Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Transkript

1 Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska städer genomför aktiviteter för att öka medvetenheten hos invånarna om vad tätortstrafiken har för påverkan på vår miljö och vår livskvalitet. Syftet är också att lyfta fram alternativa transportsätt till bilen och uppmuntra till beteende som gynnar hållbar utveckling. I Europeiska mobilitetsveckan ingår även kampanjen I stan utan min bil. Temat för Europeiska mobilitetsveckan 2004 är säkra vägar för barn. Flera projekt i en lång rad länder har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare samt för att uppmuntra föräldrar att gå eller cykla med barnen istället för att skjutsa barnen i bil. Detta dokument sammanfattar en del av slutsatserna och är en introduktion till hur man kan börja arbeta med säkra vägar för barn. Problem I Sverige finns en tydlig trend att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar. Trafiksituationen utanför många skolor är idag besvärlig. Det stora antalet fordon på samma plats vid samma tid skapar en trafikfara och ökar utsläppen av hälsovådliga ämnen i barnens närmiljö. Att barnen skjutsas bidrar även till att barnens hälsa försämras på grund av minskad fysisk aktivitet. Även barnens inställning till bilanvändande påverkas, en inställning som är svår att påverka senare i livet. En individs rörelsemönster lärs in till 90 procent före 13 års ålder. Hälsa Barnens behov av rörelse är en mycket aktuell och angelägen fråga. Undersökningar om barns och ungdomars fysiska hälsa visar flera negativa trender. Det kommer allt fler rapporter om att många barn får för lite motion, lider av övervikt och att diabetes och ryggproblem kryper allt lägre ner i åldrarna. Möjligheten till naturlig träning avlägsnas när barnen körs i bil till skola och fritidsaktiviteter. Skjutsningen berövar också barnen glädjen att utforska sin närmiljö och skapa sina egna livsrum. Barn som går till och från skolan istället för att åka bil får en daglig motion och blir piggare och mer koncentrerade. Undersökningar visar en tydlig samband mellan fysisk aktivitet och medelbetyg. Bilar släpper ut ämnen som påverkar både vår miljö och vår hälsa. Vid skjutsning i bil till och från skolan är de lokala utsläppen vi utsätter våra barn för särskilt allvarliga. Utsläpp av kolväten, kväveoxider och partiklar bidrar till utveckling av allergier och ökar risken för utveckling av cancer. Personer som redan har känsliga luftrör eller allergier är särskilt utsatta. Utsläppen från bilar är som störst innan katalysatorn är varm på grund av att reningsutrustningen då inte fungerar. Detta leder till att utsläppen är värst vid en kortare bilfärd på några kilometer, som exempelvis en bilresa till närliggande skola. Ett annat problem är att Regional samordnare Västra Götalands, Halland och Värmland: Pontus Grönvall. Tfn: , fax: , e-post: pontus@promotion.se Nationell samordnare: Birgitta Malmberg, Naturvårdsverket. Tfn: , fax: , e-post: birgitta.malmberg@naturvardsverket.se

2 Sida 2 av 6 fordonsutsläppen sker i marknivå, vilket gör att de hälsovådliga ämnena är särskilt koncentrerade i den luft vi andas. Trafiksäkerhet Barn har inte samma möjlighet som vuxna att klara av trafikens krav eftersom de är kortare, har begränsat synfält, inte fullt utvecklad stereohörsel och svårt att bedöma hastigheter och avstånd. Barn är dessutom impulsiva och är först från och med ungefär tolv års ålder trafikmogna. I miljöer där barn vistas vid skolor och längs skolvägar bör man därför minimera biltrafiken. Ju fler bilar och bussar som rör sig utanför skolorna, desto större blir risken för att en allvarlig trafikolycka ska inträffa. De ökade antalet bilar gör att fler föräldrar upplever skolvägen trafikfarlig och därför vill köra sina barn till skolan, vilket i sin tur bidrar till fler bilar och situationen förvärras då ytterligare. Den faktiska möjligheten att ta sig trafiksäkert till skolan finns i de flesta fall, men den upplevda möjligheten är en bristvara. En annan betydande trafiksäkerhetsaspekt är att gång- och cykelvägar många gånger upplevs osäkra och otrygga. Genom att bredda och belysa gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsanpassa korsningar skulle antalet föräldrar som vågar låta sina barn gå eller cykla till skolan bli betydligt fler. Föräldrar kan också öka säkerheten för barnen genom att följa barnet till och från skolan på gång- eller cykelvägen. Miljö Transporter påverkar vår miljö på en rad olika sätt. Transporter i bil är bekväma och gör oss flexibla. Men en stor del av bilresorna skulle enkelt kunna ersättas av promenader eller cykling, vilket skulle ge stora miljövinster. I Sverige är cirka 30 procent av antalet resor med bil kortare än tre kilometer och hälften kortare än fem kilometer. Skulle alla dagens bilresor som är kortare än två kilometer ersättas av cykel eller promenad skulle vi spara cirka 130 miljoner liter bensin och koldioxidutsläppen skulle minska med ton. Utsläppen från transporter bidrar bland annat till ökad växthuseffekt, försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon. Utöver påverkan från avgaserna slits cirka ton vägbeläggning loss och hamnar tillsammans med ton däcksmaterial i diken, bäckar, sjöar och hav. Stoftet innehåller många farliga ämnen till exempel zink, kadmium, bly och kolväten. Argument för att barn ska gå eller cykla till skolan Nedan följer en sammanställning av argument för att barn ska gå eller cykla till skolan: Antalet barn och unga som regelbundet motionerar eller idrottar minskar. Barnen har generellt mer stillasittande liv idag än tidigare. Motion är bra för hälsan och bidrar till bättre inlärnings- och koncentrationsförmåga, samt ger ökad självkännedom. Genom att barnen går och cyklar till skolan stimuleras ett förändrat beteendemönster så att skolvägen och övrig förflyttning blir ett naturligt sätt att få in motion i vardagen. Ett barn som ständigt skjutsas begränsas i sin rörelsefrihet, eftersom det blir beroende av föräldrarnas tid, möjlighet och vilja att skjutsa. Barn som går eller cyklar till skolan får förtroendet och träning i att ta sig fram i sin närmiljö, blir handlingskraftiga och får bättre självförtroende. För att kunna bedöma trafiken krävs erfarenhet och omdöme. Erfarenhet kan barnen bara få genom att röra sig i trafiken. Att gå eller cykla till och från skolan tillsammans

3 Sida 3 av 6 med sina föräldrar och därigenom få hjälp, vägledning och träning i trafiken ger barnen mer än om de blir skjutsade till de är år för att då ska anses trafikmogna att cykla eller gå själva. Att cykla till skolan innebär många gånger att vinna tid. Cykelvägarna är ofta kortare än bilvägen och räknar man in den tid det tar att gå till bilen spänna fast barn, köra sträckan och hitta parkeringsplats vinner man ofta tid på att välja cykel. Barn som går till skolan med sina kompisar upplever ofta skolvägen kortare. När barnen väl kommer till skolan har de redan pratat av sig och de är mer fokuserade på skolarbetet vid första lektionen. Genom att barnen själva kan ta sig till skolan blir det lättare för föräldrarna att ställa bilen och själva cykla, gå eller åka kollektivt, vilket ger ökad miljövinst och förbättrar även föräldrarnas hälsa. Trafiken är vårt största miljöproblem och bidrar bland annat till ökad växthuseffekt, försurning, marknära ozon, buller, partikelutsläpp och övergödning. Mycket biltrafik runt skolorna är, särskilt på morgonen, en trafikfara för barnen. Skjutsa i bil på rätt sätt Det kan finnas betydande fördelar med att skjutsa sina barn i bil till skolan. I vissa fall kan det vara ett lämpligt alternativ. Det är då viktigt att skjutsandet sker på ett så bra sätt som möjligt. Till exempel kan man släppa av barnen en liten bit ifrån skolan, så att trängseln vid skolan minskar och barnen får röra på sig när de går sista biten. Genom planering ökar möjligheterna till att en förälder kan köra flera barn, både boende i samma område eller barn som kan hämtas upp på vägen. Att åka tillsammans minskar trafikintensiteten vid skolorna och trafiksituationen blir bättre. Två barn i varje bil (givetvis ordentligt fastspända) skulle tydligt minska antalet fordon utanför skolorna. Hur kan vi praktiskt arbeta för att minska bilresorna till skolan? Skola och kommun kan arbeta på många olika sätt för att få färre föräldrar att köra sina barn till och från skolan. Det är viktigt att ledningen i kommunen och skolorna står bakom arbetet för att få ett långsiktigt resultat. Kommunen kan utöver mjuka frågor arbeta med fysiska åtgärder. Skolan kan arbeta med personalen, eleverna och föräldrarna. Nedan följer några exempel på hur man kan gå tillväga. Fysiska åtgärder Samtidigt som barn ska stimuleras att promenera till skolan är det viktigt att arbeta parallellt med fysiska åtgärder på skolvägarna. För att eleverna ska känna sig trygga och för att föräldrarna ska våga låta sina barn gå och cykla till skolan är det viktigt att skolvägen är och känns trygg och säker. Det finns många fysiska åtgärder att vidta för att förbättra situationen, till exempel: Nya sträckningar på gång- och cykelvägar för att slippa korsning med bilväg. Tydlig separering av gång- och cykelvägar från bilvägar. Trafiksäkra korsningar genom exempelvis planskildhet, hastighetssäkrade övergångar, och tydligt markerade övergångsställen. Hastighetssänkande åtgärder på bilvägar genom exempelvis vägbulor och smalare körbanor. Breddning av gång- och cykelvägar till skolvägsstandard, dvs. fyra meter.

4 Sida 4 av 6 Upplysta gång- och cykelvägar, även ett område kring cykelvägen bör vara ljussatt för att skapa trygghetskänsla. Röjning av träd och buskar längs gång- och cykelvägarna för att skapa trygghet. Ordentliga cykelställ. Eventuellt kan parkeringsplatser ersättas med cykelställ. Prioritering av snöröjning längs skolvägar. Ny och säker avlämningsplats en bit från skolan för dem som väljer att köra barn i bil till och från skolan. Arbete med lärare/skolledning Första steget är att motivera och öka kunskapen hos skolans personal. Detta kan till exempel göras på följande sätt: Skolan kan anordna temadag för lärare där man tillsammans med trafikplanerare, agenda 21-samordnare och folkhälsosamordnare diskuterar barnens skolvägar. Skolan kan tillsammans med föräldrar inleda en dialog med trafikplanerare i kommunen för att förbättra skolvägarna, tex. enligt ovan beskrivna föreslag till fysiska åtgärder. Lärare kan få utbildning i storylinepedagogiken. Storylinepedagogiken utgår från en berättelse med tema trafik, miljö och hälsa. Tillsammans bygger elever och lärare upp en fiktiv värld där olika händelser utspelar sig och eleverna agerar i olika roller. En kopplingen görs till barnens och deras familjers vardag. Mer information och gratis material finns på Arbete med elever Barn och unga har en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Öka barnens delaktighet i arbetet. En viktig poäng i och med det här arbetet är ju att barn ska få vara med och påverka och känna att vuxna lyssnar på deras förslag och idéer. För att eleverna ska kunna medverka i processen för att minska skjutsandet i bil till skolan är det viktigt att de informeras om problemen. Hur påverkas deras hälsa av transporterna? Hur påverkar transporterna vår miljö? Hur upplever eleverna situationen utanför skolan på morgonen? Genom positiva aktiviteter kan arbetet med eleverna göras på ett roligt sätt: Eleverna kan som en del i skolarbetet undersöka sina skolvägar och dokumentera de problem som finns. Låter man barnen skriva resedagbok över olika transportsätt kan uppgifterna användas till olika praktiska övningar. Exempelvis kan man räkna på minskade utsläpp, sparade pengar och hälsovinst. Uppgifterna i resedagboken kan även användas till att på en karta visa hur långt hela klassens sammanlagda resor skulle kunna nå, för att visa på effekten av många små bidrag. Låt trafikplanerare i kommunen ta del av barnens resedagböcker och idéer, så att barnens erfarenheter blir en del i planeringsprocessen när fysiska åtgärder ska genomföras. Låt barnen mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Uppgifterna kan användas i matteövningar. Elevrådet kan engageras för att undersöka antalet barn som skjutsas med personbil till skolan och också räkna antal cyklar vid skolan. De kan också inventera möjliga platser att släppa av barn en bit ifrån skolan för att sedan diskutera med skolan och kommunen. Anordna temadagar där miljö, trafiksäkerhet och hälsa behandlas.

5 Sida 5 av 6 Genom att bjuda in experter som talar om transporters påverkan ökar medvetenheten samtidigt som det skapar spänning och intresse hos eleverna, vilket ofta leder till diskussioner kring middagsborden. Skolan kan anordna tävlingar bland eleverna. Genom att cykla och gå till skolan får man poäng och kan vinna priser. Arbete med föräldrar Eftersom det är föräldrarna som kör sina barn till skolan är de den viktigaste målgruppen i processen. För att engagera föräldrarna är det viktigt att ta reda på vilket sätt de är villiga att arbeta och hur de ser på problemet. Detta kan göras på olika sätt och bland annat genom att: Rekommendera föräldrar att gå eller cykla med barnen till skolan och inte skjutsa i bil, eller samåka om man måste åka bil. Rekommendationer som skolan ger föräldrar är mycket effektiva. Skapa dialog med föräldrarna om hur man ska arbeta för att få bukt med problemen. Föräldrarna måste uppleva vinster för sig själva och sina barn om de ska ändra sitt beteende. Det är bra att huvudargument är barnens behov av rörelse. Miljö och säkerhet kan tas upp under diskussionen. Engagera föräldrarna på olika vis, exempel genom frågeformulär angående hur barnen tar sig till skolan och vilka upplevda problem som finns. Informationskampanjer mot föräldrar och elever för att öka medvetenheten om vad skjutsandet medför för problem. Hjälp föräldrarna med klasslistor så att de kan hitta andra barn i sitt bostadsområde och starta vandrande skolbuss, vilket innebär att föräldrar till elever i samma område turas om att promenera med sina och andras barn till skolan. Den tidsmässiga belastningen blir liten om man delar på ansvaret. Att barnen promenerar med en förälder skapar, förutom bättre hälsa och miljö, trygghet både för föräldrar och barn. Skolan kan hjälpa till att organisera så att elever från samma områden går i samma skolbuss. Är barnen äldre kan man även organisera cyklande skolbussar. Broschyren Vandrande skolbuss kan beställas genom att skicka ett e-brev till: sakerskolvag@stockholm.se. Vikten av ett brett och långsiktigt arbete Eftersom människors bilbeteende är trögt att förändra är det viktigt att arbeta med en långsiktig strategi. Man kan inte förvänta sig att förändra trafikbeteende på några få år. Uthållig utveckling kräver uthålligt arbete. Intensiva kampanjer kan ge beteendeförändringar på kort sikt, människor får ökad medvetenhet om sina vanor, kan se möjligheter att ändra dem, men efter kampanjen är risken stor att många faller tillbaka i sitt gamla beteende. Nya barn, föräldrar och lärare som kommer till skolan har då inte tagit del av eventuell kampanj. För att nå de mål man önskar behövs ett långsiktigt handlingsprogram för beteendepåverkan på resvanor i allmänhet och skolresor i synnerhet. Det som krävs är: upprepning, kontinuitet och en konsekvent politik. För att få igång ett långsiktigt arbete är det också viktigt med en fortgående dialog som: Gör människor som berörs delaktiga i utvecklingen. Skapar en förtroendefull relation, till skillnad mot enkelriktad information.

6 Sida 6 av 6 Får direkt påverkan på alla som deltar aktivt, en påverkan som är mycket effektivare än den som kan uppnås genom skriftlig information. Skolvägsinventering Vägverket har under flera år arbetat med skolvägsinventering, vilket innebär att man på studerar elevernas gång- och cykelväg till skolan. Fokus har hela tiden varit att eleverna ska kunna ta sig till och från skolan på ett trafiksäkert sätt. Viktigt är då att gång- och cykelvägen är sammanhängande från hemmet till skolan. Under senare år har denna typ av inventering gjorts med hjälp av GIS (Geografiska informationssystem). Under drevs projektet TVISS, Tillgänglighetsvillkor i Svenska städer, ett samarbetsprojekt mellan Chalmers och Vägverket. Gång- och cykelvägar i sex tätorter studerades och undersökningen visade att det enbart var 15 procent av eleverna som hade en tillgänglig skolväg, där de kan ta sig till skolan på ett helt säkert sätt (rapport om projektet finns på under publikationer). För närvarande arbetar Vägverket med att ta fram inventeringskriterier för barns skolvägar utanför tätorterna. Länkar Publikationer Vägverket 2004, Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser, Publikation 2003:37 Vägverket 2004, Mats Reneland, Tillgänglighetsvillkor i Svenska städer, Publikation 2004:5 Publikationerna finns att beställa eller hämta från Vägverkets hemsida,