Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Transkript

1 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på skolan? Det går ca 280 elever på Gustav Adolfsskolan i åk 6-9. Det är nästan bara resande elever i upptagningsområdet. Vi har försökt servera frukost, men det finns egentligen inget intresse för det. Antal sittplatser i matsalen? Knappt 100 sittplatser. Vilka tider är matsalen öppen? Matsalen är öppen hela dagen. På förmiddagarna och eftermiddagarna används den som uppehållsrum. Eleverna kan t.ex. spela biljard och fika. Mellan kl är det reserverat för lunch. De första klasserna äter kl. 11. Mjölk kan de ta närsomhelst under dagen. När frukt serveras, tar man den till lärarrummet och så får lärarna ta den till sina klasser. Är köket på Gustav Adolfsskolan ett tillagnings- eller mottagningskök? Mottagningskök. Sedan 2010 serveras tre olika rätter varje dag, varav en vegetarisk. Vem som helst får äta vegetarisk kost. Statistik förs på vilka rätter som är populära och tvärtom. Om barnen äter mer eller mindre än förväntat, skrivs dessutom en avvikelserapport. När införde ni schemalagd lunch? Hur kommer det sig att ni valde att införa det? Vi har haft schemalagd lunch i 8-9 år nu. Från början var det en lärare som tog initiativet och vi bara skrev in det i schemat. Var det lätt att få till det? Fick ni hjälp av någon att organisera upp det? Det var inga problem att få till schemalagd lunch. Vi behövde ingen hjälp med det, utan det var mer eller mindre bara att skriva in det i schemat. Man förlänger den lektionen som ligger i bäst anslutning till lunchen. Sedan får man förstås undvika att förlänga idrott och slöjd. Den läraren som har eleverna den tiden som de äter, äter helt enkelt med eleverna. Timplanen följs så klart i de olika ämnena, men rent schematekniskt ser det annorlunda ut eftersom lunchen ligger i anslutning alternativt mitt i lektionen istället för på rasten. Vad innebär schemalagd lunch i praktiken? På schemat står det att Lunch ingår med 20 minuter, men egentligen har de 30 minuter på sig så att logistiken emellan ska fungera. Det är viktigt att lärarna respekterar tiderna, men såklart måste man avvika från schemat ibland t.ex. på grund av utflykter eller om det händer något akut.

2 Blev det någon märkbar skillnad när ni införde schemalagd lunch? En skillnad blev att vi minskade på rastvakterna ute. All vakt-tid är i matsalen. Skolvärd och vaktmästare finns också för eleverna att tillgå under rasterna, men det händer väldigt sällan något. När barnen äter ordentligt (vilket de flesta gör sedan vi införde schemalagd lunch) har konflikterna minskat. Alla är lugnare och mer nöjda. De studiemässiga resultaten blir också bättre om man har ätit ordentligt. Är man hungrig blir man irriterad. Fördelar? I början när jag var rektor var det inte så trevligt i matsalen, men vi har verkligen prioriterat både matsalen och måltiden och det är mycket bättre idag. En av sakerna är just schemalagd lunch. Ungdomarna sitter kvar längre och äter eftersom de inte behöver stressa ut på rast, och ibland sitter de också kvar bara för att prata med varandra eller med de vuxna. Det är ganska luftigt i lunchschemat så det går bra. Matsalen är ett ställe där man bygger relationer. Förr åt ungefär 2/3 av eleverna i matsalen medan den siffran nu är närmare 100 %. I och med schemalagd lunch ger man en signal till barnen att maten är viktig. På en del skolor kanske en del pedagoger tänker att lunch inte är deras grej och deras ansvar. Men här är det inte så! Vi bryr oss om alla barnen och att de får i sig mat. Vissa elever kan/vill t.ex. av olika anledningar inte äta i matsalen, så då får man vara lite flexibel och ordna så att de kan äta i ett klassrum eller liknande. Nackdelar? Det är egentligen inga nackdelar med schemalagd lunch. Man kan däremot tänka på olika sätt kring det. Man skulle t.ex. kunna prova att en och samma klass åt samma tid varje dag. Det skulle underlätta för alla att komma ihåg tiden. Om man har det som vi har det att tiderna varierar, är det viktigt att se till att de varierar jämnt för alla så att inte en klass äter sent hela tiden. Men nu kan det bli så att vissa blir väldigt hungriga om de äter sent för att de inte tänker på att ta med en extra frukt. Men det är inte så lätt att komma ihåg när man äter olika tider varje dag. Sedan kan det bli lite jobbigt vid schemabrytande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar) då alla äter samtidigt. De som organiserar glömmer ibland att tänka på det. Och ibland om man har vikarier så kan det bli rörigt Kommer ni fortsätta med schemalagd lunch? Ja, det kommer vi göra.

3 Vad tycker pedagogerna/måltidspersonalen? Vi alla tänker på måltiden som vårt gemensamma ansvar och att måltiden sätts in i ett meningsfullt sammanhang. Sammanhanget skapar människorna! Det är vårt ansvar att barnen äter ordentligt så att de har energi för skolarbetet. Bra måltider bidrar till att eleverna ges möjlighet att nå målen vad gäller skolarbetet. Vi utgår från att maten är god och frågar inte eleverna: Var maten god? I stället kan man ställa andra slags frågor till barnen som Hur kom det sig att du valde kyckling? eller Var paneringen krispig?. Vi har väldigt bra måltidspersonal! De har en yrkesstolthet och gör sitt bästa för att det ska smaka gott och vara så trevligt och fint som möjligt. De gillar att piffa till det. Egentligen vore det bra om måltidspersonalen kunde jobba hela dagen och ha frukost, lunch, mellanmål samt ha hand om cafeterian eftersom de är så bra. Som det är nu har de bara hand om lunchen. Frukost och mellanmål serveras inte. Om det fanns pengar skulle man kunna prova det. Vad säger eleverna? Hur är de involverade? Det är viktigt att ha med eleverna och att de känner att de har inflytande på riktigt. Det får inte bli någon skendemokrati utan det måste vara tydligt vad de får och inte får bestämma. Sedan måste de vuxna ta sitt ansvar. Barn ska inte få bestämma för mycket för då blir det jobbigt för dem. Valmöjligheterna måste begränsas. De skulle t.ex. inte klara av att bestämma vilken mat de ska äta varje dag, alltså om de fick bestämma matsedeln. Däremot är det bra att de har några olika näringsriktiga rätter varje dag att välja mellan och att de ibland kan få välja mat. En del av salladerna som serveras till lunchen har eleverna fått provlaga i hemkunskapen. Klasserna får bestämma vilka sallader de gillar bäst. Sedan kanske de inte alltid gillar de lite mer udda varianterna, men vi serverar bönor o.s.v. i alla fall. Först är det nästan ingen som äter, men efter en månad går det åt mycket! Forskning visar att när man låter barn välja för mycket, är det risk att de fattar dåliga beslut vilket kan leda till att de inte vågar välja i framtiden. Och föräldrarna? Föräldrarna tycker att det är bra att pedagogerna äter med eleverna och att barnen måste gå med och äta. Vi fick en idé från Skolmatsakademin om att bjuda de nya barnens föräldrar (åk 6) på mat under första föräldramötet. Då får de samma mat som barnen ätit till lunch (nylagad förstås!) och de äter i

4 samma miljö och med samma personal som eleverna möter. I förväg tar vi också reda på om det finns föräldrar som behöver specialkost. Det har varit väldigt lyckat och uppskattat dels för att föräldrarna får se att maten som serveras är bra, och dels att det blir en socialisationsprocess kring föräldrarna när de får sitta ner tillsammans och äta. Då börjar de prata med varandra på ett helt annat sätt än bara under ett vanligt föräldramöte. Eftersom de flesta föräldrarna inte känner varandra sedan innan, är det ett bra sätt för dem att börja knyta kontakter. Detta gynnar barnen också. Inga föräldrar har heller sedan tråkiga åsikter om maten när de själva fått prova den. Föräldrar är naturligtvis annars också alltid välkomna att äta. Kostnaderna tas från driftbudgeten och det är väl investerade pengar! Pedagogisk lunch/schemalagd lunch? Lunchen är mer än att bara äta. Det är ett tillfälle att jobba mer relationer och komma närmare varandra. Många lärare äter med eleverna och det är väldigt positivt! Sedan kanske lärarna (speciellt till de äldre barnen) inte tänker så mycket på att det skulle vara något pedagogiskt med lunchen, men i och med att de äter med klassen på lektionstid så blir det pedagogisk lunch. Och det är ju inte bara att de gulligull-pratar utan måltiden är ett gyllene tillfälle att prata om bordsskick, kulturer o.s.v. Genom måltiden hjälper man till att skapa socialt smarta elever. Vad förväntas av mig i måltidssituationen? Hur beter man sig på en anställningsintervju? Det är sådana saker som barnen kan lära sig runt matbordet. Forskning visar att på skolor där man ser till helheten och tänker på det sociala samtidigt som man fokuserar på att eleverna ska uppnå de kunskapsmässiga målen, mår barnen bättre vilket gör att de presterar bättre. Måltiderna är den del av detta. Lärandet blir inte heller lustfyllt om man är hungrig! De schemalagda luncherna på Gustav Adolfsskolan är ett led i att se till helheten. De vuxna som äter i matsalen betalar 25:-/portion. Övrigt Det handlar om att prioritera måltiden och se det som något mer än bara utfordring. Alla måste hjälpas åt för att det ska bli bra, både måltidspersonalen och pedagogerna och eleverna förstås. Det är också viktigt att maten är vackert upplagd. Vi har jobbat en del med matsalsmiljön. Sedan matsalen börjat användas även som uppehållsrum har det blivit trevligare. Det finns också ytterligare planer på att göra det ännu finare. Det gäller att få en hållbar och vacker miljö som är tilltalande. Ibland har vi utställning med barnens tavlor. Just nu har vi

5 t.ex. hängt upp pappersfåglar som en elev gjort. Hon fick fina papper att vika med och hennes alster hängde vi upp ovanför salladsbordet. Det är viktigt att lyfta barnen på olika sätt! Sedan kan man ju alltid göra mer, t.ex. ha veckans krydda, utställningar och efterrätt ibland. Vi bjuder faktiskt ibland barnen på efterrätt. De gillar det och det skapar god stämning. Första veckan efter sommarlovet får de något lite extra (kaka, frukt, glass ). Men vi säljer inte kakor och andra sötsaker i cafeterian. Ibland säljer 9:orna fika i korridoren. På Gustav Adolfsdagen bjuder vi på t.ex. äpplepaj med vaniljsås eller kladdkaka med grädde. Vi tänker också på diabetiker så att vi har någon annan variant för dem. Ibland vid speciella tillfällen dukar vi upp med vita linnedukar i matsalen (jullunch, påsklunch etc.). Dukarna tvättar de sedan i hemkunskapen. De flesta barnen på skolan har föräldrar som jobbar. Barnen får inte alltid lagad mat hemma. Sedan lagar de jättegod mat på helgerna. Att jämföra helgmat hemma med vardagsmaten i skolan är inte så lyckat när vardagsmaten i hemmet i stort sett är obefintlig. Men så är det. Om barnen inte äter ordentligt får man fundera noga på vad det kan bero på. Sedan är inte allt alltid 100 % bra här. Det händer att vissa elever inte plockar undan efter sig eller att jättemånga kommer samtidigt för att äta. Men vi försöker göra vårt bästa!