Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Transkript

1 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1

2 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Den pedagogiska personalen arbetar aktivt med respektive fokusområde och strategi under läsåret, dels i undervisningen och dels i pedagogiska fora så som arbetslagsmöten och pedagogiska möten. Fokusområden, målsättningar och strategier revideras och utvecklas, gemensamt av personalen, utifrån analyser av det gångna läsårets arbete samt kvalitetsredovisningen. 2

3 Fokusområden Arbetssätt Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar Kollegahandledning Arbetsmiljö Arbetsmiljö i klassrum och korridorer Trivsel och sammanhållning Delaktighet och inflytande Elevstöd Aktivt mentorskap Stödverksamhet 3

4 Arbetssätt Om vårt pedagogiska arbetssätt På Säkerhetsgymnasiet bedriver vi en elevaktiv och ämnesövergripande undervisning där vi tillämpar casemetodiken. Vi strävar efter praktiska och autentiska/verklighetsanknutna examinationsformer. Vi låter eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och utvärderar kontinuerligt undervisningen tillsammans med eleverna. Undervisningen genomsyras av läroplans- och programmål (infärgning) och utnyttjar de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång. Undervisningen utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och vi strävar efter att stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Vi utgår från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och organiserar undervisningen så att eleverna successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar. Vår strävan är att eleven ska utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vi organiserar arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. I undervisningen på Säkerhetsgymnasiet skiljer vi mellan information och kunskap. Att bygga upp kunskap innebär att införliva information i elevernas egen föreställningsvärld så att den sätts in i ett för individen meningsskapande sammanhang. Utvecklingen inom skolan har gått från att lärare har berättat för eleverna hur de ska förstå omvärlden till att läraren leder elevernas mer självständiga arbete med att söka och bygga upp denna kunskap. Denna förändring innebär att lärarrollen förskjuts från att vara kunskapsförmedlande till att vara handledande. Handledarrollen ställer höga krav på läraren att utgå från eller knyta an till elevernas erfarenhetsvärld samt att delta aktivt i elevernas problemlösningsarbete. Handledarskapet innebär inte att läraren håller sig i bakgrunden och finns tillgänglig för de elever som söker hjälp. Läraren ska istället delta aktivt i kunskapsprocessen, utmana elevernas föreställningar och bidra med kunskaper som hjälper dem att bygga upp nya föreställningar. Ett elevaktivt arbetssätt innebär inte nödvändigtvis en frånvaro av förmedlingspedagogik. Föreläsningar kan vara ett sätt att utmana elevernas föreställningsvärld och få dem att upptäcka att deras förståelse av ett visst fenomen inte räcker till för att förstå, förklara eller hantera situationen. Det viktiga är att kunskapsförmedlandet kommer in i ett problemskapande eller problemlösande sammanhang. Vid betygsättningen utnyttjas all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Vi beaktar även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, liksom vi beaktar såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och gör en allsidig bedömning av kunskaperna. 4

5 Arbetssätt Elevaktiv undervisning Utgångspunkter för elevaktiv undervisning Undervisningen ska vara elevaktiv, problembaserad och ämnesövergripande Vi ska sträva efter praktiska och autentiska/verklighetsanknutna undervisningsmoment och examinationer Målsättningar för elevaktiv undervisning HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall uppleva att de har fått öva sig i att samarbeta med andra genom exempelvis grupparbeten 90 % av eleverna skall uppleva att de har fått öva sig i att självständigt lösa problem 79 % 83 % 85 % 88 % 88 % 78 % 83 % 76 % 83 % 86 % 90 % av eleverna skall uppleva att de har utvecklat sin förmåga att lösa problem 85 % av eleverna skall uppleva att undervisningen har en tydlig koppling till verkliga situationer 78 % 80 % 78 % 86 % 84 % 5

6 Arbetssätt Elevaktiv undervisning Strategier för elevaktiv undervisning Vi ska tydliggöra, utveckla och förankra vårt elevaktiva arbetssätt med t.ex. Vaktholma, casemetodiken och verklighetsbaserade uppgifter Vi ska utveckla den elevaktiva undervisningen genom pedagogiska diskussioner i personalgruppen Vi ska säkerställa att eleverna systematiskt, i undervisningen, reflekterar över och utvärderar sin egen läroprocess t.ex. genom studieteknik För att elever ska lära sig om samarbete och grupprocesser så förs en kontinuerlig diskussion om detta i undervisningen Alla projekt samt ämnesövergripande samarbeten ska planeras, dokumenteras och utvärderas av elever och lärare Vi ska ge eleverna förutsättningar att genomföra uppgifter på ett kvalitativt sätt genom tydlig information och tydliga instruktioner Vi ska systematisera och utveckla handledarrollen 6

7 Arbetssätt Planering, dokumentation och feedback Utgångspunkter för planering, dokumentation och feedback Vi skall bli mer systematiska i planeringen och dokumentationen av kurser och projekt. Vi ska även bli mer systematiska och tydliga i vår feedback till eleverna om deras kunskapsutveckling Målsättningar för planering, dokumentation och feedback VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall anse sig ha fått information om sin kunskapsutveckling genom SchoolSoft 90 % av eleverna skall anse sig ha fått relevant kursdokumentation genom SchoolSoft 90 % av eleverna skall förstå hur omdömessystemet fungerar i förhållande till betygen 71 % 73 % 72 % 69 % 78 % 83 % 72 % 80 % 78 % 72 % 78 % 77 % 79 % 78 % 86 % 84 % 85 % 86 % Strategier för planering, dokumentation och feedback Vi ska utveckla arbetet med dokumentation och feedback genom pedagogiska diskussioner i personalgruppen Vi ska arbeta efter gemensamt framtagna rutiner (se Arbetsbeskrivning Kursansvarig) 7

8 Arbetssätt Eget ansvar Utgångspunkter för eget ansvar Vi ska säkerställa att eleverna successivt får öva sig i att ta eget ansvar och vi ska kommunicera tydlig förväntningar på ansvarstagande i såväl undervisning som mentorskap Målsättningar för eget ansvar HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna ska uppleva att de förväntas ta ansvar för att uppnå kursmålen. 85 % av eleverna ska uppge att de tar ansvar för att uppnå kursmålen 95 % 92 % 86 % 92 % 84 % 82 % 88 % 80 % 85 % av eleverna ska ta studenten med godkänd gymnasieexamen Strategier för eget ansvar Vi utgår ifrån att eleverna vill och kan ta eget ansvar för sitt lärande Vi ska ha ett coachande förhållningssätt till eleverna Vi ska ha höga positiva förväntningar och föregå med gott exempel Vi ska lära eleverna vad det innebär att ta eget ansvar redan från start och kontinuerligt under skolgången Vi ska eftersträva gemensam syn på elevens eget ansvar, genom pedagogiska diskussioner Vi ska skapa ett bra klimat för elevernas utveckling, bl.a. genom pedagogiska diskussioner 8

9 Arbetssätt Kollegahandledning Utgångspunkt för kollegahandledning Vi skall ytterligare utveckla kollegahandledningen i arbetslagen genom lektionsbesök, feedbacksamtal samt diskussioner i grupp, för att utvecklas i våra yrkesroller Målsättningar för kollegahandledningen VT % av lärarna ska ha genomfört lektionsbesök läsåret 2012/2013 Strategier för kollegahandledningen Vi ska arbeta med kollegahandledning utifrån våra fokusområden Vi ska reflektera, diskutera och tillämpa erfarenhetsbaserat lärande genom pedagogiska samtal i personalgruppen 9

10 Arbetsmiljö Arbetsmiljö i klassrum och korridorer Utgångspunkt för arbetsmiljö i klassrum och korridorer Vi ska säkerställa att arbetsmiljön på Säkerhetsgymnasiet är god, såväl i klassrummen som utanför Målsättningar för arbetsmiljön i klassrum och korridorer VT 2009 HT 2009 VT2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall anse att studiemiljön är absolut eller i huvudsak god (i klassrummen) 80 % skall uppleva att arbetsmiljön i skolan är bra (frågan avser ej klassrumsmiljön) 72 % 78 % 76 % 73 % 80 % 72 % 44 % 62 % 70 % 64 % 66 % 65 % Strategier för arbetsmiljön i klassrum och korridorer Alla ska hålla på gemensamframtagna ordningsregler (se Om studiemiljön i klassrummet) Personalen ska synas mer i lokalerna Ordningsregler samt konsekvenser ska vara tydligt uppsatta vid varje klassrum Ordningsregler ska diskuteras och fastställas gemensamt av personal och elever varje läsår 10

11 Arbetsmiljö Trivsel och sammanhållning Utgångspunkt för trivsel och sammanhållning Vi ska aktivt sträva efter att öka trivseln i skolan genom gemensamt ansvar för lokalerna samt att förbättra sammanhållningen inom klasserna, mellan klasser och årskurser Målsättningar för trivsel och sammanhållning HT 2009 VT2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall trivas på skolan 90 % av eleverna skall känna sig sedda och inkluderade här på Säkerhetsgymnasiet 95 % av eleverna skall känna sig trygga i skolan 75 % 86 % 82 % 88 % 75 % 80 % 86 % 80 % 95 % 80 % 82 % 91 % 88 % 94 % 82 % 100 % av eleverna ska uppge att de inte har blivit utsatta för diskriminering 100 % av eleverna ska uppge att de inte har blivit mobbade eller trakasserade av någon på Säkerhetsgymnasiet 11

12 Arbetsmiljö Trivsel och sammanhållning Strategier för trivsel och sammanhållning Vi ska, från skolstart samt kontinuerligt, gå igenom begrepp såsom mobbning, trakasserier, diskriminering, förtal och förelämpning samt tydliggöra skolans ståndpunkt (nolltolerans) Vi ska aktivt arbeta med och följa skolans framtagna likabehandlingsplan (se Likabehandlingsplan) Vi ska tydliggöra och förstärka kamratstödjarnas samt elevrådsrepresentanternas roll 12

13 Arbetsmiljö Delaktighet och inflytande Utgångspunkt för delaktighet och inflytande Vi ska säkerställa elevernas inflytande i såväl undervisningen som i övriga frågor som rör deras skolgång (se Processbeskrivning Elevinflytande) Vi ska säkerställa att klass- och elevrådsmöten hålls samt att eleverna utbildas i mötesteknik Målsättningar för delaktighet och inflytande VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall känna till hur de kan påverka sin skolgång 80 % av eleverna skall uppleva att de fått vara med och påverka undervisningen 65 % 66 % 76 % 64 % 72 % 72 % 65 % 70 % 61 % 68 % 66 % Arbetsmiljö Delaktighet och inflytande Strategier för delaktighet och inflytande Vi ska tydliggöra, utveckla och säkerställa elevernas delaktighet och inflytande i undervisning genom att följa framtagna arbets- och processbeskrivningar Vi ska utveckla arbetet med elevinflytande genom pedagogiska diskussioner 13

14 Elevstöd Aktivt mentorskap Utgångspunkt för mentorskapet Vi ska tillämpa ett aktivt och coachande mentorskap med regelbundna avstämningar där eleverna successivt övas i att ta eget ansvar Målsättningar för mentorskapet VT 2010 HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall ha förtroende för sin mentor 83 % kan gå till mentor och prata 67 % 89 % 88 % 90 % av eleverna ska anse att mentor engagerar sig i deras studiesituation 80 % ska anse att de får regelbunden feedback och coaching 85 % 70 % 84 % 84 % 69 % 57 % 75 % 73 % Strategier för mentorskapet Vi ska arbeta aktivt, coachande och förebyggande enligt den framtagna arbetsbeskrivningen (se Arbetsbeskrivning mentor samt Om mentorskapet) Vi ska utveckla och systematisera dokumentationen kring mentorskapet 14

15 Elevstöd Stödverksamhet Utgångspunkt för stödverksamheten Vi ska utveckla stödverksamheten för att lättare fånga upp de elever som inte når kursmålen Målsättningar för stödverksamheten HT 2010 VT 2011 VT 2012 VT % av eleverna skall uppleva att de kan få extra stöd i sina studier om de behöver det 81 % 73 % 77 % Strategier för stödverksamheten Vi ska utveckla och systematisera stödundervisning och fokustiden Vi ska utveckla anpassningen av undervisning för elever i behov av särskilt stöd, vid behov i samråd med special pedagog (se Processbeskrivning Särskilt stöd) 15