Utbildningsinspektion i Nässjö kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket Dnr :3200 Utbildningsinspektion i Nässjö kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Annebergsskolan, Flisby och Solberga skolor F 6 Centralskolan 7 9 Fredriksdals skola och Åkerskolan F 6 Handskerydsskolan F 9 Hultetskolan F 6 Malmbäcks skola F 6 Norråsaskolan 7 9 Nyhemsskolan F 6 Parkskolan och Emåskolan F 9 Rosenholmsskolan F 9 Runnerydsskolan och Ängs skola F 6 Sandsjöfors skola F 6 Brinellgymnasiet Nässjö Lärcenter

3 Beslut Nässjö kommun Nässjö (8) Dnr :3200 Genomförd utbildningsinspektion i Nässjö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Nässjö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 18 januari 2007 till den 29 mars Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 13 december 2007 skall Nässjö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (8) Dnr :3200 Majoriteten av eleverna i Nässjö kommun når resultat som ligger strax under det genomsnittliga meritvärdet i riket men det finns också ett antal elever som inte når dit. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan är tydliga. Flickorna har på senare år förbättrat sina resultat och idag ligger deras genomsnittliga meritvärde tio procentenheter över riksnivån, medan pojkar och elever med utländsk bakgrund presterar sämre resultat än riksgenomsnittet. Kännedomen om elevernas kunskapsresultat är på flera skolor alltför låg och leder inte i tillräcklig utsträckning till analyser och kontinuerliga uppföljningar. Av intervjuer med föräldragrupper från kommunens förskolor framkom att de i huvudsak är nöjda med resultatet av personalens ansträngningar för att skapa en trygg miljö och stimulera barnen till en allsidig utveckling. Intervjuerna gav också tydliga belägg för att det finns en pedagogisk medvetenhet i verksamheten. En enkätundersökning, nyligen utarbetad och genomförd i kommunen, styrker detta helhetsintryck. Den samlade bilden av den information inspektörerna fått via dokumentation och intervjuer tyder på att det också i skolbarnsomsorgen finns en hög ambition att skapa miljöer som kan erbjuda barnen en god balans mellan avkoppling, lärande och rörelse. Föräldrarna var till övervägande del nöjda med barnens vistelse på fritidshemmet, däremot fanns det ett missnöje bland personalen. Många uttalanden tyder på en besvikelse över att skolbarnsomsorgen får liten uppmärksamhet, att ledningens insatser till allra största del riktas mot skolan och att verksamhetens utveckling i hög grad vilar på personalen. Trots det är det uppenbart att engagemanget är stort på flertalet fritidshem för att utveckla och förnya. I flertalet skolor har inspektörerna sett skolmiljöer med gott klimat, god arbetsro och trygga elever. Det pågår överallt i verksamheten ett arbete för att motverka alla former av kränkande behandling, men många skolor saknar en systematik och en gemensam hållning till ett målinriktat arbete. Insatser av skilda slag vilar i alltför stor utsträckning på den enskilde lärarens ambition och intresse. Kommunen har heller inte lyckats i sina ansträngningar att stödja verksamheterna i sitt arbete för att ta fram likabehandlingsplaner som kan utgöra ett reellt verktyg i detta arbete. Kommunens olika upptagningsområden är av skiftande art. Det finns kommundelar där de socioekonomiska förutsättningarna är goda men det finns också de där förutsättningarna är mindre bra. Kommunens resursfördelningssystem tar i liten utsträckning hänsyn till sådana faktorer och det finns därför anledning för kommunen att analysera huruvida eleverna ges en likvärdig utbildning med utgångspunkt från deras skiftande förutsättningar och behov. Storleken på skolorna är en annan faktor som har betydelse för likvärdigheten. De större skolorna har som regel inga svårigheter att ge eleverna en utbildning som omfattar samtliga ämnen, men på flera av kommunens mindre skolor, inte minst på landsbygden, har flera ämnen nästan helt försvunnit ur undervisningen. Det pågår ett utvecklingsarbete på skolorna i kommunen för att åstadkomma ett målstyrt arbete i linje med läroplans- och kursplanemål men inspektionen visar att

5 Beslut (8) Dnr :3200 man kommit olika långt i detta avseende. Det finns skolor där det finns en hög ambition för att vidareutveckla helheter och en progression i elevernas lärande. Men inspektionen visar att det också finns de som inte ser betydelsen av ett utvecklingsarbete som leder till att man kan arbeta tematiskt, individualisera och erbjuda eleverna varierade arbetsformer utifrån deras skiftande kunskaps- och mognadsnivåer i ett långsiktigt och progressivt perspektiv. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet omorganiserades för tre år sedan i syfte att föra ner beslutsnivån och stärka rektorerna genom det stöd ett skolområde kan ge. Rektorerna skulle få bättre administrativt stöd och därigenom kunna frigöra tid till att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Men näst intill alla rektorer menar att det kommunala uppdraget fortfarande är det som dominerar rektors uppgifter, en uppfattning som bekräftas i intervjuer med personalen. Att det finns rektorer som tvekar inför utmaningen, att ta det statliga rektorsansvaret, är också tydligt. Det finns rektorer som tar alla tillfällen att motivera sin personal till en utveckling, men det finns också de som håller lägre profil vad avser att driva ett målstyrt förändringsarbete. Inspektionen har också visat att de nationella författningarna inte har sin givna plats i kommunens alla verksamheter. Alltför många rektorsintervjuer tyder på att det finns stora skillnader vad avser rektorernas kunskaper om de statliga styrdokumenten. Det finns på många skolor brister i kvalitetsarbetet. Uppföljning och utvärdering av arbetet sker under någon enstaka studiedag, ofta i samband med terminsstart eller avslutning, men det är tveksamt om resultatsammanställningar och analyser leder till återkoppling som kan utgöra underlag för det framtida arbetet. Många intervjuer tyder på att sammanställningar på lokal- eller kommunövergripande nivå inte är tillräckligt kända och spridningseffekterna får inte det genomslag som avses och som kan förväntas. Kommunen måste säkerställa att det för varje elev i den särskilda undervisningsgruppen Slottet finns beslut om vilka ämnen som den anpassade studiegången omfattar och individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever i denna verksamhet. Insatserna för att förbättra de individuella utvecklingsplanerna är ett arbete som bör fortgå på flertalet av kommunens skolor. Det är också av vikt att kommunen i högre grad analyserar bedömningar och betyg för att säkerställa likvärdigheten. Att ge eleverna kännedom om målen för utbildningen, och möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer är andra exempel på områden som kommunen bör förbättra.

6 Beslut (8) Dnr :3200 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever i den särskilda undervisningsgruppen Slottet och det saknas beslut om vilka ämnen som den anpassade studiegången omfattar för dessa elever (7 kap. 2 och 5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kommunen erbjuder inte språkval i enlighet med förordningens krav (2 kap. 17 grundskoleförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör säkerställa så att författningarna för det offentliga skolväsendet utgör grunden för varje verksamhets planering och genomförande. - Kommunen bör utveckla ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse och vidta lämpliga åtgärder. - Kommunens bör säkerställa att det på varje skola finns system för att följa upp, utvärdera och analysera den enskilde elevens kunskapsutveckling i alla ämnen. - Kommunen bör verka för att skolorna ger elever och studerande ett ökat inflytande över sitt eget lärande och över undervisningen. - Kommunen bör säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. - Kommunen bör tillse att det på alla i skolor i kommunen pågår ett pedagogiskt utvecklingsarbete i syfte att få till stånd en högre grad av målstyrning. - Kommunen bör skapa förutsättningar för att samverkan mellan förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola utvecklas och fortsatta insatser bör ske för att få till stånd ett arbete i förskoleklasserna som i högre grad har sin utgångspunkt i läroplanen. - Kommunen bör säkerställa att kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna förbättras så att de utgör ett framåtsyftande måldokument för eleverna. - Kommunen bör säkerställa att alla elever med svårigheter i skolarbetet får sådant stöd att de har möjlighet att nå målen för sin utbildning. - Kommunen bör tydliggöra ansvarsfördelningen mellan verksamhetschefen för elevhälsan och rektorerna på de skolor där särskoleklasser finns integrerade.

7 Beslut (8) Dnr : Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förbättras och analyser kring betyg och bedömningar bör utvecklas för att säkerställa en likvärdig betygssättning. - Kommunen bör förbättra uppföljnings- och utvärderingsarbetet i förskoleverksamheten för att tydliggöra huruvida miljöer och lokaler är ändamålsenliga. - Konsekvensutredningar bör regelmässigt ligga till grund för barngruppernas storlek och sammansättning inom förskolan. - Kommunen bör analysera huruvida eleverna ges en likvärdig utbildning med utgångspunkt från kommundelarnas skiftande förutsättningar och behov. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Lena Godin Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga 6 (8) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Annebergsskolan, Flisby skola och Solberga skola - Individuella utvecklingsplaner finns inte upprättade för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna erbjuder inte undervisning i naturorienterande ämnen som fysik och kemi samt i ämnet teknik så att kunskapsmålen för årskurs 5 kan nås (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt kursplanerna för fysik, kemi och teknik). Centralskolan - Studiehandledning på modersmål erbjuds inte (5 kap. 2 3 grundskoleförordningen). - Arbetsplanen har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Fredriksdals skola och Åkerskolan - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Arbetsplaner och kvalitetsredovisningar har inte utarbetats under medverkan av representanter för eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen, 4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte som ett eget ämne till elever i behov av det (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Handskerydsskolan - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Arbetsplanen har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte undervisning i svenska som andraspråk i den utsträckning som behövs (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val uppfyller inte kraven (2 kap grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). Hultetskolan - Arbetsplanen har inte utarbetats under medverkan av företrädare för elevernas vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte eleverna undervisning i teknik så att de kan nå kunskapsmålen för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt kursplanen för teknik).

9 Bilaga 7 (8) Malmbäcks skola - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte som ett eget ämne till elever i behov av det (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte detta i tillräcklig omfattning (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Norråsaskolan - Individuella utvecklingsplaner finns inte upprättade för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte undervisning i ämnet teknik så att kunskapsmålen för årskurs 5 kan nås (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanen för teknik). - Arbetsplanen och kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (2 kap. 23 grundskoleförordningen, 4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Undervisningen för eleverna som är inskrivna i särskolan följer inte kursplanerna för särskolan. Beslut om avvikelser från särskolans timplan i de fall sådana görs är inte fattade (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång saknas för berörda elever (5 kap. 5, 10 grundskoleförordningen). Nyhemsskolan - Arbetsplanen har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte eleverna undervisning i teknik så att kunskapsmålen för årskurs 5 kan nås (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt kursplanen för teknik). Parkskolan och Emåskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Rektorsområdet erbjuder inte eleverna undervisning i teknik så att kunskapsmålen för årskurs 5 kan nås (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt kursplanen för teknik). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte som ett eget ämne till elever i behov av det (2 kap. 16 grundskoleförordningen).

10 Bilaga 8 (8) Rosenholmsskolan - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte som ett eget ämne till elever i behov av det (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Arbetsplanen har inte utarbetas under medverkan av eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning utarbetas inte under medverkan av lärare, övrig personal och elever (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Runnerydsskolan och Ängs skola - Elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte detta i tillräcklig omfattning (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Sandsjöfors skola - Undervisning i de naturorienterande ämnena och ämnet teknik erbjuds inte alla elever så att de fått möjlighet att nå målen för årskurs 5 i dessa ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanerna för naturorienterande ämnen och teknik). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte som ett eget ämne till elever i behov av det (2 kap. 15, 16 grundskoleförordningen). Brinellgymnasiet - Alla elever ges inte ett utvecklingssamtal per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte alltid då kursen är avslutad (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Alla projektarbeten har inte medbedömare (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Skolan erbjuder inte kurser, inom utrymmet för valbara kurser, i enlighet med bestämmelserna och Medieprogrammets programstruktur motsvarar inte den nationella (5 kap. 17 och 18 gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1). - En del av skolans lokala kurser uppfyller inte författningarnas krav (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Nässjö Lärcenter - Den utbildning som ges motsvarar inte den som skall ges inom grundläggande särvux och undervisningen bedrivs inte utifrån de nationella kursplanerna (12 kap. 1 a skollagen, 1 kap. 4 särvuxförordningen). - Kommunen erbjuder inte gymnasial särvux (12 kap. 3 skollagen).

11 Utbildningsinspektion i Nässjö kommun Dnr :3200 Utbildningsinspektion i Nässjö kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...8 Bedömning av förutsättningarna...16 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Nässjö kommun. Skolverket sände den 27 november 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 18 januari till den 29 mars De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Nässjö kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen i barn- och utbildningsnämnden och 1

12 kommunstyrelsen. Vidare intervjuades ledningen för utbildningsförvaltningen, utvecklingsledare, skolområdeschefer, verksamhetschef för elevhälsan och representanter från ekonomi- och personaladministration. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Inspektörsteamet har besökt samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har inspekterats i ett kommunövergripande perspektiv, något som inneburit att inspektörerna inte gjort regelrätta besök utan samlat representanter för ledningen för förskolorna/skolbarnsomsorgen samt personal- och föräldrarepresentanter från hela kommunen till intervjuer. Inspektionen på skolorna har dock oftast kunnat ge ett tidsutrymme för att även göra besök på fritidshemmen. Personal- och föräldraintervjuer visade mycket tydligt på missbelåtenhet vad avser förskolornas lokaler och underhåll och till följd härav har inspektörerna under en dag gjort korta besök på åtta av kommunens förskolor. Inspektionen av de kommunala grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Underlag från inspektionen i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i rapporten för Nässjö kommun. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1431 Skolbarnsomsorg 842 Förskoleklass 295 Grundskola 3388 Obligatorisk särskola 46 Gymnasieskola 1312 Gymnasiesärskola 28 Kommunal vuxenutbildning 554 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 12 Svenskundervisning för invandrare 147 Källa: Kommunens egen redovisning Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och är en av de så kallade Höglandskommunerna. Kommunen består av Nässjö tätort, tolv mindre orter och i övrigt landsbygd. Kommunen har cirka invånare och 54 procent av dem bor i tätorten Nässjö. Sex järnvägslinjer strålar samman i Nässjö vilket bidrar till att handel och kommunikationer utgör en av kommunens viktigaste näringsgrenar. Andra är tillverkningsindustrin samt vård och omsorg. Utbildningsmässigt har kommunen en lägre andel invånare med högre utbildning än i landet som helhet. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens utbildningsväsende och stöds av en barn- och utbildningsförvaltning vars stab utgörs av förvaltningschef, utvecklingsledare och verksamhetschef för elevhälsan. Kommunen är indelad i tre skolområden: Bodafors, Norråsa och Centrala skolområdet. 2

13 Skolområdena ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola och varje område leds av en områdeschef. I kommunen finns också en särskild undervisningsgrupp. Gymnasieskolan leds av en gymnasiechef och sex rektorer, varav en har ansvar för gymnasiesärskolans program. Vuxenutbildningen är underordnad kommunstyrelsen. I kommunen finns också en fristående grundskola, men denna är nyligen inspekterad och har således inte ingått i kommuninspektionen. Sammanfattande bedömning Majoriteten av eleverna i Nässjö kommun når resultat som ligger strax under det genomsnittliga meritvärdet i riket men det finns också ett antal elever som inte når dit. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan är tydliga. Flickorna har på senare år förbättrat sina resultat och idag ligger deras genomsnittliga meritvärde tio procentenheter över riksnivån, medan pojkar och elever med utländsk bakgrund presterar sämre resultat än riksgenomsnittet. Kännedomen om elevernas kunskapsresultat är på flera skolor alltför låg och leder inte i tillräcklig utsträckning till analyser och kontinuerliga uppföljningar. Av intervjuer med föräldragrupper från kommunens förskolor framkom att de i huvudsak är nöjda med resultatet av personalens ansträngningar för att skapa en trygg miljö och stimulera barnen till en allsidig utveckling. Intervjuerna gav också tydliga belägg för att det finns en pedagogisk medvetenhet i verksamheten. En enkätundersökning, nyligen utarbetad och genomförd i kommunen, styrker detta helhetsintryck. Den samlade bilden av den information inspektörerna fått via dokumentation och intervjuer tyder på att det också i skolbarnsomsorgen finns en hög ambition att skapa miljöer som kan erbjuda barnen en god balans mellan avkoppling, lärande och rörelse. Föräldrarna var till övervägande del nöjda med barnens vistelse på fritidshemmet, däremot fanns det ett missnöje bland personalen. Många uttalanden tyder på en besvikelse över att skolbarnsomsorgen får liten uppmärksamhet, att ledningens insatser till allra största del riktas mot skolan och att verksamhetens utveckling i hög grad vilar på personalen. Trots det är det uppenbart att engagemanget är stort på flertalet fritidshem för att utveckla och förnya. I flertalet skolor har inspektörerna sett skolmiljöer med gott klimat, god arbetsro och trygga elever. Det pågår överallt i verksamheten ett arbete för att motverka alla former av kränkande behandling, men många skolor saknar en systematik och en gemensam hållning till ett målinriktat arbete. Insatser av skilda slag vilar i alltför stor utsträckning på den enskilde lärarens ambition och intresse. Kommunen har heller inte lyckats i sina ansträngningar att stödja verksamheterna i sitt arbete för att ta fram likabehandlingsplaner som kan utgöra ett reellt verktyg i detta arbete. Kommunens olika upptagningsområden är av skiftande art. Det finns kommundelar där de socioekonomiska förutsättningarna är goda men det finns också de där förutsättningarna är mindre bra. Kommunens resursfördelningssystem tar i liten utsträckning hänsyn till sådana faktorer och det finns därför anledning för kommunen att analysera huruvida eleverna ges en likvärdig utbildning med utgångspunkt från deras skiftande förutsättningar och behov. Storleken på skolorna är en annan faktor som har betydelse för likvärdigheten. De större skolorna har som regel inga svårigheter att ge eleverna en utbildning som omfattar samtliga ämnen, men på flera av kommunens mindre skolor, inte 3 SKOLVERKET

14 minst på landsbygden, har flera ämnen nästan helt försvunnit ur undervisningen. Det pågår ett utvecklingsarbete på skolorna i kommunen för att åstadkomma ett målstyrt arbete i linje med läroplans- och kursplanemål men inspektionen visar att man kommit olika långt i detta avseende. Det finns skolor där det finns en hög ambition för att vidareutveckla helheter och en progression i elevernas lärande. Men inspektionen visar att det också finns de som inte ser betydelsen av ett utvecklingsarbete som leder till att man kan arbeta tematiskt, individualisera och erbjuda eleverna varierade arbetsformer utifrån deras skiftande kunskaps- och mognadsnivåer i ett långsiktigt och progressivt perspektiv. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet omorganiserades för tre år sedan i syfte att föra ner beslutsnivån och stärka rektorerna genom det stöd ett skolområde kan ge. Rektorerna skulle få bättre administrativt stöd och därigenom kunna frigöra tid till att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Men näst intill alla rektorer menar att det kommunala uppdraget fortfarande är det som dominerar rektors uppgifter, en uppfattning som bekräftas i intervjuer med personalen. Att det finns rektorer som tvekar inför utmaningen, att ta det statliga rektorsansvaret, är också tydligt. Det finns rektorer som tar alla tillfällen att motivera sin personal till en utveckling, men det finns också de som håller lägre profil vad avser att driva ett målstyrt förändringsarbete. Inspektionen har också visat att de nationella författningarna inte har sin givna plats i kommunens alla verksamheter. Alltför många rektorsintervjuer tyder på att det finns stora skillnader vad avser rektorernas kunskaper om de statliga styrdokumenten. Det finns på många skolor brister i kvalitetsarbetet. Uppföljning och utvärdering av arbetet sker under någon enstaka studiedag, ofta i samband med terminsstart eller avslutning, men det är tveksamt om resultatsammanställningar och analyser leder till återkoppling som kan utgöra underlag för det framtida arbetet. Många intervjuer tyder på att sammanställningar på lokal- eller kommunövergripande nivå inte är tillräckligt kända och spridningseffekterna får inte det genomslag som avses och som kan förväntas. Kommunen måste säkerställa att det för varje elev i den särskilda undervisningsgruppen Slottet finns beslut om vilka ämnen som den anpassade studiegången omfattar och individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever i denna verksamhet. Insatserna för att förbättra de individuella utvecklingsplanerna är ett arbete som bör fortgå på flertalet av kommunens skolor. Det är också av vikt att kommunen i högre grad analyserar bedömningar och betyg för att säkerställa likvärdigheten. Att ge eleverna kännedom om målen för utbildningen, och möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer är andra exempel på områden som kommunen bör förbättra. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. 4

15 Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Föräldrarna gav under intervjuerna uttryck för att de i huvudsak är nöjda med resultatet av personalens ansträngningar för att skapa och bibehålla tillitsfulla och utvecklande miljöer på förskolorna. Såväl verksamhetsledningen som personalen var också av uppfattningen att den fokusering som sker kring värdegrundsarbetet leder till att barnen får möjlighet att utveckla empati för sina medmänniskor och förmåga att ta ansvar och vara delaktiga i sin omvärld. En enkätundersökning, utarbetad och genomförd i kommunen år 2006, ger i huvudsak uttryck för mycket goda resultat. Näst intill alla föräldrar menar att barnen trivs, att stämningen i barngruppen är god och att man som förälder känner sig trygg när man lämnar barnen. Av enkäten framgår vidare att föräldrarna uppskattar personalens förmåga att respektera barnen som egna individer och uppmuntra dem till delaktighet och inflytande. Intervjuerna gav också tydliga belägg för att det finns en pedagogisk medvetenhet i verksamheten. Personalen gav en mängd beskrivningar av arbetsmetoder och projektarbeten som tydligt visar hur man på olika sätt uppmuntrar barnens kreativitet och lust att lära. Det har under inspektionen framkommit att det, generellt i kommunen och på enheterna, saknas utvärderingar av kvaliteten i skolbarnsomsorgen och därför saknas också underlag för att bedöma i vilken mån barnen och föräldrarna upplever fritidshemmet som roligt, utvecklande och lärande. Intervjuer med föräldrar med barn på fritidshem visade på skillnader i verksamhetens möjligheter att erbjuda trygga och meningsfulla miljöer och aktiviteter. Det fanns föräldrar som menade att stora barngrupper och för få vuxna leder till slentrianmässiga aktiviteter och begränsar personalens möjligheter att kunna möta barnens skiftande intressen. I stort sett alla föräldrar hade uppfattningen att barn över årskurs 3 är omotiverade att fortsätta sin vistelse eftersom vare sig material eller aktiviteter är anpassade för denna åldersgrupp. Sammantaget är dock flertalet föräldrar av uppfattningen att personalen lyckas med uppgiften att tillgodose barnens behov. Att det finns en hög ambition bland personalen framkom vid de olika intervjuerna men samstämmigheten var stor vad gäller bristen på stöd till verksamheten. Flera uttalanden tyder på att den politiska färdriktningen är otydlig, rektorerna upptagna av verksamheten i skolan och att viljan att skapa utveckling i stor utsträckning vilar på personalen. Kommunens kvalitetsredovisning anger att det pågår ett aktivt värdegrundsarbete och att sammanställningar visat att barnen till övervägande del trivs och känner sig trygga. Personalen sätter fokus på att stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och skaparglädje och barnens inflytande över sin vistelse på fritidshemmet ser man som en viktig angelägenhet. 5

16 Barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen 93,3 procent av eleverna i Nässjö kommun var år 2006 behöriga till ett nationellt program, ett resultat som kan jämföras med sammanställning vad avser riket där 89,6 procent är behöriga. En sammanställning av det genomsnittliga meritvärdet visar dock att elevernas resultat ligger något under resultatsammanställning i riket. Sammanställningen visar också att det är flickorna i kommunen som når de högsta resultaten då de avslutar sin utbildning i grundskolan. Resultatsammanställning av andelen elever med fullständigt betyg visar samma bild. Flickornas resultat ligger över riksgenomsnittet och har ökat under senare år. Däremot visar Skolverkets statistik att det framförallt är pojkar och elever med utländsk bakgrund som inte har fullständiga betyg och som har lågt genomsnittligt meritvärde. Tabell 1. Genomsnittligt meritvärde och andelen elever med fullständigt betyg Resultatmått för elever i årskurs 9 Nässjö kommun Riket Meritvärde 201,2 200,1 204,5 206,9 206,3 206,8 - Flickor 208,2 212,5 217,0 218,1 217,3 218,3 - Pojkar 193,7 186,4 190,0 196,3 195,8 195,7 - Elever med utländsk bakgrund Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg 175,1 166,4 179,6 189,7 188,9 190,2 84,1 83,5 85,8 80,8 80,7 81,0 - Flickor 85,4 88,1 89,9 83,7 83,4 83,9 - Pojkar 82,6 78,5 81,3 78,1 78,0 78,3 - Elever med utländsk bakgrund Andel (i procent) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistikuppföljning. 69,4 68,4 61,5 69,2 68,7 69,4 93,1 89,8 93,3 89,6 89,2 89,5 Sammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 9, visar att 3,3 procent av pojkarna inte nådde målen i svenska, en uppgift som kan jämföras med flickornas resultat, 0,5 procent. I matematik var förhållandet detsamma, 9,3 procent av pojkarna nådde inte målen, att jämföras med flickornas resultat 7,1 procent. Resultatsammanställningen vad avser engelska visar att 7,6 procent av pojkarna inte nådde målen, att jämföras med flickornas resultat, 4,3 procent. Elevernas kunskapsutveckling följs upp i svenska, matematik och engelska genom de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. I vissa årskurser förekommer också tester av olika slag, men system för att följa upp, utvärdera och analysera elevens kunskapsutveckling i alla ämnen saknas på många skolor. Den samlade bilden av skolans betygsresultat, exempelvis för avgångsklasserna, är också ofta oreflekterat, än mindre analyserat av vare sig skolledningen eller personalen. Inspektörerna gör bedömningen att system för att följa upp, utvärdera och analysera den enskilde elevens kunskapsutveckling i alla ämnen måste utvecklas, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Skolornas totala betygsresultat måste också i högre utsträckning bli föremål för analys. 6

17 I den obligatoriska särskolan följs elevernas kunskapsutveckling av den lärare som ansvarar för eleven eller för gruppen av elever. Någon sammanställning eller analys av resultaten görs emellertid inte, varken på skolnivå eller på kommunnivå. Kommunen bör därför utveckla rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i särskolan i syfte att öka måluppfyllelsen. På Brinellgymnasiet var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier 91,7 procent våren Flertalet av skolans program ligger över riksgenomsnittet för programmet avseende grundläggande behörighet år Tabell 2. Genomsnittlig betygspoäng, andel elever med allmän behörighet samt andel elever med slutbetyg inom 4 år 2006 Skolan Riket Genomsnittlig betygspoäng 14,1 14,0 Andel (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) elever med slutbetyg inom 4 år Källa: Skolverkets statistikuppföljning 91,7 89,6 82,3 76,0 SKOLVERKET Skolans genomsnittliga betygspoäng ligger över riksgenomsnittet, men varierar mellan 11,8 och 16,4. Totalt sett har dock den genomsnittliga betygspoängen på Brinellgymnasiet sjunkit något de senaste två åren. Andelen elever med slutbetyg inom fyra år på skolan ligger år 2006 över riksgenomsnittet, men varierar på de nationella programmen mellan 65,2 procent och 100 procent. På det individuella programmet är resultaten mer varierande. Av dem som skolan bedömer har störst chans att börja och klara av ett nationellt program går ett antal över till ett sådant varje år. Andra elever har större kunskapsluckor från grundskolan och/eller en psykosocial problematik. Flertalet av dessa elever stannar på individuella programmet under hela sin skoltid. I gymnasiesärskolan når flertalet avgångselever ett slutbetyg. Eleverna inom verksamhetsträningen får ett intyg. Av dem som påbörjade studier inom den grundläggande vuxenutbildningen år 2006 var 81 procent av kursdeltagarna vid årets slut antingen betygsatta eller fortfarande igång med sina kurser. Nässjö Lärcenters statistik för de senaste åren visar att flertalet av avbrotten sker tidigt under utbildningen. Av dem som betygsattes under år 2006 nådde 95 procent betyget Godkänd eller bättre. Andelen studerande inom gymnasial vuxenutbildning i Nässjö som läsåret 2005/2006 slutförde påbörjad kurs var enligt Skolverkets statistik 83 procent. Motsvarande andel för jämförbara kommuner var enligt samma statistik 79 procent och för riket 75 procent. Andelen avbrott inom den gymnasiala vuxenutbildningen var enligt Skolverkets statistik för samma period 13 procent i Nässjö, vilket är lägre än andelen avbrott för jämförbara kommuner och riket. Av kommunens kvalitetsredovisning framgår även att betygsresultaten ligger över riksgenomsnittet. 7

18 Inom svenskundervisningen för invandrare har man under åren 2006 och 2007 fokuserat på att öka genomströmningen och måluppfyllelsen. I kvalitetsredovisningen för år 2006 görs bedömningen att genomströmningen för studerande i steg 2 och 3 har ökat och att andelen som nått kursmålen ökat jämfört med året innan. Enligt Skolverkets statistik var andelen avbrott inom svenskundervisningen för invandrare 18 procent läsåret 2005/2006. Andelen avbrott ligger under såväl snittet för jämförbara kommuner som riksgenomsnittet. Miljön på skolorna i kommunen är i huvudsak trygg och positiv, arbetsron påtaglig och bemötandet eleverna emellan och förhållandet mellan elever och vuxna, präglat av respekt och vänlighet. Flertalet elever berättar att de känner varandra väl, de trivs och personalen är närvarande. Men elever såväl som föräldrar kan ge exempel på situationer som tyder på att man inte på alla skolor har ett gemensamt förhållningssätt, en systematik i det förebyggande arbetet för att stävja alla former av kränkande behandling. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet. Sammanfattning Inspektörerna gör bedömningen att barnen i förskolan erbjuds en verksamhet som grundar sig på intentionerna i läroplanen och där personalens kompetens och medvetenhet kommer till uttryck. Föräldrarna är i huvudsak nöjda med innehållet i verksamheten, barnen trivs och klimatet är gott. Inspektionen av skolbarnsomsorgen visar på större skillnader vad avser kvaliteten. Det finns föräldrar som är bekymrade över att stora barngrupper begränsar personalens möjligheter att kunna möta barnens skiftande intressen men sammantaget är flertalet av uppfattningen att personalen lyckas väl med uppgiften att tillgodose barnens behov. 93,3 procent av eleverna i Nässjö kommun var år 2006 behöriga till ett nationellt program, ett resultat som kan jämföras med sammanställning vad avser riket där 89,6 procent är behöriga. Det är kommunens flickor som visar de högsta resultaten då de avslutar sin utbildning i grundskolan. Flickornas resultat ligger över riksgenomsnittet medan pojkar och elever med utländsk bakgrund har lägre genomsnittligt meritvärde. Det finns brister i skolornas system för att följa elevernas kunskapsutveckling och resultaten är inte tillräckligt analyserade. Kommunen måste följa upp, utvärdera och analysera elevernas kunskaper i alla ämnen på samtliga grundskolor för att öka elevernas måluppfyllelse men också i syfte att få ett underlag för att kunna kontrollera om det råder lika förutsättningar för eleverna att nå målen. Trygghet och trivsel är den dominerande bilden av klimatet på skolorna och förhållandet elever emellan och mellan elever och vuxna förefaller vara präglat av respekt och vänlighet. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygsättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. 8

19 Ledning och intern kommunikation Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet är sedan år 2003 organiserad i tre skolområden. Syftet med den nya organisationen var att föra ner beslutsnivån och stärka rektorerna genom det stöd ett skolområde kan ge. Genom att öka det administrativa stödet skulle rektorerna också få bättre möjligheter att finnas tillgängliga på skolorna och vara tydliga i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Brinellgymnasiet leds av en gymnasiechef, tillika rektor, samt sex rektorer. Av intervjuerna framgår att rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten, tar det övergripande ansvaret och leder det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Den kommunala vuxenutbildningen leds av en utbildningschef som tillika är rektor. Till sin hjälp har han en biträdande rektor. Dokumentstudier och intervjuer ger belägg för att ledningen är närvarande och förtrogen med verksamheten och tar aktiv del i utbildningens utvecklingsarbete. Det finns bland rektorerna en tydlig vilja och ambition att finnas närvarande på förskolor och skolor för att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet, men samtliga rektorer menar att de administrativa uppgifterna fortfarande utgör stora hinder. Samarbetet och stödet i skolområdet har i någon mån utvecklats, men inte i sådan utsträckning att det underlättar det pedagogiska ledarskapet och många rektorer uttrycker sitt missnöje över ett i många avseende otydligt stöd från förvaltningen. Intervjuer med personalen ger uttryck för att rektorerna i mycket högre utsträckning skulle behöva finnas närvarande och delta i den pedagogiska diskussionen, formulera och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i riktning mot utbildningsmålen. I en nyligen genomförd personalundersökning finns otaliga uttalanden som bekräftar denna bild. Följande axplock av citat kan sammanfatta personalens uppfattning om sina verksamhetsledare. Mer tid måste ges för pedagogisk ledning och rektorerna måste få en grundlig utbildning, arbetsbördan på rektorerna är orimlig, barnens viktigaste år förvanskas till en fråga om ekonomi. Ledningen för verksamheterna måste ha rimlig tid att fullgöra de uppgifter som läroplanen anger men inspektionen visar genomgående att det kommunala uppdraget har tagit överhand. Enligt skolförfattningarna är det rektorn som skall leda och organiserar verksamheten och kommunen skall ge rektorn förutsättningar för att kunna fullfölja uppdraget. Att det finns rektorer som tvekar inför utmaningen att ta det statliga rektorsansvaret är också tydligt. Det finns rektorer som tar alla tillfällen att motivera sin personal till ett utvecklingsarbete, som visar färdriktning även när viljorna i gruppen är motstridiga. Men det finns också de som drar sig för att stå längst fram i leden och driva ett förändringsarbete, i synnerhet om åsikterna i personalgruppen går isär och motivationen för förnyade synsätt och arbetsmetoder är lågt. Ett tungt förändringsarbete kan lätt åsidosättas för tvingande administrativa sysslor. Verksamheten i det offentliga skolväsendet, från förskoleklass till vuxenutbildning, skall utformas med utgångspunkt i de nationella författningarna, men alltför många rektorsintervjuer tyder på stora skillnader vad avser rektorernas kunskaper härvidlag. Det finns också uttalanden som tyder på en tro om att bestämmelserna är att betrakta som vägledande, snarare än styrande. Många rektorer är ganska medvetna om situationen och efterlyser insatser från förvaltningen för att komma till rätta med sina kunskapsluckor. I skollagen finns angivet att den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna och kommunen 9 SKOLVERKET

20 skall också se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Kommunen har därför ett stort ansvar för att barn- och utbildningsnämnden kan erbjuda en verksamhet som vilar på ledningens och personalens kunskap om skollagen, läroplanerna och övriga författningar. Inspektörerna gör sammantaget bedömningen att åtgärder bör vidtas så att författningarna för det offentliga skolväsendet utgör grunden för varje verksamhets planering och genomförande. Verksamhetschefen för elevhälsan är tillika rektor för gymnasiesärskolan. På denna befattning vilar också placeringsansvaret för särskoleeleverna till grundsärskolan i kommunens fyra särskoleklasser samt för de elever som är integrerade i grundskolan. Det är emellertid rektorerna på respektive skola som har ansvar för den dagliga verksamheten och på flera grundskolor uppfattar ledning och personal en otydlighet vad avser rektorns ansvar i förhållande till verksamhetschefens. Detta har fått vissa negativa konsekvenser för verksamhetens övergripande utveckling. Det finns också elever, integrerade i grundskolan, som inte fått sin undervisning grundad på särskolans kursplaner och timplan. Inspektörerna gör därför bedömningen att kommunen bör tydliggöra ansvarsfördelningen mellan verksamhetschefen och rektorn på respektive skola. Kvalitetsarbetet Att det pågår ett mer eller mindre kontinuerligt kvalitetsarbete på förskolorna är ganska tydligt även om det finns enheter där uppföljningar och utvärderingar har fått mindre utrymme. Men på skolor och i någon mån också på fritidshem sker kvalitetsarbetet företrädesvis under någon enstaka studiedag, ofta i samband med terminsstart eller avslutning men dessa tillfällen leder i allmänhet inte fram till tydliga resultatsammanställningar och analyser med koppling till målen. Inte sällan uteblir återkopplingen till personalen och arbetet utgör därmed inte det underlag för det framtida arbete som var tänkt. Elever och föräldrar har, på några skolor i olika utsträckning, haft viss möjlighet att delta men flertalet föräldraintervjuer tyder på att kvalitetsarbetet knappast engagerat mer än några få. Enkäter rörande till exempel elevernas arbetsmiljö genomförs med viss regelbundenhet men någon återkoppling förekommer inte heller i detta avseende, åtminstone inte i den utsträckning att personal- eller föräldrarepresentanter säger sig vara informerade. Barn- och utbildningsförvaltningen anställde år 2004 två utvecklingsledare, varav en bland annat fick uppdraget att strukturera och också synliggöra kommunens kvalitetsarbete. Denna satsning har fört utvecklingen framåt men intervjuer med rektorer och personalrepresentanter ger en bild av att förvaltningens olika insatser, exempelvis kommunsammanställningar av skilda slag, inte är tillräckligt kända och att spridningseffekterna inte får avsedd effekt. Därför bör kommunen öka sin strävan att få till stånd en struktur och en systematik som omfattar alla nivåer, från det dagliga arbetet på enheten till den politiska nivån. Om kvalitetsarbetet skall få avsedd effekt, nämligen att öka måluppfyllelsen för barnen och eleverna, måste det utgöra ett reellt verktyg i de olika verksamheternas kontinuerliga arbete. I detta arbete utgör kvalitetsredovisningen ett instrument där man kontinuerligt kan stämma av och sammanfatta hur långt verksamheten kommit vid en viss tidpunkt när det gäller att förverkliga nationella mål. Se vidare Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning.) Rektorerna bör i detta hänseende ta sitt ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. 10

21 Arbetsmiljö och samverkan Intervjuer med föräldrar och personalrepresentanter tyder på att förskolornas samverkansformer med barnens hem domineras av positivt ömsesidigt samarbete. Många föräldrar deltar då man kallar till möte och engagemanget är överlag stort. De intervjuade föräldrarna framhöll att man som förälder känner sig välkommen men efterlyste en tydlighet avseende verksamhetens mål och möjlighet till delaktighet i den pedagogiska diskussionen. Föräldramöten beskrevs som informativa och trevliga men diskussioner om det inre arbetet i förskolan saknades på agendan på flertalet förskolor. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen skall samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Kommunens skolplan anger en långsiktighet i elevernas utbildning och intervjuer tyder på att denna vision skall utgöra verksamhetens vägvisare. Skolornas dokumentation, intervjuer och iakttagelser ger indikationer på att rektorsområdena kommit olika långt i detta avseende och i några rektorsområden förekommer samverkan i begränsad omfattning. Det finns förskollärare, fritidspedagoger och lärare med en hög ambition för att vidareutveckla helheter och en progression i elevernas lärande genom hela skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Men flera uttalanden tyder på att det också finns de som inte ser betydelsen av ett utvecklingsarbete som leder till att man bättre kan arbeta i ett progressivt perspektiv. Kommunen bör arbeta för att en samverkan kommer till stånd mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmen, grundskolorna och gymnasieskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I såväl de olika skolformsförordningarna som i läroplanerna finns angivet att delaktighet, inflytande och ansvar för elever och också föräldrar är centrala begrepp. Den formella organisationen för att tillförsäkra eleverna ett inflytande finns på flertalet skolor genom klassråd och elevrådens arbete. Men det finns elevrepresentanter på grundskolorna och också på gymnasieskolan och vuxenutbildningen som menar att detta arbete fungerar mer eller mindre väl och att arbetet tenderar till att begränsas till rent praktiska frågor. Inspektörernas samtal med eleverna gav tydliga belägg för att många elever är mognadsmässigt redo för att kunna delta i diskussioner av mer övergripande och pedagogisk karaktär, men utan stöd och inspiration kommer sådana samtal sannolikt inte till stånd. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierande grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är på många skolor svårt att finna. Att vara med och välja exempelvis tidpunkter för ett arbete, läromedelsstoff eller redovisningsformer är möjligt men skolorna skulle komma längre i sitt arbete med elevinflytande om man också lät eleverna delta i diskussioner om undervisningens innehåll. Intervjuer och dokumentanalyser tyder på att det på flertalet skolor saknas en genomgående inriktning eller gemensamma ställningstaganden i detta avseende. Resultaten är snarare beroende av den enskilde lärarens intresse och medvetenhet. Inspektörsteamet gör bedömningen att skolorna i högre grad bör verka för att utveckla demokratiska arbetsformer och ge eleverna möjlighet till inflytande över undervisningen. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, 11 SKOLVERKET