Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Transkript

1 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012

2 Fokusområden Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd

3 ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar och progression Kollegahandledning

4 Om vårt pedagogiska arbetssätt På Säkerhetsgymnasiet bedriver vi en elevaktiv och ämnesövergripande undervisning där vi tillämpar casemetodiken. Vi strävar efter praktiska och autentiska/verklighetsanknutna examinationsformer. Vi låter eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och utvärderar kontinuerligt undervisningen tillsammans med eleverna. Undervisningen genomsyras av läroplans-och programmål (infärgning) och utnyttjar de kunskaper och erfarenheter av arbets-och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång.undervisningen utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och vi strävar efter att stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Vi utgår från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och organiserar undervisningen så att eleverna successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar. Vår strävan är att eleven ska utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vi organiserar arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.

5 Om vårt pedagogiska arbetssätt I undervisningen på Säkerhetsgymnasiet skiljer vi mellan information och kunskap. Att bygga upp kunskap innebär att införliva information i elevernas egen föreställningsvärld så att den sätts in i ett för individen meningsskapande sammanhang. Utvecklingen inom skolan har gått från att lärare har berättat för eleverna hur de ska förstå omvärlden till att läraren leder elevernas mer självständiga arbete med att söka och bygga upp denna kunskap. Denna förändring innebär att lärarrollen förskjuts från att vara kunskapsförmedlande till att vara handledande. Handledarrollen ställer höga krav på läraren att utgå från eller knyta an till elevernas erfarenhetsvärld samt att delta aktivt i elevernas problemlösningsarbete. Handledarskapet innebär inteatt läraren håller sig i bakgrunden och finns tillgänglig för de elever som söker hjälp. Läraren ska istället delta aktivt i kunskapsprocessen, utmana elevernas föreställningar och bidra med kunskaper som hjälper dem att bygga upp nya föreställningar.

6 Om vårt pedagogiska arbetssätt Ett elevaktivt arbetssätt innebär inte nödvändigtvis en frånvaro av förmedlingspedagogik. Föreläsningar kan vara ett sätt att utmana elevernas föreställningsvärld och få dem att upptäcka att deras förståelse av ett visst fenomen inte räcker till för att förstå, förklara eller hantera situationen. Det viktiga är att kunskapsförmedlandet kommer in i ett problemskapande eller problemlösande sammanhang. Vid betygsättningen utnyttjas all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Vi beaktar även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, liksom vi beaktar såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och gör en allsidig bedömning av kunskaperna.

7 Elevaktiv undervisning Utgångspunkter: Undervisningen ska vara elevaktiv, problembaserad och ämnesövergripande. Vi ska sträva efter praktiskaoch autentiska/ Vi ska sträva efter praktiskaoch autentiska/ verklighetsanknutna undervisningsmoment och examinationer.

8 Målsättningar HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT % av eleverna skall uppleva att de har fått öva sig i att samarbeta med andra genom exempelvis grupparbeten. 90% av eleverna skall uppleva att de har fått öva sig i att självständigt lösa problem. 90% av eleverna skall uppleva att de har fått öva sig i att själva formulera och söka svar på frågor. 85% av eleverna skall uppleva att undervisningen har en tydlig koppling till verkliga situationer. 76 % 69 % 79 % 83 % 85 % 88 % 69 % 67 % 78 % 83 % 76 % 83 % % 88 % 75 % 82 % % 80 % 78 % 86 %

9 Elevaktiv undervisning Strategier Den pedagogiska personalen skall tydliggöra skolans problembaserade, elevaktiva arbetssätt. Vi ska ytterligare utveckla och förankra vårt elevaktiva arbetssätt med bl.a. Vaktholmaoch casemetodik, samt utveckla kopplingen mellan undervisningen och verkliga situationer och med ett framtida yrkesliv. Vi ska utveckla pedagogiska diskussioner arbetslagen ansvarar för ett pedagogiskt möte var under läsåret. Vi skall säkerställa att eleverna ges träning i skolans arbetssätt, samt att de successivt övas i det egna ansvarstagandet.

10 Elevaktiv undervisning Strategier Vi skall säkerställa att eleverna görs delaktiga i planerandet och genomförandet av de ämnesövergripande projekten såväl som i den övriga undervisningen. Vi skall säkerställa att eleverna ges möjlighet att reflektera över och utvärdera sin egen lärprocess. Denna reflektionstid ska systematiseras i större utsträckning i all undervisning. En diskussion skall föras med eleverna i alla årskurser avseende samarbete, grupparbete och grupprocesser. På så sätt lär eleverna sig av de problem som kan uppstå.

11 Elevaktiv undervisning Strategier Vi skall utgå från läroplanen (utvecklandet av förmågor), våra examensmål och vår säkerhetsinriktning (infärgning) i utformandet av projekt. Vi skall säkerställa att bevakning och säkerhet samt elteknik färgas in i samtliga ämnen. Alla projekt ska planeras, dokumenteras och utvärderas. Vi skall skapa dokumentation kring alla våra ämnesövergripande samarbeten.

12 Elevaktiv undervisning Strategier Vi ska fortsätta vårt samarbete med S:t Eskils gymnasium i åk 3. Projektgrupperna skall tilldelas en handledare. Reflektionstid skall läggas in i projekten så att eleverna ges chansen att reflektera kring sitt eget lärande. Gruppernas medlemmar skall ges möjlighet att utvärdera varandras insatser i projekten. Vi ska inleda samarbete med andra skolor.

13 Planering, dokumentation, feedback Utgångspunkt: Vi skall bli mer systematiska i planeringen och dokumentationen av kurser och projekt, samt i vår feedback till eleverna om deras kunskapsutveckling.

14 Målsättningar: VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT % av eleverna skall anse sig ha fått information om sin kunskapsutveckling genom SchoolSoft. 90 % av eleverna skall anse sig ha fått relevant kursdokumentation genom SchoolSoft. 90 % av eleverna skall förstå hur omdömessystemet fungerar i förhållande till betygen. 41 % 71 % 71 % 73 % 72 % 69 % 78 % 46 % 77 % 72 % 80 % 78 % 72 % 78 % 70 % 78 % 79 % 78 % 86 % 84 % 85 %

15 Planering, dokumentation, feedback Strategier Temamöten skall hållas på personalmötestid för att förtydliga arbetsprocessen för kursansvariga och mentorer. Genom pedagogiska diskussioner (bl.a. om omdömesrapportering samt betyg och bedömning) blir vi tydligare och mer samstämmiga i vår information till eleverna. Vid resultatrapportering i SchoolSoft skall uppnådda kursmål/centralt innehåll och betygskriterier redovisas tillsammans med elevens omdöme. Även vad som saknas för att vara i nivå ska tydligt framgå, och om möjligt även hur eleven kan uppnå ett högre omdöme.

16 Planering, dokumentation, feedback Strategier Vi ska sträva efter en större tydlighet gentemot eleverna vad gäller omdömen, bedömning och betyg exempelvis genom en uppgift under introduktionsveckan. Omdömen ska inte baseras på antal poäng eller procent rätt.

17 Utgångspunkt Eget ansvar Vi ska Säkerställa att eleverna successivt får öva sig i att ta eget ansvar och vi ska kommunicera tydlig förväntningar på ansvarstagande i såväl undervisning som mentorskap.

18 Målsättningar: HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT % av eleverna ska uppleva att de förväntas ta ansvar för att uppnå kursmålen. 75% av eleverna ska uppge att de tar ansvar för att uppnå kursmålen. 88 % 81 % 95 % 92 % 86 % 92 % 82 % 88 %

19 Eget ansvar Strategier Vi utgår från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och organiserar undervisningen så att eleverna successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar. Elevernas inflytande och delaktighet säkerställs genom att eleverna görs delaktiga i planerandet och genomförandet av de ämnesövergripande projekten såväl som i den övriga undervisningen.

20 Eget ansvar Strategier Eleverna skall få fler chanser att ta ansvar för sitt eget lärande genom att själva få chansen att utforma sina egna uppgifter. Vi ska själva föregå med gott exempel när det gäller ansvarstagande. Vi som pedagoger ska föra en dialog med eleverna där vi tillämpar ett coachande förhållningssätt och tydliggöra vem som har ansvar. Vi ska visa höga, positiva förväntningar på eleverna samt handleda dem i det egna ansvarstagandet.

21 Kollegahandledning Utgångspunkt: Vi skall ytterligare utveckla kollegahandledningen i arbetslagen genom lektionsbesök, feedbacksamtal samt diskussioner i grupp

22 Målsättning: 100% ska ha genomfört lektionsbesök detta läsår

23 Kollegahandledning Strategier Vi jobbar aktivt med kollegahandledningi form av diskussioner i arbetslagen, erfarenhetsbaserat lärande samt lektionsbesök. Samtliga pedagoger ska genomföra lektionsbesök hos, samt ta emot besök av, en annan arbetslagsmedlem. Besöken följs upp genom individuell feedback samt diskussioner i arbetslaget. Arbetslagsledarna genomför och följer upp lektionsbesök hos samtliga arbetslagsmedlemmar.

24 Kollegahandledning Strategier Kollegahandledningenska fortsättningsvis fokusera på handledarrollen och inte bara föreläsarrollen. Vi ska komplettera kollegahandledningenmed besök av ämneskollegor samt besök som enbart fokuserar på studiemiljön. Vi ska, när så är möjligt, dokumentera undervisningen med filmkamera för att utvecklas i våra yrkesroller. Vi ska ta fram en mall för vad som observeras under lektionsbesök.

25 ARBETSMILJÖ Studiemiljö i klassrum och korridorer Ökad trivsel och sammanhållning Ökad delaktighet och inflytande

26 Studiemiljö Utgångspunkt: Vi ska säkerställa att studiemiljön på Säkerhetsgymnasiet är god, såväl i klassrummen som utanför.

27 Målsättningar: VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT2010 HT 2010 VT % av eleverna skall anse att studiemiljön är absolut eller i huvudsak god (i klassrummen). 80% skall uppleva att studiemiljön i skolan är bra (frågan avser ej klassrumsmiljön). 40 % 65 % 72 % 78 % 76 % 73 % 80 % - 57 % 44 % 62 % 70 % 64 % 66 %

28 Studiemiljö Strategier Personalen skall synas mer i lokalerna. Alla ska hålla på gemensamt framtagna ordningsregler. Personalen ska bli bättre på att hålla ordning i klassrummet. När någon stör undervisningen ska vi alltid avvisa och dokumentera. Tätare uppföljning avvisad från lektioner kan leda till avstängning från undervisningen. Tydliga konsekvenser för elever som missköter sig kan bedömas som ej lämplig, kan stängas av eller få matkortet indraget (information om detta ska förtydligas).

29 Studiemiljö Strategier Vi ska stärka samsynen i arbetsgruppen genom prestigelösa diskussioner, lektionsbesök som fokuserar på studiemiljön samt genom att öva på olika scenarier. Högtalarna på elevdatorer i sal 6, 9 och 10 ska stängas av. Allt spelande på dessa datorer ska förbjudas. Se till att eleverna har fler uppehållsytor.

30 Trivsel och sammanhållning Utgångspunkt: Vi ska aktivt sträva efter att öka trivseln i skolan samt att förbättra sammanhållningen inom klasserna, mellan klasser och årskurser.

31 Målsättningar: HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT2010 HT 2010 VT % av eleverna skall trivas på skolan. 81 % 69 % 75 % 86 % 82 % 88 % 90% av eleverna skall känna sig sedda och inkluderade här på Säkerhetsgymnasiet. 82 % 75 % 80 % 86 % 80 % 95 % 95% av eleverna skall känna sig trygga i skolan. 84 % 79 % 82 % 91 % 88 % 94 %

32 Trivsel och sammanhållning Strategier Redan under introduktionsveckan gå igenom begrepp såsom mobbning, trakasserier, diskriminering, förtal och förolämpning samt tydliggöra skolans ståndpunkt (nolltolerans). Kamratstödjare ska utses i varje klass. Arbetslagen ska varje termin bjuda in kamratstödjarna till avstämningsmöten. Genom tilldelat lokalansvar, gemensam uppfräschning och utsmyckning av lokaler ska vi skapa en trivsammare miljö.

33 Trivsel och sammanhållning Strategier All personal ska agera aktivt mot okamratligt beteende. Vi ska gemensamt städa skolan minst en gång per termin.

34 Delaktighet och inflytande Utgångspunkt: Vi ska säkerställa elevernas inflytande i såväl undervisningen som i övriga frågor som rör deras skolgång. Vi ska säkerställa att klass-och elevrådsmöten hålls samt att eleverna utbildas i mötesteknik.

35 Målsättningar: VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT % av eleverna skall känna till hur de kan påverka sin skolgång. 60 % 64 % 65 % 66 % 76 % 64 % 72 % 80% av eleverna skall uppleva att de fått vara med och påverka undervisning en. 65 % 70 % 61 % 68 %

36 Delaktighet och inflytande Strategier En plan för elevinflytande skall finnas i samtliga pedagogers undervisning samt kommuniceras till eleverna. Detta ska systematiseras inom arbetslaget. Eleverna skall alltid ges möjlighet att vara med och planera och utvärdera undervisningen och de ämnesövergripande projekten. Mentorerna skall utbilda eleverna i mötesteknik och klassrådsgenomförande. Förtroendevalda elevrådsrepresentanter skall utbildas. Arbetslagsledare ska säkerställa elevinflytande i årskursen genom att tillse att eleverna inbjuds att delta i arbetslagsmöten samt att de görs delaktiga i planeringen av samtliga kurser.

37 ELEVSTÖD Aktivt mentorskap och eget ansvar Stödverksamhet

38 Om mentorskapet På Säkerhetsgymnasiet arbetar vi med aktivt mentorskap. Det innebär bl.a. att mentorerna regelbundet träffar sina respektive mentorselever och stämmer av deras studiesituation. Under ett läsår har man som mentor tre olika typer av samtal: a) Välkomstsamtal b) Mentorssamtal c) Utvecklingssamtal Dessa samtal är ett led i att öva eleverna i att ta ansvar för sina studier och därigenom förbättra sina studieresultat. Vid behov tillkommer ytterligare en typ av samtal: d) Elevvårdskonferens Genom en kontinuerlig dialog mellan mentor och mentorselev är dock vår förhoppning att i så stor utsträckning som möjligt förebygga behovet elevvårdskonferenser.

39 Om mentorskapet Välkomstsamtal Det är viktigt att man som mentor redan tidigt skapar en relation till sina mentorselever. Då har man också större möjligheter att ingripa i tid om det skulle uppstå några problem. Inför det första samtalet med en mentorselev kan man med fördel be eleven förbereda sig genom att besvara några frågor som sedan utgör ett underlag för samtalet. Mentorssamtal Mentorssamtal är regelbundet återkommande samtal där man kontinuerligt följer upp elevernas måluppfyllelse individuellt uppsatta mål såväl som kursmål. Dessa samtal ska vara av coachande karaktär, och eleven kommer att få träna sig i att ta ansvar för sin egen studiesituation. Som underlag för dessa samtal har eleven en mentorsbokdär han eller hon fastställer individuella mål och utvärderar processen mot måluppfyllelse.

40 Om mentorskapet Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet ska som ett utvärderingssamtal snarare än ett informationssamtal. Utvecklingssamtalets främsta syfte är att främja elevens utveckling och att hjälpa eleven att nå i förväg uppsatta mål. Det är därför viktigt att samtalet är väl förberett och att det har tydliga och konkreta mål. Utvecklingssamtalet är ett av verktygen att få eleverna att nå målen i Utvecklingssamtalet är ett av verktygen att få eleverna att nå målen i kursplanen, såväl som elevens individuellt uppsatta mål (exempelvis betygsmål eller att bli bättre på att strukturera skolarbetet). Under samtalet följer elev tillsammans med mentor upp föregående samtal, diskuterar vad som hänt sedan dess, beskriver nuläget samt kommer gemensamt fram till hur man går vidare. För att ett utvecklingssamtal ska vara givande måste eleven själv få möjlighet att beskriva hur han eller hon upplever skolan. Eleven bör därför vara den som är mest aktiv under samtalet. Med fördel kan eleven själv hålla i utvecklingssamtalet. Det är då viktigt att syftet och ramarna är tydliga för eleven, samt att denne har fått tid att förbereda sig inför samtalet.

41 Om mentorskapet Utvecklingssamtal Inför utvecklingssamtalet ombeds eleven göra en självvärdering som ligger till grund för samtalet (formulär för detta finns i SchoolSoftoch kan förslagsvis fyllas i under mentorstiden). Genom att lyssna och ställa frågor under utvecklingssamtalet kan mentorn hjälpa eleven att reflektera över sitt eget lärande och nå nya insikter. Här har man som mentor stor nytta av coachingmetodiken. Ett förslag på struktur för utvecklingssamtal: Uppföljning av tidigare samtal Hur är det just nu? Genomgång av omdömen Vilka mål vill du sätta upp för fortsatt arbete?

42 Om mentorskapet Elevvårdskonferens I de fall en elev inte når kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter kan eleven kallas till elevvårdskonferens. Detta är ett möte mellan elev och vårdnadshavare och arbetslagsledare samt mentor där elevens studiesituation sätts i fokus. Vid behov kallas även skolsköterska samt i mer allvarliga ärenden rektor. Under konferensen upprättas ett åtgärdsprogram för eleven. Det är viktigt att elevvårdskonferensen är framåtblickandeoch lösningsinriktad, och att eleven själv får komma till tals och ges möjlighet att ta ansvar för sin studiesituation. Det är mentor som under klasskonferensen uppmärksammar de elever som är i behov av en elevvårdskonferens. Mentor ska även inför mötet ha sammanställt elevens närvaro och studieresultat, samt ha bildat sig en uppfattning av hur eleven fungerar socialt. Arbetslagsledaren är föredragande under elevvårdskonferensen, även om det naturligtvis är viktigt att eleven ges talutrymme. Efter en elevvårdskonferens är det mentor som har till uppgift att följa upp åtgärdsprogrammet. Denna uppföljning ska dokumenteras i SchoolSoft.

43 Om mentorskapet Procedur vid elevvårdskonferenser Inför en EVK: EVK bokas med arbetslagsledare (ALL) som informerar administratören. Administratören skickar iväg kallelser till elev eller vårdnadshavare. Inför EVK:nsammanställer mentorn (med hjälp av arbetslaget) elevens studiesituation (resultat, närvaro, trivsel mm). ALL stämmer av med mentor och ev. skolsköterska inför mötet och förbereder vid behov ytterligare information och dokumentation som behövs inför EVK:n (elevakter, utredningar mm.).

44 Om mentorskapet Under en EVK: ALL agerar ordförande och förklarar kortfattat syftet med mötet. Deltagarna presenterar sig och sina roller. Mentor ger en kortfattad bakgrund om elevens studiesituation utifrån omdömes-och betygsresultat och närvarostatistik i SchoolSoftsamt eventuella klagomål. Eleven själv ges möjlighet att ge sin bild av situationen. De närvarande kommer överens om mål och strategier för att komma till rätta med de problem som föranleder EVK:n. ALL skriver ut EVK-protokoll, åtgärdsprogram och/eller varningar. Samtliga deltagare skriver under aktuella dokument.

45 Om mentorskapet Efter en EVK: Mentor eller elev ser till att eventuella vårdnadshavare hittar ut ur skolans lokaler. ALL lämnar undertecknade originaldokument till administratören samt mejlar vid behov ut kopior till berörda parter på skolan. Administratören ansvarar för att EVK-protokollen arkiveras i elevakten. Mentor följer upp EVK-beslut (mål och strategier) med mentorselever och i vissa fall med omyndiga elevers föräldrar. Detta dokumenteras i SchoolSoft. I vissa fall hålls uppföljningsmöten med ALL, mentor och skolsköterska. I de flesta fall räcker det dock att mentor följer upp EVK-mål med mentorseleven.

46 Aktivt mentorskap Utgångspunkt: Vi ska tillämpa ett aktivt och coachande mentorskap med regelbundna avstämningar där eleverna successivt övas i att ta eget ansvar.

47 Målsättningar: VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT % av eleverna skall ha förtroende för sin mentor 73 % kan gå till mentor och prata 82 % kan gå till mentor och prata 83 % kan gå till mentor och prata 67 % 89 % 90% av eleverna 73 % 76 % 85 % 70 % 84 % ska anse att mentor engagerar sig i deras studiesituation. 80% ska anse att de får regelbunden feedback och coaching. 62 % 56 % 69 % 57 % 75 %

48 Aktivt mentorskap Strategier Samtliga mentorer skall tillämpa ett coachande mentorskap, där eleverna bl.a. successivt övas i att hålla i sina egna utvecklingssamtal med stöd av mentor och där samtliga elever har en mentorslogg. Mentorstiden ska planeras (i SchoolSoft) och schemaläggas. Samtliga mentorer ska ha regelbundna mentorssamtal med sina mentorslever där studieresultat och närvaro följs upp.

49 Stödverksamhet Utgångspunkt: Vi ska utveckla stödverksamheten för att lättare fånga upp de elever som inte når kursmålen.

50 Målsättning: HT 2010 VT % av eleverna skall uppleva att de kan få extra stöd i sina studier om de behöver det 81 % 73 %

51 Stödverksamhet Strategier Vi har två stödundervisningspass i veckan ett i matte och ett i övriga ämnen. Mattepasset bemannas av två mattelärare. Det andra passet har roterande bemanning. Arbetslagsledarna ska samordna elevstödet i årskursen samt planera och schemalägga undervisning för de elever som inte kan delta i APU och externa utbildningar. Undervisningen i matematik ökar med ett lektionspass i veckan och kursen betygssätts först inför vårterminen i åk 2 för att kursen ska ingå delta i projekt ht12.

52 Nio pusselbitar Elevaktiv undervisning Systematisk planering, dokumentation och feedback Eget ansvar progression Kollegahandledning Studiemiljö i klassrum och korridorer Ökad trivsel och sammanhållning Ökad delaktighet och inflytande Aktivt mentorskap kontra eget ansvar Stödverksamhet