Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping 1

2 Kvalitetsredovisning för läsåret Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar Rutiner och underlag för framtagandet av kvalitetsredovisning Mål för skolans kvalitetsarbete Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Utvecklingsområden

3 1 Organisation och förutsättningar Helsingborgs Sportgymnasium är en mindre, fristående gymnasieskola med ca 60 elever. Skolan har funnits sedan Skolan erbjuder ett Specialutformat idrottsprogram med inriktning mot kampsport. En viktig utgångspunkt för Helsingborgs Sportgymnasium är ett holistiskt synsätt på kunskap. Det innebär att undervisningen ska sträva efter att skapa sammanhang, mening och stimulera elevens utveckling intellektuellt, fysiskt och socialt. En annan utgångspunkt är att utveckla integreringen av kursmål som sammanfaller och/eller berikar varandra. Första läsåret studerar eleverna några av de för programmet specifika ämnena och får därmed en insikt om programmets karaktär. Under läsåret gällde följande förutsättningar: Skolan hade i medeltal 60 studerande. Intagningspoängen för de 21 elever som hösten 2009 började i årskurs ett låg mellan 100 och 255 poäng. Lärartätheten var fem heltids- och två deltidstjänster. Alla lärare utom en var behöriga. Skolsköterska fanns på skolan en gång i veckan och gick därutöver att nå på telefon. Det fanns möjlighet att konsultera skolpsykolog och skolläkare. På skolan fanns det studie- och yrkesvägledare på deltid samt tillgång till sjukgymnast var fjärde vecka. I samarbete med Helsingborgs kommun erbjöd skolan modersmålsundervisning. 3 2 Rutiner och underlag för framtagandet av kvalitetsredovisning Skolans kvalitetsarbete utgår ifrån regelbundna utvärderingar och diskussioner bland såväl elever som personal. Resultatet av utvärderingarna redovisas i den gemensamma kvalitetsredovisningen. Om det under läsåret framkommer nya behov leder det till omprioritering av skolans kvalitetsarbete. I de skriftliga utvärderingarna använder vi oss av en sexgradig skala. En sexa innebär mycket nöjd, mycket bra eller i mycket stor omfattning. Eleverna ombeds att kommentera det angivna värdet om det understiger en fyra. I kvalitetsredovisningen anges svaren i medelvärde. Frågorna utgår från skolans prioriterade mål men även frågor om bl.a lokaler och tider utvärderas. Utvärderingen av enskilda kurser har inte tagits med då dessa bedömningar ryms i omdömena som har gjorts om utbildningen i dess helhet. Utvärderingen av verksamheten under bestod av följande aktiviteter: Nationella prov genomfördes enligt gällande föreskrifter.

4 Schemalagda klassråd där skolan verksamhet diskuterades och där vi även genomförde öppna utvärderingar. Det kunde gälla lärares och elevers förhållningssätt, kursers innehåll, provens utformning, schema och önskemål om speciella arrangemang. Inför utvecklingssamtalen svarade eleverna på en enkät med frågor rörande bl.a. trivsel och studieprestationer. Eleverna gjorde en skriftlig kursutvärdering efter varje avslutad kurs. I slutet av läsåret gjorde eleverna en utförlig, skriftlig utvärdering som behandlade kvaliteter som trivsel, inflytande och personlig utveckling. Klasskonferenser i mitten av terminen. 3 Mål för skolans kvalitetsarbete Prioriterade mål i den lokala arbetsplanen På Helsingborgs Sportgymnasium ska det vara högt i tak. Diskussioner och olika åsikter är stimulerande och berikande och är en förutsättning för elevernas formande av identitet och deras personliga utveckling. Skolans prioriterade mål är att: eleverna utifrån sina möjligheter ges bästa möjliga förutsättningar att nå kursmålen. personalen och eleverna skapar och upprätthåller en personlig relation. miljön upplevs som trygg, vänlig och engagerande. utifrån ett helhetsperspektiv som främjar elevens hälsa och personliga utveckling. Den ska uppmuntra eleverna att upptäcka och att utveckla olika förmågor, insikter och perspektiv. de studerande ges möjlighet till reellt medinflytande och ansvarstagande. eleverna under sin utbildning får en god kunskap om och en god teknisk förmåga i flera etablerade kampsporter. Vid varje läsårs slut får eleverna genomföra en större enkätundersökning där tio områden presenteras utifrån målen i den lokala arbetsplanen. Utifrån resultatet av denna och tidigare utvärderingar under läsåret har vi under läsåret prioriterat följande områden och mål: Relationer mellan elever på skolan/stämningen på skolan. Elevens möjlighet att påverka undervisningen. 4

5 4 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Relationer mellan elever på skolan/stämningen på skolan Detta område gav ett medelvärde på 4,8 vilket i sig är ganska högt men då några elever svarade att de upplevde stämningen/relationerna mellan eleverna på skolan som mindra goda så beslöt vi att prioritera detta område. Under läsåret arbetade vi mer med gemensamma skolaktiviteter. Våra tre klasser hade i större utsträckning än tidigare gemensam idrott, föreläsningar, kurser och läger. Elevrådet har vid flera tillfällen anordnat gemensamma trivselaktiviteter för att stärka gemenskapen mellan elever i olika klasser. Vi har regelbundet arbetat med utgångspunkt från likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Elevens möjlighet att påverka undervisningen Detta område gav ett medelvärde på 4,1 vilket var lägre än tidigare läsår. Därför gjordes vi en omfattande förändring i våra kursupplägg under läsåret Vi arbetade i stor utsträckning utifrån ett elevaktivt och individuellt studiesätt. Det innebar att eleven med stöd av läraren planerade sin kurs utifrån kursmålen. På så vis avsåg vi att öka elevens inflytande men även förståelse för ett målstyrt arbetssätt. Detta innebar en stor variation av arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. 5 Resultat och måluppfyllelse Relationer mellan elever på skolan/stämningen på skolan Läsårsutvärderingen gav ett medelvärde på 4.9 och endast två av skolans elever uppgav att de var mindre nöjda med stämningen och relationerna till andra elever på skolan. Elevens möjlighet att påverka undervisningen Läsårsutvärderingen gav ett medelvärde på 4,4 vilket i och för sig är en förbättring men inte i den utsträckning vi förväntat oss. I samtal med eleverna och utifrån deras kommentarer i utvärderingarna så framgår det tydligt att några elever inte på ett tillfredsställande sätt klarat (och inte önskat) ett så omfattande individuellt arbetssätt. De har framförallt haft svårt att tolka målen och att planera sitt studieupplägg. Sammanfattning av andra utvärderingsområden I läsårsutvärderingen deltog 90 % av och det samlade resultatet visar att eleverna uppskattar och trivs på sin skola. De har goda eller mycket goda relationer till sina lärare med ett medelvärde på 5,4 De är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp de får av lärarna för att nå målen, medelvärde 5,2. När de skattar sin kunskapsutveckling är den god eller mycket god med ett medelvärde på 5,0. 5

6 Det stora flertalet elever är nöjda eller mycket nöjda med sitt schema, medelvärde 5,2. När det gäller kampsport och idrott får vi även där ett högt medelvärde på 4,7. Som lägst får vi ett medelvärde på 4,3 och det gäller skolans lokaler. 6 Utvecklingsområden Av utvärderingarna drar vi slutsatserna att vi lyckats bra med att skapa god trivsel och en bra arbetsmiljö men att vi även i fortsättningen ska prioritera dessa mål. När det gäller elevernas möjlighet att påverka undervisningen ska vi under nuvarande läsår arbeta med att i större utsträckning anpassa upplägg och innehåll efter elevernas behov och önskemål. Vi ska tydligare visa exempel på hur eleverna kan arbeta för att nå målen samt dela upp större mål i mindre delmål. När vi analyserar övrig måluppfyllelse drar vi slutsatsen att vi måste arbeta för att eleverna i ännu större utsträckning ska nå godkänt i kurserna. Under läsåret nådde 90% av eleverna godkänt eller bättre i kurserna. Av det totala antalet betyg var 37% väl godkänt och 16% mycket väl godkänt. Andelen ej godkänt var 10% vilket är en högre andel än tidigare läsår och därför har vi vidtagit följande åtgärder: 1. nyanställt behörig lärare i de kurser där vi hade högst antal ej godkänt. 2. utvecklat periodläsningen så att vi läser mycket av få kurser under varje läsperiod och på så sätt göra det lättare för eleverna att fokusera på respektive ämne/kurs. 3. tidigare avstämning där vi kan uppmärksamma och vidta åtgärder för de elever som riskerar att inte nå målen. 6