Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Nyckeltal för verksamhet, F-3 Färingtofta Fklass: 10 barn; 0,85 pedagog;8,50 lärare/100elever; personaltäthet: 11,76 Antal elever åk 1-3: 26 Antal lärare: 2,10 Lärartäthet/100 elever: 8,08 Personaltäthet*(antal elever/vuxen):9,45 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Ljungbyheds rektorsområdes kvalitetsarbete för läsåret har haft betyg och bedömning samt trygghet och trivsel som huvudsakliga inriktningar. Arbetslagsledarna och skolledning har gemensamt haft ansvar för att insatser inom områdena såsom utbildningsprocess, föreläsningar, pedagogiskt arbete samt diskussioner i arbetslag och F-9 grupper inom området. Arbetslagsledarna sammanställer utvärderingar inom dessa områden och dokumenterar löpande under året. Ämnesvisa resultatsammanställningar görs per klass i år 1-6 varje terminsslut. Denna går elevvårdsteamet igenom och sedan följs den upp i arbetslagen. Varje mentor lämnar in en sammanställning av elevernas IUP mål och behov efter utförda utvecklingssamtal. Dialog kring IUP målens kvalitet har förts i ledningsgruppen. Respektive ämneslärare och specialpedagog följer upp och analyserar resultaten i de nationella proven. Respektive arbetslag följer upp helheten i sina resultat och dessa presenteras sedan på studiedagarna i juni för hela skolan och följs upp inför ny målsättning för verksamheten i augusti. Sedan våren 2010 har vi Qualis som kvalitetsredskap där elever, föräldrar och lärare är delaktiga. Detta läsår har samtliga verksamheter i Ljungbyheds rektorsområde genomfört en självgranskning inom 11 kvalitetsområden med stöd av enkäter, självvärderingar och ett batteri av Hur-frågor. Självgranskningen har sammanställts av ledningsgruppen och kommer att ligga till grund för nästa läsårs arbetsplan. Nationella prov Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever ma sv eng År

2 nationella prov och betyg Matematik: Två elever som ej nådde upp till kravnivån på ett delprov har arbetet med det området och visat genom ett omprov att de nu når kravnivån. Svenska: På klassnivå visar resultaten på att extra fokus behöver läggas på läsförståelse. Likabehandlingsplan Likabehandlingsgruppens arbetsprocess har under detta läsåret fungerat väl tillföljd av att gruppmedlemmarna varit insatta i hur det skulle/ kunde genomföras. Det har tagit två år att få denna i fas. Detta visar på vikten kontinuitet vad gäller arbetsgrupper där kunskap annars går förlorad. Qualis har tagit upp en stor del av våra diskussioner. Likabehandlingsgruppen har varit delaktiga och tyckt till om Qualis utformning. Det har under året blivit tydligt att det är viktigt att det avsätts tid för att kunna arbeta med Likabehandlingsplanen på arbetslagsmötena och att detta arbete prioriteras av ledningsgruppen och pedagogerna. Görs detta fungerar arbetsprocessen och utvecklingsarbetet med Likabehandling på ett tillfredställande sätt. Likabehandlingsgruppen har under året tagit fram en handlingsplan för implementering av likabehandlingsplanen samt ett kvalitetssäkringsverktyg. Föreläsningarna och värdegrundsdagen med Britt Andersson har varit var ett mycket bra värdegrunds och visions arbete som vi på sikt ser som givande för alla i verksamheten och speciellt i fråga om likabehandling. Vi har diskuterat litteratur och delat med oss till varandra samt fått många bra förslag på ny litteratur som berör ämnet likabehandling i någon form, som vi kunnat sprida ut i verksamheten både till förskola och skola. Föreläsningsserien med Birgitta Andersson har varit intressant och mycket lärorik, dock anser några att föreläsningarna hade gett ännu mer i en intim föreläsningssal där det hade varit möjligt att ha den dialog som vi menar att Birgitta Anderssons föreläsningar var anpassade till. Specialpedagog Birgitta Anderssons handledning på Ljungbyhedsskolan har varit uppskattad och hjälpt pedagogerna i det dagliga arbetet och i en förlängning gett ringar på vattnet i fråga om likabehandling. Vi är eniga om att det varit bra att Likabehandlingsplanen funnits tillgängligt på skolans hemsida. Vi kommer även fortsättningsvis att lägga ut samtliga likabehandlingsplaner på hemsidan. Skolans hemsida behöver dock uppdateras samt snyggas till för att bli mer synlig för föräldrar, elever och andra intresserade. Likabehandlingsgruppen hade en plan på ett genusprojekt under vt11 som ställdes in till följd att skolan hade flera andra projekt. Vi bedömde att projektet inte skulle ge den effekt som önskades om det pressades in bland för mycket annat. Detta kommer istället att genomföras under ht12. 2

3 Barn i behov av särskilt stöd Alla barn uppmärksammas och bemöts utifrån sina specifika behov. Skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Alla elever ska få det stöd som behövs för att nå målen enligt läroplanen. Vi stödjer de utsatta barnen genom värdegrundsarbete i samråd med pedagogerna för att skapa en trygg lärandemiljö. Specialpedagogerna följer kontinuerligt nya forskningsrön och dels för in ett gott förebyggande arbete, dels föreslår/ger fortbildning inom olika områden. Kontinuerligt sker fortbildning och vägledning av pedagoger, till viss del även assistenter och resurspersoner. Handlingsplaner för assistenter har utarbetats. Kontinuerlig handledning har utvecklat arbetet. För föräldrar ges tillfällen till rådgivning. Implementering av språk- och läsplanen sker successivt, med ytterligare utveckling av metodik såsom tex Trageton. En satsning på ordavkodningsträning har förts in för elever med avkodningsproblematik/långsamhet Bravkod där pedagoger på alla stadier har utbildats. En redovisningsmall för samtliga elever inom ordavkodning har implementerats och i samband med detta har vi belyst vikten av att ständigt hålla igång och utveckla läshastigheten. En dyslexihandlingsplan har utarbetats och arbetet med kompensatoriska hjälpmedel som en del i undervisningen fortsätter. Två dokumentkameror har inköpts i maj 11 i syfte att ytterligare stärka det läsförberedande arbetet i F-klass. Arbetet med en screeningplan avseende matematik har startats upp för åk 1-9. Kontinuerliga möten med skolans elevteam, vid behov samråd/möte med kommunpsykolog, kontakt med extern Barn- och ungdomspsykiatri och socialförvaltningen. För elever med annat modersmål än svenska har en SvA-tjänst upprättats. Ett gränsöverskridande arbete mellan specialpedagog och SvA-pedagog har påbörjats. Ett arbete med årskursvis mentorslärarträffar på högstadiet har utvecklats i syfte att öka samarbetet kring elever i svårigheter på pedagognivå. Genom tidiga upptäckter och insatser, ett förtätat samarbete kring elever i svårigheter, riktade insatser på olika nivåer samt ett långsiktigt förändringsarbete skapas förutsättningar för även dessa elever att nå målen. Antalet barn med åtgärdsprogram och riktade insatser har ökat. En orsak till detta är att fler barn i svårigheter upptäcks genom vår väl fungerande screeningplan. Åtgärder för utveckling Vidareutveckla vårt förebyggande arbete. Förfina våra screeningmetoder. Implementering av språk- och läsplan, dyslexiplan och färdigställande av matematikscreeningplan. Utveckla stödet i engelska för dyslektiker. Utveckling av fördjupningsanalys kring elever med komplex problematik inom elevteamet. Vidareutveckling av samarbetet med SvA-pedagog. 3

4 Grundskola Qualisområde: Trygghet och trivsel Skapa arbetsro och trygghet för alla elever på skolan. Det har alltid funnits personal ute på rasterna. Under höstterminen hade vi fasta platser i bussarna. I vårt arbete med arbetsro har vi i åk 1 införskaffat skärmar, bänkar, hörselskydd. Personal har fått rådgivning av områdets specialpedagog samt av Birgitta Andersson, extern specialpedagog. Vi har haft upprepade elevmöten med vårdnadshavare. I klassråd och elevråd har vi diskuterat arbetsro och följt upp elevernas förslag. Vi har arbetat med ett språkprojekt för att förbättra elevernas språk. I Qualis självvärdering ser vi att vi ligger på steg 1. Vi ser att vi behöver arbeta vidare med området arbetsro. Enligt Qualis-enkäten känner sig flertalet av eleverna trygga. Även föräldraenkäten bekräftar detta. Barnen känner sig trygga eftersom kontinuiteten är stor bland personalen. Vi har struktur och rutiner som gäller för hela skolan. All personal känner alla elever och är konsekventa. Personalen har en bra kommunikation. Vi samarbetar kring konflikter bland barnen. Bristen på arbetsro beror till stor del på specifika elevkonstellationer. Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta med fasta platser på bussarna till hösten där för att denna insats har fungerat väl under läsåret. Vi startar terminen med arbetsro som tema. Åk 3 ska få bänkar. Tydligare struktur och regler i matsalen med bl a fasta platser även för de större barnen. et för hösten är att åk 3 får mer egen undervisningstid än vad de haft tidigare. Qualisområde: Kunskaper och färdigheter Eleverna utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Kriterier: År F-3 eleven kan sätta ord på vad han/hon tycker om sin arbetsprestation och resultat. Vi har haft måldialoger inför och efter nya arbetsområden. Vi har genomfört självvärderingsövningar som vi har kommit överens om i området. God läsutveckling där barnen har varit med och fyllt i utvecklingsrutorna. Självvärderingar i svenska och matte inför de nationella proven. I Qualis självvärdering ser vi att vi ligger på steg 3. Vi ser här att vi behöver arbeta vidare med att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Eleverna har svårt för att bedöma och reflektera över sin egen förmåga i relation till sig själv. De vill gärna jämföra sig med andra. Då vi ser att eleverna gärna jämför sig med varandra, behöver vi arbeta mer med att få eleverna uppmärksammade på att se sin egen utveckling. 4

5 Åtgärder för utveckling Skapa mer egentid med varje barn. Vi kommer under läsåret 2011/2012 starta upp ett arbete med IUP pärm, en pärm som varje elev har för att kunna sätta in arbete som visar på utveckling. Förhoppningen är att genom att målmedvetet arbeta in ett system med denna pärm skapar vi även egentid med varje elev. Utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Nationella prov: Resultaten är bättre än tidigare år för alla stadier. Dock ser vi att matematikresultaten ligger lägre än övriga resultat. Under läsåret 2011/2012 kommer vi att satsa på praktisk matematik för alla elever. Trygghet och trivsel: Vi ser att våra insatser ger resultat! Den del vi har kvar att arbeta med återfinns inom området arbetsro. Vår interna Qualisgranskning stödjer detta. Betyg och bedömning: Vi ser att vi kommit en bra bit på vägen när det gäller elevernas förmåga till självvärdering. Under vårterminen har förslag framtagits till en IUP-pärm. Till höstterminen 2011 kommer alla elever få en IUP-pärm där LPP, bedömningar mm löpande sätts in. Vi tror att det blir lättare för eleverna att få en överblick över sin utveckling genom denna pärm. Till höstterminen får vi ny läroplan, Lgr-11. Vi väljer att behålla vårt kvalitetsområde kunskaper och färdigheter med inriktning på elevernas bedömningsförmåga för att väva in eleverna i implementeringen av Lgr-11. Intern Qualisgranskning: I vår interna Qualisgranskning ser vi att vi dessutom behöver arbeta vidare inom arbetsområdena Image och Kommunikation. I granskningen märks bland annat att personalen inte upplever att vi har tillräckliga rutiner gällande kommunikation vid inträffade händelser och uppkomna behov. 5