Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slutbetygen i samma ämnen år Siffror inom parentes anger antalet elever som genomförde samtliga delprov. Totala antalet elever år 2005 var 98. Antal elever som genomfört samtliga delprov Svenska som andra språk 2 av 6 elever Andel elever som uppnått målen i det nationella provet år 2005 Uppgift saknas Andelen elever som i slutbetyget uppnått målen år 2005 Uppgift saknas Svenska 91 av Engelska 90 av Matematik 90 av Källa: Skolverkets statistik Elevernas resultat i slutbetyget i svenska och matematik visar på betydligt högre resultat än elevernas resultat i nationella provet i ämnena. Slutbetygen i båda dessa ämnen visar generellt på högre betyg. Samma förskjutning gäller även för slutbetygen år 2004 i relation till resultaten på nationella proven. För båda åren visar engelska en bra korrelation mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen och även mellan betygsstegen. En förklaring till att alla elever klarade godkänd nivå i svenska och att nästan alla elever nådde målen i matematik är enligt skolan att resurser sattes in och att krav uppifrån fanns. Enligt inspektörerna behöver skolan analysera resultaten och relatera till skolans pedagogiska arbete. Tabell 2: Resultat av måluppfyllelse vid Älvåkraskolan åren Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Grundskola Älvåkraskolan 75,3 74,5 80,0 94,8 92,9 95,5 197,3 207,5 206,8 Älvsbyns kommun Källa: Skolverkets statistik 78,0 74,4 81,5 94,7 88,8 94,8 196,4 201,1 207,2 Riket 74,9 75,5 76, ,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Inspektörerna konstaterar att andelen behöriga elever till nationella program i gymnasieskolan har under åren legat över riksgenomsnittet. Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen har sjunkit varje år de senaste fyra åren och ligger strax under det genomsnittliga värdet i riket medan år 2006 visar en förbättring. Det genomsnittliga meritvärdet har vartannat år legat i nivå med riket och vartannat år under rikets nivå. För år 2006 ligger meritvärdet i linje med år 2005 och med rikets nivå. Skolan bör närmare analysera resultaten i syfte att ytterligare öka måluppfyllelsen. Flickornas meritvärde har legat på en jämn nivå över riksgenomsnittet, medan pojkarnas meritvärde varierat över åren men legat under riksgenomsnittet. År 2006 är flickornas meritvärde 216 jämfört med pojkarnas 196 och flickorna har de senaste tre åren legat på ett högre meritvärde än pojkarna. Inspektörerna konstaterar att det finns skillnader i betygsstatistiken mellan pojkar och flickor i olika ämnen. Andelen pojkar som uppnått betyget mycket väl godkänd i exempelvis bild och hem- och konsumentkunskap är liten medan i idrott och hälsa har fler pojkar än flickor nått mycket väl godkänd under de senaste åren. Skolan 5

67 bör genomföra en analys över tid för att kunna vidta åtgärder avseende skillnader i betygsresultaten. Personalens uttrycker att pojkar är mindre studiemotiverade. Pojkar bedöms kunna se sammanhang och följa med i aktuella händelser medan flickor beskrivs mer inriktade på ämnen. Flickor visar tydligt på hög ambition i språk och i naturorienterande ämnen. Personalen uttrycker också att det finns en risk att pojkar fråntas och därmed tar mindre ansvar. När det gäller dåliga manér tycker personalen att fler flickor än tidigare anammar detta. Skolan bör än mer uppmärksamma skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor. I Älvåkraskolan finns ett tjugotal elever som i tidigare årskurser har haft ett bonusår det vill säga gått om ett år. Av dessa är majoriteten pojkar. Detta medför att dessa elevers skolplikt upphör innan grundskolan fullföljs. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att följa upp dessa elevers närvaroplikt då elever väljer att slutföra den sista årskursen. Inspektörerna vill i detta sammanhang uppmärksamma skolan och kommunen på att möjligheten att låta en elev gå om skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna betonar att en målrelaterad skola skall organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och får stöd sin utveckling. Eleverna i grundsärskolan bedöms utifrån sina personliga förutsättningar av personal ha nått de individuellt uppställda målen. I det fortsatta arbetet bör särskolan tydliggöra målen för utbildningen för att bättre kunna göra utvärderingar och ge en samlad bild av särskolans resultat. Normer och värden Älvåkraskolan behöver intensifiera arbetet för att skapa en bra lärandemiljö för alla. Skolan präglas av en närhet till eleverna där personal och rektorer känner flertalet elever och föräldrar. Många elever är positiva och uppger att de trivs i skolan men att trivseln varierar mycket beroende på klass och lärare. Inspektörernas intryck är också att engagemang, lust att lära och språkbruk i klasserna påtagligt varierar. Samsynen behöver stärkas i arbetet med normer och värden. Skolan har inte några utarbetade ordningsregler. De regler som gäller är inte dokumenterade och intervjuer visar att ett arbete pågår med att utarbeta ordningsregler tillsammans med elever och föräldrar. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att det från den 1 juli 2006 är krav på att det skall finnas ordningsregler på varje skola. Det är rektorn som ansvarar för att ordningsregler tas fram tillsammans med lärare, övrig personal samt företrädare för elever och deras vårdnadshavare. All personal, alla elever och deras vårdnadshavare skall känna till vilka ordningsregler som gäller och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Vid skolan förekommer elever med frånvaro. Enligt intervjuer finns ett flertal elever med hög frånvaro. Skolverket vill uppmärksamma skolan på att det från och med 1 juli, 2006 införts förändringar i skolformsförordningarna när det gäller frånvarorapportering. Rektorn har numera ett skärpt ansvar för att en kontakt upprättas mellan skola och vårdnadshavare, om eleven utan giltigt skäl uteblir från skolarbetet. Informationsskyldigheten i de obligatoriska skolformerna skall avse frånvaro som inte är av obetydlig omfattning och informationen skall avse frånvarons omfattning, inte dess orsaker. Det är också viktigt att 6

68 det finns kontinuerliga och täta kontakter mellan skola och hem om en elevs skolsituation. Bestämmelsen innebär inte någon inskränkning av vad som i övrigt gäller om samarbete mellan skolan och hemmet. Verbala kränkningar förekommer vid skolan. Intervjuer bekräftar att språkbruket vid skolan upplevs hårt mellan elever och ibland mellan elever och personal. Skolan har vidtagit åtgärder kring detta och som exempel anges att personalen reagerar tidigare nu och att detta tas upp i friends samt att språkbruket förbättrats något. I intervjuer framkommer dock att alla inte bryr sig om detta. I arbetet mot kränkande behandling har skolan en plan med förebyggande insatser som exempelvis friends. Vidare finns ett mobbningsteam som enligt intervjuer agerar vid kränkningar och även informerar föräldrar. Elever och personal uppger att skolan idag är bättre på att agera vid kränkningar men att utsatta elever inte alltid berättar om kränkningar. Enligt intervjuer är det ovanligt med kränkningar mot elever i särskolan. Personal efterlyser kompetensutveckling i arbetet mot kränkande behandling. Kommunen har vid inspektionstillfället fastställt en gemensam likabehandlingsplan för alla verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående behöver Älvåkraskolan intensifiera arbetet med att skapa en trygg lärandemiljö utan inslag av kränkande behandling. Skolverket vill uppmärksamma skolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Pedagogisk verksamhet Skolans profil är kultur - och hälsoskola. Inom ramen för elevens val och skolans val kan eleverna i särskolan och grundskolan fördjupa sig i olika kurser som exempelvis fotboll/hockey, hembakat, skolans utemiljö, skogsliv, rollspel, Robolab med mera. Under en dag av denna tid kan eleverna också praktisera på en arbetsplats. Vidare erbjuds eleverna frukost under två dagar i veckan. Eleverna i grundskolan ges möjlighet till inflytande inom ramen för elevens val och arbetspass samt klassråd och elevråd. Engagemanget varierar påtagligt i elevgrupperna. Vid intervjuer framkommer en omedvetenhet hos eleverna i vilka situationer som de har inflytande. Eleverna behöver få tydligt stöd av vuxna i att komma till denna insikt. Inspektörerna bedömer således att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet avseende inflytande. Eleverna i särskolan, ungdomsklassen ges ett visst inflytande och ansvar i sitt arbete. Genom klassråd får eleverna också möjlighet att påverka sin situation. Eleverna är beroende av mycket tydlig struktur i vardagsarbetet. Dagligen görs en genomgång av arbetsdagens innehåll. Eleverna har en individuell utveck- 7

69 lingsplan för att tydliggöra elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Målen/insatserna i planen har till en del sin utgångspunkt i kursplanerna för grundsärskolan respektive träningsskolan. Planen följs upp i samband med utvecklingssamtalen tillsammans med föräldrarna. Inspektörerna anser dock att målen/insatserna behöver förtydligas. Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att utvärdera effekterna av insatserna. Personalen betonar elevens sociala samspel i sitt arbete. I intervjuer framkommer en osäkerhet hos personalen om de olika kursplanerna för grundsärskolan och träningsskolan. Personalen uttrycker också ett behov av att få ta del av genomförda utredningar för att kunna veta var de skall ta vid i sitt pedagogiska arbete med eleven. I nuläget ges en muntlig redogörelse för enbart pedagoger. Inspektörerna vill betona att all kunskap om elevs förutsättningar och förmågor bör delges och samnyttjas i arbetet så elev i sin fortsatta utveckling ges relevant stöd. Särskilt viktigt är detta vid överlämnande av elever så att de får adekvat stöd från början. Inspektörerna bedömer att personalens kunskap om kursplanerna i grundsärskolan respektive träningsskolan behöver förbättras bl a för att individuella utvecklingsplaner skall bli ett tydligare verktyg i att följa elevernas kunskapsutveckling. Det gäller även arbetet med individuella utvecklingsplaner. För elever i behov av särskilt stöd i grundskolan har Älvåkraskolan specialpedagog och speciallärare. Enligt intervjuer arbetar specialpedagog/speciallärare främst inom klassens ram men också till en del handledande. Samverkan mellan speciallärarna, specialpedagogerna och arbetslagen sker på olika sätt och i olika omfattning. Inspektörernas intryck är att specialpedagoger/speciallärare har kännedom om sina elevgrupper. Pedagogiska iakttagelser och olika tester utgör underlag för elever i behov av särskilt stöd. Någon tydlig arbetsgång för skolan samt uppföljning och analys i arbetet med elever i behov av särskilt stöd framkommer inte. Inspektörerna konstaterar att skolans samlade bild av elever i behov av särskilt stöd behöver följas upp och utvärderas. Förutom elever som genomgår särskilda utredningar framstår bilden att kartläggning, analyser och åtgärder inte är en utarbetad arbetsgång vid skolan för att ge relevant stöd. Någon tydlig uppföljning av elever som tidigare gått om ett år framkommer inte heller. I skolans särskilda undervisningsgrupp, lilla gruppen undervisas eleverna hälften av tiden i gruppen och resten i sina klasser. Övergripande målsättning är att eleverna skall gå i sin hemklass på heltid. Vidare skall eleven tränas för socialt samspel i olika situationer samt uppnå godkänd nivå i svenska, matematik och engelska. Elever har all sin undervisning i matematik hos specialläraren utan att åtgärdsprogram utarbetats. I vilken omfattning elever över tid återgått till sin klass eller i vilken utsträckning målen för utbildningen nåtts framkommer inte vid inspektionstillfället. Inte heller är någon utvärdering av arbetet genomförd. Speciallärare och assistent finns som resurs i lilla gruppen. Den betraktas av personalen som en grupp inom skolan. Enligt intervjuer är det mycket vanligt att eleverna får kännedom om lilla gruppen innan de börjar på Älvåkraskolan och att de bereds plats i den utan att rektorn vid Älvåkraskolan är delaktig i processen. Inspektörernas bild är att processen drivs av handläggare och rektorer utanför Älvåkraskolans verksamhet. Några beslut om eleverna som är placerade i lilla gruppen om anpassad studiegång framkommer inte vid inspektionen. Enligt grundskoleförordningen får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Således måste skolan fatta 8

70 beslut och ansvara för en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Inspektörerna bedömer att det brister i den formella beslutshanteringen och att skolan behöver utvärdera de stödinsatser som genomförs samt upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Älvåkraskolan genomför undervisning i matematik genom nivåindelade grupper. Organiseringen har pågått ett antal år vid skolan och eleverna kan i enstaka fall byta grupp. Skolan samordnar specialpedagogiska insatser i matematik och lärare ger råd till elev som tillsammans med förälder väljer vilken grupp som eleven skall gå i. Indelningen sker från årskurs 8 till och med 9. Innehållet i undervisningen baseras på två olika läromedel. I den ena gruppen arbetar eleverna med ett begränsat antal områden och färre uppgifter med lägre svårighetsgrad. Dessa elever kan nå betygen godkänd och väl godkänd. I den andra gruppen arbetar eleverna med fler områden i matematikämnet och med en högre svårighetsgrad på uppgifterna och i denna gruppering kan eleverna nå alla tre betygsstegen. Vid inspektionstillfället tycks läroboken styra undervisningen. Vidare framkommer vid intervjuer att någon ytterligare anpassning av pedagogiska metoder och arbetssätt utifrån elevernas förmågor och färdigheter inte sker. Intervjuer bekräftar också att någon utvärdering över tid inte gjorts avseende arbetet och vad samordningen av specialpedagogiska insatser lett till. Inspektörerna bedömer att skolan noggrant bör följa och analysera vad olika insatser leder till för att nå ökad måluppfyllelse. Vidare bör skolan utveckla arbetssätt och arbetsformer i matematikämnet. Inspektörerna bedömer att sådana grupperingar som ovanstående skall vara pedagogiskt motiverade och får inte vara permanenta eller begränsa elevernas möjlighet att nå alla betygssteg. Skolan har inte något elevhälsoteam som har regelbundna möten i syfte att använda skolans samlade kompetens i elevvårdsfrågor och för att följa upp och utvärdera genomförda insatser så att relevant stöd ges. Kommunens resursteam som består av specialpedagogisk samordnare, psykolog och talpedagog finns som stöd i arbetet. Resursteamets specialpedagog gör bedömningar av skolans behov av stöd och medverkar ibland vid skolan då åtgärdsprogram tillsammans med elev och föräldrar utarbetas. Resursteamets åtgärdsprogram som benämns utvecklingsplan används i Älvåkraskolan och ungdomsklassen i särskolan. Älvåkraskolan har även en egen utarbetad mall för åtgärdsprogram. Av åtgärdsprogrammet skall det enligt Skolverkets riktlinjer framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall även omfatta elevens hela skolsituation och elevens starka sidor bör göra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid skolan utarbetas inte alltid åtgärdsprogram för elever som får stöd. Kvaliteten på innehållet i åtgärdsprogrammet bör förbättras så att målen är utvärderingsbara Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att utvärdera effekterna. Målen i programmen bör förtydligas och omfattas av övergripande mål och konkreta delmål Vidare bör elevens starka sidor utgöra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Inspektörerna betonar också att resursteamets dokument skall benämnas åtgärdsprogram. Rektorns resultatansvar för samtliga elever i behov av särskilt stöd behöver tydliggöras. Vid inspektionstillfället upprättas ännu inte individuella utvecklingsplaner i Älvåkraskolan. Enligt intervjuer skrivs mål i ämnen i samband med utvecklingssamtalen. Arbetslagen prövar olika modeller och personalen uttrycker en osäkerhet och efterfrågar mer kompetensutveckling. 9

71 Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna, se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna framhålla vikten av att Älvåkraskolan intensifierar sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för varje elev. Utvärdering av lärandet samt bedömning och betygssättning Lärarna i årskurserna 7 9 delger målen och betygskriterierna för eleverna och föräldrarna. Vid inspektionen framkommer att eleverna anser att formuleringarna är svåra att förstå. Enligt inspektörerna kan begränsad förståelse av mål och betygskriterier medföra svårigheter för eleverna att utveckla sin förmåga att själva bedöma sina resultat. Elevernas kunskapsutveckling följs av undervisande lärare. Enligt intervjuer förs bedömningsdiskussioner lärare emellan inom skolan men några återkommande diskussioner mellan skolornas pedagoger framkommer inte. Under avsnittet Bedömning av resultat i rapporten finns kunskapsresultat för skolan redovisade. Mot bakgrund av dessa resultat bedömer inspektörerna att resultatuppföljningen bör kopplas till arbetet med stöd och arbetet med bedömning och betygssättning. I intervjuer framkommer exempelvis en osäkerhet hos personalen avseende bedömning och betygssättning. Det framkommer vidare att någon uppföljning och analys av relevant stöd inte genomförts. Enligt intervjuer framkommer uppfattningar om att kraven är lägre på Älvåkraskolan än i Vidselskolan. Skolledningen bör se till att bedömningsdiskussioner förs mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan. För att eleverna skall få en så likvärdig bedömning och betygssättning bör skolan även tydliggöra sina bedömningsgrunder för föräldrarna. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolan har en utvecklingsplan som omfattar båda skolformerna och som innehåller utvecklingsområden för skolan. För varje utvecklingsområde finns syfte, mål/åtgärd, tidplan samt utvärdering. Resultaten sammanställs av rektorerna i skolans kvalitetsredovisning. I skolans kvalitetsredovisning 2004/05 återges inte barn- och utbildningsnämndens fastställda mål. Någon analys av skolans samlade kunskapsresultat och över tid framkommer inte heller. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats. Vidare vill inspektörerna uppmärksamma skolan att från och med kvalitetsredovisningen som avser läsåret 2006/07 skall även uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan redovisas i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna vill dessutom lyfta fram betydelsen av att informera och göra föräldrar delaktiga kring arbetet med kvalitetsredovisningen och dess innehåll. 10

72 Vidare bör utvecklingsområdena i utvecklingsplanen konkretiseras i tydliga mål för att kunna göra dem mer utvärderingsbara och ställa dem i relation till de nationella målen för utbildningen. Kopplingen från utvärdering till nya mål omfattas mer av nya arbetsuppgifter än tydliga mål som anger hur och när målen är uppfyllda. Enligt intervjuer anser personalen att de är delaktiga och har nytta av arbetet med utvecklingsområden. Däremot uppfattar personalen utvärdering av barn- och utbildningsnämndens mål mer som en pålaga uppifrån som skall göras. Skolan saknar återkoppling från förvaltningsledningen på inlämnade kvalitetsredovisningar. Skolans ledning bör arbeta för att även barn- och utbildningsnämndens målområden omfattas av kvalitetsarbetet. I verksamheterna förekommer ett antal planer benämnda utvecklingsplaner som skapar förvirring. I kommunen förekommer också ett dokument benämnt utvecklingsplan och som används som åtgärdsprogram. Inspektörerna anser att skolan har en arbetsplan som utgör ett stöd för genomförandet av arbetet men att fel benämning används. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet vid skolan behöver utvecklas. Skolans styrning och ledning En rektor är tillsatt under hösten 2006 som ansvarar för särskoleverksamheten som är förlagd i Älvåkraskolan. Vidare ansvarar denne rektor för kommunens verksamhet Nornaskolan och en särskild undervisningsgrupp inom Älvåkraskolan. Denne rektor ansvarar också för den obligatoriska särskolan Oasen med årskurserna 1 6 som är integrerad i Parkskolans lokaler. Rektorn för särskolan är placerad på Älvåkraskolan. Enligt intervjuer har särskolan haft en stor omsättning av personal och ständiga byten av rektorer. Ledningsansvaret har tidigare legat på den rektor som också haft ansvar för grundskolan. Rektorn för grundskolan som omfattar årskurserna 7 9 arbetar sedan hösten heltid och har administrativt stöd. Enligt intervjuer är rektorerna kända, tillgängliga och förtrogna med sina verksamheter. Vid intervjuer framkommer att rektorerna arbetar nära eleverna och att de visat på pedagogiska områden som de vill driva. Inspektörerna bedömer dock att rektorerna ännu tydligare i sitt ledningsansvar bör driva den pedagogiska utvecklingen. Rektorsfunktionen för eleverna i den särskilda undervisningsgruppen behöver ses över. Eleverna i särskilda undervisningsgruppen har exempelvis dels undervisning i sin grupp men också inom klassens ram. Enligt skollagen kan rektorsfunktionen inte delas i förhållande till den enskilda eleven. Inspektionen visar på brister i mottagande och beslut kring elever till obligatoriska särskolan. I förberedelsefasen kommer rektorn för särskolan in i ett sent skede. Det framkommer en särskild otydlighet om ansvarsfördelningen mellan särskolans rektor och grundskolornas rektorer som avser mottagande till särskolan. Vidare framkommer att i skolans kontakter med hemmen är rektorer inte alltid med i processen. Inspektörerna konstaterar också att det finns en otydlighet och osäkerhet bland personal om ansvarfördelningen mellan förvaltningschef, rektorn för särskolan och rektorerna i grundskolan samt resursteamet. Enligt inspektörerna finns en uppenbar risk att detta leder till att hanteringen och beslut av olika ärenden försvåras och att förvaltningschef överlåter ansvar till annan personal som övertar ansvar och beslutsrätt från rektorn. Vidare försvåras vårdnadshavares insyn i handläggningen. 11

73 Inspektionen visar att flertalet elever i särskolan vid Älvåkraskolan saknar beslut om mottagande i obligatoriska särskolan. Prövotid används i särskolan där inte alltid dokumentation om prövotiden finns eller där det i utvecklingsplanen framkommer att elevens prövotid finns dokumenterad som en av flera insatser. Det är svårt att utläsa grunden för de åtgärder som nämns i dessa elevers utvecklingsplaner och någon tydlig övergripande kartläggning och analys av dessa elevers hela skolsituation framgår inte. I vissa fall framkommer osäkerhet hos personalen om elev har en utvecklingsstörning. Det framkommer också att flera elever som har gått i kommunens verksamhet, Nornaskolan, senare börjat i särskolan. Flera av dessa elever har i början av sin grundskoletid också gått om/haft ett bonusår. Vid inspektionen fanns i årskurserna 7-9 ett tjugotal elever som någon gång gått om ett år. Någon tydlig uppföljning och utvärdering av dessa elevers skolsituation eller ytterligare genomförda åtgärder eller utredningar framgår inte för inspektörerna. Kommunen behöver säkerställa beslutsunderlagen så att rätt stödåtgärder ges. För mottagande i särskolan krävs en helhetsbedömning som bör utgå från barnets bästa, sett på kort och på lång sikt. Den bör normalt grunda sig på den tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskoleverksamhetens/skolans iakttagelser av barnet samt utvärdering av de stödåtgärder som prövats. Vidare bör nödvändiga utredningar som pedagogisk, psykologisk, medicinsk samt social utredning genomföras. Alla dessa utredningar bör göras oberoende av varandra. Enligt intervjuer och dokument sker inte alltid så. Helhetsbedömningen bör även göras av annan än den/de som bidragit med utredningsunderlag, för att så långt som möjligt säkerställa en objektiv bedömning. Vid intervjuer framkommer också oklarheter om vem som tar beslut om mottagande i särskolan. Enligt skollagen fattas beslut om att elev tas emot i särskolan av barn - och utbildningsnämnden. Ett beslutsunderlag för mottagande som skett under hösten 2006 har delgetts inspektörerna. Kommunens ansvar att under hela processen informera, visa på konsekvenser av skolgång i särskolan på kort och lång sikt samt samråda med föräldrar och delge elevens rättigheter måste tydliggöras. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Inspektionen visar att särskolan och grundskolan har förutsättningar att genomföra undervisning i de flesta ämnena. Elevens val genomförs för båda skolformerna tillsammans inom ramen för skolans profil. Närheten och tillgång till bad, idrottsplats och bibliotek bedöms vara mycket goda för eleverna. Skollokalerna är dock inte alltid ändamålsenliga för särskolans verksamhet och utrymmen för att kunna genomföra specialinriktade insatser som motorikträning finns exempelvis inte. Inspektörerna bedömer att skolan bör se till att särskolan har ändamålsenliga lokaler för sin utbildning. Elevernas tillgång till datorer i grundskolan för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande är dock begränsad. 12

74 Supporten av datorer fungerar inte och ett fåtal datorer är i brukligt skick. Enligt grundskoleförordningen skall eleverna i grundskolan ha tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Inspektörerna bedömer att elevernas tillgång till datorer behöver förbättras. Vid skolan undervisas ett antal elever i svenska som andra språk och bedöms i enlighet med kursplanen för ämnet Vidare visar inspektionen att undervisning i modersmål inte genomförs i grundskolan eller i särskolan. Enligt intervjuer finns i verksamheterna elever med exempelvis indiska, ryska och somaliska som modersmål. Skolverkets officiella statistik visar också att ett antal elever vid skolan är berättigad till modersmålsundervisning. Vid intervjuer framkommer att ingen elev deltar i modersmålsundervisning. Enligt grundskoleförordningen skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne. Inspektörerna bedömer således att skolformerna behöver föbättra information, erbjudande och genomförande av modersmålsundervisning samt studiehandledning. Personalresurser Inspektionen visar att grundskolan har utbildad personal medan särskolan har få utbildade specialpedagoger. I personalgruppen finns i nuläget en specialpedagog medan övriga har pedagogisk utbildning eller praktisk erfarenhet av arbete med elever med funktionshinder. I grundskolan finn tre utbildade specialpedagoger och lärarna har utbildning i huvudsak för de ämnen som de bedriver undervisning i. Rektorerna genomgår rektorsutbildning. Personalen vid skolan visar överlag engagemang i sitt uppdrag. Lärartätheten i grundskolan ligger något över riksgenomsnittet. Inspektörerna konstaterar att skolan och kommunen behöver satsa mer på kompetensutveckling. Utbildning av specialpedagoger behöver exempelvis tillgodoses. Skolledning bekräftar också att lite medel avsatts för kompetensutveckling de senaste åren. De som visar intresse för kurser som inte är för kostsamma för skolan ges ofta möjlighet att delta. Vid intervjuer framkommer också önskemål om mer kompetensutveckling av kommunen kring genus och individuella utvecklingsplaner. Datum Ort Umeå Solweig Bäckman Marita Björkman 13

75 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Älvåkraskolan : 1551 Utbildningsinspektion i Älvåkraskolan grundskola årskurs 7 9 och grundsärskola årskurs 7 10 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Älvåkraskolans rektorsområde...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...7 Bedömning av förutsättningarna...12 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Älvåkraskolan den oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Älvsbyns kommun och Älvåkraskolan dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Älvåkraskolan intervjuades rektorer, kurator, skolsköterska, studie - och yrkesvägledare, specialpedagoger/speciallärare, personal i särskolan och grundskolan, elever i årskurs 9 samt föräldrar med barn i grundskolans och särskolans årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 7 9 i grundskolan och 1

76 Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Älvsbyns gymnasium : 1551 Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Älvsbyns gymnasium den och 22 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Älvsbyns kommun och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Älvsbyns gymnasium intervjuades rektorn, elever, lärare, studie-och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska, specialpedagog, skolbibliotekarie och representanter för administration, lokalvård och skolrestaurang samt föräldrar till elever i olika årskurser och program. Inspektörerna besökte lektioner i olika program, ämnen och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

77 Beskrivning av skolan Älvsbyns gymnasium Antal studerande Gymnasieskola 225 Älvsbyns gymnasium erbjuder åtta nationella program, barn- och fritidsprogrammet (BF), estetiska programmet (ES), hotell- och restaurangprogrammet (HR), medieprogrammet (MP), naturvetenskapsprogrammet (NV), omvårdnadsprogrammet (OP), samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och teknikprogrammet (TE). Dessutom finns det individuella programmet (IV), som genomförs av Älvsbyns folkhögskola. Av kommunens ungdomar i årskurs nio sökte närmare 75 procent till Älvsbyns gymnasieskola år Gymnasieskolans lokaler är moderna och fräscha och till största delen samlade i en byggnad. Hotell- och restaurangprogrammet använder lokaler i en fastighet på gångavstånd från skolan. Gymnasieskolan nyttjar också en del av grundskolans lokaler. De elever som valt att gå det så kallade idrottsgymnasiet i Älvsbyn bor i folkhögskolan. Dessa elever går i något av skolans program, och profilerar det individuella valet mot en idrottsgren, exempelvis gymnastik, simning eller längdskidåkning. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Älvsbyns gymnasium och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Älvsbyns gymnasium är en trivsam arbetsplats präglad av en personal och ledning med hög pedagogisk medvetenhet och ambition. Lärandemiljön för eleverna är god. Eleverna ges mycket goda möjligheter att påverka såväl undervisningens innehåll och utformning som frågor som berör skolan i stort. Skolans lärare och annan personal är elevfokuserade, kunniga och flexibla. De är tillgängliga för eleverna och har goda relationer till dem. Rektorn är kunnig och väl förtrogen med verksamheten. När det gäller studieresultaten finns det skillnader i resultaten mellan olika program. I exempelvis samhällskunskap samt idrott och hälsa är det en hög andel elever på de yrkesförberedande programmen som har betyget icke godkänd. Detta bör föranleda gymnasieskolan att närmare följa upp och analysera resultaten. Skolans kvalitetsarbete behöver utvecklas så att kvalitetsredovisningen omfattar alla program och blir ett verktyg för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen behöver också i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Utrustning och läromedel är moderna och eleverna har egna bärbara datorer. Information, studiematerial och egna arbeten samlas i en digital lärplattform. Skolbiblioteket är väl fungerande och ger god service. Information och erbjudande om modersmålsundervisning genomförs dock inte. 2

78 Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Kommunens avtal med Älvsby folkhögskola omfattar undervisning i andra ämnen än karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. (1 lag om entreprenadförhållanden inom skolan). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Samverkan mellan karaktärs- och kärnämnen. - Analys av studieresultaten och de åtgärder som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. - Kvalitetsredovisningen. - Skolans arbete med att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betygssättning. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Av tabell 1 nedan framgår att studieresultaten i Älvsbyns gymnasium ligger i nivå med glesbygdskommuner och riket. Älvsbyns gymnasium har högre andel elever med slutbetyg än jämförbara glesbygdskommuner. Då inspektörerna däremot jämför resultaten i kärnämnena på skolans program (tabell 2) framträder en avsevärd skillnad mellan de studieförberedande och de yrkesförberedande programmen. Tabell 1. Resultat vid Älvsbyns gymnasium jämfört med kommungrupp (glesbygdskommuner ) och samtliga kommuner. Resultatmått från gymnasieskolans statistik Glesbygdskommuner 2005 Källa: Skolverkets statistik. Observera att högskolebehörigheten beräknas på det antal elever som erhållit slutbetyg och inte på antalet registrerade elever i årskurs 3. Ingen elev har reducerat program år 2005 medan närmare 70 procent har utökat program. Det finns en kultur i Älvsbyns gymnasieskola att eleverna nyttjar 3 Samtliga kommuner 2005 Andel elever med slutbetyg, varav behöriga till universitets- och högskolestudier (procent) Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år (procent) Andel elever med reducerat program (procent) Andel elever med utökat program (procent) Genomsnittlig betygspoäng 13,6 12,8 13, ,0

79 möjligheten att studera i högre takt under studietiden. Ett uttryck för detta är att andelen elever som har utökat program är hög jämfört med riksgenomsnittet. Inspektörerna anser därför att skolan närmare bör analysera om det finns något samband mellan resultat, andelen icke godkända betyg respektive förekomsten av utökade program. Tabell 2. Andelen avgångselever med IG per kurs i kärnämnen våren En A Esv IdhA MaA NkA ReA ShA SvA SvB 9,7 2,7 16,6 4,2 11,1 11,1 19,4 1,4 4,2 Källa: Skolans betygskatalog våren 2006 Tabell 2 visar att nästan var femte elev inte nådde betyget godkänd i kurserna samhällskunskap A samt idrott och hälsa A våren Det kan dock vara värt att notera att antalet avgångselever endast var 72. Det är framför allt barn- och fritidsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet samt omvårdnadsprogrammet som uppvisar oroväckande resultat då mellan 15 och 26 procent av eleverna inte nådde godkänd-nivån i kärnämnena. Inom samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen var motsvarande andel 4,9 och 0 procent. Skolan bör analysera orsakerna till dessa studieresultat och arbeta för att förbättra måluppfyllelsen. Normer och värden Inspektörernas samtal med elever och föräldrar och skolpersonal ger bilden att kränkande behandling är mycket ovanligt förekommande vid skolan. Inspektionen visar att det råder en lugn och behaglig atmosfär i skolan. Elever uppger att de mår bra, trivs med studierna och varandra samt med sina lärare. Grupperna är små vilket gör att eleverna lär känna varandra väl och blir goda vänner. Av en elevenkät som skolan genomfört våren 2006 framgår att de flesta elever känner sig trygga i skolan. Det finns dock ett antal elever som menar att mobbning förekommer. Enligt enkätsvaren uppger 44 procent av eleverna att mobbning sällan förekommer medan lika många anger att mobbning aldrig förekommer. Inspektörerna vill ändå poängtera att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Vid inspektionstillfället hade skolan ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling som tillika är en likabehandlingsplan. 4

80 Skolverket vill även påminna om att den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Det finns skrivna ordningsregler för skolan. Vid intervjuer framgår att rektorn, personal och elever är överens om att det handlar om självklara saker. Inspektörerna kan också konstatera att ordningen är mycket god i skolan. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Pedagogisk verksamhet Skolan genomför en lokal kurs i hälsopedagogik med alla elever i årskurserna 1 och 2. Den pågår under tre terminer och innehåller områden som kost och kondition, sex och samlevnad, mobbning och utanförskap, droger och våld i samhället, stress och stresshantering. Den årliga höstvandringen, som också ingår i nämnda kurs, bidrar till att stärka gemenskapen mellan eleverna och mellan elever och lärare. Alla lärare vid Älvsbyns gymnasieskola arbetar mycket aktivt med inflytande och delaktighet tillsammans med sina elever. Eleverna informeras om mål och betygskriterier vid kursstart och ges därefter goda möjligheter att påverka exempelvis undervisningens innehåll, arbetsformer, tidsanvändning och examinationsformer. Eleverna har individuella studieplaner och säger att de i dialog med lärarna kan bevaka arbetsmiljön samt att arbetsbelastningen är jämn. Skolan har ett aktivt elevråd som drivit och fått gensvar i frågor som berör skolmiljön. Arbetet har exempelvis lett till bättre uppvärmning av skollokalerna. Vid inspektionstillfället innehöll elevrådets handlingsplan för terminen bland annat frågor om busstiderna, skolmaten och förlängd arbetstid för skolans vaktmästare. Elevrådet samlar in ärenden som sedan tas upp i gymnasiestyrelsen, vilken motsvarar skolkonferensen. Exempel på frågor som eleverna behandlat och fått gehör för är att körkortskursen bibehålls som ett alternativ inom individuellt val, att en praktikvecka införs för elever som går NV, SP och TE samt att skolan även fortsatt ska tillhandahålla bärbara datorer till eleverna. Datorn är ett arbetsredskap som används flitigt i undervisningen och datakunskapen hos eleverna är bra. Av inspektionen framkommer att eleverna tar ett stort eget ansvar och att de är nöjda med undervisningen, som de upplever som varierad. I en elevenkät från våren 2005 får frågan om arbetssätten är varierade värdet 4,9 i en skala på 1 6. Lärares och elevers möjlighet att organisera och öka tillgängligheten till studiematerial och elevuppgifter i olika kurser har förbättrats sedan införandet av lärplattformen It s learning genomfördes vid början av höstterminen

81 Samarbete mellan kärn- och karaktärsämnen förekommer relativt sparsamt. Lärare arbetar med att styra sin undervisning mot programmålen, men ett medvetet och planerat arbete för att åstadkomma helhet i utbildningen bedrivs inte. Schemat ger inte heller förutsättningar för längre tematiska arbeten. Vid lärares korttidsfrånvaro läggs uppgifter på skolans intranät. Eleverna känner till kursmålen och betygskriterierna. Dessa finns också på skolans nät. Skolans bibliotekarie ger god hjälp och service till både elever och lärare. Den lokala handlingsplanen innehåller rutiner för arbetet med elever i behov av stöd. Skolans specialpedagog ger handledning till lärare samt enskilt stöd till elever som behöver det. Lärarna har tid för handledning och studiestöd till elever. Åtgärdsprogram utarbetas så snart problem uppstår för en elev. Elever, som går PRIV och inte har godkänt betyg i matematik från grundskolan, kan under det första året på gymnasieskolan läsa in grundskolans matematik med stöd från specialpedagogen. Kursen i matematik A schemaläggs i årskurs 2 för elever på de yrkesförberedande programmen. Detta upplägg hindrar inte de elever som vill läsa den första gymnasiekursen i matematik under årskurs 1. De kan göra det med handledning från matematiklärare och specialpedagog. Sedan år 2000 har elever, som inte varit behöriga att söka in på gymnasieskolans nationella program, kunnat gå på det individuella programmet vid folkhögskolan i Älvsbyn. Ett avtal mellan Älvsby folkhögskola och Älvsbyns kommun reglerar samarbetet. Eleverna kan välja att gå baslinjen eller ungdomslinjen. Ungdomslinjen är en treårig praktisk utbildning med individuella inriktningsval. Verksamheten är allmänt inriktad på individ och samhälle. På baslinjen går de elever som läser på IV för att bli behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram. Personalen vid folkhögskolan med ansvar för det individuella programmet arbetar mycket med att motivera eleverna, hjälpa dem till ökat självförtroende och att skapa tydliga ramar i arbetet. Eleverna har individuella studieplaner och uppföljningar görs ofta. De har god närvaro och ungefär hälften av dem blir behöriga efter ett års studier. En av lärarna fungerar som mentor för samtliga elever som är inskrivna på det individuella programmet. Utvärdering av lärandet samt bedömning och betygssättning Utvärderingar görs oftast i slutet av kurser, men även under pågående kurser. Av både elevenkäten och inspektionen framgår att eleverna känner till betygskriterierna och vet hur de ska nå de olika betygsstegen. Vid samtal med elever framkommer att de upplever betygen som rättvisa. Resultaten i de nationella proven och slutbetygen i kurserna visar god överensstämmelse. Bedömning och betygssättning är ett av skolans aktuella utvecklingsområden. Lärarna träffas i nätverk, men kommunen har inte organiserat något samarbete med andra gymnasieskolor i syfte att säkerställa likvärdig betygssättning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Gymnasieskolan i Älvsbyn har en arbetsplan och följer ett drygt tiotal prioriterade utvecklingsområden över tid. Det finns en årsplan för kvalitetsarbetet och en lärare har ansvar för genomförandet av enkätundersökningar och att skriva kvalitetsredovisning. Till grund för förbättringsarbete och kvalitetsredovisning ligger enkätundersökningar till både elever och personal som genomförs i maj och juni varje år. Frå- 6

82 geställningarna tas fram i samarbete mellan elever, lärare och rektor. Under sommaren sammanställs enkäterna och resultaten presenteras och diskuteras i olika forum under början av höstterminen. I gymnasiestyrelsen diskuteras kvalitetsredovisningen i september. Den går också ut på remiss bland skolans personal, diskuteras och fastställs vid en arbetsplatsträff under hösten och nämnden tar del av den i december. I gymnasiestyrelsen finns en representant för föräldrarna. På något annat sätt involveras inte föräldrarna i skolans kvalitetsarbete. Inspektörerna finner att kvalitetsredovisningen ger en god bild av skolan, men att den till övervägande del har ett innehåll som påminner om en verksamhetsberättelse. Arbetet i skolan beskrivs, liksom också elevers och lärares upplevelser av verksamheten. Kvalitetsredovisningen innehåller dock inte någon beskrivning eller bedömning av det individuella programmet. Studieresultaten är mycket sparsamt beskrivna och analyserade. Den övergripande analysen av verksamheten har mer formen av en diskussion och landar inte i en bedömning och redovisning av vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå ökad måluppfyllelse. En kvalitetsredovisning skall redovisa verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse samt vilka åtgärder som skolan tänker vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen skall också tydligt innehålla en bedömning av i vilken mån skolorna har nått de nationella målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolan behöver utveckla kvalitetsredovisningen så att den blir ett verktyg för att öka måluppfyllelsen och omfattar alla program. Nyttan med kvalitetsarbetet behöver förankras och rektorns resultatansvar behöver tydliggöras. Kvalitetsredovisningen behöver också i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Elevers och föräldrars delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisning bör också tillgodoses. Skolans styrning och ledning Rektorn är områdeschef och rektor för Älvsbyns gymnasium. Rektorerna i kommunen deltar i möten med förvaltningschefen en gång i veckan. Skolorna har också kontaktpolitiker. I gymnasiestyrelsen sitter eleverna i majoritet med sju representanter av 13. Rektorn är ansvarig och självskriven ledamot. Skolans personal har fyra och föräldrarna en representant. Styrelsen har delegerats stora befogenheter av barn- och utbildningsnämnden. Lärarna bildar tre programlag. Varje lag har sina arbetsplatser i nära anslutning till varandra och tillgång till ett eget konferensrum. En lärare från varje programlag deltar i ett arbetsutskott som har till uppgift att leda och planera lärarkonferensen som äger rum en gång i månaden. Rektorn leder en utvecklingsgrupp som har möten varje vecka. I den deltar de lärare som är engagerade i skolans utvecklingsfrågor. Rektorn är kunnig och väl förtrogen med samt intresserad av den dagliga verksamheten samt driver arbetet med skolutveckling. Utifrån sitt resultatansvar och arbetet med skolutveckling bör rektorn även i sin ledarroll fullt ut driva kvalitetsarbetet. 7

83 Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Eleverna har tillgång till ett omfattande utbildningsutbud i Älvsbyns gymnasium. För närvarande deltar dock ingen elev i modersmålsundervisning. Rätten till svenska som andra språk informeras om och erbjuds elever som är i behov av detta. Personalresurser Skolan har en stabil och välutbildad personal. Totalt finns 32 lärare som, med några undantag, har adekvat pedagogisk utbildning. Lärartätheten läsåret 2005/06 var 9,2 per 100 elever jämfört med 8,1 i riket. En studie- och yrkesvägledare finns på heltid. Skolsköterskan och kuratorn delar sina tjänster mellan gymnasieskolan och den närbelägna grundskolan. Skolpsykolog finns att tillgå i kommunen. Skolbibliotekarien har en tjänst på 75 procent. För service av skolans datorer finns en datasamordnare. Läromedel, pedagogisk materiel och utrustning Älvsbyns gymnasium har moderna och välutrustade lokaler. Biblioteket ligger mitt i skolan. Skolan saknar en egen kemisal och samnyttjar därför grundskolans lokaler för undervisningen i kemi. Tillgången till elevdatorer har minskat behovet av läromedel och speciell utrustning i lokalerna. I exempelvis engelska och svenska används webbaserade läromedel. Datum Ort Umeå Gunhild Larsson Marie Ivarsson 8