Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015

2 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande behandling såg vi att det är viktigt att personalen inte får vara koncentrerad till Frallan under elevernas rasttider, utan att korridorerna är viktiga att ha under uppsikt. Vidare måste vi fortsätta förtydligandet av skolans planer och aktivt arbeta med dem. Samt fortsätta arbetet för likvärdighet gällande kompisstödjarorganisationen. Elevernas meritvärde var återigen högre än föregående år. Dock var betygspoängen för pojkarna låga i förhållande till riket. Skolan blir bättre och bättre på att möta elever i svårigheter, men det är för få elever som når de högre betygsstegen. Vi frågar oss hur vi ökar elevernas motivation, lust att lära, egna ansvar med utgångspunkt i våra lärmiljöer och hur möter vi pojkarnas lägre resultat? Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån analys av verksamhetens resultat läsåret 2013/2014 Att varje elev efter förmåga ska prestera på sin högsta nivå. Att varierar lärmiljön utifrån undervisningsformer och redovisningsformer för att öka elevernas motivation och ansvar för sina studier. Att vidareutveckla IKT-verktyg för att bredda undervisningen kopplat till läroplanens mål. Öka likvärdigheten i undervisningen genom ökat samarbete inom ämneslag, mellan ämneslag och ur ett kommunövergripande perspektiv. Tydligare arbete med diskrimineringsgrunderna som utgår från skolans nya Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Öka tryggheten i korridorerna genom ökad vuxennärvaro. Tillse att samtliga elever känner till skolans likabehandlingsplan. Behålla och öka likvärdigheten gällande Friendsarbetet. Kurator in som en förstärkning. Att öka andelen elever som upplever trygghet på skolan. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Skolans arbete utgår främst från kapitel 1 och 2 i Lgr 11. Men vi väver även in mål från kursplanerna i de olika ämnena. Självklart även Skollagen; kap. 3 Barns och elevers utveckling mot målen, extra anpassningar och särskilt stöd Kap 5 visar på vikten av trygghet och studiero Kap.6 Åtgärder mot kränkande behandling Målet för utvecklingsarbetet Skolans övergripande mål har varit att höja måluppfyllelsen och se hur man riggar lärmiljöerna, undervisningen och redovisningsmetoder så att både flickor och pojkar gynnas. Samt öka elevernas motivation och känslan av ansvar för sina studier och egen utveckling.

3 3(7) Att öka andelen elever som känner sig trygga i skolan, både i klassrummen och i korridorerna. Vi vill jobba vidare med Friendsmaterialet, synliggöra och arbeta med skolans Plan mot kränkande behandling och diskriminering, så att samtliga elever känner till vad som står i den och vad vi på skolan jobbar för. Öka likvärdigheten i undervisningen för att säkerställa att alla elever som går på Guldkroksskolan får samma möjligheter att utvecklas. Resultat - Konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Utifrån verksamhetens primära mål att höja måluppfyllelsen och förstå vad det är som gör att skillnaderna mellan pojkar och flickors meritvärde skiljer sig så stort, har vi jobbat både i arbetslagen och i ämneslagen men också haft diskussioner under personalkonferenser och lyft problematiken under föräldramöten. Vad är det som gör att pojkarna nöjer sig med att uppnå lägsta kunskapskrav och då underpresterar? Bara av att lyfta upp dilemmat till diskussion i olika forum har vi sett en förståelse och attityd förändring hos pedagoger, elever och föräldrar. Ett arbetslag har valt att på grupp och individnivå jobba med ett systematiskt relationsarbete med stort fokus på coachande samtal. Att motivera eleverna och ge positiv uppmärksamhet har bidragit till att vi fått elever att växa och utvecklas. Vi upplever att dessa samtal har bidragit till att eleverna uppnått kunskapskraven i hög utsträckning. En stor anledning är att vi i samtalen också tydliggör mål och syfte och eleverna är med och följer sin egen skolgång. När det gäller arbetet med att öka andelen elever som känner sig trygga i skolan har vi jobbat mycket med attityder, respekt och positivt arbetsklimat. Målinriktat arbetat med en gemensam struktur för att få bort kränkande ord och beteende som skapar oro i klassrum och korridorer. Alla ska konsekvent och i alla lägen alltid säga till när man hör kränkande ord. På organisationsnivå har vi schemalagt personalen så de är mer ute i Frallan och korridorerna under raster. Varje vecka samtalar man i kollegiet om eventuella händelser och följer noga utvecklingen framåt. Ett annat arbetslag har genomfört ett antal elevintervjuer för att se hur elever tänker kring sin egen utveckling för att nå längre. Utifrån intervjuerna ville man också hitta gemensamma strukturer och mönster som gör att pedagogerna ytterligare kan utveckla undervisningen för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. Resultatet av intervjuerna har inneburit att man har ett gemensamt tänk kring hur man lägger upp lektionerna. Man inleder lektionerna på ett strukturerat sätt genom att skriva upp starttid och sluttid på tavlan samt dagordning med vad lektionen ska innehålla. Man presenterar en planering eller en matris inför varje arbetsområde där det tydligt framgår vad eleverna ska jobba med och vad målen är och vad som kommer att bedömas. Man har också begränsat genomgångar och tänkt på att varva prat med görande i en lagom mix, så att lektionerna får en variation och eleverna orkar hålla fokus. Utifrån detta har vi sett en positiv förändring hos eleverna och att de förstår att eget ansvar påverkar resultaten. Även acceptansen gentemot varandra har förbättrats och eleverna ser varandra mer. Att öka likvärdigheten i undervisningen och säkerställa att alla elever som går på Guldkroksskolan får samma möjligheter att utvecklas är ett arbete vi främst jobbat med i ämneslagen. Ämneslagen har organisatoriskt fått större prioritet genom längre konferenstid. Pedagogerna har arbetat fram gemensamma planeringar och matriser. Ett pilotprojekt har under läsåret handlat om att i matematiken åk

4 9 jobba i elevgrupper utifrån vart eleverna befinner sig i sin utveckling. Grupperna indelades utifrån inrådan av pedagog och hur eleverna själva valde och ville jobba. I den enkät eleverna svarade på framgår att 8 av 10 tyckte att det varit ett bra sätt att arbeta utifrån och många elever nådde ett eller flera steg i betygsskalan. 4(7) Lärdomar Vi bör ha förväntningar på eleverna och tro på att de vill och kan göra sitt bästa. Ta tid för samtal med eleverna så de känner sig delaktiga i sin egen utveckling och blir medvetna om nästa steg. Eleverna har oftast stor kunskap om hur de själva lär sig bäst och vill lyckas. Viktigt att alla undervisande lärare i respektive klass jobbar på samma sätt och att man är noga med att kommunicera regler, riktlinjer och strukturer som gäller. Detta för att undvika missförstånd och ett måste för att faktiskt kunna lyckas och göra det allra bästa i varje situation. Andra lärdomar som gjorts är vikten av att som pedagog vara ledare i klassrummet. Viktigt att strukturera undervisning, bryta ned det stora till mindre, greppbara, utvärderingsbara lektionsmål. Även otroligt viktigt att hela tiden återkoppla undervisningen till föregående lektion, till kunskapskraven och till elevernas prestation. Det finns ett stort behov hos elevgrupper att arbete med förhållningssätt, respekt och fokus eftersom gruppens klimat påverkar lärandet i hög utsträckning. Vår erfarenhet är att om man är konsekvent och tydlig hela vägen igenom, vad det än gäller, så blir det lugnare och bättre för alla berörda eftersom alla vet vad som gäller. Det är något vi anser vi kan bli bättre på. Vi uppmärksammar att vi missar de elever som är tysta och gör sitt jobb utan att pocka på uppmärksamheten. Alla elever behöver bli sedda och vi behöver bli medvetna om hur vi fördelar vår elevtid under lektion. Många har utvecklat olika strategier för hur man arbetar med sina utvecklingsområden och gjort så med framgång. Men det vi kan utveckla framåt är att ge varandra råd och stöd och tydligare öppna upp för samarbetet och erfarenhetsutbyte, ett kollegialt lärande. Saknas verktyg och tydliga instruktioner kring vad vi som vuxna på skolan ska göra om kränkningar fortgår, om elev stör studieron och vägrar avvika från klassrummet. Vi behöver större kunskap om följder och konsekvenser då elev bryter mot gällande normer och regler. Vetenskapliga perspektiv Arbetslag 1 Utmanande undervisning i klassrummet, John Nottinghams bok. De har också diskuterat Statistiskt respektive dynamiskt tankesätt (Carol Dweck) och hur detta kan påverka våra elevers prestationer samt hur vi kan förhålla oss till detta. Inte ett vetenskapligt perspektiv, men i jobbet med respekt, fokus och studiero har man utgått från Friendsmaterialet samt SWOT. SWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn.

5 5(7) Arbetslag 2 Lyhörda lärare - professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Annelie Frelin Samtal i skolan. Petter Iwarsson Arbetslag 3 Ulrika Aspeflo - forskning kring inkludering/exkludering Forskning för klassrummet Den autentiska läraren. Elevernas delaktighet i arbetet Allt jobb i arbetet med respekt, fokus och studiero har hela tiden involverat eleverna och byggt på deras medverkan då de satt upp både personliga och grupprelaterade mål samt diskuterat konsekvenser mm. När det gäller elevers prestation har det genomförts intervjuer med elever och därefter har man utgått från det som framkom vid dessa diskussioner samt för att lägga upp det fortsatta arbetet. Alla klasser har klassråd varje vecka där man bland annat diskuterar läget i klassen, men också pratar om verksamheten och organisationsfrågor. Många av frågorna tas vidare till Elevrådet som träffas en gång/månad. Åk 7 har också varje vecka en Teamtid där man jobbar med att lära-känna varandra. Friends har genomför enkäter där eleverna fått utvärdera klimatet på skolan. Utifrån detta har man sedan arbetat vidare i respektive klasser, men olika övningar för att främja och skapa ytterligare sammanhållning i klassen. Utvecklingssamtal där elever och föräldrar får möjlighet att diskuterar elevens utveckling. Under dessa samtal lyfter man även elevens syn på studiero och det sociala klimatet i klassen och på skolan. Samtalen drivs i de flesta fall av eleverna själva, vilket för deras lärande framåt med stöd av pedagogerna och vårdnadshavarna. Regelbundna kontakter med elever och föräldrar om så behövs, och dagliga kontakter med föräldrar om det finns. Coachande samtal med elever dagligen eller varje vecka om behov finns. Redovisning av måluppfyllelsen i alla ämnen åk 9 (2014 inom parentes) I åk 9 gick det 99 elever våren Det genomsnittliga meritvärdet för alla eleverna 2015 var 215 poäng (212,3p). Flickornas värde låg på 233 poäng (235,7p) och pojkarnas låg på 199,5 poäng (187,5p). 93,6% av eleverna var behöriga till ett yrkesförberedande program. Betygsresultat i andel % som uppnår lägsta kunskapskrav Ämne Vt-14 Vt-15 Bild 98,8 95,7 Biologi ,7 Engelska 97,7 92,6

6 6(7) Fysik ,5 Geografi ,5 Hem- och konsumentkunskap 98,8 93,6 Historia 98,8 92,5 Idrott och hälsa ,4 Kemi ,6 Ämne Vt-14 Vt-15 Matematik 93,1 91,5 Moderna språk 96,9 98,8 Musik 98,8 95,7 Religion ,6 Samhällskunskap 98,8 93,6 Slöjd ,7 Svenska 97,6 96,6 Teknik ,5 Analys av skolans resultat Fortfarande är det en stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas resultat, även om skillnaderna inte är lika stora som föregående år. Orsakerna är många och kan bero på biologisk mognad, ansvarsträning i hemmet, läroplanens kunskapskrav som premierar skrivande, analyser och mer ligger i flickors intresse samt våra förväntningar. Mönstret är att flickor är mer ansvarstagande vad gäller inlämningar och kvaliteten på arbetet. De använder i högre grad sin analysförmåga och är inte nöjda med sina arbeten förrän de gjort sitt absolut bästa. Kunskapskraven är formulerade på ett sätt som gör att man måste leverera utförliga och välutvecklade svar och pojkar tycker i allmänhet att de svarat när de berört ett par delar. En elev nämner själv att flickorna måste ta igen och prestera mer för att klara sig i samhället. Är det alltså samhällets synsätt som slår igenom? En annan förklaring kan vara att det hänger ihop med stora skillnader som fanns redan när de började åk 7. Pojkarna låg redan då längre efter när det gäller att förstå och samtal om text, vilket i sin tur skapar brister i skrivmomenten. Även om eleven haft en god kunskapsutveckling, man har jobbat med delmål och tydlig handlingsplan har de inte hunnit hela vägen. Vi har inte tillräckliga kunskaper att möta upp de pojkar som vi upplever inte riktigt ha förstått varför de är i skolan och varför de ska plugga olika ämnen. I ämnet HKK ser man att killarna ökat sitt resultat och utifrån en utvärdering med eleverna om ämnet framgick att arbetssättet i år med varierande utvärderingarna och fler muntliga övningar har stimulerat eleverna att uttrycka sina tankar och resonemang bättre. Man upplever även att eleverna sett samband mellan resonemang och praktiskt utförande och känner sig mer nöjda med sin egen prestation. Dyslexi och engelska har också varit ett målområde för röda tråden arbete då det framkommit att detta är ett problem även på de lägre stadierna. Av de elever som har uppnått E men ligger på gränsen till F har flera av dem läs och skrivsvårigheter, dock inte alla. En elev har svårt att koncentrera sig på samma uppgift längre stunder. Vi ser ett mönster i att dessa elever inte möter engelska alls på sin fritid och att dessa elever ofta är ovana läsare. Ser man till betygsresultaten i andelen % som uppnår lägsta kunskapskrav så är det överlag lägre än

7 föregående år. Eftersom vi är en skolan där endast 99 elever slutade åk 9 slår det procentuellt väldigt hårt mot slutresultaten. Av vår egen analys vet vi vilka elever det handlar och varför de inte nått lägsta kunskapskrav. Vi har jobbat hårt med elever som periodvis under sin tid på Guldkroksskolan 7-9 haft mycket hög frånvaro och under senare delen successivt kommit tillbaka till skolan under väldigt anpassade former. Dessa elever har på grund av sina enskilda omständigheter fokuserat på att klara kunskapskraven i ett mindre antal ämnen. Vi har också någon elev som inte varit i skolan alls inte kunnat svara upp mot de åtgärder som erbjudits. Hjo skolor står också inför stora utmaningar när det gäller att möta elever som kommer från andra länder. Varje enskild elev har sin historia och skolbakgrunderna ser väldigt varierande ut. För att dessa elever så snabbt som möjligt ska kunna avsluta grundskolan och ta sig vidare till gymnasiet görs individuella studieplaner upp. Man väljer oftast att fokuserar på det antalet ämnen som ger behörighet att söka till aktuellt gymnasieprogram. Eftersom det då inte handlar om alla 17 ämnen i grundskolan visar det sig negativt i betygsstatistiken. 7(7) Utvecklingsmål utifrån denna analys Vi måste skapa en ökad förståelse på både individ och gruppnivå hur och på vilket sätt vi kan handleda och stötta elever att hela tiden förbättra sina resultat. Försöka hitta strategier och verktyg för att öka förståelsen för vad som finns bakom varje betygssteg. Vi behöver bli bättre på att möta pojkarna i åk 7 med att få dem studiemotiverade och inse vikten av att ta eget ansvar. Dessutom behöver vi öka läsförståelsen överlag och vår förhoppning är att arbetet med läslyftet kommer att bidra till att läsförståelsen kommer att öka, för både pojkar och flickor vilket i sin tur kan leda till stärkande av övriga förmågor. Vi kan också behöva arbeta mer med gruppdynamik för att få elever att vilja och våga prestera mer. Vi behöver bli bättre på att utmana och motivera framför allt pojkar att prestera mer utifrån sin kapacitet. Tydlighet, struktur och ledarskap i klassrummet ses som framgångsfaktorer utifrån många av de dilemman som finns inom skolan. Att kommunicera och vara tydligt minskar risken för missförstånd och innebär att fler ges möjlighet att lyckas och göra det allra bästa i varje situation. Att hitta strukturer och förhållningssätt för hur vi på bästa sätt möter våra nyanlända elever.