Utbildningsinspektion i Kista gymnasium gymnasieskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Kista gymnasium Dnr :962 Utbildningsinspektion i Kista gymnasium gymnasieskola och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Kista gymnasium den september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Kista gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Kista gymnasium intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt föräldrar med barn i olika årskurser i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Inspektörerna besökte lektioner i olika årskurser på skolans alla program. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

2 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten Kista gymnasium Antal elever Gymnasieskola 531 Gymnasiesärskola 89 Kista gymnasium har varit en egen gymnasieskola sedan Byggprogrammet (BP) med samtliga nationella inriktningar har funnits vid skolan sedan 80-talet men då tillhört S:t Eriks gymnasium. Vid skolan finns också handels- och administrationsprogrammet (HP) med inriktning turism och resor samt två lokala inriktningar, elektronisk handel och entreprenörskap samt samhällsvetenskapsprogrammet (SP) som håller på att avvecklas. Skolan har vidare ett lärlingsprogram inom byggområdet inom ramen för försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan (LIA). Utmärkande för lärlingsutbildningen är att ca 70 procent av utbildningen i karaktärsämnena sker på företag. Lärlingsutbildning erbjuds inom betong, trä, anläggning, mureri, plattsättning, måleri, golv, plåtslageri samt ett antal specialyrken som glas, stenmontör etc. Undervisningen i kärnämnen samt vissa grundläggande byggyrkeskurser sker på skolan. Skolan har ett programinriktat individuellt program inom byggområdet (PRIVBP) och ett individuellt program med inriktning mot handels- och administrationsområdet (IVHP). Gymnasiesärskolan erbjuder handels- och administrationsprogrammet (HAP) samt miljö- och fastighetsprogrammet (MF). Skolan är inrymd i ett industriområde. PRIVBP har lokaler som är belägna en bit från den övriga skolan. Skolan har under några få år expanderat från cirka 200 elever till cirka 600 elever. Andelen pojkar är hög på byggprogrammet, medan andelen flickor är hög på handels- och administrationsprogrammet. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Kista gymnasium och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Kista gymnasium i huvudsak är av god kvalitet. Skolan arbetar väl med att skapa en helhet i utbildningen för eleverna genom att undervisningen i karaktärsämnen och kärnämnen bedrivs i samarbete i projekt och temaarbeten. Eleverna är delaktiga i såväl skolövergripande frågor som i sitt lärande. Skolan arbetar medvetet med normer och värden. Dock är det angeläget att det förebyggande värdegrundsarbetet fortsätter i både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan särskilt med beaktande av de negativa tendenserna i den kommunala gymnasieundersökningen. Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) är organiserad så att den ger eleverna förutsättningar för ett gott lärande på arbetsplatser utanför skolan. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 gymnasieförordningen och 1 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som behöver sådan (8 kap. 5 gymnasieförordningen). 2

3 - Rektorn är inte ordinarie ledamot i elevvårdskonferensen (4 kap. 1 gymnasieförordningen). - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning är inte utformad i enlighet med förordningen (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Det pågående arbetet för att elevernas kunskapsresultat skall förbättras bör intensifieras. - Betygen i matematik avviker stort mot resultaten på de nationella proven. Skolan bör analysera detta för att säkerställa att betygssättningen i matematik görs utifrån de nationella betygskriterierna. - Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att den blir ett stödjande verktyg i skolans förbättrings- och utvecklingsarbete. - Rektor bör göra tydliga prioriteringar så att verksamheten långsiktigt och strategiskt utvecklas mot nationella och lokala mål. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper I läroplan för de frivilliga skolformerna ges uppdraget att skolan skall sträva mot att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram. Vidare anges rektors ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Kista gymnasium har i många kurser lokalt konkretiserade kursplaner och betygskriterier som löpande används i undervisningen. De elever som inspektörerna träffade har kännedom om målen i kursplanerna och betygskriterierna samt programmålen. Tabell 1 Uppgifter från nationell statistik avseende gymnasieskolans resultat Genomsnittlig betygspoäng Andelen (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier Kista gymnasium Stockholm Riket ,0 12,6 12,6 14,8 14,8 14,8 14,1 14,1 14,1 82,1 87,8 78,5 88,6 87,2 86,3 89,4 88,9 89,2 Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom fyra år 65,9 61,5 55,3 75,1 76,5 72,0 75,1 76,0 74,9 3

4 Av sammanställningen av kunskapsresultat vid gymnasieskolan som redovisas i tabellen ovan framgår hur resultaten utvecklats de senaste åren. Den genomsnittliga betygspoängen är i relativt lika mellan de båda programmen. Elevernas genomsnittliga betygspoäng har under åren 2001 till 2006 utvecklats positivt från 11,5 till 12,6, men ligger fortfarande på en nivå som väsentligt understiger rikets. De båda programmen uppvisar i princip en likartad trend. Dock är andelen elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola på byggprogrammet drygt 90 procent, medan motsvarande andel på handels- och administrationsprogrammet är knappt 70 procent. Såväl andelen elever som har allmän behörighet till universitets- och högskolestudier som andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år uppvisar dock en negativ utveckling. Läsåret 2004/2005 var 37 procent av eleverna på det individuella programmet behöriga till nationellt program. Även läsåret 2005/2006 uppnådde cirka en tredjedel av eleverna behörighet till nationellt program. Skolan diagnostiserar alla elever i årskurs 1 i svenska, engelska och matematik. I t.ex. svenska framgår efter diagnostisering att cirka hälften av eleverna vid skolan är i behov av stöd och i vissa klasser mer än tre fjärdedelar. Samtliga elever som genomgår fyra årskurser i gymnasiesärskolan får slutbetyg, dvs. en sammanställning av betygen och intygen på samtliga kurser. På miljöoch fastighetsprogrammet tar en fjärdedel av eleverna körkort. Ett fåtal elever på byggprogrammet, inriktning murare har utökat program. Inga elever har reducerat program. Inspektörerna konstaterar att gymnasieskolans elever uppvisar kunskapsresultat som ligger under riksnivån. Dock har meritvärdet utvecklats positivt de senaste åren, medan andelen elever med behörighet till högskolestudier och andelen elever som fullföljt utbildningen inom fyra år uppvisar en negativ utveckling. Skolan bör därför fortsätta att utveckla verksamheten i syfte att elevernas kunskapsresultat skall förbättras. Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. I läroplanen anges vidare att skolan skall sträva mot att varje elev visar respekt för och omsorg om närmiljön samt att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Skolan har bland annat utifrån den negativa trenden i Stockholms kommuns gymnasieundersökning 2004/2005 i sin arbetsplan för föregående läsår fokuserat på framför allt arbetet med värdegrundsfrågor, t.ex. en mer omfattande introduktionsvecka för årskurs 1, högre grad av tydlighet från personalen, att aktualisera rutiner och regler vid skolan etc. Om detta givit några resultat saknas belägg för, men de elever som inspektörerna samtalade med upplever skolan som trygg och anser att mobbning och andra kränkningar är sällsynta. Denna bild bekräftades också av de föräldrar som intervjuades. Elever i gymnasiesärskolan, som inspektörerna talade med menar att det i vissa grupper kan förekomma mobbning och kränkningar men de anser att de alltid har någon att vända sig till, t.ex. lärare, mentor eller kamratstödjare. Intervjuade lärare framför att om tendenser till mobbning och kränkningar förekommer, så uppmärksammas detta omedelbart av personalen, eftersom man arbetar nära eleverna och man kan därigenom omedelbart vidta åtgärder och intensifiera det förebyggande arbetet. 4

5 Inspektörerna bedömer därför resultatet av skolans arbete med normer och värdet som gott. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Vid skolan finns ett s.k. policydokument som omfattar både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och som, förutom skolans motto du står i centrum för vår verksamhet, bland annat innehåller frånvaro- och ordningsregler ( konsekvenskedjan ). Ett arbete pågår för att aktualisera och revidera dokumentet. Rektor och biträdande rektor presenterar dokumentet klassvis för eleverna och därefter skall eleverna diskutera och revidera dokumentet tillsammans med sin mentor. Detta är skolans utgångspunkt för arbetet med värdegrundsfrågor och fokus har det senaste året lagts på frånvaro- och ordningsregler. Arbetet har givit gott resultat och frånvaron har minskat från 13 procent läsåret 2004/2005 till fyra procent läsåret 2005/2006 enligt uppgifter från skolan. Höstterminen 2006 har alla elever som börjat årskurs 1 haft en introduktionsvecka tillsammans med sin mentor. Syftet är att skapa sammanhållning, lära känna varandra, skapa gemensamma regler, göra diagnoser och skapa en god gemensam plattform för gymnasieåren. Detta arbetssätt har inte varit möjligt för elever och lärare på det individuella programmet beroende bland annat på många nya lärare, många nya elever, små lokaler, men något man vill börja tilllämpa senare. Eleverna i varje klass är indelade i mentorsgrupper och mentorstid finns avsatt varje vecka. En gång i månaden används tiden till klassråd. Frågor som behandlas är undervisningen, regler, frånvaro, mat, uppehållsrum, etc. Eleverna får på olika sätt tillfälle att ha synpunkter på planeringen av undervisningen men menar att kurserna är intressant och roligt upplagda av lärarna och de i allmänhet tycker att det är bra. Detta bekräftas av intervjuade lärare. Eleverna deltar i programområdeskonferensen och i skolkonferensen. Elevskyddsombud finns på skolan från och med höstterminen Två gånger per termin hålls ett lärlingsråd, dit föräldrar, lärare, elever och representanter från företag inbjuds. Bildandet av ett elevråd pågick vid inspektionstillfället. Gymnasiesärskolans elever och mentorer träffas varje morgon och tar då upp läget i klassen. Kuratorn har värdegrundsövningar i alla klasser i förebyggande syfte. Gymnasiesärskolans elever arbetar aktivt i klassråd och deltar i skolkonferensen. Vid inspektionstillfället pågick ett projektarbete med mål att förändra elevernas uppehållsrum, där eleverna dels tränade att arbeta demokratiskt och dels genomföra en konkret arbetsuppgift med planering och genomförande som innefattar moment från flera kurser. Inspektörerna bedömer att elevernas delaktighet i såväl skolövergripande frågor som i sitt lärande är god både vid gymnasie- och gymnasiesärskolan. Skolan arbetar även medvetet och kontinuerligt med värdegrundsfrågor. 5

6 Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. När det gäller medverkan av barn och elever i arbetet med likabehandlingsplanen så förtydligade lagstiftaren det kravet i och med förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. I arbetet med en likabehandlingsplan kan bland annat Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7) utgöra ett stöd. Vid inspektionstillfället hade Kista gymnasium ett handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med de gamla bestämmelserna i läroplanen (Lpf 94). Detta program motsvarar inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan varför sådan måste upprättas. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Under byggprogrammets första år provar eleverna på alla programmets fyra inriktningar, den s.k. rundgången, för att ge eleverna tillfälle att välja inriktning i årskurs 2. Eleverna indelas i preliminära klasser som kan förändras om behov finns. Eleverna upplever att undervisningen, framför allt i karaktärsämnena, är organiserad så att den är stimulerande och meningsfull och ger förutsättningar för eleverna att se sin kunskapsutveckling. På det programinriktade individuella programmet, PRIVBP, har all lärar- och elevvårdskompetens samlats i tre team kring eleverna. Ett stort arbete har lagts ner på att skapa en god struktur. Från föräldrahåll har påtalats de problem som rådde under förra läsåret, men de betonade också att skolan arbetat aktivt för att komma till rätta med problemen. Dock har konsekvenserna för eleverna blivit att de förlorat ett läsår, enligt intervjuade föräldrar. Inspektörerna vill påtala skolans goda arbete inom Handels- och Administrationsprogrammet i synnerhet med att skapa en helhet i utbildningen för eleverna genom att lärare i karaktärsämnen och kärnämnen samarbetar i projekt och temaarbeten som anknyter till arbetsliv, uppdrag, mässor och utställningar. Eleverna arbetar också med Ung Företagsamhet. 1 Även koncentrationsläsning av vissa kurser förekommer med goda resultat, nöjda elever och god närvaro. I gymnasiesärskolan avsätts två halvdagar per vecka till ämnesövergripande arbete i projektform, t.ex. projektet sol, vind och vatten som eleverna på handels- och administrationsprogrammet läser i halvklass i årskurs 1. I årskurs 3 fördjupar sig sedan eleverna i samma område. Syftet är bland annat att skapa arbetsgrupper över klassgränserna, så att eleverna lär känna varandra och tränas i samarbete och ansvarstagande. Erfarenheterna har varit goda och ger eleverna 1 Ung Företagsamhet är en ideell organisation som sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. Genom Ung Företagsamhets utbildningar ges ungdomar möjlighet att utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. 6

7 också tillfälle att återkomma till ämnesområdet och därmed få en fördjupad kunskapsutveckling. Ett marknadsföringsprojekt på handels- och administrationsprogrammet för några år sedan om hur man kan informera i särskolan om gymnasiesärskolan har resulterat i en rutin där gymnasiesärskolans elever informerar i särskolan. På miljö- och fastighetsprogrammet har man reella arbetsuppgifter, t.ex. att renovera uppehållsrummet, sköta planteringar etc. Eleverna gör också årligen en utflykt och bygger en friggebod, lagar egen mat, planerar och därefter dokumenterar i svenska. Miljöfrågorna och miljöarbetet är centrala på programmet. Inspektörerna bedömer att innehåll, organisering och arbetssätt ligger i linje med nationella mål och riktlinjer samt utgår ifrån och tillgodoser elevernas behov. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Vid skolan finns ett stort antal elever som har behov av olika former av individualiserad undervisning och olika former av stöd. Skolan har ett dokumenterat systematiskt sätt att arbeta med detta. Alla elever vid skolan gör diagnostiskt prov i svenska, engelska och matematik. Utifrån olika förutsättningar anpassar skolan grupper, gruppstorlekar och undervisning till elevernas behov. Vissa lärargrupper har tid för stödinsatser avsatta i sina lärartjänster. Även elever som önskar läsa i snabbare takt kan få detta önskemål tillgodosett. T.ex. läser ett mindre antal elever matematikkurs B. Individuella studieplaner finns för alla elever och utvecklingssamtal genomförs regelbundet. På handels- och administrationsprogrammet används den individuella studieplanen kontinuerligt i samtal med eleverna och för att följa deras utveckling. Därutöver dokumenterar varje lärare varje elevs kunskapsutveckling i ett system gemensamt för programmet. Andra system för att följa elevernas kunskapsutveckling finns på andra program. På det programinriktade individuella, PRIVBP, har eleverna gemensam studiegång. Tre team arbetar med eleverna och disponerar och omdisponerar resurserna utifrån aktuella behov. Mentorn ansvarar för upprättande av åtgärdsprogram och samarbetet sker nära med programmets egna elevhälsoteam. Individuella studieplaner finns för alla elever och de följs upp och används vid utvecklingssamtalen. Gymnasiesärskolan arbetar nära i arbetslagen och möter eleverna där de finns kunskapsmässigt. Lärarnas specialpedagogiska kompetens är god, individuella lösningar görs löpande och individuella studieplaner upprättas och följs upp och eleverna får sina stödbehov tillgodosedda. De elever i skolan som har annat modersmål än svenska erbjuds inte studiehandledning på modersmålet. Vid skolan finns många elever som skulle behöva studiehandledning. Flera av elevassistenterna på det individuella programmet har kunskaper i flera språk och fyller till viss del detta behov. Läroplanen föreskriver att läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, och erfarenheter och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Inspektörerna bedömer att detta sker vid skolan. Dock måste studiehandledning ges till de elever som, enligt rektors bedömning, behöver denna form av stöd. 7

8 Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Av skolförfattningarna framgår att kontinuerlig information till eleverna om kunskapsutvecklingen skapar förutsättningar för dem att ta ansvar för sin utbildning och för att kunna påverka den. Som stöd för betygssättningen skall lärarna använda de betygskriterier som har fastställts. Läraren skall utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Skolans lärare skall beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och göra en allsidig bedömning av kunskaper och därvid beakta hela kursen. Lärarna vid både gymnasie- och gymnasiesärskolan har de senaste åren arbetat med betygs- och bedömningsfrågor och bland annat konkretiserat betygskriterierna så att elever och föräldrar kan förstå dem samt också deltagit i det kommunövergripande projektet om betygs- och bedömningsfrågor. En del av gymnasiesärskolans elever har emellertid svårt att se sin lärandeutveckling. Elevernas kunskapsspridning är också stor. Som stöd i detta arbetar lärarna bland annat med portfolio. Det kan t ex. ske genom att man fotograferar en arbetssituation och beskriver den i svenska samt reflekterar över vad man lärt sig. Portfoliopärmen används också vid utvecklingssamtalet. Eleverna på byggprogrammet har utvecklingssamtal en gång per termin. Alla årskurs 1 elever skall vidare göra en reflektion över sin kunskapsutveckling. En pärm finns för varje elev där deras kunskapsutveckling, deras genomgångna kurser, frånvaro, mm noteras. Varje elev har vidare en s.k. lärlingsbok, där elevernas genomförda kurser på den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU:n, noteras för att, om avsedd kurs för APU av någon anledning inte kunnat genomföras, skall den kursen kunna ges i skolan. Betygen i matematik avviker stort mot resultaten på de nationella proven i matematik. Enligt lärarna beror det bland annat på att eleverna känner sig pressade i provsituationen. De nationella proven är ett hjälpmedel för lärarna i betygssättningen. När betygsresultaten avviker i sådan utsträckning från provresultaten som här är fallet, bör skolan analysera skälen till avvikelserna för att säkerställa att betygssättningen i matematik görs utifrån de nationella betygskriterierna. Inspektörerna bedömer att skolan i övrigt medvetet arbetar med att säkerställa likvärdigheten i bedömnings- och betygsfrågor samt att rutinerna för att följa och medvetandegöra eleverna om sin kunskapsutveckling är god. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete För genomförandet av de fastställda målen skall det finnas en arbetsplan som skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt representanter för eleverna. Vidare skall varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Vid inspektionstillfället hade inte skolan någon aktuell arbetsplan vilket är en brist. Skolledningen förklarar detta med ordinarie rektors sjukdom samt att ett arbete pågår med att utarbeta såväl en arbetsplan för skolan som en programarbetsplan för varje programområde. I detta arbete ingår även gymnasiesärskolan. Gymnasieskolans personal har goda kunskaper om elevernas resultat i form av olika statistiskt material. Lärare och elever utvärderar varje genomförd kurs på olika sätt och med olika intervaller beroende på verksamhet. På byggprogrammet sker exempelvis utvärdering årskurs 1 var sjätte vecka. Enligt personalens uppfattning används inte resultatet av detta utvärderingsarbete i skolans kvali- 8

9 tetsredovisning. Inte heller utgör kvalitetsredovisningen underlag för planering och förbättringsarbete. Gymnasiesärskolans personal arbetar medvetet med att utveckla verksamheten, utvärderar löpande och summerar sina erfarenheter vid läsårsslut i en s.k. SWOT-analys. Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning innehåller fyllig information om verksamheten men saknar redovisning av resultat, måluppfyllelse och analys i förhållande till nationella mål vilket är en brist. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör förbättras så att det utgör grund för skolans förbättrings- och utvecklingsarbete. Ledning och intern kommunikation För att utöva sitt ledarskap skall rektor enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Särskilt skall rektor verka för att utbildningen utvecklas och rektor har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. En särskild form av ledning för elevernas utbildning utövas genom elevvårdskonferensen. Kista gymnasium och gymnasiesärskola är indelade i fyra programområden som leds av biträdande rektorer/programledare och som tillsammans med skolans rektor utgör skolans ledningsgrupp. Varje programområde är sedan indelat i ett antal arbetslag. Vid inspektionsbesöket hade skolan en nytillträdd vikarierande rektor. Sedan något år tillbaka deltar skolan i ett femårigt kommunövergripande projekt, utifrån vilket olika s.k. lärgrupper formerats. Dessa grupper skall med det övergripande målet hur kan vi hjälpa eleverna att nå resultat formera utvecklingsgrupper för att arbeta med olika pedagogiska frågor. Grupperna skall lära av varandra, besöka andra skolor och leds av en lärledare. Exempel på ämnesområden är arbetsplatsförlagd utbildning, värdegrundsfrågor och ämnesövergripande samverkan. Projektet kallas problembaserad skola (PBS). Lärarna vid såväl gymnasieskolan som gymnasiesärskolan menar att ett mycket aktivt pedagogiska utvecklingsarbete bedrivs och att idéer växer fram från personalen utifrån elevernas behov. I mindre utsträckning kommer utvecklingsinriktning från ledningen. Lärarna är dock nöjda med denna ordning. Dock saknar gymnasiesärskolans lärare stöd från ledningen att prioritera bland alla sina många olika projekt och utvecklingsidéer. Ledningen menar emellertid att utvecklingsområden växer fram i samverkan mellan personal och ledning och med sin utgångspunkt i elevers behov. De biträdande rektorerna är kända bland eleverna, finns i den dagliga verksamheten och besöker i någon mindre utsträckning lektioner, något som de dock vill utveckla. Biträdande rektor för något programområde deltar också i arbetslagets arbete. Elevvårdskonferenserna vid skolan sker programområdesvis och leds av biträdande rektor. Elevhälsoteamen förbereder ärenden för beslut på elevvårdskonferensen och rektor deltar endast i undantagsfall. Elevvårdspersonalen har utarbetat ett eget styrdokument för sitt verksamhetsområde, där elevernas behov av särskilt stöd är ett prioriterat område. Att inte rektor ingår som ordinarie ledamot i elevvårdskonferensen måste åtgärdas. Inspektörerna konstaterar att ett aktivt utvecklingsarbete pågår i verksamheterna som ibland utvecklas utifrån elevernas behov och personalens idéer och som stöds av ledningen. Inspektörerna bedömer dock att rektor bör försäkra sig om 9

10 att verksamheten långsiktigt och strategiskt utvecklas mot nationella och lokala mål och att prioriteringar görs av skolledningen utifrån dessa mål. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Tim- och poängplanen för respektive program visar att eleverna har tillgång till den undervisningstid de har rätt till. Inom individuellt val erbjuds ett utbud av kurser. Eleverna kan dock inte välja bland alla kurser på skolan. Byggprogrammet och handels- och administrationsprogrammet koncentrationsläser tillsammans delar av det individuella valet i början av varje termin bland annat beroende på den arbetsplatsförlagda utbildningens planering. Dock läser eleverna bland annat Matematik B under hela läsåret. Gymnasiesärskolans elever erbjuds ett antal kurser att välja som individuellt val. Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk erbjuds de elever som har rätt därtill. Det är rektorn som beslutar om hela eller delar av kurser skall arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren skall göras. Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Eleverna på handels- och administrationsprogrammet och byggprogrammet har arbetsplatsförlagd utbildning, APU, om 15 veckor förlagda till årskurs 2 och 3. HP-programmet har en lärare som ansvarar för anskaffningen av platserna och som också gör besök, men eleverna uppmanas att själva försöka skaffa sina APU-platser, som sedan skall godkännas av skolan. Det är tydligt vilka kurser som ingår i APU:n. Eleverna för loggbok och skriftlig och muntlig redovisning görs i skolan efter utbildningsperioden. På byggprogrammet måste eleverna ha godkänt resultat på de grundläggande byggkurserna samt kursen Arbetsmiljö och säkerhet. Lärarna ansvarar för anskaffning av APU-platser och gör också arbetsplatsbesök. Lärlingsprogrammet har fem veckor utbildning i skolan och fem veckor lärande i arbete (LIA). Avsikten med lärlingsprogrammet var enligt intervjuade lärare, att blivande elever skulle ha en god insikt i vilken yrkesinriktning inom byggområdet de skulle välja. Så har dock inte varit fallet de senaste åren. Vid inspektionen har framkommit stora svårigheter att finna arbetsplatser till eleverna och många elever saknade arbetsplats några dagar före nästa praktikperiod. På det programinriktade individuella programmet ansvarar varje team för elevernas arbetslivskontakter. Eventuella APU platser anskaffas av varje team och läraren bedömer utifrån den enskilde elevens kunskapsutveckling när arbetsplatsförläggning av olika kursmoment kan ske. Gymnasiesärskolans elever har APU både på företag och på arbetsplatser i skolan samt genomför vissa uppdrag åt övriga delar av skolan. Enligt inspektörernas bedömning genomförs den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) på ett gott sätt. Dock är det angeläget att skolan säkerställer att kvaliteten på elevernas lärande i arbetslivet (LIA) har en kvalitet i enlighet med gällande bestämmelser för försöksverksamheten. 10

11 Personal Skolans lärare skall ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Om personer med respektive föreskriven utbildning inte finns att tillgå, får den som inte uppfyller kraven anställas för högst ett år i sänder. Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning om det saknas behöriga sökanden. Det stora flertalet lärare har lärarutbildning och de allra flesta undervisar också inom de områden som de har utbildning för. Några lärare har på senare år genomgått Särskild Lärarutbildning (SÄL-utbildning). Inom gymnasiesärskolan har några av lärarna också specialpedagogisk utbildning inom området. Det individuella programmet har svårigheter att rekrytera yrkeslärare som också har specialpedagogisk kompetens, något som skulle vara önskvärt. Kompetensutveckling tillgodoses väl enligt lärarnas bedömning, såväl gemensam skolövergripande som individuell sådan. Vid skolan finns skolsköterska, tillgång till skolläkare, speciallärare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt kurator. Elevassistenter finns för eleverna på det individuella programmet och inom gymnasiesärskolan. Eleverna inom gymnasiesärskolan har egen yrkesvalslärare och kurator. Materiella resurser Skolan har eget bibliotek, som är mycket välbesökt och som har filmvisningar på lunchrasterna. Tillgången till utrustning och material upplevs som god av både lärare och elever. Dock är datorutrustningen på handels- och administrationsprogrammet av äldre modell. Inspektörerna bedömer att gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har goda personella och materiella resurser. Datum Ort Stockholm Monica Norberg Ewa Hallberg 11