Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Folåsa behandlingshem, särskilt ungdomshem

Transkript

1 Utbildningsinspektion av Statens institutionsstyrelse Folåsa behandlingshem Dnr :458 Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Folåsa behandlingshem, särskilt ungdomshem Innehåll Inledning...1 Underlag...2 Beskrivning av skolverksamheten vid Folåsa behandlingshem...2 Kunskaper...3 Normer och värden...5 Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar...7 Inledning Skolverket har granskat skolverksamheten i och besökt Folåsa behandlingshem (Folåsa) den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Strukturen för inspektionsarbetet har utgått från en indelning utifrån huvudområdena Kunskaper, Normer och värden samt Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar. Denna rapport är i allt väsentligt en beskrivning av hur skolverksamheten är organiserad och genomförs vid Folåsa utifrån dessa huvudområden. Bedömningarna av kvaliteten och om skolverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/läroplanerna och övriga författningar för undervisning av barn och ungdomar som vistas vid sådana hem (särskilda ungdomshem) som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Enligt förordning (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas på särskilda ungdomshem ska för undervisning av skolpliktiga ungdomar 2 kap. och 4-7 kap. grundskoleförordningen tillämpas så långt det är möjligt. Ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska ges möjlighet att få sådan kompletterande utbildning på grundskolenivå eller sådan utbildning motsvarande gymnasieskolan som de behöver. Statens institutionsstyrelse (SiS) har som huvudman för all verksamhet vid särskilda ungdomshem ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. 1

2 Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från SiS och Folåsa, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om huvudmannen och skolan från exempelvis intervjuer med företrädare för huvudmannen. På Folåsa intervjuades institutionschefen, läraren med ansvar för den pedagogiska ledningen, övriga lärare, elever samt föräldrar. Inspektörerna besökte lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningen. Institutionschefen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolverksamheten vid Folåsa behandlingshem Skolverksamheten Antal elever Grundskola 4 Gymnasieskola 9 Folåsa är ett sådant särskilt ungdomshem som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hemmet ligger utanför Vikingstads samhälle cirka en mil söder om Linköping. Behandlingshemmet har sammanlagt 22 platser fördelade på två behandlingsavdelningar och en akut- och utredningsavdelning. Behandlingsavdelningarna (max. 15 platser) tar emot pojkar och flickor i åldrarna år som i huvudsak har det gemensamt att de är adopterade och att de har relationsproblem. Vistelsetiden för en elev på en behandlingsavdelning varierar i allmänhet från två till fyra terminer. Till akut- och utredningsavdelningen (max. sju platser) kommer pojkar i åldrarna år som behöver akuta hjälpinsatser, oftast på grund av kriminalitet och drogproblem, och/eller behöver få sina hjälpbehov noggrant utredda. Vistelsetiden är relativt kort, oftast mellan 8-12 veckor. Behandlingshemmet har även en organisatorisk enhet som benämns Pedagogiska enheten/folåsa skola som är gemensam för de två behandlingsavdelningarna. Det finns ett separat skolhus inom området där ungdomarna på behandlingsavdelningarna undervisas måndag till fredag mellan klockan Ungdomarna på akut- och utredningsavdelningen undervisas enbart på den avdelningen. Undervisningens innehåll och omfattning styrs av vilka åtgärder/insatser i övrigt som måste ske under vistelsen på avdelningen. För undervisningen är en speciallärare anställd som i sitt arbete samverkar med elevens ordinarie skola. Skolverksamheten som är integrerad med övrig verksamhet på avdelningen består av diagnostiska prov, fri skrivning men även traditionellt skolarbete. Undervisningen på akut- och utredningsavdelningen har inte varit föremål för någon närmare granskning inom ramen för denna inspektion. 2

3 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplaner och kursplaner. Inspektionen granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening. Skolans kunskapsresultat Betygssammanställningar eller sammanställningar som över tid visar uppnådda resultat på nationella ämnesprov saknas på skolan. Samtal med elever och några föräldrar till elever indikerar att eleverna dock gör framsteg i sitt lärande. Även lärarna gör den bedömningen. Inspektörerna har tagit del av betygskatalog för vårterminen 2006 som visar att av sju elever som erhöll slutbetyg i årskurs 9 hade ingen elev betyg i alla ämnen. Inte heller hade någon elev erhållit betyget Godkänd i såväl svenska, matematik som engelska, dvs. ingen uppnådde behörighet för gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. I ämnet engelska hade ingen elev uppnått betyget Godkänd. Av totalt möjliga 50 betyg på skolan var det tjugonio Godkänd och ett Väl Godkänd. I tjugo fall sattes inte betyg då eleverna inte uppnådde de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts vid slutet av nionde skolåret. I den lokala arbetsplanen för läsåret 2006/07 anges att man informerar om kursmål och krav för betyg i de olika ämnena I samtal med lärarna uppgavs att sådan information ges till eleverna. Trots detta uppgav elever vid intervjuerna att de inte kände till målen för respektive ämne. Skolans elever har i de flesta fall en mycket bristfällig skolgång innan de kom till behandlingshemmet. Med hänsyn till detta och de svårigheter i övrigt varje elev har bedömer inspektörerna att de framsteg som görs av eleverna kunskapsmässigt kan ses som en framgång för skolverksamheten. Inspektörerna konstaterar att en samlad redovisning och analys av elevers kunskapsutveckling i respektive ämne saknas. De undervisande lärarna har viss kännedom om elevernas resultat men eftersom dessa inte sammanställts har kunskapsresultaten hittills inte legat till grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Utveckling och lärande i relation till ämnesövergripande kunskapsmål Mycket av arbetet i skolan ägnas åt att motivera eleverna till studier och att få dem att känna trygghet samt att lära sig ta hänsyn till och visa respekt för andra. Elever som intervjuades gav utryck för att skolan lärt dem att vilja lära sig. De tycker även att de tillgodogör sig undervisningen bättre än i de skolor de tidigare gått i. Som skäl för detta anges att lärarna är bra och man har arbetsro och känner trygghet i skolans små undervisningsgrupper. Inspektörerna bedömer att skolans arbete gjort att eleverna på ett bra sätt utvecklat kunskapskvaliteter enligt läroplanens mål att sträva mot. Innehåll, organisering och arbetssätt samt i undervisningen Skolans uttalade ambition är att så långt möjligt genomföra en undervisning vars mål och planering ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Som tidigare nämnts bedrivs undervisning alla vardagar mellan kl Eleverna följer ett individuellt uppgjort schema. Undervisningen sker i mycket små grupper eller enskilt. För att eleverna ska ha möjlighet att maximalt koncentrera sig på skolarbetet sitter de ofta i avskärmade arbetsplatser. 3

4 För elever som har svårt att orka med de relativt långa skoldagarna varvas undervisning med praktiskt arbete i eller utanför behandlingshemmet. Denna verksamhet benämns praktisk pedagogik och leds av arbetsinstruktörer/handledare. Personaltätheten i skolan är hög och innehållet i den undervisning som ges skapar enligt inspektörerna förutsättningar för att eleverna utifrån sina villkor ska kunna utvecklas i skolarbetet på ett gynnsamt sätt och ges möjlighet att nå uppsatta mål. Inspektörerna bedömer vidare att organiserandet och genomförandet av undervisningen överlag sker på ett sätt som i rimlig utsträckning är anpassat till elevernas behov och förutsättningar. Individanpassning och stöd Nyinskrivna elever som inte nyligen testats i tidigare skola genomgår ett läs- och skrivtest och ett test som inriktar sig på förståelse av vardagliga begrepp, t.ex. tidsuppfattning och begrepp om olika slags enheter (längd, vikt etc.). Resultaten av dessa tester ligger till grund för att individanpassa undervisningen. Alla skolans elever är i behov av särkilt stöd och har i allmänhet på samma sätt som i tidigare skolor anpassad studiegång. Beslut om anpassad studiegång fattas av institutionschefen/rektor. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elevens kontaktperson på behandlingshemmet. Av intervjuer framgår dock att berörda elevers medverkan vid upprättandet av åtgärdsprogrammet är begränsad åtminstone kände intervjuade elever inte till begreppet åtgärdsprogram eller kunde redogöra för vad det var. De åtgärdsprogram inspektörerna tagit del bör innehållsmässigt förbättras inte minst gäller det beskrivning av planerade insatser för att nå uppsatta mål. Inspektörerna bedömer vidare att elevernas delaktighet i upprättandet av programmen bör öka. Skolan har utarbetat ett formulär för upprättande av individuella utvecklingsplaner och sådana planer upprättas för varje elev. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Inspektörerna bedömer att de planer skolan upprättar för varje elev bör förbättras för att fullt ut leva upp till aktuell bestämmelse i grundskolförordningen (se även Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10). Enligt inspektörerna ges på skolan möjlighet till individanpassat stöd i lärandet. Individanpassningen präglas av att material, studietakt och mål utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Utvärdering av elevernas lärande sker genom olika former av muntliga och/eller skriftliga tester/prov. Nationella ämnesprov genomförs i årskurs 9. Elever som skrivits ut från behandlingshemmet får besvara en enkät om skolgången. Utvärdering av lärandet för enskilda elever sker kontinuerligt (dagligen) i huvudsak inom lärararbetslaget. Kortsiktigt sker i elevgruppen utvärdering av skolarbetet genom samtal mellan lärare och elever. På onsdagar och torsdagar träffar lärararbetslaget personal från behandlingsavdelningarna för att diskutera skolarbetet den gångna veckan och planera för den kommande. Dokumentation 4

5 från dessa utvärderingar som återspeglar elevernas kunskapsutveckling saknas emellertid. Var sjätte vecka hålls på behandlingshemmet vårdkollegier där föräldrar deltar. Detta är tillfällen då föräldrar informeras om deras barns skolgång och vilka insatser som görs i skolan för att nå ett positivt resultat för den enskilde eleven. I samband med sådana vårdkollegier genomförs minst en gång per termin utvecklingssamtal. Diskussioner lärare emellan om bedömning och betygssättning sker inom ramen för lärararbetslagets arbete och vid träffar mellan de pedagogiska ledarna inom den region som behandlingshemmet tillhör. Under innevarande läsår kommer alla lärare vid SiS-skolar att delta i en studiedag där ett huvudtema kommer att vara betygskriterierna. Inspektörerna uppmärksammade vid dokumentstudier på skolan vissa avvikelser mellan registrerade betyg i betygsdokument för enskilda elever och uppgifter noterade i skolans betygskatalog. Inspektörerna bedömer detta förhållande vara en brist det är väsentligt (ett krav) att betyg utfärdas och betygskatalog förs på ett korrekt och därmed för den enskilde eleven på ett rättssäkert sätt. Skolan har ett dokument benämnt Folåsa skolas kursplan med betygkriterier. Av dokumentet framgår bl.a. att undervisningen i de olika ämnena ska till innehåll och nivå följa de av skolverket fastställda riktlinjerna. Vid samtal med företrädare för skolan konstateras att man därmed avser att följa de nationella kursplanerna och vid betygssättning de nationellt fastställda betygskriterierna. Samtidigt sägs i dokumentet att skolan i undervisningen lägger större vikt vid de mål som eleven kan uppfylla. Detta innebär att man koncentrerar skolarbetet på att elever ska nå betyget Godkänd och menar att man därmed väljer bort stoff som är abstrakt och av mer analytisk karaktär. För varje ämne redovisas lokala betygskriterier. Inspektörerna bedömer att dessa lokala betygskriterier eller bearbetningar av de nationella betygskriterierna på ett felaktigt sätt innebär avsteg från de nationella betygskriterierna. T.ex. räcker för betyget Godkänd i ämnet bild att eleven varit aktiv på lektionerna och arbetat med uppgifter läraren givit. Dessutom har skolan formulerat betygskriterier för årskurs 7, en årskurs där betyg inte ska sättas. Skolan ska enligt dokumentet sätta ett betyg i samhällsorienterande ämnena (blockbetyg) men tillämpar och redovisar betygskriterier för ämnena samhällskunskap, religionskunskap, geografi och historia. Inspektörerna bedömer att skolan utvärderar lärandet på ett acceptabelt sätt som dock kan förbättras medan bedömning och betygssättning inte görs på ett sätt som står i överensstämmelse med gällande bestämmelser. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende Normer och värden samt arbetsmiljö och delaktighet I skolan finns trivselregler som fastställs läsårsvis. Reglerna behandlar sådana saker som att det är viktigt att passa tider, att respektera andra genom att uppträda lugnt, att ha en trevlig attityd och ett bra språk gentemot varandra samt att 5

6 inte uppträda diskriminerande eller kränkande. Den övergripande målsättningen är att alla barn ska känna trygghet och tro på sig själva och ha god förmåga att känna empati, därigenom skapas en god grund för inlärning. Av intervjuer och genom observationer bedömer inspektörerna att verksamhetens arbete inom området normer och värden ger ett gott resultat i skolarbetet. Intervjuade elever och personal gav bilden av att skolan och skoltiden är en fredad zon på behandlingshemmet när det gäller bråk och mobbning. Inspektörerna bedömer att eleverna under skoltid vistas i en lugn miljö där de verksamma visar respekt för och tar hänsyn till varandra. Eleverna gav uttryck för att personalen är uppmärksam på negativt beteende från elevernas sida och agerar bestämt mot alla tendenser till kränkande behandling. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Folåsa skola saknar en likabehandlingsplan. Detta är en brist som måste åtgärdas. Av samtal med skolpersonalen framgick att lärarna och övriga som arbetar med eleverna ofta för samtal med eleverna om vikten av personligt och kollektivt inflytande och ansvarstagande och att arbetsmetodiken i skolan till stora delar förutsätter elevernas engagemang. Trots detta uppger elever att de inte känner att de i någon nämnvärd omfattning är med och bestämmer och tar ansvar för arbetet i stort i skolan. T.ex. kände de till skolans trivselregler men upplevde inte att de varit delaktiga i utformningen av dessa eller att de varit föremål för diskussion där eleverna deltagit. Eleverna uppgav att det sällan förekommer diskussioner i grupp om skolarbetet och skolverksamheten i stort (klassråd eller motsv.). Trots den individualiserade undervisningen upplevde eleverna inte att de själva påverkade sitt eget lärande och val av arbetssätt. Intervjuade föräldrar uppgav att samverkan med skolan fungerar mycket bra och att de får kontinuerlig information om hur deras barn utvecklas i skolan. De får svar på frågor från de skolansvariga och åsikter och synpunkter beaktas i stor omfattning. I jämförelse med tidigare skolor fungerar kontakten med Folåsa skola avsevärt bättre på alla plan enligt intervjuade föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolans värdegrundsarbete förefaller ge önskat resultat och att skolan arbetar på ett bra sätt med att försöka åstadkomma en god miljö fri från mobbning och annan kränkande behandling. Ytterligare insatser bör dock göras för att öka elevernas inflytande i skolan. Skolan saknar likabehandlingsplan vilket är en brist som måste åtgärdas. 6

7 Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom skolledningens och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Ledning och intern kommunikation Som stöd för att bedriva skolverksamheten på de särskilda ungdomshemmen har SiS centralt en dokumentation benämnd Råd och riktlinjer för SiS skolverksamhet. Materialet innehåller såväl SiS skolplan som huvudmannens råd/stöd inom områden som Värdegrund, Åtgärdsprogram, Samverkan Kompetensutveckling och Skolutveckling. På SiS huvudkontor finns personal med kompetenser inom skol- och undervisningsområdet som har till uppgift att fungera som stöd till framförallt de pedagogiska ledarna. Några övergripande beslutsfunktioner på huvudmannanivå finns dock inte utan varje institution/skola har själv att bedriva och utveckla sin skola utifrån de lokala förutsättningarna. Behandlingshemmets institutionschef är tillika rektor för Folåsa skola. Enligt förordning om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem ska en lärare utses av huvudmannen att ha ansvar för den pedagogiska ledningen av undervisningen. I enlighet med gällande bestämmelser har en av skolans lärare utsetts till pedagogisk ledare. På Folåsa innebär det pedagogiska ledarskapet enligt beslut av institutionschef/rektor ansvar för "fördelning av lärarnas arbetstider, schemaläggning, att se till att undervisningen bedrivs och utvecklas enligt modern pedagogik och metodik och följer de läroplaner och övriga regler som gäller för svenska skolor, att svara för samordning rörande skolans administration, att samordna vissa inköp, att hålla sig ajour med övrig informationsgivning som sker inom behandlingshemmet samt verka för utvecklandet av samarbetet med övrig behandlingspersonal. Uppdraget innebär även ansvar för den dagliga personalledningen inom skolan i andra frågor än de som är direkt kopplade till metod- och undervisningsfrågor. Enligt institutionschefen har hon i egenskap av rektor ett övergripande ansvar för skolans verksamhet på samma sätt som för övrig verksamhet på behandlingshemmet. Beträffande skolfrågor fattar hon i egenskap av rektor beslut om anställning av lärare, vissa övergripande ärenden rörande skolbudgeten samt beslut om anpassad studiegång. Enligt presenterade betygsdokument undertecknar däremot den pedagogiska ledaren elevernas slutbetyg. Rektors kännedom om hur skolverksamheten fortgår och utvecklas inhämtas såväl spontant som vid planerade möten med företrädare för skolverksamheten och då i allmänhet den pedagogiska ledaren. Av samtal med institutionschefen framgår att hennes roll som rektor på Folåsa inte kan jämföras med en rektors ansvar/uppgifter inom det offentliga skolväsendet utan det är den pedagogiska ledaren som på flertalet områden har en rektorsroll som liknar en vanlig rektors. Skolans nuvarande pedagogiska ledare är utbildad mellanstadielärare och har arbetet på skolan pedagogisk ledare under fem av de sju år som han varit anställd som lärare på institutionen. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska ledaren är förtrogen med den dagliga verksamheten och på ett ambitiöst sätt söker ta ett övergripande ansvar för 7

8 den pedagogiska och administrativa utvecklingen. Han har gått en för alla pedagogiska ledare vid SIS-skolor gemensam kurs i skolutveckling och kvalitetsarbete. Den pedagogiska ledaren gav uttryck för att han skulle ha behov av ytterligare kompetensutveckling vad gäller ledarskap inom skolan. Inte minst gäller det fördjupning i de statliga styrdokument som gäller inom skolområdet. Kvalitetsarbete Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enskilda skolor bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom området. Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheten att kunna nå målen och avgör vilka resurser som tilldelas den. I den ovannämnda dokumentationen Råd och riktlinjer för SiS skolverksamhet redovisar under ett avsnitt (Skolutveckling) huvudmannen sin syn på hur kvalitetsarbetet vid SiS-skolor ska bedrivas. Ledningen för en skola har ansvar för att förutsättningar för lärandet ges, resursanvändningen i skolan, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. Personalen ansvarar för att, med utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer samt i varje elevs förutsättningar och behov, stödja eleverna i deras utveckling och lärande mot målen. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot nationella mål, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bli varaktiga och för att kvaliteten ska höjas är det angeläget att utvecklingen följs över tid. En skriftlig kvalitetsredovisning är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Trots uttalade ambitioner såväl från huvudmannen som från skolledningen bedömer inspektörerna att skolan saknar ett kvalitetsarbete med metod och syfte enligt ovan. Någon samlad dokumentation som kan liknas vid en kvalitetsredovisning över skolans arbete har heller inte upprättats. Den pedagogiska ledaren redovisade i samband med inspektionsbesöket en modell för ett tänkt förbättringsarbete/kvalitetsarbete vid skolan som enligt inspektörernas bedömning i allt väsentligt står i överensstämmelse med vad som beskrivits i föregående stycke. Inspektörerna förutsätter att redovisade tankar beträffande skolans kvalitetsarbete/förbättringsarbete snarast kommer till praktiskt utförande. Trots vad som ovan noterats kan inspektörerna konstatera att ett visst utvärderingsarbete och kvalitetssäkring av verksamheten redan idag förekommer på skolan. Dagligen reflekterar lärararbetslaget över sitt arbete och diskuterar därvid arbetssätt, arbetsformer och organisation. Varje vecka träffar lärararbetslaget personal från behandlingsavdelningarna för att diskutera/utvärdera den gångna veckans arbete och för att planera och även sätt upp mål för kommande veckas arbete. I samband med terminsslut respektive läsårsslut diskuteras resultat från intervjuer och samtal med elever, lärare och föräldrar. Vad som därvid framkommer har påverkat förändrings- och förbättringsarbetet i skolan utifrån satta mål. Det är en ambition att dessa diskussioner och ställningstaganden ska återspeglas i skolans lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen återspeglar i viss mån skolans kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att skolan ytterligare utvecklar metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete där mål och resultat utgör grunden för skolans utvecklings- och förbättringsarbete. I detta arbete är det även angeläget 8

9 att förutom berörd personal, då så är möjligt, även elever och vårdnadshavare involveras. Det är angeläget att arbetet dokumenteras, t.ex. i en kvalitetsredovisning. Tillgång till utbildning och information om utbildning Skollagen 10 kap. 2 : Under vistelse i sådant hem som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning ska anordnas genom huvudmannens försorg. Den ska med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan. Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt. Enligt förordning (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas på särskilda ungdomshem ska för undervisning av skolpliktiga ungdomar 2 kap. och 4-7 kap. grundskoleförordningen tillämpas så långt det är möjligt. Ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska ges möjlighet att få sådan kompletterande utbildning på grundskolenivå eller sådan utbildning motsvarande gymnasieskolan som de behöver. Den lokala arbetsplanen för läsåret 2006/07 anger att skolan ska erbjuda grundskolans samtliga ämnen och ämnesgrupper. Inom gymnasieskolan erbjuder skolan undervisning på det Individuella programmet. Vid inspektionsbesöket bedrevs undervisning inom ramen för det individuella programmet endast i grundskolans ämnen. Inspektörerna konstaterar att undervisning inte erbjuds i något av språken franska, spanska och tyska (språkval). Inte heller erbjuds svenska som andraspråk och modersmål (annat än svenska). Rutiner saknas för att utreda behovet av svenska som andraspråk och modersmål. Skolan bör förbättra elevernas möjlighet till undervisning i språk och i modersmål. Att skolan inte utreder behov av och i förekommande fall inte ger undervisning i svenska som andraspråk bedömer inspektörerna som en brist. Inspektörerna bedömer att information om utbildningen på skolan ges på ett bra sätt till elever och vårdnadshavare genom samtal, broschyrer och via hemsida på Internet. Personal Enligt 8 förordning om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem ska på lärarna ställas samma krav ifråga om utbildning m.m. som enligt statliga föreskrifter gäller för lärare av motsvarande slag vid grundskola eller gymnasieskola. Skolan hade vid inspektionsbesöket tre lärare anställda på heltid. En lärare, tillika pedagogisk ledare, har avlagt mellanstadielärarexamen och undervisar i matematik, naturorienterande ämnen, bild, hem- och konsumentkunskap samt i musik. Han har varit anställd som lärare vid skolan i sju år. En lärare som är utbildad grundskollärare 1-7 (svenska/samhällsorienterande ämnen) undervisar i svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Den läraren har tioårig lärarerfarenhet från kommunal resursskola/skoldaghem. Den tredje läraren är utbildad förskollärare och undervisar i idrott och hälsa, slöjd och teknik. Han är 9

10 anställd på Folåsa som resurspedagog men uppehöll vid tidpunkten för inspektionsbesöket långtidsvikariat under ordinarie lärares tjänstledighet. Organisatoriskt är även den personal som handleder eleverna i praktisk pedagogik knutna till skolan och lärararbetslaget. En av dessa handledare som är utbildad fritidsledare undervisar i idrott och hälsa och en handledare med gymnasial kockutbildning undervisar i hem- och konsumentkunskap. Inspektörerna konstaterar att skolan för undervisningen i relativt stor omfattning gjort avsteg från bestämmelser om lärares behörighet. Inspektörerna bedömer att skolan för undervisningen inte använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Inspektörerna konstaterar dock att samtliga som undervisar har flerårig erfarenhet från arbete på behandlingshem eller motsvarande och är vana att möta på skolan aktuell elevkategori men noterar även att ingen lärare har specialpedagogisk utbildning. Inspektörerna bedömer att skolan bör höja den samlade lärarkompetensen på skolan och förutsätter att skolan vid rekrytering beaktar gällande bestämmelser angående behörighet för anställning som lärare och skyldigheten att för undervisningen använda sig av lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Skolan har för läsåret 2006/07 upprättat en kompetensutvecklingsplan. Av planen framgår att skolans lärare deltar i studiedagar tillsammans med lärare från andra SiS-skolor. Exempel på innehåll (rubriker) i studiedagarna är: Att utveckla bedömarkompetens, Individuell utvecklingsplaner och Kursplaner och betygskriterier. Några personliga kompetensutvecklingsplaner som tar sin utgångspunkt i den enskilde lärares behov finns däremot inte. Skolan hoppas på att en lärare från skolan ska få möjlighet innevarande läsår delta i en kurs i specialpedagogik (5 poäng) anordnad av SiS i samarbete med universitet. Inspektörerna bedömer att skolans insikt om vikten av kompetensutveckling är god och att den redovisade kompetensutvecklingsplanen för innevarande läsår tar upp för skolan angelägna områden. Materiella resurser Skolans lokaler är nya för ändamålet. Intervjuade lärare, elever och föräldrar är nöjda med läromedel och annan nödvändig utrustning. Inspektörerna bedömer att lokalerna och skolans utrustning ger förutsättningar för en tidsenlig utbildning. Datum Ort Linköping Per Lennermark Gun Bystedt-Nordqvist 10