Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm.

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för SPSP-arbetslaget läsåret Enhet: Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Rekarnegymnasiet SPSP-laget Sahra Holmgren (Hg) 1. Underlag och rutiner för att skriva verksamhetsberättelsen Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm. Arbetslaget har gemensamt ställt samman verksamhetsberättelsen utifrån betygsstatistik, gymnasieenkäten, utvärderingar gjorda av elever i olika ämnen (MaA, EnA och B, Sh A och B, SvA, IntRel, GeA). Föräldrars synpunkter har inte samlats in via en föräldraenkät utan vi har istället fått spontana kommentarer vid olika tillfällen. 2. Förutsättningar för måluppfyllelse I år har vi haft fyra klasser, liksom förra läsåret. Vi ser att det faktum att vi har undervisning från andra program bidrar till ökad oro. Vi känner inte alltid igen alla elever som är här. Vi märker att vi är få lärare i arbetslaget. Vi delar arbetslagets uppgifter på sju personer varav en på 40%. Gemensamma aktiviteter som åk 9-dagar mm gör att alla måste göra stora insatser vid varje tillfälle. Vi har nybyggda lokaler att arbeta i, väl fungerande för de flesta verksamheter. I år har datorundervisningen fungerat bättre än tidigare eftersom kursen har legat på tid för individuella val. Detta har inneburit att fler datorer har funnits tillgängliga. Vi har även detta år haft för få datorer vilket gjort att elever inte kunnat arbeta på lektioner. Vi har även haft problem med skadegörelse på datorer och datorutrustning, vilket ytterligare har minskat datortillgängligheten. Enligt GY-enkäten är eleverna mer nöjda med arbetsron (17b) detta år vilket är glädjande. SPSP:s resultat är något bättre än skolans genomsnitt. Vi har under året arbetat aktivt med att förbättra arbetsmiljön och för att få bättre arbetsro. Vi har fått grupprummen renoverade och klottret borttaget. För att hålla grupprummen fina har vi haft dem låsta och öppnat dem vid behov. Tavlor och nya gardiner har satts upp med hjälp av grenrådet. Vi har köpt in sopsorteringskärl vilket har minskat nedskräpningen. Vi konstaterar att ett kontorslandskap inte är den bästa av arbetsmiljöer om man vill ha lugn och ro. Vi låter inte eleverna vara i klassrummen under raster. Enligt gymnasieenkäten är eleverna i år ännu mer nöjda med undervisningslokalerna (mer än både skolans och kommunens genomsnitt) vilket vi tror delvis beror på detta (17a). Vi hade under en period problem med stölder av

2 jackor, mobiltelefoner och pengar. För att förhindra detta lät vi eleverna ta in jackor i klassrummen och talade med eleverna på mentorstid kring åtgärder. Bl a diskuterades övervakningskameror. Stölderna upphörde efter en tid. När det gäller trivsel (9) har vi högre siffror i år även om I min klass fungerar vi bra ihop (9b) är lägre än skolans snitt. Vi tror det beror på att en av våra klasser i åk 3 har haft många konflikter inbördes. Punkterna Jag vågar framföra mina åsikter till mina lärare (11a) och Jag vågar framföra mina åsikter till mina skolkamrater (11b) visar att eleverna tycker att det är högt i tak på programmet. De vågar framföra sina åsikter. Detta visar att den psykosociala arbetsmiljön är riktigt bra. 3. Resultat och måluppfyllelse 3.1 Gymnasieskolan GY2011 implementeras Genomfört arbete En arbetsgrupp ur arbetslaget tog fram förslag på timplaner och kurspaket som arbetslaget sedan diskuterade. Idéer om ett tematiskt arbetssätt diskuterades och fem av arbetslagets lärare deltog i en kurs i Stockholm kring detta. Dessutom har vi arbetat med detta inom ämneslagen. Inför åk 8- och åk 9-dagarna lade vi ned mycket tid på att göra en bra presentation av den nya beteendevetarutbildningen. Enligt programmålen ska eleverna bl a utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Detta har vi fokuserat på framför allt inom profilen genom forskningsuppgifter, källkritik och problemlösning. Ett prioriterat område inom programmålen är människan som individ och samhällsvarelse. Vi har i profilen haft ett tema kring hur det moderna Sverige växer fram, samt förstås I allmänhetens tjänst Resultat, måluppfyllelse och analys Många elever besökte oss under åk 9-dagarna och öppet hus. Efter vår lyckade marknadsföring fick vi dubbelt så många sökande som vi förväntade oss. Vi har mycket kvar att planera vad gäller organisation, kurser, lokalanvändning, schema, datorer och arbetssätt. 3.2 Professionella lärare använder arbetssätt som utmanar varje elev efter hans/hennes förutsättningar Vi har i år bättre resultat för punkten utbildning (6) vilket är glädjande eftersom det var ett förbättringsområde för oss i läsårets verksamhetsplan. Vi har även bättre siffror för punkten undervisning (7). Där har vi ökat även jämfört med våra siffror för två år sedan. Båda dessa siffror är nu högre än skolans och kommunens snitt. Detta är stimulerande att se. Vi tolkar det som att vårt arbete gett resultat. Tidigare har vi trott att lägre siffror kan bero på att vi har haft hög svarsfrekvens och att därmed många elever med sämre resultat och motivation har svarat. Detta verkar inte stämma i år eftersom vi i år har mycket bra svarsfrekvens och bättre resultat.

3 Förra året var vi bekymrade över att relativt många elever fann skolarbetet ointressant (7c). I år gläds vi åt att trenden vänt ordentligt. I samband med punkt 7c tittar vi på mina lärare (5). Vi har bra siffror på Mina lärare är kunniga (5c). För övrigt har vi höjt oss, men ligger fortfarande under skolans medel. Detta blir ett av förbättringsområdena nästa år. En viktig utgångspunkt är att ta reda på vad som gör undervisning intressant enligt eleverna. Enligt kursutvärderingarna (Ma A, En A och B, Sh A och B, Sv A, internationella relationer, Ge A) anser majoriteten att de fått goda kunskaper. Även på frågan om kursen varit meningsfull svarar alla med några undantag ja. I några av enkäterna frågar vi om eleverna fått det stöd de behöver. Majoriteten svarar ja. Stödundervisningen i engelska fungerade mycket bra under HT. Alla som deltagit i stöd har höjt sin kunskapsnivå och alla har klarat minst godkänt. Eleverna har varit engagerade och intresserade av att delta i stödundervisningen. Skolans satsning på mattestuga och stödcentrum är bra, men vi behöver jobba mer med eleverna så att de verkligen utnyttjar möjligheterna. En av förutsättningarna för att det skall fungera bra är att stödet är schemalagt så att frånvaron syns i statistiken. Vi efterlyser fortfarande en gemensam utvärderingsblankett på Rekarnegymnasiet för all stödundervisning, men någon sådan har inte tagits fram ännu. En aspekt på att vara en demokratisk samhällsmedborgare är kontakter med omvärlden. Våra elever har fått en inblick i hur samhälls- och arbetsliv fungerar genom I allmänhetens tjänst, besökare till skolan och studiebesök samt internationaliseringsarbete. Våra siffror angående Undervisningen anknyter till samhället utanför skolan (15a) har höjts och är högre än både skolans och kommunens snitt. Vi förundras över att vi också är bäst när det gäller APU (15d)! För att tydliggöra helheten och sammanhanget i utbildningen, vilket är ett av programmålen, har vi under läsåret fortsatt arbeta med det vi kallar SPSP-profilen i framförallt årskurs två och tre. Vi har avsatt hela onsdag eftermiddag för profilen. Den del av profilen som handlar om kommunkännedom heter I allmänhetens tjänst. SPSP-profilen är inte utvärderad i år i brist på anpassad enkät, men när eleverna gjorde en skriftlig sammanfattning av vad de sett och hört under de olika studiebesöken var omdömena alltigenom positiva. I allmänhetens tjänst, vårt samarbete med Eskilstuna kommun fortsatte även i år. Måndagen den 13 juni utvärderade vi årets och planerade nästa års arbete tillsammans med Anita Petterson från kommunen. Se bilaga 1 för ytterligare information Närvaro Den totala frånvaron i SP1D var i snitt 10,1%. Av dessa var 4 % ogiltig frånvaro. Största delen beror på olovliga semesterresor. Den totala frånvaron i SPSP2 var i snitt 13,3%. Av dessa var 6,3 % ogiltig frånvaro. I klassen fanns ett fåtal elever med stora sociala problem, vilket kan förklara den relativt höga siffran. Den totala frånvaron i SPSP3A var i snitt 18,8 %. Av dessa var 7,6 % ogiltig frånvaro. En del av förklaringen är konflikter i klassen och elever med sociala problem. Den totala frånvaron i SPSP3B var i snitt 19,5%. Av dessa var 7 %

4 ogiltig frånvaro. Orsakerna till de höga siffrorna är skolk och sjukdom. I alla klasserna handlar det oftast om ett fåtal elever med hög frånvaro. De allra flesta har god närvaro i skolan. Betygsresultat De senaste sex åren har medelvärdet legat kring 14. Årets treor ligger på 14,3 och är statistiskt sett normala. Antalet IG i de två klasserna är 19 och det anser vi är anmärkningsvärt högt. Vi har tidigare konstaterat att ett antal elever har haft hög frånvaro och skrev redan då att hög frånvaro leder till sämre betyg. När vi jämför slutbetyg med betyg på nationella prov konstaterar vi att de senare ofta är lägre. Detta är inte speciellt konstigt med tanke på att NP bara mäter kunskaper/färdigheter i en del av kursen. Behörighet Vi vet inte om någon av våra elever är obehörig till högskolan, men misstänker att detta gäller en av våra 47 avgångselever. Internationalisering Nu i vår avslutades ett tvåårigt Comeniusprojekt, där nio skolor från sju länder medverkade. Projektets tema har varit migration. Vi har samarbetat med BP. Lärare samt utvalda elever har åkt på olika konferenser. 3.3 Varje elev utnyttjar på bästa sätt sina förutsättningar för eget lärande Grenrådets representanter har haft regelbundna möten med personalens representant. Ett par önskemål från eleverna var hemklassrum och utsmyckning av lokalerna. Det sistnämnda önskemålet blev uppfyllt med den äran. Enligt programmålen ska eleverna tränas i demokratiskt tänkande. En del i detta är att träna att genomföra klassråd. Under punkten klassråd (14) i elevenkäten har vi på två år ökat från 2, 89 till 3, 55 och ligger nu i nivå med resten av skolan. Att så många elever (37st) inte inser att de har klassråd regelbundet (14d) kan bero på att de inte tolkar ordet på samma sätt som vi. P g a femminuterssamtalen i åk 2 och 3 har vi bara haft klassråd en gång i månaden. Eleverna verkar inte tycka att det är regelbundet. I allmänhetens tjänst, som är en del av profilen för åk 2 och 3, på onsdagar har också gjort att det funnits mindre tid till klassråd. Vårt resultat på punkten om utvecklingssamtal (7) är mycket bra. Vi har höjt oss sedan tidigare och visar bättre siffror än både skola och kommun (7e). Utvecklingssamtalen är mycket viktiga för eleverna och för oss som mentorer, men det är irriterande att det fortfarande förekommer självskattningsblanketter där lärare inte skrivit riktiga kommentarer. I kursutvärderingarna frågar vi om eleverna tycker att de kunnat påverka kursens utformning. Vi har fått de svar vi förväntat oss. Enligt elevenkäten har vi höjt oss. Det finns mer kvar att åstadkomma, men vi är nära 4 framför allt när det gäller tidpunkten för redovisningar, prov och förhör (13). Punkten om självförtroende (11) visar också bättre resultat än tidigare. Vi är nöjda med de höga siffrorna, runt 4,4 på fyra av fem underrubriker, och mycket glada över att våra elever vågar framföra sina åsikter både till personal och kamrater.

5 På punkten elevens ansvar (12) har vi de högsta resultaten på flera år. När det gäller att delta i utformningen av verksamheten har det enligt enkäten blivit bättre tack vare att vi satsat på detta under läsåret. Vi fortsätter arbeta för att eleverna skall ha möjlighet att påverka verksamheten (13). Som framgår av vår verksamhetsplan för har vi inom några kurser arbetat med att låta eleverna sätta egna mål inför ett arbetsområde och värdera sin egen prestation mot betygskriterier. Detta upplever vi har varit av godo för elevernas metalärande. Arbetet med likvärdig betygsättning har pågått under läsåret, bl a vid ämneskonferenser. Vi praktiserar sambedömning vid nationella prov i Sv B, En A och B, vid profilredovisningar samt även ibland i moderna språk. Vi kan konstatera att de elever som haft stor frånvaro ofta även har misslyckats i olika kurser. Antagligen är frånvaron en verkan från något utanför skolan som sedan blir en bidragande orsak till misslyckanden i skolan. I december 2010 hade vi betygskonferens på SPSP för att i tid hinna fånga upp och stötta elever vilka riskerat IG. Vid flera tillfällen har vi haft uppföljningar under arbetslagsmöten och samtal med elever varje vecka, som resultat av många IG-varningar bland annat i åk 3. Vi tror även att de återkommande femminuterssamtalen har varit viktiga för att ge eleverna en uppdaterad bild av hur det går för dem i kurserna. På så vis kan man i god tid förebygga misslyckanden. Samtalen är även bra för mentorerna, vilka lättare snabbt kan skapa sig en uppfattning om hur det går för eleverna i ämnena. 3.3 Eleverna känner trygghet och gemenskap Vi pratar om punkten förtroende (8) i elevenkäten. Här har vi åter ökat jämfört med förra året, vilket känns roligt. Siffran är fantastisk! Enligt enkäten har siffrorna för Jag känner mig trygg i skolan (9d) respektive Stämningen på skolan är bra (9c) ökat rejält. Detta är ett mycket gott betyg till vår skola som arbetsplats! Vi kan också konstatera att punkterna Jag trivs i skolan (9a) och I min klass fungerar vi bra ihop (9b) återigen har höga siffror. Vad gäller punkten bemötande (10) ökar vi stadigt. Arbetet med att förbättra trygghet och arbetsro fortsatte naturligtvis. Vi diskuterade med eleverna i femminuterssamtal, klass- och grenråd. Under detta läsår har mentorerna i 3A samarbetat med kurator för att skapa en bättre arbetsmiljö i klassen. Vad gäller skolmiljö (17) har siffrorna återigen stigit. Enligt både enkäten och kursutvärderingarna svarar en majoritet att de haft arbetsro. En mentorsåtgärd som vi tillämpar är att vid stor frånvaro bokar tid hos skolsköterska för hälsosamtal. Vi följer CSN:s rutiner för varningar vid hög frånvaro. Ett antal elever blev av med studiebidraget.

6 Friendsarbetet saknar kontinuitet men vissa punktinsatser har gjorts. 3.4 Mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar på elev- och skolnivå För verksamhetsberättelsens underlag, se 1. Vi har tillsammans formulerat hela verksamhetsberättelsen. Verksamhetsplanen formulerade vi tillsammans. Vi utgick från föregående års verksamhetsberättelse, kapitel fem (åtgärder för förbättring). Elevernas synpunkter hämtade vi från utvärderingar och enkäter. 3.5 Rekarnegymnasiet arbetar systematiskt för att förstärka sin image på program- och skolnivå På inriktningsnivå samarbetar vi med kommunen sedan sex år tillbaka. Vi informerar om vårt arbete och utvalda aktiviteter på vår webbsida. Vi har under året lagt ner massor med tid, energi och kraft på att marknadsföra den nya beteendevetenskapliga inriktningen. Satsningen verkar ha lönat sig då vi i höst startar två klasser i stället för, som vi trodde, en! 4. Nästa års verksamhetsplan Eleverna verkar nöjda med sina möjligheter att påverka undervisningen. Vi måste dock fortsätta arbeta för att öka elevernas möjlighet att påverka tidpunkter för examinationer. I synnerhet har gästlärarnas examinationer varit svåra att koordinera. Vi bör utveckla ett gemensamt förhållningssätt för hur vi hanterar att eleverna skjuter upp examinationer prov och inlämningar. Ska vi tillhandahålla omprov eller inte? I vilka fall? Vi skall arbeta mer aktivt med likabehandlingsplanen och göra en egen likabehandlingsklocka. Vi bör se över alla enkäter, harmonisera kursutvärderingarna så de blir lättare att jämföra och utveckla programutvärderingen. I samband med punkt 7c tittar vi på mina lärare (5). Vi har bra siffror på Mina lärare är kunniga (5c). För övrigt har vi höjt oss, men ligger fortfarande under skolans medel. Detta blir ett av förbättringsområdena nästa år. Vi ska ägna tid åt att diskutera hur skolarbetet blir ännu mer intressant och hur eleverna kan se nyttan med studierna. Under nästa läsår sker en del förändringar när det gäller SPSP-profilen.