Utbildningsinspektion i Kalix kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:88 Utbildningsinspektion i Kalix kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Centrumskolan Ytterbyns och Pålänge skolor Näsbyskolan Djuptjärnsskolan, Gammelgårdens skola och Vitvattnets skola Manhemsskolan Risöns skola Sangis skola Töre och Morjärvs skolor Innanbäckens skola Furuhedsskolan

3 Beslut Kalix kommun Kalix (7) Dnr :1544 Genomförd utbildningsinspektion i Kalix kommun Skolverket har genomfört inspektion i Kalix kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 13 september till den 1 november Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde. Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det finns sådana allvarliga brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna framförs ytterligare brister samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 24 april 2006 skall Kalix kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå vilka åtgärder som vidtagits mot allvarliga brister i verksamheten. Även sådana brister som framgår i respektive skolrapport skall redovisas till Skolverket inom tre månader från beslutsdagen. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Postadress: Nygatan Umeå Besöksadress: Nygatan Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (7) Dnr :1544 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektionen visar att lärandemiljön för de äldre eleverna i grundskolan i flera avseenden måste förbättras. I grundskolans senare årskurser framträder en bild av ett hårt klimat där det är vanligt med ett ovårdat språkbruk och hög frånvaro. Det förekommer också fall av kränkande behandling utan att kommunen och skolorna vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder. Personalen i grundskolorna måste arbeta för att öka respekten och toleransen mellan elever men också mellan elever och vuxna. I lärandemiljön finns en kunskapssyn, attityd till lärande samt ett bemötande och förhållningssätt som inte i tillräcklig hög grad utgår från skollagen och läroplanens riktlinjer och förhållningssätt. Miljön präglas av låga förväntningar på eleverna och en inställning att teoretiska studier inte har samma värde som praktiska kunskaper. Det förekommer sällan förändringar i lärandemiljön som avser lärares undervisning eller genomgripande kartläggningar av elevens hela skolsituation. Några grundskolor indelar också eleverna i grupper utifrån olika faktorer som studietakt, resultat av nationella prov och elevernas kunskapsnivå. Skolornas lärandemiljö finns närmare beskriven i respektive skolrapport. En stor andel av eleverna i kommunens grundskolor når inte kunskapsmålen för utbildningen. Betygsresultaten i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet och särskilt kan konstateras den negativa trenden avseende andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen. År 2004 klarade endast 64 procent av eleverna målen i samtliga ämnen. Kommunen har, i sitt lokala kvalitetsarbete, gjort en genomgående analys av kunskapsresultaten. Det är nu angeläget för kommunen och grundskolorna att gå vidare i sin analys och vidta de relevanta åtgärder som krävs för att förbättra kunskapsresultaten. I detta arbete är det viktigt att analysera orsakerna till skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor samt mellan skolor. Kommunen behöver också förbättra uppföljningen och utvärderingen av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. I kommunens arbete med att förbättra kunskapsresultaten är det, mot bakgrund av bristerna i lärandemiljön, angeläget att även följa upp och förbättra arbetet med normer och värden. Gymnasieskolans resultat inom normer och värden är dock mycket goda. Arbetsmiljön är bra och förutsättningarna för lärande är goda. En tydlig och förtroendefull styrning och ledning är viktig i kommunens fortsatta arbete för att förbättra måluppfyllelsen. Vid inspektionen konstaterades brist på förtroende, kommunikation och samverkan mellan verksamheter och förvaltningsledningen. Beslut och direktiv från nämnd och förvaltning upplevs ofta på skolnivå som besvärande och inte stödjande. Det är angeläget för kommunen att skapa en bra samverkan mellan de olika ledningsnivåerna. Kalix kommun bör ha goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet så att de nationella målen nås i högre grad. Kommunen har goda resurser i form av hög personaltäthet samt erfaren personal med i huvudsak adekvat utbildning. Gymnasieskolan erbjuder ett omfattande utbildningsutbud och har goda förutsättningar att bedriva en tidsenlig utbildning.

5 Beslut (7) Dnr :1544 Vuxenutbildningen finner överlag individuella lösningar som är anpassade för de studerande. Skolverket bedömer att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kunskapsresultaten i grundskolan måste förbättras. Kommunen behöver se över arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd, dels för att nå bättre resultat, dels för att säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med ett inkluderande synsätt. - Kommunens och grundskolornas arbete med att följa, utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling bör förbättras och omfatta samtliga ämnen. - Rektorerna bör ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen och kvalitetsarbetet. Kommunen bör se över rektorernas förutsättningar att ta detta ansvar. - Det lokala kvalitetsarbetet bör förbättras så att arbetet med analys och förbättring av kartlagda utvecklingsområden också genomförs i praktiken. Även metoderna för utvärdering inom förskolorna bör förbättras. Vuxenutbildningens kvalitetsarbete behöver utökas och omfatta även externa utbildningsanordnare. - Kommunen behöver skapa förutsättningar för bra samverkan mellan de olika ledningsnivåerna. - Skolorna och kommunen behöver analysera orsakerna till elevers höga frånvaro för att därefter kunna vidta relevanta åtgärder. - Arbetet med kompetensutveckling bör i högre grad även omfatta förskoleverksamheten. - Arbetet med rekrytering av studerande till vuxenutbildningen bör förbättras. Följande område inom huvudmannens verksamhet visar sådana allvarliga kvalitetsbrister som snarast måste åtgärdas. - Kommunen och grundskolorna måste arbeta för att förbättra de äldre elevernas lärandemiljö. Kunskapssyn, attityder till lärande samt bemötande och förhållningssätt måste tydligare utgå från skollagen och läroplanens riktlinjer och intentioner. Grundskolorna måste i högre grad ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och anpassa lärandemiljön efter deras behov. Vidare konstateras att det förekommer fall av kränkande behandling utan att kommunen vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder (1 kap. 2 skollagen och läroplan för det obligatoriska skolväsendet).

6 Beslut (7) Dnr :1544 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg T.f. avdelningschef Pererik Hagberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren, undervisningsråd Jonas Hedström samt jurist Ulrika Lindmark. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

7 Bilaga 5(7) Följande brister vid respektive skola måste åtgärdas Centrumskolan - Delar av modersmålsundervisningen genomförs inte som elevens val, språkval, skolans val eller utanför timplanebunden tid. Detta medför att eleverna inte får hela sin garanterade undervisningstid i andra ämnen (2 kap. 10 grundskoleförordningen). - Eleverna i grundskolan har inte tillgång till fungerande datorer för att kunna söka och utveckla kunskaper (avsnitt 2.2 och 2.8 läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Djuptjärns rektorsområde - Skolorna genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisning anordnas inte som språkval, elevens val, skolans val eller utanför timplanebunden tid vilket medför att eleverna får sin modersmålsundervisning under ordinarie undervisningstid i andra ämnen (2 kap. 10 grundskoleförordningen). Furuhedsskolan - Skolan genomför inte utvecklingssamtal med alla elever varje termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap.1 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för elever som behöver särskilda stödåtgärder (8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Rektorn fattar inte alla de beslut som berör elevens studiegång som gymnasieförordningen kräver (6 kap. 15 gymnasieförordningen). - Alla gymnasieelever erbjuds inte en allmän hälsokontroll under sin gymnasietid (14 kap. 4 skollagen). - Skolan låter elever som påbörjat studierna på ett nationellt program välja bort en kurs mot en annan varvid eleven även byter program från det påbörjade till ett individuellt specialutformat program (5 kap. 3, 4 a och 13 skollagen samt 6 kap. 12 gymnasieförordningen). - Vid skolan finns inte någon skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen). Innanbäckens skola - Skolan erbjuder inte elevens val och språkvalet i den omfattning som timplanen anger. (bilaga 3 skollagen). - Elever som är berättigade till modersmålsundervisning och önskar delta erbjuds inte undervisning trots att sådan genomförs på skolan (2 kap. 9 grundskoleförordningen). - Den undervisning som sker i ämnet livskunskap kan inte betecknas som ickekonfessionell (läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Postadress: Nygatan Umeå Besöksadress: Nygatan Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

8 Bilaga 6(7) Manhemsskolan - Åtgärdsprogram finns inte utarbetade för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp skall förses med besvärshänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte elevens val i den omfattning som timplanen anger (bilaga 3 skollagen). Näsbyskolan - Skolan genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisning anordnas inte som språkval, elevens val, skolans val eller utanför timplanebunden tid vilket medför att eleverna får sin modersmålsundervisning under ordinarie undervisningstid i andra ämnen (2 kap. 10 grundskoleförordningen). Risöns skola - Skolan genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Delar av modersmålsundervisningen genomförs inte som elevens val, språkval, skolans val eller utanför timplanebunden tid. Detta medför att eleverna inte får hela sin garanterade undervisningstid i andra ämnen (2 kap. 10 grundskoleförordningen). Sangis skola - Eleverna har inte en reell valmöjlighet inom ramen för elevens val (2 kap grundskoleförordningen) - Modersmålsundervisningen genomförs inte som elevens val, språkval, skolans val eller utanför timplanebunden tid. Detta medför att eleverna inte får hela sin garanterade undervisningstid i andra ämnen (2 kap. 10 grundskoleförordningen). Töre rektorsområde - Töre skola saknar en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Formella beslut saknas för elever med anpassad studiegång och vid placering av elever i särskild undervisningsgrupp (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Töre skola genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen).

9 Bilaga 7(7) Ytterbyns och Pålänge skolor - Skolorna genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Ytterbyns skola genomför inte undervisning i hem- och konsumentkunskap före årskurs 6. Eleverna ges därmed inte förutsättningar att nå de nationella målen för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisningen anordnas inte som elevens val, språkval, skolans val eller utanför timplanebunden tid vilket medför att eleverna får sin modersmålsundervisning under ordinarie undervisningstid i andra ämnen. (2 kap. 10 grundskoleförordningen).

10 Utbildningsinspektion i Kalix kommun Utbildningsinspektion i Kalix kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av verksamheten...7 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Dnr :1544 Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Kalix kommun. Skolverket informerade kommunen om inspektionen i ett första möte den 21 juni Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 13 september till den 4 november. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån de nationella målen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Kalix kommun genomfördes intervjuer med representanter från barn- och grundskolenämnden, gymnasienämnden samt förvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts. Intervjuer har genomförts med elever, föräldrar, personal, och skolledning. I vuxenutbildningen har även verksamhetsansvariga intervjuats tillsammans med studie- och yrkesvägledare. Vidare har intervjuer med representanter för föräldrar och personal från ett antal förskolor genomförts. Även rektorer med ansvar för förskoleverksamhet har intervjuats. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. 1

11 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 671 Skolbarnsomsorg 333 Förskoleklass 169 Grundskola Särskola 18 Gymnasieskola 764 Gymnasiesärskola 26 Grundläggande vuxenutbildning 14 Gymnasial vuxenutbildning 493 Svenskundervisning för invandrare 23 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 11 Kalix kommun har en folkmängd på cirka invånare och tillhör i statistiksammanhang kommungruppen Större övriga kommuner. Kommunens barn- och grundskolenämnd ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och särskola. Gymnasienämnden har ansvar för gymnasieskolan och egenregin av kommunal vuxenutbildning. Förskoleverksamheten i Kalix bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Sammanlagt finns det 19 kommunala förskolor och 7 familjedaghem i kommunen. Förskolorna är fördelade på åtta rektorsområden. I kommunen finns även enskild verksamhet bestående av två föräldrakooperativ. Det finns totalt tio rektorsområden inom grundskolan med sammanlagt 13 skolor. Kommunen har också en resursenhet som utgör ett eget rektorsområde. Särskolan ingår i ett av grundskolans rektorsområden. Eleverna i särskolan undervisas i grundsärskole- och träningsskolegrupper. Kommunen har en gymnasieskola, Furuhedsskolan, som erbjuder 14 nationella program, ett riksrekryterande specialutformat program samt individuellt program. På gymnasieskolan går cirka 800 elever. I vuxenutbildningen är kommunens egen regi, komvux, den största utbildningsanordnaren. Komvux inryms i Folkets hus lokaler i centrala Kalix. Exempel på andra anordnare av utbildning är folkhögskolan, naturbruksgymnasiet, studieförbunden, trätekniskt centrum samt Lernia. Komvux genomför mer än 90 procent av vuxenutbildningens omfattning. Antalet studerande inom vuxnas lärande är idag cirka 400. Det största antalet kursdeltagare har ämnesområdena vård och omsorg, data, samhällskunskap, språk och grundläggande vuxenutbildning. Vidare erbjuds en kvalificerad yrkesutbildning som processtekniker med inriktning massa och papper samt undervisning i svenska för invandrare och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Ett flertal uppdragsutbildningar genomförs också. Av de studerande i vuxenutbildningen tillhör flertalet åldersgruppen år. 2

12 Resten av de studerande är relativt jämnt fördelade över olika åldrar. Det finns en rektor för all vuxenutbildning. I kommunen är arbetslösheten cirka 13 procent. Arbetslösheten bland ungdomar är hög och i åldern år är den 16 procent jämfört med riksgenomsnittet 8 procent (augusti 2005). Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektionen visar att lärandemiljön för de äldre eleverna i grundskolan i flera avseenden måste förbättras. I grundskolans senare årskurser framträder en bild av ett hårt klimat där det är vanligt med ett ovårdat språkbruk och hög frånvaro. Det förekommer också fall av kränkande behandling utan att kommunen och skolorna vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder. Personalen i grundskolorna måste arbeta för att öka respekten och toleransen mellan elever men också mellan elever och vuxna. I lärandemiljön finns en kunskapssyn, attityd till lärande samt ett bemötande och förhållningssätt som inte i tillräcklig hög grad utgår från skollagen och läroplanens riktlinjer och förhållningssätt. Miljön präglas av låga förväntningar på eleverna och en inställning att teoretiska studier inte har samma värde som praktiska kunskaper. Det förekommer sällan förändringar i lärandemiljön som avser lärares undervisning eller genomgripande kartläggningar av elevens hela skolsituation. Några grundskolor indelar också eleverna i grupper utifrån olika faktorer som studietakt, resultat av nationella prov och elevernas kunskapsnivå. Skolornas lärandemiljö finns närmare beskriven i respektive skolrapport. En stor andel av eleverna i kommunens grundskolor når inte kunskapsmålen för utbildningen. Betygsresultaten i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet och särskilt kan konstateras den negativa trenden avseende andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen. År 2004 klarade endast 64 procent av eleverna målen i samtliga ämnen. Kommunen har, i sitt lokala kvalitetsarbete, gjort en genomgående analys av kunskapsresultaten. Det är nu angeläget för kommunen och grundskolorna att gå vidare i sin analys och vidta de relevanta åtgärder som krävs för att förbättra kunskapsresultaten. I detta arbete är det viktigt att analysera skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor samt mellan skolor. Kommunen behöver också förbättra uppföljningen och utvärderingen av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. I kommunens arbete med att förbättra kunskapsresultaten är det, mot bakgrund av bristerna i lärandemiljön, angeläget att även följa upp och förbättra arbetet med normer och värden. Gymnasieskolans resultat inom normer och värden är dock mycket goda. Arbetsmiljön är bra och förutsättningarna för lärande är goda. En tydlig och förtroendefull styrning och ledning är viktig i kommunens fortsatta arbete för att förbättra måluppfyllelsen. Det råder i nuläget brist på förtroende, kommunikation och samverkan mellan verksamheter och förvaltnings- 3

13 ledningen. Beslut och direktiv från nämnd och förvaltning upplevs ofta på skolnivå som besvärande och inte stödjande. Det är angeläget för kommunen att skapa en bra samverkan mellan de olika ledningsnivåerna. Kalix kommun bör ha goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet så att de nationella målen nås i högre grad. Kommunen har goda resurser i form av hög personaltäthet samt erfaren personal med i huvudsak adekvat utbildning. Gymnasieskolan erbjuder ett omfattande utbildningsutbud och har goda förutsättningar att bedriva en tidsenlig utbildning. Vuxenutbildningen finner överlag individuella lösningar som är anpassade för de studerande. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana allvarliga brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att det pedagogiska arbetet inom förskoleverksamheten ger goda resultat. Personalen arbetar målmedvetet med att ge barnen trygghet, självförtroende och självkänsla. De uppmuntrar även barnen till att ta ansvar. Förskolornas personal anser att de lyckas i sitt arbete genom att barnen trivs och föräldrarna är nöjda med verksamheten. Inspektionen visar att personalen har god insikt i hur barn utvecklas såväl individuellt som i grupp och att detta även påverkar verksamhetens utformning. Flertalet förskolor arbetar med portfolio eller dagboksanteckningar för att dokumentera och synliggöra barnens utveckling och lärande. Kommunen har en uttalad ambition att barnens utveckling skall dokumenteras i individuella utvecklingsplaner. Förskolorna har påbörjat detta arbete. Barn- och ungdomsutbildning Kommunens målsättning har varit att uppvisa högre betygsresultat än riksgenomsnittet. Inspektörerna konstaterar dock att kommunens grundskola de senaste åren har haft lägre betygsresultat än riket i övrigt, se tabell nedan. Särskilt oroväckande är den negativa trenden avseende andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen. År 2004 klarade endast cirka 64 procent målen i samtliga ämnen. 4

14 Tabell Betygsresultaten i grundskolan under åren (Andelen (%) elever som nått målen i samtliga ämnen, andelen behöriga till gymnasieskolan samt genomsnittligt meritvärde) Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Kalix kommun 72, ,4 87,8 86,6 87,7 189,1 192,7 191 Riket 74,6 74,7 75, ,6 205,4 206,9 Ovanstående resultat analyseras i kommunens kvalitetsredovisning. Kommunen konstaterar att den låga måluppfyllelsen inte kan förklaras med strukturella eller socio-ekonomiska förklaringsmodeller. Denna slutsats stöds också av Skolverkets SALSA - verktyg. Kommunen presterar lägre resultat än det modellberäknade förväntade resultatet. Förklaringar till de låga resultaten finns, enligt kommunen, i stället att söka i faktorer som exempelvis lärartäthet, resurser, behörighet, arbets- och förhållningssätt, ledningsstruktur samt arbetsklimat. Enligt Skolverkets officiella statistik har dock Kalix kommun en högre lärartäthet och en större andel personal med pedagogisk utbildning än riket i övrigt (se vidare under avsnittet bedömning av förutsättningarna). Enligt samma statistik har kommunen också högre kostnader för exempelvis elevvård, undervisning och totalkostnad per elev än genomsnittet för samtliga kommuner. I kommunens analys lyfts även fram ett behov av att se över arbetet med elever i behov av stöd, övergångar särskilt mellan årskurserna 6 och 7 samt samverkan inom och mellan skolor. Inspektörerna bedömer att kommunen, i sitt lokala kvalitetsarbete, har gjort en genomgående analys av kunskapsresultaten. Det är nu angeläget för kommunen och grundskolorna att gå vidare i sin analys och vidta de relevanta åtgärder som krävs för att förbättra kunskapsresultaten. I detta arbete är det också viktigt att analysera de skillnader som finns i resultat mellan pojkar och flickor samt mellan skolor. Inspektörerna konstaterar att det finns en skillnad i synen på lärande hos pedagogerna beroende på om undervisningen genomförs bland yngre eller äldre elever. Kommunen bör därför också genomföra relevanta insatser för att överbrygga dessa kulturskillnader så att en pedagogisk samsyn uppnås. När det gäller kunskapsresultaten hos de yngre eleverna är det enligt inspektörerna svårt att bedöma dessa. Grundskolornas arbete med dokumentation och utvärdering av de yngre elevernas kunskapsutveckling sker i olika omfattning. Skolorna koncentrerar i huvudsak sitt arbete till att följa elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. Vidare genomför inte kommunen och skolorna någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten utöver ämnena svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar dock att kommunen satsat på barnens/elevernas läs-, matematik- och skrivutveckling i de tidiga åren. I kvalitetsredovisningen framgår att elevernas resultat har förbättrats i de nationella ämnesproven i årskurs 5 under den senaste femårsperioden. Eftersom 9-15 procent av eleverna i årskurs 5 inte har genomfört de nationella proven är det dock svårt att dra slutsatser av resultaten. 5

15 Inspektörerna bedömer således att det är angeläget för kommunen att förbättra uppföljningen och utvärderingen av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Detta är särskilt angeläget då det anges i kvalitetsredovisningar att mottagande 7-9 skolor anser att eleverna saknar tillräckliga baskunskaper från årskurs 6. Kommunen bör också analysera betygsresultaten inom gymnasieskolan. Särskild vikt bör läggas vid skillnader i studieresultat mellan program och kön. Skillnader i betygspoäng mellan könen är större i Kalix än i riksgenomsnittet. I kommunens fortsatta arbete med att förbättra kunskapsresultaten är det viktigt att även följa upp och förbättra arbetet med normer och värden. Det finns en variation mellan grundskolorna då det gäller resultatet av detta arbete. Enligt kommunens senaste kvalitetsredovisning bedöms det sociala klimatet vara tillfredsställande. Vid inspektionen framkommer dock att det förekommer kränkningar på några grundskolor vilket inte är acceptabelt. I grundskolans senare årskurser framträder också en bild av ett hårdare klimat än i de tidigare årskurserna. Ett ovårdat språkbruk är vanligt förekommande. Inspektörerna bedömer att skolorna behöver arbeta för att öka respekten och toleransen mellan elever men också mellan vuxna och elever. Personalen i grundskolorna måste ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov samt i högre grad respektera varje individs personlighet och arbete. Ett område som också lyfts fram i kvalitetsredovisningen är att tid för lärande försvinner på grund av brist på ordning och reda. Kommunen har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med detta problem. En del skolor har också problem med hög frånvaro. Manhemsskolan beskriver i sin kvalitetsredovisning att den ogiltiga frånvaron är hög och att detta kan vara en orsak till elevers låga betygsresultat. Generellt sett har också gymnasieskolans elever hög frånvaro. Inspektionen visar att kommunen och skolorna arbetar med detta. Enligt inspektörerna måste dock kommunen och skolorna mer genomgripande analysera orsakerna till elevernas höga frånvaro för att därefter kunna vidta relevanta åtgärder. Vuxenutbildning Inspektionen visar att de studerande överlag är studiemotiverade och tar ansvar för sina studier. De vuxenstuderande får information om och har kännedom om kursmål och betygskriterier. Varje studerande har en egen skriftlig studiehandledning som är individuellt utformad efter den enskildes studiesituation. Upplägget är flexibelt och studietakten varierar. Det varierar när i tid en kurs skall avslutas samt var och hur utbildningen genomförs. Kursdeltagarna har ett individuellt inflytande och möjlighet att utvärdera sitt eget sätt att lära. Andelen studerande med studieavbrott har under de senaste fem åren legat klart under riksgenomsnittet. År 2004 var andelen 10 procent jämfört med riksgenomsnittet 16 procent. Avhoppen beror oftast på att den studerande drabbas av sjukdom eller får ett arbete. Vid inspektionen framkommer flera exempel på studerande som lyckats i sina studier. Kursdeltagares självkänsla och motivation har förbättrats då det flexibla upplägget av studierna bidrar till att de studerande måste ta ett eget ansvar för sin utbildning. Enligt intervjuer förekommer inte mobbning och andra former av kränkande behandling inom vuxenutbildningen. De studerande upplever att studiemiljön är trygg med bra stämning och duktiga lärare som bidrar till en lust att lära. 6

16 Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättsäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledningen av verksamheten, intern kommunikation samt kvalitetsarbete I Kalix kommun finns två nämnder, barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden. Den del av vuxenutbildningen som bedrivs i egen regi ligger under gymnasienämnden. Ansvaret för övrig vuxenutbildning har närings- och utvecklingsenheten under kommunstyrelsen. Det finns en rektor för den samlade vuxenutbildningen. Kommunen använder Kalix UniverCity som ett samlingsbegrepp för all vuxenutbildning. För övrigt finns rektorer i ledningen för samtliga skolor och rektorsområden. Nästan alla grundskolerektorer har också ansvar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I kvalitetsredovisningen år 2003 påpekades behovet av förstärkt ledningsorganisation på grundskolan. Två rektorsområden har under år 2004 förstärkts med två biträdande rektorer. Av kommunens kvalitetsredovisning år 2004 framgår att rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare inte är tillfredsställande. Stora personalgrupper och ansvar över flera olika verksamheter samt ett ansträngt ekonomiskt läge försvårar rektorernas situation. Inspektionen visar att rektorerna är, utifrån sina varierande förutsättningar, överlag förtrogna med sina verksamheter. Det saknas dock en tydlig pedagogisk ledning på flertalet av grundskolorna samt inom förskoleverksamheten. Flera rektorer uppger också att det är svårt att prioritera den pedagogiska ledningen av verksamheten eftersom mycket av tiden används till andra arbetsuppgifter. Vid rektorsträffarna önskar rektorerna mer tid för pedagogiska diskussioner och mindre om ekonomi och policyfrågor. Vidare framkommer uppgifter om att det råder brist på förtroende, kommunikation och samverkan mellan verksamheterna och förvaltningsledningen. Många av de beslut och direktiv som nämnd och förvaltning beslutat om upplevs på skolnivå som störande och inte stödjande. Inspektörerna bedömer att det är angeläget för kommunen att skapa förutsättningar för en bra samverkan mellan de olika ledningsnivåerna. En tydlig och förtroendefull styrning och ledning är viktig i kommunens fortsatta arbete för att förbättra måluppfyllelsen. Inspektionen finner att rektorns roll i utvecklings- och kvalitetsarbetet behöver tydliggöras. Enligt kvalitetsredovisningen har kommunens insatser för att stärka kvalitetsarbetet fortsatt framför allt inom grundskolan. Kommunen har kvalitetspiloter som driver arbetet. Av rektorernas kvalitetsredovisningar framgår dock att det finns brister i dokumentation av det dagliga arbetet och att tiden för de mer analyserande, kvalitativa frågeställningarna inte riktigt finns. I kommunens kvalitetsredovisning är det svårt utläsa rektorns roll i processen. Flertalet förskolor har utarbetade arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Förskoleverksamheten ingår i kommunens kvalitetsredovisning. Inom verksamheten är uppfattningen dock att kvalitetsredovisningen fokuserar på grundskolan. 7

17 Förskoleverksamheten är inte i lika hög grad representerad inom alla målområden. Någon tydlig slutsats av hur förskoleverksamheten som helhet uppnår de nationella målen går inte att dra. Personalen menar också att de inte får återkoppling från barn- och grundskolenämnden av de resultat som redovisas. Vid inspektionstillfället framkommer att en mall för kvalitetsredovisning specifik för förskolan håller på att utarbetas. Inspektörerna ser positivt på att tydligare metoder för utvärdering av förskolorna utvecklas i kommunen. Genom tydligare pedagogisk dokumentation kan verksamheten i förskolorna synliggöras och bidra till en utveckling och kvalitetshöjning av verksamheten. Individanpassning och stöd Den dagliga verksamheten vid förskolorna anpassas efter barnens behov, erfarenheter och åsikter. Enligt kommunens kvalitetsredovisning skall tidiga insatser för barn i behov av särskilt stöd prioriteras. Inspektörerna konstaterar dock att denna målsättning inte nås fullt ut. Det framgår inte i resursfördelningssystemet hur hänsyn tas till barn i behov av särskilt stöd. Resurser i form av extra personal leder ibland till underskott i enhetens budget. Inspektörerna anser att kommunen bör säkerställa barnens rätt till särskilt stöd. I kommunen finns en central resursenhet som består av skolläkare, skolpsykolog, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, talpedagoger och resursskolan Skutan med ett fåtal elever. Enheten arbetar på uppdrag av respektive rektorsområde, eftersom rektorn har det yttersta ansvaret för varje enskilt barn inom sin verksamhet. Personal inom förskola och skola, såväl som föräldrar och barn/elev kan kontakta resursenheten. Skolorna kan få handledning i specialpedagogiska frågor. Vid inspektionen framkommer dock att resursenhetens funktion upplevs som otydlig i verksamheten. Enhetens roll, mandat och kompetens är inte fullt ut förankrad och accepterad ute i verksamheten. Det är viktigt för kommunen att se över hur detta påverkar förutsättningarna att nå bra resultat i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Resursenhetens rektor är också rektor för eleverna på enhetens skola Skutan. Det är otydligt vem som är elevernas rektor då eleverna också tillhör sin hemskola. Inspektionen vill uppmärksamma kommunen på att i uppföljningen av elevernas studiesituation behöver samverkan mellan hemskolans rektor och rektorn på resursenheten förbättras. I kommunens kvalitetsredovisning framgår att det inte finns någon gemensam syn på hur specialpedagogernas kompetens skall användas i arbetet med elever i behov av stöd. I redovisningen framgår också ett exkluderande synsätt - att eleven är problemet - dominerar när det gäller särskilda stödinsatser. Denna bild delas av inspektörerna. Inspektionen visar att det sällan förekommer genomgripande kartläggningar av elevens hela skolsituation samt förändringar i lärandemiljön som kan avse lärares undervisning. Inspektionen visar också att några grundskolor indelar eleverna i grupper utifrån olika faktorer som studietakt, resultat av nationella prov och elevernas kunskapsnivå. Detta har inte föregåtts av någon djupare analys av sättet att organisera och bedriva undervisning eller av personalens kompetens och deras förväntningar på eleverna. Någon analys av inte önskvärda effekter av gruppindelningar har inte heller genomförts. 8

18 Det är således angeläget att kommunen ser över arbetet med elever i behov av särskilt stöd dels för att nå bättre resultat, dels säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med ett inkluderande synsätt. Bedömning och betygssättning I arbetet med att utvärdera och följa upp elevernas kunskapsutveckling använder kommunens grundskolor diagnoser i läs- och skrivutveckling samt har påbörjat ett arbete i matematik. Skolorna genomför de nationella proven i årskurs 5 och i årskurs 9. Det är de enskilda lärarna som i huvudsak följer och utvärderar elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har generellt god överblick om elevernas kunskapsutveckling även om arbetet med uppföljning och utvärdering är tydligast i ämnena svenska, engelska och matematik. Enligt intervjuer är dessa ämnen också centrala i de utvecklingssamtal som genomförs. Resultat från andra ämnen efterfrågas inte heller från skolledning eller barn- och grundskolenämnden. Inspektörerna bedömer att kommunens och grundskolornas arbete med att övergripande och systematiskt följa upp elevernas kunskaper är begränsat, särskilt avseende de yngre eleverna. I kommunen genomförs ett arbete för att nå en likvärdig och rättvis betygssättning. Bland annat har personal från olika skolor och skolformer träffats för bedömningsdiskussioner. Inspektionen visar dock att kommunen och skolledningen måste se till att betygssättningen följer gällande bestämmelser. Det finns brister i gymnasieskolan. Dessa beskrivs närmare i skolrapporten. Vuxenutbildning På karriärcentrum påbörjas vägledningssamtalet med den studerande. Vid detta samtal har den studerande möjlighet att diskutera studiernas upplägg. Samtidigt utarbetas den individuella studieplanen. Kursdeltagaren och pedagogen planerar sedan tillsammans studieinnehållet. Utbildningarna bedrivs på flera olika sätt utifrån den studerandes individuella behov. Inspektionen visar att de studerande har möjlighet att påverka uppläggningen av sina studier. De uppskattar de individuella samtalen och anser att de blir sedda samt får vara med och bestämma. Alla studerande har en mentor som de kan vända sig till vid olika studieproblem. De studerande som är i behov av stöd har tillgång till räknestuga, läs- och skrivstuga samt datastuga. Inspektionen visar att denna verksamhet uppskattas av många deltagare. Vuxenutbildningen har utvecklat ett nytt system, kompetensutvecklingsplan (KUP), för kommunikation mellan studie- och yrkesvägledare, pedagoger, studerande samt arbetsförmedling. Syftet är att alla berörda genom kommunikation får en överblick över den studerandes totala studiesituation. Kursdeltagare har möjlighet att kombinera studier på grundskole- och gymnasienivå. Detta gäller även de som läser svenska för invandrare. I särvux har samtliga deltagare arbetsplatspraktik. De studerande är tre timmar per vecka i skolan. Skolan samarbetar med arbetsplatsen och skolverksamheten går mestadels ut på att deltagarna lär sig hantera vardagliga situationer. 9

19 De studerande anser att betygen överlag är rättvisa. Eftersom samtal med mentor och berörd lärare sker regelbundet, tillsammans med en studiehandledning där målen genomgås, får den studerande en överblick om betygskraven. Vidare lyfts pedagogiska frågor som bedömning och betygsättning i ledningsgruppen på komvux. Bland annat har en studiecirkel i vuxenpedagogik genomförts. I skolplanen finns ett antal prioriterade mål för vuxenutbildningen. I vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för år 2004, som endast omfattar komvux, beskrivs den lokala arbetsplanens prioriterade mål. Som ett led i kvalitetsarbetet har tre olika enkäter genomförts under Enkätresultaten visar på överlag positiva resultat. Exempelvis svarade över 90 procent av kursdeltagarna år 2004 stämmer mycket bra eller stämmer bra på påståendet att studierna motsvarar mina förväntningar och jag utvecklas - både kunskapsmässigt och som människa. I en enkät riktad till före detta kursdeltagare är de studerande positiva till komvux. Över 85 procent är mycket positiva eller positiva till sin studietid i komvux. I kvalitetsarbetet görs också en genomgång och sammanställning av spridningen av de utfärdade betygen under aktuell period. Dessa redovisas också i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna konstaterar att komvux har ett systematiskt kvalitetsarbete och en upprättad kvalitetsredovisning. Däremot redovisas inte någon total bild och bedömning av kommunens vuxenutbildning. Rektorn är pedagogisk ledare och förtrogen med verksamheten. Inspektionen visar att rektorn inte styr i detalj utan ger fria händer och ser till att den pedagogiska diskussionen upprätthålls. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att tillgången till förskoleverksamhet överlag är god. Alla barn som har rätt till barnomsorg får plats inom tre månader. Kommunen kan dock inte alltid tillgodose föräldrarnas val av förskola. Väntetiden avseende önskad förskola kan vara cirka ett år. Den allmänna förskolan för fyra- och femåringar samt barn till arbetssökande och föräldralediga ingår i den ordinarie verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen har goda förutsättningar att nå målen i läroplanen. Enligt Skolverkets nationella statistik för år 2004 är andelen inskrivna barn i förskolan 77 procent vilket är något högre än kommungruppen och riksgenomsnittet. Det finns i genomsnitt 16 barn per avdelning (riksgenomsnittet är 17 barn). Vid inspektionstillfället framkommer dock att barnantalet ökat under det senaste året och uppgår i nuläget till cirka 18 barn per avdelning. Vidare finns 5,6 barn per årsarbetare i kommunen (riksgenomsnittet är 5,4 barn). Enligt samma statistik har 67 procent av personalen pedagogisk högskoleutbildning (riksgenomsnittet är 51 procent). Den övriga personalen har någon form av barnskötarutbildning. 10

20 Inspektörerna bedömer att tillgången till kompetensutveckling för personalen bör förbättras. Det gemensamma utbudet riktas inte mot förskoleverksamheten. Detta bekräftas av personalen som anser att kommunens riktade kompetensutveckling i många fall vänder sig till skolans personal. Stöd för att utveckla modersmålet för barn med annat modersmål än svenska förekommer i varierande omfattning på förskolorna. Vid inspektionstillfället framkommer att kommunen inte informerar föräldrarna om rätten till modersmålsstöd. Inspektörerna bedömer att kommunen snarast bör säkerställa att information om rätten till modersmålsstöd ges till berörda föräldrar. Detta för att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna konstaterar att lärartätheten i kommunen har legat över riksgenomsnittet de senaste fem åren. Ur den officiella statistiken framgår att lärartätheten år 2004 är 8,8 lärare per 100 elever i grundskolan. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet 8,1. Lärartätheten år 2004 per 100 elever i gymnasieskolan är 11 jämfört med riket 8,2. Andelen personal med pedagogisk utbildning inom grundskolan är 92 procent jämfört med rikets 83 procent (år 2004). I gymnasieskolan är andelen lärare med pedagogisk utbildning 85 procent. Motsvarande siffra för riket är 77 procent. Inspektionen visar att det finns lärare som undervisar i ämnen som de inte har utbildning i. I vilken mån detta sker bör ingå i det fortsatta analys- och förbättringsarbetet för att öka måluppfyllelsen inom grundskolan. Kommunen har under de senaste åren satsat på kompetensutveckling i läs- och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik för att höja kvaliteten. Kompetensutveckling kring bedömning och betygsättning har påbörjats och fortsätter under år Av den officiella statistiken är cirka 7 procent av eleverna i grundskolorna identifierade som berättigade till modersmålsundervisning (motsvarande siffra för riket är 14 procent). Inspektionen visar att det finns brister i arbetet med att undersöka vilka elever som har rätt till denna undervisning. Mot bakgrund av skolans skyldighet att informera elever och föräldrar om deras rättigheter och skyldigheter bör kommunen förbättra arbetet med att identifiera vilka elever som har denna rättighet. Av de elever som har rätt till modersmålsundervisning deltar cirka 60 procent. Av statistiken framgår att samtliga av dessa elever får sin modersmålsundervisning inom timplanebunden undervisningstid. Vid inspektionen framkommer att vissa elever måste gå ifrån annan obligatorisk undervisning för att få sin modersmålsundervisning. Enligt inspektörerna bör kommunen därför se till att undervisningen genomförs så att eleverna får sin garanterade tid i övriga skolämnen. Modersmålsundervisning kan anordnas som språkval, elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid. För övrigt skall eleverna inte behöva lämna ordinarie undervisning för att få sin modersmålsundervisning. 11

21 I skolrapporterna beskrivs närmare respektive skola och skolforms förutsättningar. Där framgår brister i genomförandet av elevens val och i tillgången till datorer bland de yngre eleverna. Vuxenutbildning I vuxenutbildningen erbjuds grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare. Även uppdragsutbildning genomförs. En del utbildningar genomförs tillsammans med arbetsförmedling och länsarbetsnämnd. Några exempel på uppdragsutbildningar är yrkessvenska, vårdutbildning, klientutbildning, lärlingsutbildning, affärsengelska, datautbildning samt telefonistutbildning i engelska. Det pågår ett arbete med att ta fram språkarbetsplatser för dem som läser svenska för invandrare. Eftersom arbetslösheten är hög och många arbetsplatser är hårt belastade finns svårigheter med hur mycket arbetsplatsens personal kan stödja den studerande. Det pågår en diskussion hur möjligheten att stödja den studerandes språkutveckling kan öka. Idag deltar cirka 25 personer i undervisningen i svenska för invandrare. Inom särvux studerar ett tiotal individer. På karriärcentrum finns bland annat två studie- och yrkesvägledare samt en verksamhetschef. I mötet på karriärcentrum fastställs lämplig utbildningsanordnare för den studerande. För de som hamnar i egenregin, komvux, finns ytterligare en studie- och yrkesvägledare tillgänglig. Intagningen till vuxenstudier sker kontinuerligt varje vecka. Inspektionen konstaterar att vuxenutbildningen överlag finner individuella lösningar som är anpassade för de studerande. Alla studerande får tillgång till vuxenutbildning. Det finns ett stort behov av utbildningsinsatser för ungdomar i åldern år, som idag saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Vuxenutbildningen har ambitionen att prioritera denna målgrupp samt även motverka den alltmer ökade ungdomsarbetslösheten. I rekryteringsarbetet inom vuxenutbildningen pågår ett samarbete med arbetsförmedlingen. Av intervjuer framkommer att detta arbete behöver utvecklas ytterligare då det finns en relativt stor andel medborgare som fortfarande har kort utbildning. Framför allt berör detta rekryteringsarbetet till den grundläggande vuxenutbildningen. Idag är det i huvudsak den enskilde själv som kontaktar karriärcentrum. Inspektörerna bedömer att rekryteringsarbetet bör bli mer aktivt. Andelen lärare med pedagogisk utbildning ligger under riksgenomsnittet den senaste femårsperioden. År 2004 hade 71 procent av lärarna inom vuxenutbildningen pedagogisk utbildning jämfört med rikets 79 procent. Kommunen arbetar dock på ett medvetet och bra sätt med kompetensutveckling. Personalen överlag är nöjd med kompetensutvecklingen både individuellt och övergripande. Den pedagogiska personalen har under senare tid bedrivit studier i cirkelform i vuxenpedagogik, genomgått datautbildning utifrån individuella behov samt genomfört studiebesök i olika företag. Vidare har den pedagogiska personalens kompetens synliggjorts genom att varje pedagog har utformat sitt CV. I kvalitetsredovisningen framgår också att utbildningsinsatser i samtalsmetodik med inriktning mot det vägledande samtalet har genomförts. Syftet har varit att utveckla det individuella samtalet mellan studerande, pedagog och annan personal som kommer i kontakt med deltagaren. 12

22 Även uppdragsutbildningarna har haft stor betydelse för personalens kompetensutveckling. Erfarenheterna har gett en värdefull kompetens som kunnat användas i den vanliga undervisningen. Inspektörerna konstaterar att lärarkompetensen är överlag god. Eftersom flertalet studerar webbaserat och på distans är tillgången på datorer och teknisk support god. I huset finns tillgång till kommunens bibliotek. Läromedlen är tidsenliga och överlag moderna. Datum Ort Umeå Marita Björkman Veronica Bonivart Solweig Bäckman Pererik Hagberg Jonas Hedström Marie Ivarsson Gunhild Larsson Anders Nylander Britta Olsson 13