Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Transkript

1 Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn till deras sjukdom och situation. Med optimal näringstillförsel menar vi: att patienterna ska ha tillgång till mat som de kan/vill äta när och om de vill. Enteral eller parenteral nutrition ges i de fall läkare och patient är överens om att det är det lämpligaste. När det gäller måltidsmiljö så anser vi att alla har olika uppfattning om vad som är en god måltidsmiljö, t.ex välvädrat rum, fint porslin, musik eller tyst, äta ensam eller med andra, skön sittplats m.m. Teammedlemmar Anna Lahti Anna.Lahti@nll.se Anitha Thelin Anitha.Thelin@nll.se Annelie Nilsson AnnelieA.Nilsson@nll.se Eija Lundströmer Eija.Lundstromer@nll.se Bakgrund och problem: Patienter och anhöriga känner frustration/stress inför mat, matsituation och näringsintag. Ibland är patient, anhöriga och personal oeniga om vad som är bäst för patienten. Resurser och alternativ på avdelningen saknas för en variationsrik mathållning. Patienterna tycker att maten ser tråkig och dålig ut och att det finns för få alternativ. Rutiner saknas för insättande/utsättande och utvärdering av TPN. Mål: Mål 1: 80 % av patienterna ska få den mat de vill ha. Mål 2: 80 % av patienterna ska få äta när de vill. Mål 3: 80 % av patienterna ska vara nöjda med sin måltidsmiljö utifrån individuella behov. Mål 4: 100% av patienterna ska få information angående näringsintag med hänsyn till sin situation. Mått: - Andel patienter som är nöjd med sin måltidsmiljö. - Andel patienter som får den mat de vill ha. - Andel patienter som får äta när de vill.

2 Hur gjordes mätningen? Vi har ställt dessa frågor: Är du nöjd med din måltidsmiljö? Tycker du att du får den mat du vill ha? Tycker du att du får äta när du själv vill? I början av projektet kunde de bara svara ja eller nej på dessa frågor och ge kommentarer. Vi upptäckte att det var svårt att visa ett mätbart resultat i diagram med ja och nej frågor. Däremot fick vi värdefulla kommentarer. Därför har vi gjort en egen VAS-sticka 1 (aldrig) 10 (alltid). Patienten ska skatta 7 eller mer för att nå målet. Vi i genombrottsprojektet har mätt en gång i veckan, torsdagar, inne på salen hos patienten med hjälp av VAS-stickan. Vi frågade de patienter som kunde svara. På avdelningen finns plats för 6 palliativa patienter. Målet var att intervjua en gång i veckan. Pga olika omständigheter lyckades det inte alltid. Antalet patienter som har svarat vid de olika mättillfällena har varit mellan 2-6 därför blir det stora variationer i diagrammen. Resultat: Måltidsmiljö Mål: Andelen patienter som har skattat måltidsmiljön > 7 på den 10-gradiga VASskalan v.47 v.49 v.7 v.8 v.9 v.10 v.12 v Mål

3 Får den mat jag vill ha Mål: Andelen patienter som har skattat att de får den mat de vill ha > 7 på den 10- gradiga VAS-skalan v.47 v.49 v.7 v.8 v.9 v.10 v.12 v Mål Får äta när jag själv vill Mål: Andelen patienter som har skattat att de får äta när de själva vill > 7 på den 10-gradiga VAS-skalan v.47 v.49 v.7 v.8 v.9 v.10 v.12 v Mål Kommentarer: Målet var från början 100% men vi hade för högt ställt mål så vi ändrade det till 80%. Vi har så få patienter och dessa är ibland i så sent palliativt skede att de inte gått att intervjua. Med det lilla resultat vi ändå fått kan vi se att detta är positivt. Måltidsmiljön är det vi ser att patienterna är minst nöjda med så den måste vi arbeta vidare med. Vi hade hoppats att målen skulle vara nådda April Mål 1 och 2 har vi enligt mätningarna nått. Mål 3 däremot är inte riktigt nått. En orsak kan vara att de flesta av våra patienter är så dåliga att de hellre sitter illa än att de ödslar energi på att förflytta sig. Mål 4 har vi inte aktivt arbetat med under projekttiden men vår intention är att starta till hösten.

4 Förändringar som har prövats och andra aktiviteter: Aktiviteter: Vi har köpt in nytt porslin och glas samt målat och köpt in fina matbrickor Mellanmålsvagnen är iordningställd och den är uppdukad med bl a chips, korv, choklad, ostkuber, salta kex och godis. En Idelåda är på plats och vi har fått några förslag i den. Den kommer att finnas kvar fortsättningsvis. Vi har informerat på arbetsplatsträffar om hur långt vi har kommit och vad vi gjort hittills, och genombrottsprojektet har nu en egen punkt på arbetsplatsträffarna. Det har resulterat i att våra arbetskamrater i teamet har engagerat sig i projektet. Mall till nutritionsanamnes är gjord ( se bilaga 2) och används på alla nya patienter. Den är uppskattad av de sjuksköterskor som har använt den och ger oss bra information. En kommentar från en patient var att vi inte skulle fråga inläggningsdagen, helst efter några dagar, då man kommer har man t ex smärta eller något annat problem. Vi har gjort en egen VAS-sticka som har börjat användas. Vi har pratat med ansvarig för köket bl a om att kunna få upp alternativ mat att ha i frysen, och olika såser att komplettera med. Vi har även pratat med dem om en egen matvagn för PAVA patienterna. Trots påstötning har vi ej fått respons från köket. Vi har haft en träff med dietisten och fick bl.a. förslag på att göra skillnad på vardag och helg genom att duka olika. Fin duk och ljus Aktiviteten att planera våra matraster på morgonen har inte kommit igång. Vi gjorde ett informationsblad som vi satte upp på ett skåp i avdelningens kök där det stod vilket test som var aktuellt. Våra arbetskamrater tyckte att det var bra för då visste de vad som var på gång Tester: Test 1: Vi har bytt ut landstingets standardbricka mot en ny fin bricka och som används frukost, lunch och middag. Skillnaden var för liten för att patienten skulle upptäcka den. En patient sa dock spontant att standarddukningen inte ser trevlig ut. Test 2: Nu byttes även tallriken ut till en mindre och färggladare. I samband med utvärdering av detta test märkte vi att patienterna upplevde frågorna tröttande och vi kände att nu byter vi ut allt på brickan. Detta utföll positivt och har permanentats. Vid ett tillfälle fick patienten näringsdryckspaketet in till sig och patienten sa Kan jag inte få det i glas istället det är mycket trevligare. Detta tolkar vi som att vi är inne på rätt väg. Flera patienter har sagt att det är bra med små portioner varav en sa att så här ska jag göra hemma. Andra patienter har frågat efter dukning och porslin som vi har använt till patienterna i projektet. Detta tolkar vi som något positivt som kan gagna alla patienter på avdelningen. Test 3: I efterhand har vi ändrat detta till en aktivitet Vi gjorde ett informationsblad som vi satte upp på ett skåp i avdelningens kök där det stod

5 vilket test som var aktuellt. Våra arbetskamrater tyckte att det var bra för då visste de vad som var på gång Test 4: Vi gjorde en mellanmålsvagn som efter positiv respons av patienterna blev kvar permanent. En patient blev jätteglad att se den uppdukade vagnen men tog inget. Nästa dag ville han ha in den igen men avstod även då från att ta något. Synintrycket upplevdes av patienten som positivt. En annan patient smakade gärna av de olika alternativen. Test 5: Att patienten ska sitta så bra som möjligt vid måltiden. Patienten har ej velat flytta på sig trots förslag från oss personal, vad kan vara orsaken? (Vi har tolkat det som att det är för stor ansträngning att förflytta sig.) Test 6: Vi frågar patienten i god tid före ordinarie måltidstid när de vill äta sin mat. Om patienten vill äta senare vänds matbrickan i matvagnen så att den inte blir uppvärmd. Det är svårt att få detta test att komma igång till fullo pga att situationen för varje patient är så olika. Detta test är inte avslutat. Vi funderar på att istället ha en egen matvagn för PAVApatienterna där maten värms upp när patienten vill äta. Upphov till detta test var patientkommentarer som t ex : Man rättar sig efter tiderna här, är ibland inte hungrig. Blir serverad, blir inte tillfrågad om att äta Ibland missar personalen att fråga Kommentarer: Skriftliga rutiner saknas för insättande/utsättande och utvärdering av TPN. Eija Lundströmer tänker skriva ett PM angående detta där det ska stå rekommendationer angående TPN. Eija tycker dock efter att hon läst in sig på området att hon ännu inte har tillräckligt bra med fakta/underlag för att kunna skriva ett PM. Hon vill fördjupa sig ännu mer inom området ex kontakt med andra palliativa enheter i landet. Att arbeta med Genombrott: Fördelar: Då man testar en sak i taget så är det lättare att se vad som egentligen har gett en förändring. Metoden är logisk när man väl har förstått den och den är patientfokuserad Det är givande att träffa andra team på lärandeseminarier och utbyta erfarenheter. Det är bra att alla personalkategorier är med i vår grupp. (usk. Ssk. och läk) Nackdelar: Eftersom man bara arbetar i små steg blir det många frågetillfällen, detta har varit ansträngande för våra palliativa patienter. Det tar tid innan man har kommit in i metoden. Ibland är det svårt att få med arbetskamraterna i detta arbetssätt. Mest givande: Att våra tankar har bekräftats av patienterna. Svårast: Det har varit svårt att ta sig tid att arbeta med projektet, trots att vår enhetschef har varit mycket positiv och stöttat oss. Vårdtyngden har periodvis varit så hög att vårt projekt har legat nere.

6 Lärdomar: Förändringsarbete tar tid. Det är viktigt med bra rutiner så att alla vet vad och hur de ska göra. Metoden skapar tankar kring nya förbättringsområden i vår verksamhet. Värdefulla kommentarer har vi fått från våra patienter som t ex Det finns inte den mat jag vill ha, beror på mig hur jag mår. I stort sett får jag den mat jag vill ha, ibland missar köket, har önskekost. Ibland får jag gissa vad det är för mat.