Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk % Åk % Åk % Matematik Åk % Åk % Engelska Åk % SO Åk % NO Åk % Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla ämnesprov Procent Åk % Åk % Åk % Betyg minst godkänd i alla ämnen Antal elever Nått målen Procent Årskurs % Årskurs % Årskurs % Årskurs % Generellt om resultaten för de nationella proven: För årskurs tre har vi en sammanställning på varje delprov för sig. Där finns elever som har missat något delprov men som ändå har klarat provet som helhet vad gäller de olika förmågorna. En förmåga, som t ex problemlösningsförmåga, testas ju inte bara i ett delprov, utan i flera. Därför kan eleven sammantaget uppnå kravnivån för en förmåga trots att den missat ett delprov. För årskurs tre

2 ligger därför resultatet väldigt lågt eftersom det inte visar om de har klarat provet som helhet eller inte. I årskurs 6 och 9 sammanställer man resultat från delprov i svenska och engelska. I matematik, SO och NO sammanställs aldrig något sådant resultat. Där sammanställer man provet som helhet. Jämför man resultatet för svenskan och engelskan med de tre andra ämnena kan man se att de ligger lägre på grund av detta. I årskurs 9 är det t ex tre av sex elever som missat ett delprov som ändå klarar provet som helhet. I årskurs 9 är procentsatsen för dem som klarat provet i svenska 91%, i engelska är resultatet 97%. Resultaten av de nationella proven Vi har i rektorsområdet gjort en utvärdering av de nationella proven i tvärgrupper 1-9. Vi har jobbat med två frågeställningar. Den första har handlat om att få en samsyn på vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena i de olika årskurserna. Den andra har handlat om att hitta mönster i våra elevers resultat. Finns det några områden/kunskapskrav vi behöver jobba mer med för att eleverna ska nå högre resultat? Hur kan vi göra det? Slutsatserna från utvärderingarna har alla lärare och arbetslag till sitt förfogande i planeringen av nästa läsårs arbete. Vi har för avsikt att kontinuerligt i dialog med arbetslagsledarna och arbetslagen följa upp och utvärdera hur arbetet går. På så sätt kommer vi att lära oss mer om hur vi behöver bedriva vår undervisning för att våra elever ska få högre resultat. Matematik De områden som visade de svagaste prestationerna var matematiska resonemang och kommunikation. Problemlösning i flera steg, ofta med mycket text, är också en svårighet. Detta är några områden som vi kommer att behöva jobba vidare med. En slutsats var också att det inte räcker att jobba med matteböckerna om eleverna ska nå de högre betygsnivåerna. Matematiska resonemang om rika problem behöver föras i större utsträckning i klasserna. Svenska I åk 3 var det framför allt stavningen och skrivningen som visade lägre resultat Eleverna behöver träna på att skriva olika sorters texter, bl a faktatexter med ämnesspecifika ord. I åk 6 klarar en klar majoritet av eleverna de nationella proven med ett betygssteg som är högre än E. I åk 9 är det framförallt läsförståelsen som brister. Engelska I de lägre årskurserna är det läsförståelsen som ligger lägre. Den behöver vi jobba vidare med. På högstadiet märker vi en brist vad gäller synonymer, men även läsförståelsen. Framför allt sådana frågor där svaren inte står direkt i texten. SO Sammanfattningsvis kan man säga att många har grunden men har svårt att utveckla mer komplexa resonemang. Vår viktigaste utveckling framåt är att få eleverna att nå ännu högre, med andra ord träna dem i att reflektera, analysera, diskutera och dra slutsatser. Vi ser att många elever kan utveckla sina tankar muntligt men stannar ofta i sitt skriftliga resonemang på ett väldigt tidigt stadium. En slutsats av detta är att eleverna behöver träna sin förmåga att utrycka sina tankar skriftligt, redan på ett tidigt stadium. NO Även här behöver eleverna utveckla sin förmåga att reflektera, analysera och dra slutsatser men vi kan också se att de behöver utöka sitt kunnande om det naturvetenskapliga arbetssättet. Nämligen

3 utformning, genomförande och analys av laborationer. Här är det också viktigt att på ett relevant sätt kunna redovisa sina resultat. Betygsanalys Med ett litet underlag, som på vår enhet, varierar resultaten relativt mycket mellan årskurserna. Detta beror på att varje individ ger ett större utslag procentuellt på en liten enhet. Antalet elever med särskilda behov varierar mellan årskurserna, vilket också kan ses i betygsresultaten. VT 2014 kan vi se att årskurs 6 och 8 ligger lägre i sina resultat än årskurs 7 och 9. Att årskurs 9 ligger så högt är väldigt glädjande. Ett stort arbete har lagts ner för att tillgodose allas behov och om vi jämför resultaten med höstterminens resultat, ser vi en klar förbättring. Jämför vi meritpoäng med förra vårterminen ligger vi också högre. Meritpoängen i genomsnitt låg i år på jämfört med förra årets 199,19. Om vi tittar på våra niors betyg kan vi se att det i NO-ämnena och matematiken är många elever som inte når de högre betygsnivåerna. Detta är något som vi behöver jobba vidare med. Överlag kan vi säga att andelen A inte är så stor som vi skulle önska. Att få fler elever att nå de högre betygskriterierna kommer att bli en utmaning för oss. Under läsåret som gått har vi fortsatt att samarbeta med My University i en utveckling av det projekt som kallades för STEPS. Under läsåret har vi rektorer fått gå en handledning i processutveckling. Det gemensamma målet för rektorsområdet har varit att öka elevernas resultat. Utefter det har vi tillsammans diskuterat och tittat på vilka faktorer som leder till högre resultat. Samt ställt oss frågan vilka drivkrafter hos eleverna som genererar höga resultat. Framgångsrika skolor har, enligt Hattie, någon form av helhetsidé eller vision. I skolverkets rapport om framgångsrika skolor kan man se att framgångsfaktorer bl a är höga förväntningar, ett inkluderande perspektiv, kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Även Timperley lyfter fram lärarnas lärande som en framgångsfaktor, precis som Essa Academy i Storbritannien också är ett exempel på. Med utgångspunkt i dessa framgångsfaktorer har vi i rektorsområdet startat upp följande arbete: Vision Vi har jobbat fram en gemensam vision F-9, inklusive fritids. I läroplanens första del har vi tagit fram ord som vi vill sak känneteckna elever som slutar årskurs nio hos oss. Orden har fått bli grundstenarna i vår vision: Vi vill i vårt arbete aktivt och medvetet jobba för att elever som lämnar vår skola: Har självförtroende och tilltro till sin egen förmåga. Har bibehållit samt utvecklat sin nyfikenhet och sitt engagemang. Visar respekt och har empati för andra människor. Varje arbetslag har utefter visionen formulerat en strategi för nästa läsår. Strategin innehåller beskrivningar av elevernas lärmiljö. Vad behöver de vara med om, uppleva, bemötas av för att nå målen? Vilka möjligheter ger vår IKT-satsning? Strategin innehåller också en beskrivning av vad som behöver karakterisera arbetssätten för att eleverna ska få dessa upplevelser samt en vision om vilka resultat eleverna ska nå. Vilka kunskaper, förmågor, erfarenheter ska de få under läsåret? I arbetslagen på Hamburgsundskolan ingår både lärare och fritidspersonal för årskurserna F-3. I Fjällbacka och Rabbalshede har man ett nära samarbete mellan skola och fritids.

4 Kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete Vi har skapat en organisation som gör det möjligt för lärarna att lära tillsammans. Här har ju kommunen redan kommit lång med lärsamtal som just nu är kopplade till IKT-satsningen. I rektorsområdet har vi dessutom strukturerat om arbetslagen för att de ska kunna fungera som operativa enheter samt lärande enheter. Arbetslagen kommer under kommande läsår att jobba utifrån vision och strategi med sin elevgrupp. Ett arbetslag jobbar med sina elever i så stor utsträckning som möjligt. Detta för att elevernas processer skall bli så tydliga för lärarna som möjligt. I arbetslagen behöver man kontinuerligt ställa sig frågor kopplade till vision och strategi. Blir våra elever mer och mer nyfikna och engagerade? Varför? Varför inte? Hur kan vi göra annorlunda för att få eleverna mer nyfikna? Utvecklar eleverna de kunskaper och förmågor vi ville? Varför? Varför inte? Hur kan vi jobba vidare med detta? Detta blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet i samarbete mellan rektor, arbetslagsledare och arbetslag. Inkluderande arbetssätt Vår lokala elevhälsa blir en viktig pusselbit här. En väl fungerande elevhälsa bidrar till högre närvaro och bättre resultat hos eleverna. De främjar en tryggare lärmiljö i klassrummet samt ger redskap som ökar integreringen i klassen. I-padanvändningen ger också i mycket stor utsträckning möjlighet till att arbeta inkluderande. Vi håller hela tiden, i samarbete både med den lokala elevhälsan samt elevhälsan kommunalt, på att lära oss mer om vilka möjligheter vi har. Här har vi också Unikum som ett verktyg för alla. Här kan både elever och föräldrar bli ännu mer delaktiga i de lärprocesser som är igång. Höga förväntningar Vi vill att fler elever ska nå de högre betygen. För att de ska göra det behöver vi jobba vidare med frågeställningar som: Vilka förväntningar har vi på eleverna? Vad tror vi att de kan? På vilket sätt gör vi det möjligt för eleverna att nå de högre betygsnivåerna? Frågor som kommer att behöva vara aktuella i både arbetslag och ämneslag. Elevers trygghet och trivsel Elevenkät - grundskolan år 3 till 9 Antal Snittvärde Jag känner mig trygg i skolan 5,3 Jag trivs i skolan 4,8 Trygghet Vi kan se att vi ligger högt vad gäller elevernas trygghet i skolan. Vi har ingen elev som angett en 1:a eller 2:a. Få har angett en 3:a medan de flesta ligger på 4,5, eller 6. Siffrorna för trygghet ligger på ungefär samma nivå som förra gången, möjligtvis lite över, vilket vi ser som positivt. Vi upplever också att det har varit väldigt lugnt på skolorna under läsåret. Trygghetsråden på skolorna jobbar kontinuerligt med frågor om trygghet och trivsel. Vi följer upp vår likabehandlingsplan enligt SKA-verktyget. På alla skolorna och i rektorsområdet som helhet försöker vi hitta former för aktiviteter där elever samarbetar i tvärgrupper F-9. I Hamburgsund finns t ex Hamburgödagen. I Fjällbacka och Rabbalshede arbetar med teman i grupper från F-5. En medveten strategi för att öka trygghet och sammanhållning.

5 Trivsel Vi kan se att vi ligger lägre vad gäller trivsel i skolan, både jämfört med känslan av trygghet och med föregående års resultat. Detta är något som vi måste jobba vidare med, framför allt i de högre årskurserna, där resultatet är sämre än vad de är i de lägre årskurserna. Vi fortsätter att jobba med att öka tryggheten genom vårt arbete med trygghetsråden, genom att kontinuerligt kartlägga områden som känns otrygga och genom att se över vårt system för rastverksamhet. Ett projekt inom skapande skola kommer att jobba med skolgårdens miljö på Hamburgsundskolan. Arbetet med tydliga rutiner och värdegrundsfrågor fortsätter också. Vi kommer också fortsättningsvis att ha tillgång till en socialpedagog som framför allt är kopplad till de högre årskurserna, men som vid behov även hjälper till nedåt i åldrarna. På så sätt kan vi kontinuerligt jobba med olika grupper och individer för att förhindra och förebygga men också reda ut saker som hänt. Handledning för pedagoger är också något socialpedagogen jobbat med och kommer att fortsätta att jobba med. Socialpedagogen är kopplad till trygghetsrådets arbete. Vi har sett att detta har gett ett mycket gott resultat och tror att det kommer att göra så även framöver. För att öka elevernas trivsel i skolan behöver vi jobba vidare med elevernas möjligheter att vara mer medskapande. Vi behöver enligt arbetet med vår vision se över lärmiljöer, arbetssätt och delaktighet. Något arbetslagen kommer att jobba med under kommande läsår. Införandet av I-pads i de högre åldrarna kan också ge resultat eftersom de kan leda till arbetssätt som i större utsträckning knyter an till elevernas vardag. Föräldrars bedömning av verksamheten Föräldraenkät - Grundskolan år 2, 5 och 8 Antal 73 Som helhet nöjd med verksamheten 4,2 Värdet det här året är lägre än förra gången. Vad det beror på är svårt att säga. Svarsfrekvensen är inte så hög. Vi behöver bli bättre på att se till att få in svaren på enkäterna. I Fjällbacka var svarsfrekvensen t ex låg och där upplever vi att vi har många föräldrar som är nöjda med barnens skola. Att vi beslutat att lägga ner soaré-arbetet kan vara en anledning till att resultatet är lägre i Hamburgsund. Det högsta resultatet får Rabbalshede, där är också föräldraföreningen väldigt aktiv. Vi upplever att vi har ett gott samarbete mellan föräldrar och skola i alla de möten som sker mellan personal och föräldrar i den löpande verksamheten, i t ex samrådsmöten och utvecklingssamtal. Vi kommer att fortsätta med vårt arbete med att ge föräldrarna möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av sina barns kunskapsutveckling med hjälp av Unikum. Vi kommer också att fortsätta arbetet med föräldraråden i Hamburgsund och Fjällbacka och föräldraföreningen i Rabbalshede. Vi planerar också att under föräldramöten koppla till aktuella frågor. T ex läs- och skrivutvecklingen, spel som eleverna spelar, visionsarbete mm. Ulrika Larsson Sven-Eric Ohlsson