Vandrande skolbussar Uppföljning
|
|
- Karolina Birgit Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
2 Bakgrund Undersökningar visar att barn i allt större utsträckning blir skjutsade av sina föräldrar till och från skolan. Trafikmiljön runt skolorna är inte byggd för att hantera den ökade biltrafiken, vilket leder till både trafiksäkerhetsproblem och problem med ökade luftföroreningar vid många skolor. Den ökade skjutsningen leder också till inaktiva barn med ökande hälsoproblem. Vandrande skolbussar, där barn tillsammans med en vuxen går eller cyklar till skolan, är ett sätt att verka emot denna oroande utveckling. I projektet Säker och lekvänlig skolväg arbetar vi för att bryta den oroande trenden genom att inspirera elever, föräldrar och pedagoger till att i större utsträckning gå eller cykla till och från skolan och andra platser. Vi jobbar för att skapa möjligheter för nya resvanor genom att arbeta med såväl fysiska som beteendepåverkande åtgärder. En del i projektet innebär att lyfta fram alternativa transportsätt till bilen och uppmuntra till beteenden som gynnar barnens hälsa och en hållbar utveckling. Under året som gått har projektet bidragit till många positiva effekter. Många vandrande skolbussar har startats. Många barn går tillsammans till och från skolan. Elever, föräldrar och pedagoger, vilka har fått nya resvanor, är våra ambassadörer i skolorna. Denna rapport baseras på en uppföljnings- och inspirationsträff i oktober 2006 där åttio barn och föräldrar från tre skolor i Älvsjö träffades för att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter om Vandrande skolbuss. I följande texter presenteras exempel på hur man kan starta Vandrande skolbuss, vilka effekter som kan uppnås samt vanliga frågor som besvaras utifrån diskussioner som förts bland barn och föräldrar som deltar i Vandrande skolbussar i Älvsjö. Fariba Daryani Projektledare Fariba.daryani@tk.stockholm.se
3 Vandrande skolbuss En Vandrande skolbuss är ett organiserat samgående där flera familjer turas om att följa sina egna och andras barn till och/eller från skolan. I Älvsjö har barn och föräldrar gått i Vandrande skolbussar sedan I oktober 2006 var det dags att för första gången samla barn, föräldrar och pedagoger för en uppföljningsträff. Mötet inleddes av Fariba Daryani, projektledare som sammanfattade projektet och resultatet. Hon berättade om filmen Varje steg gör gott, Vandrande skolbuss som har haft en enorm genomslagskraft inte bara i Stockholms län utan också i andra delar av landet och utomlands. Ett gott exempel på att barnens resvanor har ändrats är det faktum att antalet Vandrande skolbuss i Stockholms län har ökat med 500 % under en tvåårsperiod. Föräldrarnas egna resvanor har också förändrats, idag går flera av dem till bussen eller pendeltåget och cyklar till jobbet i stället för att ta bilen. De engagerade barn och föräldrar som går med Vandrande skolbussar inspirerar andra att starta egen Vandrande skolbuss. Efter att en middagsbuffé serverats gav Jill Taube, överläkare, information om vad en nyttig och hälsosam frukost bör innehålla för att barnen ska orka mer och vara aktiva hela dagen. Slutligen delades barnen och föräldrarna upp i sex olika grupper, barnen för sig och föräldrarna och pedagogerna för sig, för att diskutera sina erfarenheter kring de Vandrande skolbussarna. En deltagare i varje grupp presenterade sedan vad man diskuterat och kommit fram till i de olika grupperna. Det är dessa erfarenheter som ligger till grund för den här uppföljningen. 3
4 Vår Vandrande skolbuss När man har börjat blir man fast Vandrande skolbussarna i Älvsjö startades på olika sätt. Några grupper berättar hur en förälder tog initiativ och kontaktade grannar i närområdet för att samla ihop ett antal familjer och tillsammans startade de en Vandrande skolbuss. Andra nappade på idén efter den hälso- och trafikvecka som projektet Säker och lekvänlig skolväg anordnade 2004 i skolan. Några började sina Vandrande skolbussar sedan de tagit del av information, från skolan såsom filmen Varje steg gör gott. En del barn gick tillsammans redan innan de hörde talas om Vandrande skolbuss. De passade då på att utöka antalet barn som gick tillsammans. Andra introducerades via dagis och bekanta i området. I områden där Vandrande skolbussar har startats vittnar flera föräldrar om att det blir naturligt att fler och fler barn dras med. När man har börjat blir man fast. Yngre syskon längtar efter att få börja i Vandrande skolbussen. 4
5 Rolig promenad Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot Några av de Vandrande skolbussarna har en mötesplats dit alla barnen tar sig för att sedan gå i samlad trupp till skolan. Andra går från hus till hus och plockar upp barn för barn tills alla barnen är samlade. Sedan går alla deltagare i gemensam trupp till skolan. Barnen tycker att det är mycket roligare att gå tillsammans med sina kompisar till skolan. Det allra bästa med Vandrande skolbussen är att man får tid att prata med varandra. Vi brukar prata om vad vi ska göra i skolan och så, säger Linnea, 8 år. Dessutom är det roligt att gå och titta på saker längs vägen, plocka stenar eller hoppa över stora vattenpölar. Vår Vandrande skolbuss har aldrig bråttom eftersom vi ser till att ses i god tid. Föräldrarna berättar att man brukar lägga till lite extra tid för promenaden till skolan så att man ska kunna stanna till på vägen, kanske ha ett litet snöbollskrig eller titta på en fågel eller en igelkott som man träffar på. I en av de Vandrande skolbussarna har man bestämt att en del av vägen - en parkfår vara fritt område, där barnen kan springa och gå som de vill en stund. Ingen bland barnen, föräldrarna eller lärarna tycker att man har svårt att komma i tid till skolan. Alla menar tvärtom att de barn som går med Vandrande skolbussen alltid kommer i tid. Jag tycker det är skönt att komma i tid och inte i sista sekunden som vi gjorde förut när vi åkte bil säger Markus. Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot säger Felix, Jakob och Johanna. 5
6 Föräldrar sparar tid Vi vinner minst två timmar i veckan Flera av de föräldrar som har varit med och startat Vandrande skolbussarna berättar att de i början känt sig skeptiska till idén. Många av dem var bilberoende och oroade sig för hur mycket extra tid det skulle ta på morgonen eller att det skulle vara för långt för barnen att gå. Nu har de flesta ändrat mening och beskriver hur Vandrande skolbussen faktiskt har hjälpt dem att vinna tid de dagar de inte följer barnen till skolan, och hur barnen orkar mer än vad man trodde. Barnen tycker att det är skönt att komma till skolan i tid och inte stressa till sista sekunden som ofta var fallet då man tog bilen. Vandrande skolbussen skapar istället en fast tid som måste hållas, då framförallt barnen inte vill låta de andra deltagarna vänta. På det sättet lär sig barnen att respektera tider. Både föräldrar och barn tycker att det har blivit betydligt mindre stressigt på morgonen. Barnen är mer motiverade att komma i tid till skolbussen och de som annars brukar vara sega och trötta på morgonen springer nu i förväg för att hinna leka en stund vid mötesplatsen innan bussen startar. 6
7 Socialt kontaktnät Barnen får vuxenkompisar och de vuxna får barnkompisar Att föräldrar och barn går tillsammans gör att barnen får vuxenkompisar och de vuxna får barnkompisar. I Vandrande skolbussen får barnen möjligheter att prata med andra barn, men också med andra vuxna. Samtidigt får föräldrarna tillfälle att lära känna andra barn än sina egna. Barnen får dessutom ett större kontaktnät då de lär känna sina kompisars syskon och andra barn som de annars kanske inte skulle prata med. Genom att de flesta känner varandra i sitt närområde skapas trygghet och blir risken för konflikter i skolan mindre. 7
8 Tryggare skolvägar Ett ypperligt sätt att få trafikvana tidigt i åldrarna Med Vandrande skolbussen får barnen en chans att på ett säkert sätt lära sig hur man ska bete sig i trafiken. I några av bussarna får två av barnen i uppgift att vid var sin korsning kontrollera trafiken när de ska gå över gatan. På det sättet hinner barnen skaffa sig större kunskap om hur trafiken fungerar och om hur deras närmiljö och skolväg ser ut innan de ger sig ut på egen hand. Vanan av att vistas i trafiken längre tid lär barnen att på ett bättre sätt hantera olika trafiksituationer. Flera av föräldrarna menar att Vandrande skolbussen är ett bra sätt att öva sig att vara ute i trafiken och tycker att om man inte låter sina barn gå till skolan, när ska man då släppa sina barn i trafiken? Sedan Vandrande skolbussarna startades tycker många barn att de känner sig trygga och att det inte längre är så många bilar kring deras skolor. 8
9 Pigga och friska barn Man blir pigg av att gå till skolan Att gå eller cykla istället för att bli skjutsad till skolan ger barnen möjlighet till att få den motion som de behöver under dagen. Många föräldrar kan känna sig oroliga att barnen ska bli för trötta av att gå den långa vägen till skolan. Exempel från Vandrande skolbussarna visar att barnen orkar gå längre än vad man från början trodde. De barn som i början var trötta efter promenaden orkar nu mer och mer och tycker till slut att det inte är särskilt jobbigt att ta sig till skolan. Det blir helt naturligt för barnen att gå, vilket ger förutsättningar för att de ska fortsätta gå även när de växer upp. Samtidigt stärker det självförtroendet att veta att de klarar av att gå lite längre sträckor. Vandrande skolbussar skapar också förutsättningar för en fortsatt aktiv livsstil. De barn som vuxit ur Vandrande skolbussen fortsätter själva att gå och/eller cykla till och från skolan och andra platser. Promenaden på morgonen upplevs av både barnen och deras föräldrar som ett skönt sätt att få vardagsmotion, något som många av de familjer som åker bil till jobbet och skjutsar sina barn missar. Dagar med regn och rusk kan motivationen tryta, men trots allt regnar det inte så ofta som man tror! Föräldrar berättar att de själva också har ändrat sina resvanor sedan de startade Vandrande skolbussen. Detta tyder på att Vandrande skolbussen kan bidra till bra och hälsosamma rörelsevanor även i ett mer långsiktigt perspektiv. Att få motion tillsamman med sina kamrater på morgonen gör att barnen blir lugnare i skolan. De har både hunnit prata av sig och leka av sig innan de sätter sig i klassrummet. De känner sig dessutom gladare: Man blir pigg av att gå till skolan. Ett positivt grupptryck där barnen känner att de har något som är deras eget och som kan vara stolta över. 9
10 Friskare luft Vi är en miljöskola - hit går man Vandrande skolbussen är ett bra sätt att med små steg göra stora förbättringar av miljön. Att ta bilen den ofta korta sträckan till skolan betyder att bilens reningssystem inte kommer igång riktigt då bilen inte hunner bli varm. Detta innebär att dessa resor är en betydande belastning på miljön. Det är också känt att bilavgaser bidrar till att öka växthuseffekten. Genom att gå eller cykla till och från skolan och andra platser kan vi hjälpa till att minska denna effekt. Fria barn Genom att barn får möjligheten att vistas i och lära känna sin närmiljö utvecklar de sin orienteringsförmåga. Den behövs för att barnen ska bli självständiga och på egen hand kunna ta sig till olika platser. Många av barnen som varit med i Vandrande skolbussarna fortsätter att gå och cykla på egen hand. 10
11 Stolta barn Jag blir så himla glad när jag tittar på vår skylt För första gången i Sverige har elever med sina teckningar medverkat i framtagning av två trafikskyltar, Vandrande skolbuss och Avlämningsplats. Vandrande skolbuss skylten visar samlingsplatsen för de elever som går tillsammans med vuxet sällskap till skolan. Skylten Avlämningsplats sätts upp på platser en bit från skolan, där föräldrar som skjutsar sina barn kan stanna, ställa bilen och gå sista biten till skolan med sitt barn eller bara stanna och släppa av de barn som är stora nog att gå själva. Vandrande skolbuss skylten har invigts på flera platser. Skylten får barnen att känna att det här är vår skolbuss. Jag blir så himla glad när jag tittar på vår skylt Barnen kände sig nöjda, stolta och mycket glada den dagen, när de sedan traskade iväg till skolan. De berättade stolt för alla andra barn i skolan vad de har varit med om. Skylt för Avlämningsplats Skylt för Vandrande skolbuss 11
12 Ulrika, ambassadör, svarar på frågor Här presenteras några vanliga frågor och svar som föräldrar och barn har kring Vandrande skolbussarna. En Vandrande skolbuss behöver inte gå alla dagar i veckan för att vara lyckad. Börja med en dag i veckan eller i månaden. Genom att prova dig fram hittar du de rutiner som passar dig och de andra familjerna bäst! Hur många barn kan man ha i en Vandrande skolbuss? Det beror helt på vad man tycker passar bäst. I Älvsjö finns det många olika konstellationer. En del är runt tio till tolv barn medan andra är fem eller åtta barn. Detta betyder att man inte nödvändigtvis behöver vara precis fem eller tio barn för att skolbussen ska fungera. Vi tycker att det viktigaste med en Vandrande skolbuss är att man är fem familjer. Då kan man enkelt dela in veckans dagar och gå en veckodag var. Känn efter vad som passar dig och din familj bäst. Hur gör man när man är för många i närområdet som vill vara med i en Vandrande skolbuss? Om gruppen känns för stor kan man till exempel dela upp den i två eller flera mindre grupper. På det sättet behöver inga barn bli utan en Vandrande skolbuss. Hur gör man om någon slutar? Man kan dela upp den dag som blir över. Med ett noggrant schema löser det sig. Vad gör man när barnen tycker att det är för långt att gå? Barn kan ofta gå längre än man tror! Prova på att gå med barnen en dag i veckan, för att vänja sig. Om du har alldeles för långt till skolan och därför måste skjutsa ditt/dina barn, försök att samåka. Att skjutsa två eller tre barn tillsammans i en bil bidrar både till att miljön kring skolan blir säkrare för de som går, och att du sparar på miljön genom att bara en istället för kanske tre bilar ska åka kring skolan. Använd er också av avlämningsplatser en bit bort från skolan, vilket gör att barnen kan få lite motion på morgonen och att området direkt runt skolan blir fritt från bilar. Vad gör jag om jag som förälder inte har tid? Många föräldrar vittnar om att de faktiskt vinner tid då de startat med skolbussen. Eftersom man i många fall bara går en gång i veckan eller mindre, vinner man tid de övriga dagarna. Dessutom finns det ofta bättre bussförbindelser från skolan än från hemmet, vilket också kan spara tid då man inte behöver gå tillbaka till hemmet för att hämta bilen. 12
13 Vad gör man om man känner att det är ett för stort ansvar? Det kan kännas otryggt att ha hand om andras barn, speciellt de yngre barnen. Då kan en lösning vara att försöka blanda gruppen med barn i olika åldrar och, om man har möjlighet, även barn som har mer erfarenhet av att vistas i trafiken med barn som inte har det. Det brukar kännas bättre efter några promenader då man har lärt känna varandra mer och därmed också vet hur de olika barnen fungerar och beter sig. Man kan också gå med två vuxna i början. Vad gör man om några barn går sakta medan de andra går fort? För att samla ihop bussen kan man till exempel ha som regel barnen stannar vid alla övergångsställen och väntar in de som kommit efter. Om det blir för rörigt ändå, kan man överväga att dela upp gruppen så att de som går fortare går för sig och vice versa. Vad gör man när det är regnigt eller halt och barnen inte vill gå? Det ska inte kännas som ett tvång att gå alla dagar för att Vandrande skolbussen ska vara lyckad. Om det är dåligt väder och halt eller om någon är sjuk kan man ringa till de andra familjerna och underrätta dem om att man har ändrade planer eller ordna samåkning. Var ska jag vända mig om jag vill ändra på den fysiska miljön runt skolvägen och skolan? I Stockholm kan du vända dig direkt till Trafikkontoret, Trafikkontoret är mycket intresserat av dina åsikter kring miljön i stadsdelen. Hit kan du vända dig med synpunkter kring plogning av vägar på vintern, förbättring av märkning av övergångsställen, klippning av häckar och breddning av trottoarer. Hur ska jag kunna få tag i information kring Vandrande skolbussen? Kontakta Trafikkontoret, Stockholm stad. Härifrån kan information skickas som underlättar för dig och andra familjer att starta upp Vandrande skolbussen. Det finns en folder med goda exempel och en film om Vandrande skolbussen som du kan beställa genom att skicka e-post till: sakerskolvag@stockholm.se 13
14 Andra alternativ Vandrande skolbussen är ett exempel på hur man med små steg kan nå stora förbättringar. Det finns också andra sätt att verka för en mer hälsosam och trafiksäker miljö kring skolorna. Om man inte har möjlighet att lämna bilen hemma är samåkning ett alternativ. Två barn i varje bil istället för ett kan bidra till en halvering av biltrafiken kring skolorna. Att använda sig av avlämningsplatser en bit ifrån skolan är också en bra idé. Detta bidrar till att minska antalet bilar direkt utanför skolan och att barnen får välbehövlig motion innan de börjar sin skoldag. Att låta de äldre barnen gå eller cykla själva, till exempel efter att de har slutat i skolbussen, är också något som bidrar till att skapa goda vanor som finns kvar även i vuxen ålder. Vill du komma i kontakt med våra ambassadörer eller få hjälp att komma igång, kontakta Fariba Daryani, projektledare Tel
BILFRITT. because they re worth it
BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.
Läs mer... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs mer................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....
Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans
Läs merNU KÖR VI! TILLSAMMANS.
NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merResvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 2012
Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 12 Isabelle Petersson Säkra skolvägar isabelle.petersson@huddinge.se 13-02-07 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 METOD OCH REDOVISNING... 4 RESULTAT...
Läs merErt barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Läs merVANDRANDE SKOLBUSS. så gjorde vi! VARJE STEG GÖR GOTT. Vi brukar hitta roliga små saker på vägen, det är himla kul med fina stenar.
Vi brukar hitta roliga små saker på vägen, det är himla kul med fina stenar. Sofia och Olivia 8 år SAMVERKAN FÖR HÅLLBART RESANDE är ett samarbete mellan Vägverket och kommuner i Stockholmsregionen. Vi
Läs merSedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler
Vill du röra på dig tillsammans med dina barn? ha minskad biltrafik runt skolorna? bidra till en bättre miljö? dela dina barns upptäcktsfärder? stressa mindre på morgonen? lära känna dina barns skolkamrater
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merKulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merInnehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se
FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merVälkommen till fritids
Välkommen till fritids እ ን ቃ ዕ ና ብ መዘ ና ግ ዒ ( ፍ ሪ ቲ ድ ) ብ ደ ሓ ን መጻ እ ኩ ም Telefonnummer ቁ ጽ ሪ ተ ለ ፎ ን Fritids ፍ ሪ ቲ ድ (መዘ ና ግ ዒ መውዓ ሊ) Fritids är till för barn mellan 6och 12 år vars vårdnadshavare arbetar,
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke
Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma
Läs merFöräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
Läs merPOJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?
POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett
Läs merFör valpköpare. Prägel. Valpen
För valpköpare Prägel Det är viktigt att ta reda på både mammans och pappans mentalitet; hur de är till sitt temperament. Båda föräldrarna präglar sina avkommor, mamman mycket mer eftersom hon tillbringar
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merDefinition av indikatorer i Barn-ULF 2013
1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merNamn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merLärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik fyller år och har fått en BMX-cykel av pappa. Erik och Lea träffas i skogen med sina cyklar för att göra en bana. När de är
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus
>>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet! Adress: Sollidenvägen 64A (Skulle entrén och/eller korridoren vara låsta är koden för att komma in 1719). När ni kommer in genom huvudentrén
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merTallens utvärdering Våren 2013
Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merUppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40
Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394
Läs merVänlig väg till skolan. en barnslig rättighet
Vänlig väg till skolan en barnslig rättighet Syfte: Inspirera till att gå och cykla till skolan istället för att ta bilen Mål: Att öka säkerheten och förbättra miljön kring skolorna (genom minskad biltrafik)
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merTa steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.
Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merGÅR TILL TANDLÄKAREN
GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på
Läs merMål för verksamheten på avdelning Myran
Mål för verksamheten på avdelning Myran Vi hälsar er och ert barn välkomna till avdelning Myran på Syrsans förskola. Här på förskolan vill vi ge barnen en trygghet men också en stimulerande verksamhet
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex
2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med
Läs merÄldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merLäs mer på www.storyline.se
Bilgren hela Storyline.doc Sidan 1 av 7 Till pedagogerna Vad är Storyline? Storyline är ett arbetssätt där vi jobbar med målen i form av en berättelse. Vi använder berättelsens form för att skapa sammanhang
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merRapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola
Rapport Grön Flagg Mittpunktens öppna förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-16 11:18:22: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande
Läs merLokalbussen i Lycksele
Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merJag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!
Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Amanda Bergqvist Ålder: 25 år Ort: Helsingborg Träningsbakgrund:
Läs merkonfirmand 2010/2011 Nu är det din tur
konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.
Läs merVälkommen till din loggbok!
Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merSamuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03
Samuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03 Bakgrund Hans Flyman var den som fick idén till det hela. Han hade varit med i Karlstads ornitologiska förening
Läs mer{ karriär & ledarskap }
CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merFotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58
Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merHemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963
Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Förskolechef Kerstin Fagerström Clarin Tel. 508 21 840 kerstin.fagerstrom-clarin@stockholm.se
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs mer************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3
************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3 ************************************* ************************************* Vår
Läs merTill er som föräldrar
Till er som föräldrar Vi vill börja med att hälsa er varmt välkomna till Vallens förskola. Vi ser mycket fram emot att lära känna er och ert barn. Att börja på förskolan är en stor omställning i ett barns
Läs merVälkomna till Tingvalla och Ärlinghedens förskoleområde Idrottsvägen 19B
Välkomna till Tingvalla och Ärlinghedens förskoleområde Idrottsvägen 19B Välkommen till Ärlinghedens förskola Ärlinghedens förskola ligger centralt i Märsta och har plats för 65 barn i åldern 1-5 år. Förskolan
Läs merBarn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012
Barn och trafik en undersökning ur ett föräldraperspektiv Genomförd av NTF Väst 2012 Bakgrund och syfte Varje år skadas tusentals barn och ungdomar i olika trafikmiljöer. Trafikolyckor är den vanligaste
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN Hej! Vad roligt att Du ska komma till Västanvind. Vår förskola startade 1987 av lärare på skolan för att möjliggöra folkhögskolestudier även för döva som har barn. Teckenspråket
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merFrågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke
Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs merFöräldrajuryn om Halloween
Föräldrajuryn om Halloween November 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om Halloween. 715 föräldrar deltog
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merÅker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster
Så var det då dags att för första gången sammanfatta händelserna för en rallyfantast, s k gam, detta utspelade sig under en helg och beskriver många tankar och känslor upplevda under en och samma helg...
Läs merBjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!
Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merJärfälla kommun. Brukarundersökning 2009. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010
Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN
Läs mer