Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra F 6 Edenryds skola och Gualövs skola F 6 Näsums skola F 6 Dalaskolan Södra 7 9 Humleskolan 7 9

3 Beslut Bromölla kommun Barn- och utbildningsnämnden Box BROMÖLLA (5) Dnr :1437 Genomförd utbildningsinspektion i Bromölla kommun Skolverket har genomfört inspektion i Bromölla kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och den obligatoriska skolan. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter den 14 september till den 18 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan, finns även rapporter om varje kommunal skola i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 27 juli 2007 skall Bromölla kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (5) Dnr :1437 Skolverket bedömer att Bromölla kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska skolformerna i huvudsak i enlighet med de nationella målen och kraven. Tillgången till personal med pedagogisk högskoleutbildning är god och personaltätheten på förskolor, fritidshem och skolor är hög vid en jämförelse både med liknande kommuner och med riket. Sammantaget ger Bromölla kommun goda förutsättningar för lärande och utveckling. Skolverket bedömer att personalens aktiva arbete gör att barn och elever i Bromölla kommun överlag når goda resultat i fråga om utveckling av de normer, värden och förmågor som läroplanerna anger. Intervjuer och besök visar att elever och föräldrar i hög grad upplever skolorna som trygga miljöer för lärande. På några skolor behöver ytterligare insatser göras för att skapa bättre arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplaner som uppfyller lagstiftningens krav måste upprättas för varje verksamhet. Skolverket bedömer att den pedagogiska verksamheten i kommunen håller god kvalitet och ligger i linje med de nationella riktlinjerna. Eleverna i årskurs 9 når kunskapsresultat i nivå med eller över rikssnittet. Kommunen bör fortsätta det påbörjade arbetet med att analysera orsaker till skillnader i resultat mellan ämnen, mellan pojkar och flickor och mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg, i syfte att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra resultaten. De båda skolorna med elever i årskurs 8 och 9 har påbörjat ett utvecklingsarbete för att garantera en likvärdig betygssättning som bör fortsätta. Samverkan med gymnasieskolan är god. Elevernas kännedom om målen för utbildningen och deras möjlighet till inflytande och delaktighet över undervisningen varierar beroende på vilka lärare eleven har, och bör förbättras. Kommunen arbetar aktivt för att alla förskolor och skolor skall dokumentera barnens och elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid. Flera skolor arbetar på ett bra sätt med individuella utvecklingsplaner. I grundskolans tidigare årskurser bör uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling förbättras till att omfatta fler ämnen än svenska, engelska och matematik. Det finns också behov av att se över samverkan kring eleverna mellan personal och skolor vid övergången mellan årskurs 6 och 7. Kommunen bör verka för att barn i förskolan med annat modersmål ges bättre möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. Skolverket bedömer att kommunen arbetar aktivt för att genom tidiga insatser kunna förebygga att barn och elever får svårigheter i skolarbetet. Kommunen arbetar för att se över organisation och resursanvändning när det gäller de barn och elever som är i störst behov av särskilt stöd, och detta arbete bör fortsätta. Kommunen bör verka för att kunskapen om rätten till stöd i form av studiehandledning på modersmålet förbättras. Kommunen bör ytterligare verka för att de elever som placeras i särskild undervisningsgrupp på Ringaslättskolan i Sölvesborgs kommun får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig

5 Beslut (5) Dnr :1437 utbildning i kommunens skolor och att betygssättning sker på ett likvärdigt sätt. Samverkan med Sölvesborgs kommun och med elevernas hemskolor bör förbättras. Rutinerna kring beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och vid avvikelser från timplanen måste förbättras. Skolverket bedömer att kommunens rektorer överlag är väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla verksamheten för att nå de nationella målen. Rektorerna arbetar tillsammans med personalen för att identifiera utvecklingsområden och vidta åtgärder för att förbättra verksamheten ytterligare. Kommunen driver genom förvaltningen ett aktivt kvalitetsarbete, och kommunens kvalitetsredovisning är informativ och av god kvalitet. Skolverket bedömer att Bromölla kommun erbjuder förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundsärskola i enlighet med författningarnas krav. Elever i grundskolan har i huvudsak tillgång till utbildning i enlighet med författningarnas krav. Organisationen kring elevens val, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning bör dock ses över, och eleverna måste ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Framtagna likabehandlingsplaner uppfyller inte alltid författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Rutinerna vid beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp uppfyller inte författningarnas krav (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte när avvikelser från timplanen görs för elever (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Elever i kommunen har inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hemoch konsumentkunskap, eftersom undervisning i ämnet enligt den kommungemensamma timplanen anordnas först från och med årskurs 6 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör verka för att barn i förskolan ges bättre möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. - Särskolans resultat bör redovisas tydligare i kommunens kvalitetsredovisning.

6 Beslut (5) Dnr : Kommunen bör ytterligare analysera orsaker till skillnader i kunskapsresultat och det påbörjade arbetet för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning bör fortsätta. - Rutinerna för att följa de yngre elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras. - Kommunen bör verka för att eleverna får bättre kännedom om målen för utbildningen och mer inflytande över sitt lärande och undervisningen. - Samverkan bör förbättras mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt mellan personal och skolor vid elevers övergång mellan årskurs 6 och 7. - Kommunen bör verka för att kunskapen om rätten till stöd i form av studiehandledning på modersmålet förbättras. - Kommunen bör fortsätta arbetet för att se över insatserna för de barn och elever som har de största behoven av särskilt stöd. - Kommunen bör mer aktivt verka för att de elever som placeras i särskild undervisningsgrupp på Ringaslättskolan i Sölvesborg får en likvärdig undervisning, att betygssättning sker på ett likvärdigt sätt och att samverkan med Sölvesborgs kommun och med elevernas hemskolor förbättras. - Organisationen kring svenska som andraspråk, modersmål och elevens val bör ses över. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Helena Plantin Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista. Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 5 (5) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Alvikenskolan - Elevens val genomförs inte i enlighet med författningarna, då eleverna inte har möjlighet att göra ett medvetet val ur ett allsidigt urval av skolans ämnen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning utarbetas inte i samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet (4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Dalaskolan Norra - Skolans kvalitetsredovisning utarbetas inte i samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet (4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Dalaskolan Södra - Skolans kvalitetsredovisning utarbetas inte i samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet (4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Edenryds skola och Gualövs skola - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever som behöver särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning utarbetas inte i samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet (4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

8 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Dnr :1437 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...6 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och särskolan i Bromölla kommun. Skolverket sände den 15 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 14 september till den 18 oktober De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Bromölla kommun genomfördes intervjuer med elever, föräldrar, pedagoger, elevvårdspersonal, rektorer, förvaltningstjänstemän, politiker i barn- och 1

9 utbildningsnämnden samt företrädare för kommunledningen. Inspektörerna har besökt samtliga grundskolor där de besökt lektioner och även fört informella samtal med elever och personal. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har inspekterats på en övergripande nivå. Inspektörerna har granskat kommunens ansvarstagande för kvaliteten inom dessa verksamheter genom dokumentstudier och intervjuer med ett urval föräldrar, personal och skolledare samt med företrädare för förvaltning och ansvarig nämnd. I samband med skolbesöken har inspektörerna även gjort ett antal besök på fritidshem och besökt ett par förskolor. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever Förskoleverksamhet 463 Skolbarnsomsorg 392 Förskoleklass 132 Grundskola 1301 Obligatorisk särskola 16 Bromölla kommun hade år 2005 drygt invånare. Folkmängden har ökat under de senaste åren, vilket har ställt krav bl.a. på en utbyggnad av barnomsorgen. Statistiska Centralbyråns statistik visar att de flesta arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustri samt vård och omsorg. 18 procent av befolkningen i åldersgruppen år har eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra för riket är 34 procent. Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Grundsärskolegrupper finns på två av kommunens grundskolor, medan elever i träningsskolan är inskrivna i skolor i andra kommuner. Förvaltningen leds av en förvaltningschef, som har stöd av bl.a. kvalitetsansvariga tjänstemän samt centralt placerad elevhälsopersonal. Gymnasieskola, nationella program inom gymnasiesärskolan samt vuxenutbildning bedrivs inom gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg, som beskrivs i en särskild huvudmannarapport. En skola deltar i försöksverksamhet med lokal styrelse. Kommunen har inga fristående skolor. Ett fåtal elever går i fristående skolor i andra kommuner. 69 procent av barnen i åldern 1 5 år var år 2005 inskrivna i förskoleverksamhet, varav 14 procent i familjedaghem. 77 procent av barnen i åldern 6 12 år var inskrivna i skolbarnsomsorgen. Inga förskolor eller fritidshem i kommunen bedrivs i enskild regi. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs och bedöms endast i denna rapport. 2

10 Sammanfattande bedömning Skolverket bedömer att Bromölla kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska skolformerna i huvudsak i enlighet med de nationella målen och kraven. Tillgången till personal med pedagogisk högskoleutbildning är god och personaltätheten på förskolor, fritidshem och skolor är hög vid en jämförelse både med liknande kommuner och med riket. Sammantaget ger Bromölla kommun goda förutsättningar för lärande och utveckling. Skolverket bedömer att personalens aktiva arbete gör att barn och elever i Bromölla kommun överlag når goda resultat i fråga om utveckling av de normer, värden och förmågor som läroplanerna anger. Intervjuer och besök visar att elever och föräldrar i hög grad upplever skolorna som trygga miljöer för lärande. På några skolor behöver ytterligare insatser göras för att skapa bättre arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplaner som uppfyller lagstiftningens krav måste upprättas för varje verksamhet. Skolverket bedömer att den pedagogiska verksamheten i kommunen håller god kvalitet och ligger i linje med de nationella riktlinjerna. Eleverna i årskurs 9 når kunskapsresultat i nivå med eller över rikssnittet. Kommunen bör fortsätta det påbörjade arbetet med att analysera orsaker till skillnader i resultat mellan ämnen, mellan pojkar och flickor och mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg, i syfte att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra resultaten. De båda skolorna med elever i årskurs 8 och 9 har påbörjat ett utvecklingsarbete för att garantera en likvärdig betygssättning som bör fortsätta. Samverkan med gymnasieskolan är god. Elevernas kännedom om målen för utbildningen och deras möjlighet till inflytande och delaktighet över undervisningen varierar beroende på vilka lärare eleven har, och bör förbättras. Kommunen arbetar aktivt för att alla förskolor och skolor skall dokumentera barnens och elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid. Flera skolor arbetar på ett bra sätt med individuella utvecklingsplaner. I grundskolans tidigare årskurser bör uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling förbättras till att omfatta fler ämnen än svenska, engelska och matematik. Det finns också behov av att se över samverkan kring eleverna mellan personal och skolor vid övergången mellan årskurs 6 och 7. Kommunen bör verka för att barn i förskolan med annat modersmål ges bättre möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. Skolverket bedömer att kommunen arbetar aktivt för att genom tidiga insatser kunna förebygga att barn och elever får svårigheter i skolarbetet. Kommunen arbetar för att se över organisation och resursanvändning när det gäller de barn och elever som är i störst behov av särskilt stöd, och detta arbete bör fortsätta. Kommunen bör verka för att kunskapen om rätten till stöd i form av studiehandledning på modersmålet förbättras. Kommunen bör ytterligare verka för att de elever som placeras i särskild undervisningsgrupp på Ringaslättskolan i Sölvesborgs kommun får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i kommunens skolor och att betygssättning sker på ett likvärdigt sätt. Samverkan med Sölvesborgs kommun och med elevernas hemskolor bör förbättras. Rutinerna kring beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och vid avvikelser från timplanen måste förbättras. Skolverket bedömer att kommunens rektorer överlag är väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla verksamheten för att nå de nationella målen. Rektorerna arbetar tillsammans med personalen för att identifiera 3 SKOLVERKET

11 utvecklingsområden och vidta åtgärder för att förbättra verksamheten ytterligare. Kommunen driver genom förvaltningen ett aktivt kvalitetsarbete, och kommunens kvalitetsredovisning är informativ och av god kvalitet. Skolverket bedömer att Bromölla kommun erbjuder förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundsärskola i enlighet med författningarnas krav. Elever i grundskolan har i huvudsak tillgång till utbildning i enlighet med författningarnas krav. Organisationen kring elevens val, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning bör dock ses över, och eleverna måste ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skolnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skolnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) samt de nationella kursplanerna. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt kommunens kvalitetsredovisning för år 2005 är måluppfyllelsen inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen god när det gäller barnens kunskaps- och färdighetsutveckling samt när det gäller arbetet med barn i behov av stöd, förutom de barn som har de allra största behoven. Verksamheten bedrivs i enlighet med strävansmålen i läroplanerna och särskilt arbetet med att utveckla det sociala samspelet bedöms ge goda resultat. Ett antal åtgärder för utveckling anges, bl.a. en utökad satsning på specialpedagoger i förskolan och översyn av hur personalens kompetens utnyttjas. En brukarundersökning genomförd med föräldrar inom förskolan visar på ett i huvudsak positivt resultat. Barnen trivs i förskolan och utvecklar förmåga att ta hänsyn till varandra. Föräldrarna är enligt undersökningen också nöjda med informationen om förskolans mål och innehållet i verksamheten, men de efterlyser större möjligheter till inflytande över verksamheten och känner viss oro över barngruppernas storlek. Kommunens egen granskning av kvaliteten på några av fritidshemmen visar att verksamheten är välfungerande och genomsyras av en positiv anda, men att det finns utvecklingsbehov när det gäller samarbetet mellan fritidshem och grundskola. Den övervägande positiva bilden överensstämmer med den bild som har framkommit i inspektörernas intervjuer. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg utvecklar barnens och elevernas förmågor och färdigheter i enlighet med de nationella riktlinjerna. Förskoleklass, grundskola, särskola Enligt kommunens kvalitetsredovisning visar brukarundersökningar riktade till föräldrar med barn i förskoleklass, grundskola och grundsärskola att skolorna överlag får ett gott betyg när det gäller barnens trygghet, lärande och stöd, men föräldrarna önskar mer inflytande över verksamheten, och kommunen drar slutsatsen att det finns ett behov av ökad information till föräldrar för att 4

12 förebygga oro och missuppfattningar. Bromölla kommun genomför regelbundna attityd- och trivselenkäter bland eleverna i årskurs 7 9, som visar att eleverna känner sig trygga i skolan, att få elever upplever problem med mobbning och bråk och att de känner sig respekterade av lärarna. Enkäterna visar också att de flesta elever upplever att de får den hjälp de behöver och att de tycker att det är roligt och viktigt att gå i skolan. Inspektionsbesök och intervjuer visar att ett aktivt arbete med normer och värden ger goda resultat i kommunens skolor, och att dessa i huvudsak utgör goda miljöer för lärande. På några skolor behövs dock ett fortsatt arbete för att skapa större trygghet för eleverna, bättre arbetsro och ett bättre umgängesklimat mellan elever och mellan elever och personal. Inspektörerna vill framhålla att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Se vidare kapitel Bedömning av genomförandet. Som framgår av de olika skolrapporterna, varierar elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet över utbildningen, liksom elevernas kännedom om målen för utbildningen, beroende på vilken lärare eleven har. Inspektörerna bedömer att detta bör ses över i kommunens skolor. Kunskapsresultaten inom kommunens grundskolor varierar både inom och mellan skolorna. Flertalet elever når målen på t.ex. de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik för skolår 5. Enligt inspektörernas bedömning behöver skolorna med yngre elever behöva arbeta ytterligare med att analysera sina resultat, t.ex. varför det i vissa fall finns skillnader i måluppfyllelse mellan de olika ämnena, i syfte att få fler elever att nå målen. Dessa skolor behöver också, som framgår av nästa kapitel, utveckla rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Kunskapsresultaten mellan kommunens skolor har de senaste åren varierat något när det gäller betygsresultat i årskurs 9. Andelen elever i kommunen med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan 1 var 86,9 procent år 2006 (rikssnitt 89,5 procent), vilket är en försämring jämfört med de två föregående åren. Andelen elever som nått målen för minst betyget Godkänd i alla ämnen i årskurs 9 var 80,4 procent år 2006 (rikssnitt 76 procent) vilket är en förbättring jämfört med de två föregående åren. Det genomsnittliga meritvärdet 2 år 2006 var 217 poäng (rikssnitt 206,8 poäng), vilket är en förbättring jämfört med de två föregående åren. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 3 ligger kommunens resultat, både vad gäller andel elever med fullständiga betyg och vad gäller det genomsnittliga meritvärdet, över modellberäknat värde med hänsyn tagen till de olika bakgrundsfaktorerna. Inom skolorna finns skillnader i betyg mellan ämnen, mellan pojkar och flickor och mellan resultat på de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 och slutbetygen i dessa ämnen. Enligt inspektörernas bedömning bör dessa skillnader analyseras ytterligare, i syfte att vidta åtgärder för förbättrade resultat och för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning. Angående betygssättning, se även kapitel Bedömning av genomförandet. SKOLVERKET 1 Godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 2 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetyg i grundskolan. 3 SALSA = Skolverkets analysverktyg för statistiska sambandsanalyser. Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunen. 5

13 Kommunen har dock gjort försök att analysera skillnader i resultat över tid. Hittills har kommunen sett tecken på att de elever som gått i förskola uppvisar en bättre kunskapsutveckling i grundskolan än andra elever. Det finns enligt intervjuerna behov av ytterligare arbete kring dessa frågor, och skolorna har kommit olika långt i att analysera sina resultat. Kommunen arbetar för att kartlägga elevernas kunskaper och rikta resurser rätt bland annat genom det centrala elevvårdsteamet. Enligt kommunens kvalitetsredovisning når skolorna goda resultat när det gäller arbetet med elever i behov av stöd, förutom de elever som har de allra största behoven av särskilt stöd. Det finns enligt såväl intervjuerna som kommunens kvalitetsredovisning behov av att se över resursanvändningen och av att öka den specialpedagogiska kompetensen, i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Inspektörerna bedömer utifrån besök och intervjuer i verksamheterna att eleverna inom särskolan ges såväl god omsorg som utmaningar för vidare utveckling. Eleverna utvecklar kunskaper, färdigheter och förmågor utifrån sina individuella förutsättningar. Särskolans resultat bör dock redovisas tydligare i kommunens kvalitetsredovisning. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn och elever överlag når goda resultat i fråga om utveckling av de normer, värden och förmågor som läroplanerna anger. Inspektörerna bedömer att eleverna i Bromölla kommun når kunskapsresultat i nivå med eller över rikssnittet. Kommunen bör fortsätta det påbörjade arbetet med att analysera orsaker till skillnader i resultat i syfte att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra resultaten. Elevernas kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande och delaktighet bör förbättras. Särskolans resultat bör redovisas tydligare i kommunens kvalitetsredovisning. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat bl.a. ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kommunfullmäktige antog nu gällande skolplan för nämndens ansvarsområde år Kommunen verkar för att skapa en förtrogenhet om verksamheten bland politikerna inom de områden nämnden ansvarar för, bland annat genom att verksamhetsansvariga tjänstemän regelbundet deltar i nämndens sammanträden. Systemet för återrapportering från nämnden till kommunstyrelsen uppges fungera bra. Inspektörerna bedömer att det överlag finns en tydlig koppling mellan läroplanerna för förskolan och det obligatoriska skolväsendet, barn- och utbildningsnämndens skolplan, enheternas arbetsplaner och andra måldokument samt de årliga kvalitetsredovisningarna. Kvalitetsredovisningarna ger enligt kommunledningen oftast god information som underlag för beslut. Inspektörerna bedömer att kommunen genom förvaltningen driver ett aktivt kvalitetsarbete, och att uppföljning och utvärdering av verksamheterna och deras resultat ligger till grund för olika åtgärder för förbättring. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns en centralt placerad tjänsteman som ansvarar för att utveckla kvalitetsarbetet inom förvaltningens verksamheter. Som underlag för kommunens kvalitetsredovisning används, utöver resultat av nationella prov och betyg, bl.a. jämförande utvärderingar inom ramen för ett samarbete med 6

14 kommunerna Emmaboda, Lessebo, Ronneby och Sölvesborg, samt brukarundersökningar riktade till föräldrar och elever. Förutsättningar, verksamhet, resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse för de olika verksamheter som nämnden ansvarar för redovisas i såväl de olika enheternas som i kommunens kvalitetsredovisning. Rektorerna får återkoppling på kvalitetsredovisningarna i politiska fora och i förvaltningens ledningsgrupp. Det finns, enligt både kommunens och inspektörernas bedömning, mer kvar att göra för att utjämna skillnader mellan skolorna när det gäller hur systematiskt kvalitetsarbetet bedrivs och mellan skolornas kvalitetsredovisningar. Kommunens kvalitetsredovisning är informativ och av god kvalitet. I det fortsatta arbetet finns behov av att se över elevers och föräldrars möjlighet till delaktighet vid framtagandet av skolornas kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att kommunens rektorer överlag är väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla verksamheten för att nå de nationella målen. Rektorerna arbetar tillsammans med personalen för att identifiera utvecklingsområden och vidta åtgärder för att förbättra verksamheten ytterligare. Från och med den 1 april 2006 skall varje verksamhet ha en likabehandlingsplan enligt lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Kommunen har under år 2006 arbetat för att likabehandlingsplaner skall finnas på alla enheter. Vid inspektionstillfället hade planerna på vissa skolor samma innehåll som skolornas tidigare upprättade planer mot kränkande behandling, vilket inte är tillräckligt utifrån den nya lagstiftningen. Skolorna har senare kompletterat sina planer, men trots detta uppfylls inte alltid den nya lagens krav, bland annat genom att de inte omfattar rutiner vid kränkningar mellan vuxen och elev. Enligt inspektörernas bedömning måste kommunen vidta åtgärder så att likabehandlingsplaner upprättas för varje verksamhet med ett innehåll som motsvarar lagstiftningens krav. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inom förskoleverksamheten finns goda rutiner för att dokumentera och följa varje barns utveckling. Förskolornas dokumentation går efter samråd med föräldrarna vidare till förskoleklass och skola och läggs in i den elevmapp som skall finnas för varje barn och elev i kommunen under hela skoltiden. Av intervjuerna har också framkommit att det finns goda rutiner inom förskoleverksamheten för att identifiera barn i behov av stöd och goda möjligheter att göra anpassningar utifrån barnens behov. Åtgärdsprogram upprättas även i förskolan. Det finns också möjlighet att ta hänsyn till barngruppernas sammansättning och storlek vid placering av nya barn. Personalen inom förskolan kan få handledning i arbetet med barn i behov av stöd. Genom fortbildningsinsatser har kompetensen hos personalen ökat både när det gäller att uppmärksamma behov och när det gäller det pedagogiska arbetet med barnen. Förskolorna använder sig vid behov av tolk för att kartlägga barns färdigheter på modersmålet och några förskolor arbetar i viss utsträckning för att ge barn med annat modersmål möjlighet att utveckla både sitt modersmål och svenska språket. Inspektörerna bedömer att detta arbete bör bedrivas mer systematiskt i hela kommunen. 7 SKOLVERKET

15 Inspektörerna bedömer att fritidshemmen överlag utgör ett bra komplement till skolan. Enligt intervjuerna finns det dock vissa hinder för en god samverkan mellan fritidshemmet och förskoleklass/skola, bl.a. genom att många tjänster inom skolbarnsomsorgen är deltidstjänster, och att samplanering är svår att genomföra. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se över att det ges förutsättningar för en god samverkan på alla enheter. Förskoleklass, grundskola, särskola Som framgår av de olika skolrapporterna, har inspektörerna i kommunens skolor sett en varierad undervisning som ligger i linje med de nationella riktlinjerna, och bedömer att den pedagogiska verksamheten överlag håller god kvalitet. Flera skolor bedriver också ett aktivt hälsofrämjande arbete. Inom särskolan är individanpassningen god, och det finns en flexibilitet genom att elever kan undervisas i såväl mindre som större grupper samt tillsammans med elever inom grundskolan. Kommunens särskolesamordnare ansvarar för inskrivning i särskolan och för kontinuerlig uppföljning av kommunens särskoleelever, inklusive de elever som går i skolan i andra kommuner och eleverna inom Bromölla-Sölvesborgs gymnasieförbund. Inspektörerna bedömer att utredning, information till vårdnadshavarna och beslutsfattande i samband med inskrivning i särskolan sker på ett rättssäkert sätt. Uppföljning av elevernas kunskaper är ett viktigt redskap för att kunna bedöma elevernas lärande över tid och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Det är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. I Bromölla kommun dokumenteras de yngre elevernas kunskapsutveckling bland annat genom nationella diagnoser och de nationella ämnesproven för skolår 5 i svenska, matematik och engelska. Inspektörerna bedömer att flera av skolorna med yngre elever behöver fastställa gemensamma rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Enligt grundskoleförordningen skall läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid inspektionstillfället såg inspektörerna goda exempel på arbete med individuella utvecklingsplaner på flera skolor. Kommunen har beslutat att en elevmapp med dokumentation om varje barns och elevs utveckling skall följa eleven från förskolan och genom hela grundskoletiden, i syfte att bl.a. underlätta övergångar mellan stadier och skolor. Av intervjuerna har framkommit att denna dokumentation utgör ett gott underlag vid övergången mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1. Däremot finns det enligt intervjuerna ett behov av en förbättrad övergång mellan årskurs 6 och 7, särskilt när det gäller elever i behov av stöd. Det finns en oro hos bl.a. elevvårdspersonal att anpassningar utifrån elevers olika behov blir otillräckliga eller sätts in i ett alltför sent skede i årskurs 7 9. Inspektörerna bedömer att kommunen bör vidta åtgärder för en förbättrad samverkan vid övergången mellan årskurs 6 och 7. De båda skolorna med elever i årskurs 8 och 9 har påbörjat ett utvecklingsarbete för att garantera en likvärdig betygssättning. Inspektörerna bedömer att detta arbete bör fortsätta, mot bakgrund av konstaterade skillnader i betygsresultat (se kapitel Bedömning av resultaten). Enligt inspektörernas intervjuer i såväl Bromölla kommun som med företrädare för Bromölla-Sölvesborgs gymnasieförbund, finns ett gott samarbete och goda 8

16 rutiner för övergångar mellan grundskolan och obligatoriska särskolan till gymnasieskolan/gymnasiesärskolan. Enligt intervjuerna med det centrala elevvårdsteamet har skolorna under de senaste åren blivit allt bättre på att skriva åtgärdsprogram, men det finns enligt teamet ett behov av att utveckla åtgärdsprogrammens innehåll så att det mer tydligt framgår vilka åtgärder som skolorna avser att vidta. Stöd i form av studiehandledning på modersmålet har anordnats vid behov i kommunen. Kunskapen om rätten till stöd i denna form är dock svag på flera skolor och bör enligt inspektörernas bedömning förbättras. Enligt både intervjuerna och kommunens kvalitetsredovisning finns det en liten grupp barn och elever med mycket stora stödbehov som inte kan ges ett adekvat stöd, och arbetet för att finna vägar för att möta behoven hos dessa barn uppges vara nämndens viktigaste åtgärd för vidare utveckling. Enligt intervjuerna på såväl lokal som central nivå finns det också ett upplevt behov av ett förbättrat samarbete med socialtjänsten. Kommunen har av tradition en relativt hög andel elevassistenter, vars kompetens inte motsvarar de behov som finns hos eleverna. Stödinsatser har ofta bestått i att små undervisningsgrupper inrättats, där eleverna fått stöd av en elevassistent. Personal med specialpedagogisk utbildning har inte förrän under senaste åren blivit tillgängliga som en resurs för alla barn och elever. Ett arbete pågick vid inspektionen för att omvandla assistenttjänster till pedagogiska resurser. Det pågick också ett arbete för att se över hur stödinsatser kan sättas in i ett tidigare skede för att på sikt minimera behovet av placering av elever i särskild undervisningsgrupp. Vid inspektionstillfället fanns i kommunen två särskilda undervisningsgrupper. Dessutom finns ett antal elever, som är i stort behov av specialpedagogiska och andra stödinsatser, som undervisas tillsammans med elever från Sölvesborgs kommun i den särskilda undervisningsgruppen Ringaslättskolan i Sölvesborg. Placering i denna grupp görs på rekommendation av skolpsykologen. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för elever i Bromölla kommun fattas av ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, efter samråd med vårdnadshavare, och inga placeringar görs utan vårdnadshavares samtycke. Vårdnadshavarna får dock ingen information om att ett sådant beslut kan överklagas, vilket inte är förenligt med bestämmelserna i grundskoleförordningen. En rektor i Sölvesborgs kommun har personalansvar och organisatoriskt ansvar för den särskilda undervisningsgruppen på Ringaslättskolan, men eleverna är inskrivna på sina respektive hemskolor. Varje elev har ett åtgärdsprogram och en individuell planering som revideras kontinuerligt. Av inspektionen har framkommit att eleverna ofta inte läser alla ämnen, för att de i första hand skall ges möjlighet att nå målen i de behörighetsgivande ämnena. Några beslut om anpassad studiegång har dock hittills inte fattats för dessa elever. Inspektörerna bedömer att Bromölla kommun måste se till att beslut om anpassad studiegång fattas vid avvikelser från timplanen och att elever med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan, i enlighet med bestämmelserna i grundskoleförordningen Bromölla kommun söker på olika sätt följa upp kvaliteten i verksamheten på Ringaslättskolan, men enligt intervjuer med elevvårdspersonal är det svårt för Bromölla kommun att påverka verksamheten i en annan kommun. Vid dessa intervjuer framkom att man upplever att verksamheten vid Ringaslättskolan på ett positivt sätt bidrar till elevernas sociala utveckling, men det finns också en oro för att undervisningsdelen har för liten omfattning och att likvärdigheten i betygssättning brister. Vid inspektörernas besök på Ringaslättskolan (i samband 9 SKOLVERKET

17 med utbildningsinspektionen i Sölvesborgs kommun hösten 2006), framkom att det inte finns något samarbete mellan lärare på elevernas hemskolor och Ringaslättskolan, och inte heller mellan Ringaslättskolan och övriga lärare i det aktuella rektorsområdet i Sölvesborgs kommun. Inspektörerna bedömer att kommunen mer aktivt bör verka för att se till att de elever som placeras på Ringaslättskolan får en undervisning av god kvalitet, för att betygssättning sker på ett likvärdigt sätt och att samverkan med Sölvesborgs kommun och med elevernas hemskolor förbättras. Det finns beredskap att ta emot elever med funktionshinder och göra anpassningar när behov uppstår, och kommunen uppger att man har ett gott samarbete med Specialpedagogiska institutet kring dessa elever. Det finns dock olika uppfattningar i kommunen om huruvida elever med vissa former av funktionshinder ges ett adekvat stöd, och inspektörerna bedömer att detta bör uppmärksammas i kommunen. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i kommunen håller god kvalitet som ligger i linje med de nationella riktlinjerna I grundskolans tidigare årskurser bör uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling förbättras till att omfatta fler ämnen än svenska, engelska och matematik. Samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola bör utvecklas, liksom övergången mellan årskurs 6 och 7. Det påbörjade arbetet för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning bör fortsätta. Kommunen bör verka för att barn i förskolan med annat modersmål ges bättre möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. Likabehandlingsplaner som uppfyller lagstiftningens krav måste upprättas för varje verksamhet. Kommunen bör se till att kunskapen om stöd i form av studiehandledning på modersmålet förbättras. Det är angeläget att kommunen gör fortsatta ansträngningar för att se över hur särskilt stöd till de elever som är i störst behov av detta kan förbättras. Funktionshindrade elevers möjligheter till stöd och utbildning bör uppmärksammas. Kommunen bör mer aktivt verka för att de elever som placeras på Ringaslättskolan får en likvärdig undervisning av god kvalitet, för att betygssättning sker på ett likvärdigt sätt och för att samverkan med Sölvesborgs kommun och med elevernas hemskolor förbättras. Kommunen måste informera vårdnadshavare om möjligheten att överklaga beslut om placering i undervisningsgrupp, och beslut om anpassad studiegång måste fattas när avvikelser görs från timplanen, i enlighet med bestämmelserna i grundskoleförordningen. Kommunen driver genom förvaltningen ett aktivt kvalitetsarbete. Kommunens kvalitetsredovisning är informativ och av god kvalitet. Inspektörerna bedömer att kommunens rektorer överlag är väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla verksamheten för att nå de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. I Bromölla kommun ges information till föräldrar och elever om kommunens utbildningsutbud via kommunens webbplats, enheternas egna hemsidor och tryckt informationsmaterial. 10

18 Kommunen har gjort särskilda satsningar för att modern IT-utrustning och pedagogiska program skall vara tillgängliga för alla barn och elever. Tillgången till skolbibliotek är överlag bra, och elever besöker också folkbiblioteken regelbundet. I Bromölla kommun finns en hög personaltäthet i såväl skola som barnomsorg. Antalet lärare per 100 elever i grundskolan var 8,9 år 2005, vilket är högre än genomsnittet i både kommungruppen och riket. Antalet inskrivna barn per årsarbetare i förskola och skolbarnsomsorg var år 2005 något över kommun- och rikssnittet i förskolan. Kommunen deltar i ett jämförelsenätverk med andra kommuner, och inom ramen för detta har bl.a. belastningsmätningar i förskolan och skolbarnsomsorgen genomförts. Kommunen bedömer utifrån dessa mätningar att barnens vistelsetid är relativt kort, och att antalet inskrivna barn inte är ett relevant jämförelsetal på barngruppernas storlek. Kostnaden per heltidsbarn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och per elev totalt i grundskolan var år 2005 högre än för kommungruppen och riket. Tillgången till personal med pedagogisk högskoleutbildning låg år 2005 över snittet i kommungruppen och riket inom förskola, förskoleklass och grundskola, men under genomsnittet i skolbarnsomsorgen. Enligt intervjuerna är det oftast lätt att rekrytera utbildad personal när nyrekryteringar är aktuella. Inom barn- och ungdomsförvaltningen deltar enheter i partnersamverkan med lärarutbildningen, vilket bidrar till en kontinuerlig personalförsörjning. Barnomsorgen, grundskolan och särskolan har tillgång till specialpedagogisk och psykologisk handledning genom kommunens elevvårdsteam. Kompetensutveckling erbjuds på individ-, arbetslags- och organisationsnivå utifrån verksamhetens behov. Inspektörerna bedömer att personalens möjligheter till kompetensutveckling överlag är goda. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunen har hittills kunnat möta kraven på tillgång till plats utan oskäligt dröjsmål. Barngrupperna är på vissa håll stora, främst inom skolbarnsomsorgen, men enligt inspektörernas bedömning har personalen kunnat hantera detta utan att kravet på kvalitet i verksamheten har åsidosatts. Det finns enligt intervjuerna möjlighet att ta hänsyn till barngruppernas sammansättning och storlek vid placering av nya barn. Kommunen har en fungerande uppsökande verksamhet för att bereda barn i behov av stöd plats inom barnomsorgen. Personalen i förskolan är välutbildad och lokaler och utrustning är ändamålsenliga för verksamheten. Kommunen erbjuder alternativ som familjedaghem och tillgång till nattomsorg för barn till föräldrar med obekväm arbetstid. Kommunen erbjuder skolbarnsomsorg för barn upp till 12 år i enlighet med författningarnas krav. Förskoleklass, grundskola, särskola Inspektörerna bedömer att resurserna överlag används på ett flexibelt sätt utifrån verksamhetens behov. Lärare och förskollärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt kommunens kvalitetsredovisning finns det för närvarande ett överskott på lärare för de yngre barnen, medan det finns brist på lärare med utbildning inom områdena specialpedagogik, matematik och naturvetenskap och kommunen planerar utvecklingsinsatser härvidlag. Inspektörerna bedömer att eleverna överlag har tillgång till utbildning i enlighet med författningarnas krav. Angående funktionshindrade elevers rätt till utbildning, se även kapitel Bedömning av genomförandet. Kommunen måste dock se till att elever i årskurs 5 har möjlighet att nå målen för årskursen i ämnet hem- och konsumentkunskap, som på grund av nämndsbeslut endast erbjuds från och 11 SKOLVERKET

19 med årskurs 6. Utformningen och omfattningen av elevens val, som skall ge eleverna möjligheter till fördjupning och breddning i ett allsidigt urval av ämnen, varierar mellan skolorna och kommunen bör se över organisationen kring elevens val. Modersmålsundervisning erbjuds i ett antal språk. Behov av undervisning i svenska som andraspråk kartläggs centralt och undervisning i ämnet anordnas på några skolor. Enligt intervjuerna på förvaltningen behövs en bättre samordning av resurserna för såväl modersmålsundervisning som undervisning i svenska som andraspråk. Det finns även ett upplevt behov av fler lärare med utbildning i ämnet svenska som andraspråk, för att kunna förbättra undervisningens omfattning och kvalitet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se över organisation och innehåll när det gäller modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Särskolan Tillgången till utbildad personal inom särskolan är god, liksom personalens tillgång till kompetensutveckling. Andelen elever inskrivna i särskolan har minskat, och inskrivning sker senare, vilket enligt kommunens kvalitetsredovisning förklaras av föräldrarnas ökade möjligheter att i det längsta välja bort en placering i särskolan. Andelen elever som är integrerade i grundskolan har ökat. Elever och föräldrar ges god information om verksamheten och olika valmöjligheter. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att Bromölla kommun erbjuder förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enlighet med författningarnas krav. Elever i den obligatoriska skolan har i huvudsak tillgång till utbildning i enlighet med författningarnas krav. Tillgången till personal med pedagogisk högskoleutbildning är god i kommunen. Sammantaget ger Bromölla kommun goda förutsättningar för lärande och utveckling. Som även framgår av föregående kapitel, bör dock kommunens påbörjade arbete med att se över resursanvändning och personalens kompetens fortsätta när det gäller de barn och elever som är i störst behov av särskilt stöd. I grundskolan bör organisationen kring elevens val, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning ses över. Eleverna måste ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Datum Ort Lund Helena Plantin Lars Berglund Lennart Hansson Cecilia Hanö Birgitta Henecke Arne Huseby Gösta Karlsson 12

20 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Alvikenskolan Dnr :1437 Utbildningsinspektion i Alvikenskolan Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...3 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Alvikenskolan den september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Alvikenskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Alvikenskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1