SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
|
|
- Rolf Jörgen Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild (dina program). Kommentera eventuella skillnader och avvikelser. Svar: Av el-programmets elever når 89% slutbetyg inom fyra år vilket är en ökning från 84% och över genomsnittet i riket som ligger på ca 81%. Kommentar: Detta är ett mycket bra resultat. Några mindre avvikelser finns när det gäller vissa ämnen När det gäller idrott och hälsa där 75% nått godkänt. Eleverna från inriktningen dator har haft svårt att delta i lektionerna och därför har många elever inte nått målen. En annan kurs som eleverna har haft svårt att klara är projektarbete där 70% av elever fått godkänt. Många elever som inte kunnat motivera sig till att genomföra projektarbetet som kräver att de arbetar självständigt vilket har visat sig svårt för vissa elever. Av energiprogrammets elever når 100% slutbetyg inom fyra år vilket är en ökning från 94% riksgenomsnittet ligger på 85%. Av dessa elever fick 100% behörighet till universitet- och högskolestudier. Alla elever fick godkänt i kärnämnen. Kommentar: Vad gäller läsåret så fick alla elever slutbetyg. Detta har gett eleverna en utbildning med bra betyg och stora möjligheter att få ett arbete. De elever som vill läras vidare nu eller i framtiden har stora möjligheter till detta. De lärarinsatser som har genomförts har varit bra och har gett detta goda
2 resultat. Vad gäller enskilda ämnen så har estisk verksamhet haft fler elever som inte nått godkänt under årskurs ett än något annat ämne. Elevernas utveckling mot målen 2 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever och föräldrar ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom examensmål, ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter? Svar: Genom att lärare informerar eleverna om examensmålen, ämnesmålen och kunskapsmålen. Föräldrar får denna informationen vid föräldramöte i början av höstterminen årskurs ett. Under föräldraträffen ger verksamhetschefen allmän information. Rektor går runt under kvällen till de olika klasserna för att svara på frågor. När eleverna börjar årskurs ett så är de ensamma på skolan och årskurs två och tre kommer en dag senare. Under den första dagen får eleverna lära känna varandra och de lärare som arbetar på programmet. Föräldrar erbjuds att delta i utvecklingssamtalet som genomförs ett per termin där får elever och föräldrar genomgång av utbildningen och möjlighet att samtala om elevens utveckling. Den enskilde läraren går igenom målen för kursen med eleverna och genomför enskilda samtal med elever om hur de når de mål som finns. Eleverna väljer inriktning efter årkurs ett, inför valet har rektor, lärare och SYV informerat eleverna om de olika inriktningarna och det ger en god inblick i de olika inriktningarna. 3 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds, hur stödet bedrivs samt rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram. Svar: I de fall där grundskolan anser och att förälder vill att överlämning ska ske till gymnasieskolan under vårterminen, överlämning sker till specialpedagogen som tar kontakt med rektor och i de många fall görs ett besök på gymnasieskolan under vårterminen i årskurs nio för att planera starten. I de fall där problemen är av medicinska eller sociala slag kommer skolsköterskan och kurator deltar. De elever som har syn och hörselproblem har hjälp av syn- och hörselhabiliteringen som planerar tillsammans med gymnasieskolan vilka hjälpmedel som eleven är i behov av.
3 Överlämning av övriga elever som görs i augusti (när vi vet vilket program eleven kommit in på) från grundskolan till specialpedagogerna i gymnasier. Den informationen ges därefter till rektor som tillsammans med specialpedagogerna, skolsköterska och kurator informerar de lärare som ska undervisa klassen. Viktigt är att dessa insikter ges till undervisande lärare innan eleverna börjar på höstterminen. Utifrån dessa insikter görs anpassningar utifrån det behov som eleven har, det, kan innebära att assistenter anställs, det kan handla om att utöka skolans antal av elevdatorer och även programvaror, även enskild undervisning av lärare i enskild lokal kan vara en åtgärd. Vi ser eleven som individ och det stöd de behöver utifrån de olika behov de har, när vi pratar om stöd sker det i de flesta fall som normalstöd av ordinarie lärare. När det inte räcker skickas en Anmälan risk att inte når kunskapsmålen. till som starar processen för att i vissa fall utarbeta åtgärdsprogram. Några olika åtgärder som vi arbetar med på skolan är: Extra lärare sättas i klassen för att det finns många elever som har diagnoser och/eller andra svårigheter, för att hjälp eleven att klara sin utbildning. Studiegrupper där elever som inte nått målen i sin kurs eller behöver hjälp att klara pågående kurser finns på skolan ett pass per årskurs. Vi har också två tillfällen i veckan där skolans assistenter kan hjälpa elever med hemuppgifter eller läxor. Vår assistentorganisation förändras mellan olika läsår beroende på hur många elever som har behov av hjälp. Vi har pedagogiska assistenter och elevassistenter, där de pedagogiska assistenterna har pedagogisk utbildning. Assistenterna har ett annat uppdrag och stöttar elever som har olika typer av behov som synnedsättning, dysleksi osv. De specialpedagoger som är anställda på skolan arbetar i första hand med de elever som har diagnoser eller de elever som behöver utredas, Vi träffas också en gång i veckan för att gå igenom de elever som är i behov av särskilda insatser. 4 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Svar: Möjligheten är goda med tanke på att anpassningarna av utbildningen och metoder är stora utifrån den enskilde eleven. Det skulle kunna förbättras ytterligare om det fanns större tillgång till resurser. De lärare som arbetar med dessa utbildningar har i mycket stor grad kompetens i både karaktär och
4 teoriämnen samt att de flesta har genomfört lärarutbildningen. De om inte har lärarutbildning klart går den under tiden de arbetar som lärare. (VAL) Ett problem under läsåret har varit att den nya GY11 har ställt nya krav på material och uppläggning av utbildningen vilket har tagit mycket tid i anspråk för de lärare som arbetat med i först hand årskurs ett. Ett bra exempel på ett projekt som anpassar lärande till individen är Äga och sköta en fastighet som VF arbetar med. Projekter är öppet, eleverna arbetar med eget hus där el- rördragning görs och vilka resurser som behövs för att få ett drägligt vardagslig i fastigheten. Denna typ av projekt ger eleven möjlighet att arbeta med sitt lärande utifrån sig själv vilket ger större möjlighet att nå målen för utbildningen. NORMER OCH VÄRDEN 5 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan vuxna och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö. Svar: Svar: Utgångspunkten för vårt arbete med värdegrunden ligger i styrdokumenten. I den drogvaneundersökning som genomförs varje år av FRIS förebyggarrådet i Skellefteå i årskurs två. Där ser jag att Kaplanskolan har en hög andel elever som trivs i skolan 91% trivs bra eller mycket bra i skolan med sin utbildning där en liten mycket liten andel har någon gång upplevt sig mobbad och en ännu mindre andel har blivit mobbad. Skolans likabehandlingsplan gäller när vi får kännedom om att någon elev känner sig eller är mobbad och vårt likabehandlingsteamet tar hand om problemet. Vår kurator gör varje år en uppföljning och ställer en fråga till slumpvis utvalda representanter om stämningen i klassen och det resultat som kommer fram ger mig en bra bild av hur de olika klasserna fungera. En utveckling av kamratombudsorganisationen är att alla elever i årskurs ett får en kort utbildning vilket innebär att speciella ombud inte utses i klasserna. I de fall där föräldrar och eller elever inte är nöjda med utbildningen så tar i en träff med föräldrar och kommer tillsammans överens om hur vi ska hantera problemet. I de fall där konflikt uppstår mellan elev och lärare som kan ha sin grund i undervisningen eller i förhållningssättet. (Vilket är mycket sällan) Det finns en handlingsplan som ger ett bra stöd för dessa tillfällen.
5 På de yrkesförberedande programmen måste eleverna träna på att arbeta självständigt det blir en del av utbildningen. Den självständighet och kunskap som elever måste ha kommer att kommenteras av de branschråd som vi genomför en gång per termin, där företag som tar emot elever på APU deltar. Vilket ger mig goda insikter i hur utbildningen fungerar. 6 Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Hela skolan arbetar med följande insatser. Svar: Förebyggande/ undersökande: Skolsköterskan har samtal med alla elever i åk ett Elevenkät i åk tre Drogvaneenkät åk två Regelbundna samtal med kamratombud/elevskyddsombud i varje klass Mentorssamtal en gång per termin Information till föräldrar i åk ett och till alla elever vid höstterminsstart. Förebyggande Åk. ett startar läsåret en dag före åk två och tre. Detta innebär att de får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön innan de äldre eleverna börjar. Alla klasser i åk ett träffar elevvården och Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, under en halv dag då man arbetar med att stärka sammanhållningen i klassen och betonar vikten av att samarbeta och se varandras positiva sidor. I åk tvåträffar klasserna Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, med ett tema som behandlar relationer. Likabehandlingsteam som träffas två gånger per termin för att stämma av läget på skolan. När något rapporteras Likabehandlingsteamet möts och beslutar om hur man ska agera. I regelrätta mobbingärenden följs upprättad handlingsplan. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 7 Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning? Svar:. Arbetet med att göra eleverna delaktiga pågår kontinuerligt. Det innebär att vi arbetar konsekvent med elevernas motivation och insikt om att det är deras utbildning. Ett viktigt verktyg är genomgångar av elevens studieplaner som sker under olika tidpunkter av utbildningen. Inför utvecklingssamtalen gjorde eleverna i årkurs ett på elprogrammet
6 självskattning av hur det gått i olika ämnen. Lärarna genomförde samma skattning och utifrån dessa insikter genomfördes ett utvecklingssamtal. Inför samtalet träffas arbetslaget och går igenom eleverna för att mentor ska ha så goda kunskaper som möjligt. Skolan har ett elevråd men det har inte varit så stor aktivitet, vilket är syn eftersom rådet kan ge oss en annan infallsvinkel på elevernas behov. Klassråd förekommer i varierande omfattning. Eftersom en av skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare så är det viktigt att skolan använder de möjligheter som ges. Deltagande i Branschråd ger eleverna ytterliger en möjlighet att delta och utrycka sina synpunkter. Enligt svaren i elevenkäten så behöver större möjligheter för eleverna att vara med och planera arbetet i skolan samt att de ska utvärdera arbetet i skolan. BEDÖMNING OCH BETYG 8 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskapskrav. Svar: Genom att besöka verksamheten och lektioner. Ett annat forum för att skaffa mig insikt och kunskap är de arbetslagsträffar där diskussion och samtal om att de mål som finns för utbildningen efterlevs. Att skapa intresse och arbeta med omotiverade elever är ett av de viktigaste utvecklingsområdena i skolan. Rektor deltar med lärarna eller de ber mig delta i lagträffarna för att komma fram till arbetssätt som får våra elever mer engagerade. De diskussionerna tar också upp innehållet i undervisningen och olika funderingar på att förändra och förbättra detsamma. Ett exempel på arbetsmetod är ett mindre övergripande arbete som genomförs vindkraft där olika ämnen och lärare deltar. Vi/gymnasieskolan arbetar med en utvecklingsdialog med Umeå Universitet som medpart där vi tillsatt inspiratörer som i dialog med universitet arbetar fram utvecklingsdagar som all personal deltar i. Dessa inspiratörer träffar också skolledningen för att resonera om hur vi ska arbeta för att våra elever ska få ett större engagemang. Utifrån införandet av GY11 har vi i Skellefteå arbetet med de olika ämnenas och kursenas mål och hur de ska bedömas, formativt. Medarbetsamtalen är en möjlighet att diskutera vilka mål som läraren haft med sin betygssättning.
7 9 Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning? Svar: Varje år i juni görs en sammanställning av resultaten från nationella proven och en analys av hur de korrelerar med de betyg som senare sattes i klassen. Utredningen presenteras och diskuteras med lärare under hösten. 10 Beskriv hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur elever och vårdnadshavare får information om denna utveckling. Svar: Genom att gå igenom elevernas individuella studieplaner i början av årskurs två och årskurs tre inför utvecklingssamtalet. Under årskurs ett går arbetslag, elevvård och rektor igenom klasserna och den utveckling som eleverna haft, denna genomgång sker under höstterminen. Varje lärare pratar med eleverna under kursen om hur eleverna ligger till och i de fall där eleverna befaras få ett F skicks en anmälan till skolledaren som tar in mer information för att kunna beslutat om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Den information som vårdnadshavaren får är i första hand genom utvecklingssamtal men även genom kontakt med mentorr. UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV 11 Hur har lärarna jobbat med elevernas APL och/eller kontakter med arbetsliv och högskola?. Svar: Lärare har direkt kontakt med företag och handledare på företag för att erbjuda eleverna APU/APL. Branschråd som genomförs två gånger per termin där träffa olika företrädare med skolans repr. Programrepresentanter har deltagit i processutbildning för att förbättra skolans rutiner runt APU/APL. Den processutbildning som tillsammans med Umeå Universitet RUC, Norsjö kommun samt Skellefteå kommun har arbetat fram gemensamma dokument som ska användas när läraren besöker och bedömer på sin APL. I dessa dokument arbetar läraren med att lägga in kursernas centrala innehåll vilka delar av kurser som genomför under den arbetsplatsförlagda tiden.
8 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen 12 Redogör för hur du som rektor format din organisation. Om du uppdragit åt andra anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter: Beskriv åt vem och vad uppgifterna avser. Svar: Utifrån de nationella styrdokumenten och vår ledningsdeklaration så har jag organiserat arbetet på programmen genom att bilda arbetslag som består av de olika lärare som undervisar gruppen. (Programarbetslag.) Vi har arbetsplatsträffar var fjortonde dag med all personal som avslutas med tid för arbetslagen. Denna organisation ger mig möjlighet att träffa mina anställa ofta och ge eller få information. Arbetslagen har en samordnare som kallar till träffas men som inte har några uttalade ledningsuppgifter. Ansvaret för skolan olika förbrukningskonton är lärare som har ett utökat ansvar som att kontrollera att kontot inte överskrids. Det ansvar som i skollagen har lagt på rektor att meddelar vårdnadshavare om eleven har ogiltig frånvaro har delegerats till läraren. Meddelande till vårdnadshavare går ut via mail om sådan är inlämnad i annat fall genom telefonsamtal. Åtgärdsprogram delegeras i vissa fall till lärare, specialpedagoger eller annan personal, i vissa av dessa fall delegeras även besluten. 13 Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Svar: Svar: Genom att besöka verksamheten och lektioner. Ett annat forum för att skaffa mig insikt och kunskap är de arbetslagsträffar där diskussion och samtal om hur vi når de mål som finns. Att skapa intresse och arbeta med omotiverade elever är ett de viktigaste områden som vi har att arbeta med idag. Jag deltar med lärarna eller de ber mig delta i lagträffarna för att komma fram till arbetssätt som får våra elever mer engagerade. De diskussionerna tar också upp innehållet i undervisningen och olika funderingar på att förändra och förbättra detsamma. Vi/gymnasieskolan arbetar med en utvecklingsdialog med Umeå Universitet som medpart där vi tillsatt inspiratörer som i dialog med universitet arbetar
9 fram utvecklingsdagar som all personal deltar i. Dessa inspiratörer träffar också skolledningen för att resonera om hur vi ska arbeta för att våra elever ska få ett större engagemang. 14 Redogör för den kompetensutveckling personalen får och anledningen till att kompetensutvecklingen haft denna inriktning. Svar: Svar: För att utveckla personalens IT-kompetens som öppnar nya möjligheter i arbetet med eleverna: - PIM-utbildning till alla lärare - Lärplattformen, Samarbeta.se. Workshops har anordnats vid 4 tillfällen under För att förbereda och implementera Gy2011: Lärare har arbetat i arbetslag och ämneslag vid ett flertal tillfällen under Dessutom har frågan bearbetats på arbetslagstid, arbetsplatsträffar och ordinarie arbetstid. Samtliga yrkeslärare var samlade under en dag för föreläsning och workshops. För implementering av entreprenöriellt lärande : En seminarieserie för alla lärare, fyra halvdagar har genomförts under Programrepresentanter har deltagit i processutbildning för att förbättra skolans rutiner runt APU/APL. Föreläsning om tobaksrelaterade frågor för all personal för att minska tobaksanvändningen på skolan. 15 Hur inhämtar du kunskap om lärarnas undervisning och hur följer du upp och använder denna kunskap? Svar: Genom besök i verksamheten både spontana och förberedda. Medarbetarsamtalet blir den plats som ett samtal om hur det ser ut. De besök som elever gör och där de delger mig sina funderingar och åsikter. Elevers uppfattningar får jag också under besöken i verksamheten. 16 På vilket sätt följs skolenhetens samlade resultat upp, exempelvis när det gäller elevernas kunskapsresultat och värdegrundsarbetets insatser, och hur används detta underlag?
10 Svar: Arbetslagens verksamhetsbeskrivning samt det betygsresultat som eleverna fått. 17 På vilket sätt tar du reda på att de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd ger förbättrat resultat? Svar: Rektors reflektion utifrån elevhälsa-teamets sammanställning: Åtgärdsprogram/tidigare EVK, innefattar alltid uppföljning. Mentor eller specialpedagog får ansvar för uppföljning, det kan finnas annan personal på skolan som också genomför utvärderingar. Dessa utvärderingar kan leda till att ytterligare åtgärder genomförs. Innan denna insats görs har läraren gett eleven möjlighet att arbeta på annat sätt för att nå målen. I övrigt se den stödorganisation som vi byggt upp inför detta läsår. De lärare som arbetar med studiegrupper har jag träffar och diskutera upplägget med. 18 Beskriv utvecklingsinsatser som görs vid skolenheten för eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Svar: Den kompetensutveckling som vi genomför, syftar till att alla elever ska nå så långt som möjligt. Lärares individualisering av undervisningen kan se ut på många olika sätt och utgå från elevens ambitionsnivå. Vissa kurser använder sig av en lärplattform där eleverna kan arbeta vidare eller i efterhand hinna ikapp. Lärplattformen kan innefatta genomgångar som filmats, planeringsupplägg, kunskapstest osv. Här samlas också de kommentarer och resultat av olika slag som eleven haft vilket leder till att både lärare och elev kan följa utvecklingen. Rektors förslag till utveckling, förbättringsåtgärder: Att utveckla och utöka elevens deltagande och planerande av sin utbildning kommer att bli avgörande för hur eleverna kommer att lyckas med lärandet. För de elever som behöver särskilt stöd måste organisationen utvecklas och arbetsgången vid F-varning blir snabbare och tydligare. Samma utveckling behöver ske när det gäller att skriva åtgärdsprogram och dess uppföljning. Uppföljning av betygssättningen i de olika kurserna samt genomföra samtal kring dessa frågor är ett utvecklingsområde. Viktigt kommer att bli genomförande av samtal med lärare kring betygssättning.
11 Utveckling av hur vi använder våra datasystem och att ge elever och lärare en öppnare dator där de själva kan lägga in och ta bort program.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: BA/Bp, IN/IP, IPIA Rektor: Stefan Andersson Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad eleverna inom
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux
Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merKvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Skola/förskola/arbetslag: Heurika, Fredrika Bremergymnasierna Organisation och förutsättningar för verksamheten Heurika ansvarar för utbildningen på (bilaga 01)
Läs merLokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10
Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merKvalitetsredovisning för läsåret 2012
1(6) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola 2(6) Innehållsförteckning Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola...
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merUtbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken
Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merHandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten
Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merElevhälsa 2014-01-15/CA
2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. -
Läs merSkolans kvalitetsredovisning
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Viksjöskolan Skolans kvalitetsredovisning Grundskola 6-9 Uppgifter om enheten Uppgift Namn på rektor/förskolechef Kommentar Johan Nyström Hjertvinge Verksamhetens
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2013-01-24 Praktiska Sverige AB Rektorn vid Stockholms Praktiska Gymnasium Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Praktiska Gymnasium i Stockholms kommun
Läs merHANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015
HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehåll Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling, läsåret 2014/15...2 Lagens
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merStålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merUtbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.
Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merSotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merRegelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun
Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2290 Beslut Active
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs mer2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85
Läs merLikabehandlingsplan för Nobelgymnasiet
Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1 (7) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra skolan läsåret 2010/2011 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
2015-01-17 Ansvarig: Annica Steneld, rektor Sektor 1 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Nuläge, analys, planering och utveckling i verksamheten. Alströmergymnasiet Sektor 1 Gymnasiesärskolan Innehållsförteckning
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merDelaktighet och inflytande 43 67 67 83 61 68. Skolmiljö 49 79 70 91 82 73. Kunskap och lärande 54 76 84 90 75 78. Bemötande 69 88 85 89 84 85
Regiongemensam elevenkät 215 Index per frågeområde samt NKI 2 212 213 214 215 totalt 215 GR GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 7 98 98 1 9 91 Delaktighet och inflytande 43 7 7 83 1 8 Skolmiljö 49 79 7
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
2011-11-24 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inledning Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling gäller i tolv månader och revideras årligen i anslutning till höstlovet.
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merKvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Berghemskolan Kvalitetsredovisning Grundskola F-5 Uppgifter om enheten Uppgift Kommentar Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5 Namn på
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merVästerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Läs merVi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm.
Verksamhetsberättelse för SPSP-arbetslaget läsåret 10-11 Enhet: Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Rekarnegymnasiet SPSP-laget Sahra Holmgren (Hg) 1. Underlag och rutiner för att skriva verksamhetsberättelsen
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merKvalitetsrapport (läsår 2014/2015)
2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och
Läs merBeslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merÄlvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12
Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...
Läs merUtbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs mer