Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen 50/50 - Verksamheten är uppdelad i tre avdelningar, där barnen är uppdelad efter ålder. - Höstterminen-13 har Kyrkåsen haft 54 barn inskrivna. - Antalet i förskola verksam personal under höstterminen -13 har varit 9,0. - Vårterminen-14 har Kyrkåsen haft 73 barn inskrivna. - Antalet i förskolan verksam personal, under vårterminen-14 har varit Antalet personal med förskoleutbildning under höstermine-13 har varit 9. - Antalet personal med förskoleutbildning under vårterminen-14 har varit Antalet personal med annan utbildning har varit 1 - Höstterminen -13 bestod personalen endast av kvinnor. - Vårterminen -14 bestod personalen endast av kvinnor. 2. Systematiskt kvalitetsarbete En måndag/månad mellan klockan har lokgruppen träffats för att jobba med kvalitetsfrågor. Ofta har vi jobbat i smågrupper för att kunna jobba så effektivt som möjligt. Lokgruppen har under läsåret bl.a : - jobbat fram nya rutiner och dess syften - arbetat fram ett nytt dokument inför inskolning - arbetat fram ett årshjul - skrivit en informationsblankett till vikarierna - arbetat fram dagordningar/minnesanteckningar för både lok och verksamhetsmötena - påbörjat den nya likabehandlingsplanen - sammanställt alla kartläggningar och färdigställt kvalitetsredovisningen - påbörjat arbetet kring målen i arbetsplanen De mesta som har jobbats fram i lokgruppen, har personalen från denna grupp sedan informerat om på apt mötena. Personalen har fått utbildning i likabehandlingsarbete. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(6) Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDBORGARE en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Barnens/elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i lärandet/undervisningen förstärks liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. 3. Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbete) från arbetsplanen Stärka varje barns självkänsla till att Jag duger som jag är et från våra kartläggningar visar att barnen i större utsträckning använder sig av ordet STOPP eller av STOPP-handen. Vi ser också att barnen i högre grad kan sätta ord på varför de säger STOPP till en kamrat. Under hösten uppmärksammade vi tendenser till uteslutning och negativt bemötande bland några av barnen. Vi valde därför att fokusera på att arbeta med hur vi bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Dockspel med konkreta konfliktsituationer där barnen fått komma med egna lösningar har visat sig varit ett bra arbetssätt. Vi har återkopplat till barnens egna lösningar när de sedan själva hamnat i liknande situationer. et har blivit att flera av de barn som tidigare svarat negativt och uteslutande numera bemöter sina kompisar på ett schysst sätt. Föräldraenkäten påvisar ett högre resultat inom alla bitar som har med trivsel, bemötande och trygghet att göra. et uppfyllt i mycket hög grad. Flera faktorer har bidragit till att resultatet blivit enligt ovanstående bedömning. Vi har använt oss av Astrakan och beställt temalådor med böcker som berört känslor och olika dilemman, vilket har bidragit till diskussioner i barngruppen. Vi upplever att valet av böcker har stimulerat barnen till dessa diskussioner. Ett nytt material har köpts in till förskolan; Bingo: the sounds of emotions, en Lotto-variant med känslor. Vi upplever att detta har bidragit till att barnen i högre grad kan uttrycka och beskriva sina känslor. En annan aktivitet som vi har jobbat med är Lekval, ett arbetssätt som bidragit till att barnen i högre grad vågar göra egna val utan att låta sig påverkas av kompisarnas val. Vi har erbjudit olika typer av skapande-material, där själva resultatet inte har varit det viktiga, utan att 2

3 Datum Sidan 3(6) skapandeprocessen i sig varit målet. Personalen upplever att barnen i denna process har känt att de duger som de är. Personalen har uppmärksammat barnens lärande med ord, vilket vi upplever har stärkt barnens självkänsla. Personalen har varit närvarande och förklarat hur, var och när vi använder oss av begreppet STOPP. Vi har ett gemensamt förhållningssätt i hela huset, det spelar ingen roll på vilken avdelning barnet befinner sig på, vilket kan ha bidragit till ett mycket högt resultat. 4. Utveckling och lärande Nyfikna barn som vill lära sig. et från våra kartläggningar visar att så gott som alla barn numera självmant väljer att gå in i ateljén och vågar prova nya saker. Jämfört med hösten, då pojkarna aldrig visade intresse att lära sig nya saker där, ser vi nu att deras nyfikenhet ökat markant. Vi ser även en utveckling bland flickorna, som tidigare mestadels byggde pärlplattor och ritade. Numera visar även de en större nyfikenhet att lära sig nya tekniker. I föräldraenkäten har vi sänkt resultatet marginellt på både huruvida barnen utvecklar sitt språk samt om vi använder oss av matematik i förskolan. et uppfyllt i mycket hög grad. Personalen har introducerat nya tekniker och material för att stimulera nyfikenheten. Personalen har valt att dela pojkar och flickor åt, för att pojkarna skulle få chansen att vara i ateljén och prova nya tekniker. Vi ser att pojkarna numera visar nyfikenhet för nya tekniker, de vågar fråga och ta för sig mera än tidigare. På en avdelning har vi flyttat ateljén vilket resulterat i att materialet numer är lättillgänglig för barnen. Barn som tidigare aldrig visat nyfikenhet att delta i skapande aktiviteter är numer i ateljén flera gånger i veckan. Ett Vernissage-projekt på en avdelning bidrog till att väcka alla barnens nyfikenhet och lust till skapande aktiviteter. 3

4 Datum Sidan 4(6) 5. Ansvar och inflytande Barnen påverkar sin vardag både enskilt och i grupp Avdelningarnas resultat skiljer sig lite åt enligt våra kartläggningar. På en avdelning var det endast åtta barn som under höstens mätperiod framförde sina önskemål. et av vårens mätning visar att det nu endast är ett barn som fortfarande inte tar egna initiativ. En annan avdelning valde att undersöka hur personalen tar tillvara på barnens önskemål. Här såg vi tydligt att de barn som har förmågan att verbalt uttrycka sina önskemål också har lättare att få igenom sin vilja. Den tredje avdelningen hade som fokus att ta reda på hur barnen visar sina önskemål och hur dessa blir mottagna av oss vuxna. Här visade resultatet i höstas att de allra flesta barnen redan framförde önskemål. Endast tre barn framförde under mätningsperioden inga önskemål, verbalt eller på annat sätt. Här kan vi också se en förändring, dessa tre barn har under vårens mätperiod framfört idéer och förslag på aktiviteter. En avdelning har haft som mål att alla barn ska hitta sin egen hylla i hallen för att på så sätt kunna ta ansvar för sina kläder samt att kunna visa när man vill gå ut. Vi är på god väg då sju av tio barn numer hittar sin hylla. Ett annat mål har varit att barnen ska lära sig att gå tillsammans, att gå med en kompis när det är dags att gå till matsalen. I höstas sprang barnen till matsalen. Vi upplever en stor skillnad nu då barnen har lärt sig att gå tillsammans. Föräldraenkäten visar att vi har höjt resultatet på att vi utformar verksamheten i samråd med barnen. Vi har samma resultat på huruvida barnen lär sig att ta ansvar i förskolan jämfört med året innan. et uppfyllt i hög grad. Nytt inspirerande material tror vi kan ha bidragit till att väcka lust och nyfikenhet hos barnen och de har därmed i högre grad framför sina önskemål. Personalen har medvetet tänkt på att lyssna på och uppmärksammat alla barn, även de som inte hörs och syns mest vilket har gjort att vi fått syn på de barn som inte tar för sig så mycket. Personalen har skapat och anpassat miljön så att vi inte behöver använda ordet NEJ. Detta kan ha bidragit till att barnen fortsätter att framföra sina idéer och tankar. Personalen har erbjudit valmöjligheter, vi har betonat/bekräftat att barnen har valt. Vi har också stöttat barnen i att stå för sina val. Detta har medfört att flera barn än tidigare gör egna val. Vi 4

5 Datum Sidan 5(6) upplever också att många barn väljer nya saker som de aldrig skulle valt i höstas. 6. Förskola och hem Brukarenkäten: Åtgärden att låta vårdnadshavarna fylla i enkäten på plats gav ett mycket högre deltagande. Möte för vårdnadshavare: Vi gjorde tre workshopstationer där vi visade delar av verksamheten på höstens möte vilket var mycket uppskattat. En avdelning har under våren bjudit in vårdnadshavarna till vernissage. Vi startade upp terminen med en trollfest tillsammans med barn och vårdnadshavare. Utvecklingssamtal: På hösten erbjuds ett samtal där vi ger vår bild av nuläget samt vilka mål vi kommer att arbeta emot. Vårens samtal är en uppföljning och utvärdering av vårt arbete. Föräldraråd: Vi har haft tre träffar, en på höstterminen och två på vårterminen. 7. Övergång och samverkan Överskolningssamtal genomförs med förskoleklassen. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Kyrkåsens personal ska ha en god arbetsmiljö, acceptans, förståelse och insikt mellan avdelningarna. En fungerande organisation för systematiskt kvalitetsarbete. Känna stöd och ansvarstagande från förskolechef. Vi har haft en arbetsprocess där syftet har varit att få en god arbetsmiljö. Detta har lett till en bättre acceptans, förståelse och insikt mellan avdelningarna. Diskussionerna som förs mellan förskolechef och medarbetare är numera positiva. Vi har arbetat fram en struktur för alla våra möten, vilket har medfört att vi är mer effektiva. Vi har bl.a. jobbat i mindre grupper för att alla ska få komma till tals. Den tydliga strukturen har underlättat det systematiska kvalitetsarbetet. Hela huset har arbetat med gemensamma mallar för kartläggningar, utvecklingssamtal och möten mm. 5

6 Datum Sidan 6(6) Vi känner ett stöd och ansvarstagande från vår förskolechef. Hon har tagit tag i problemen med dåliga attityder bland personalen genom att inleda ett processarbete som fortfarande pågår. Bl.a. har förskolechefen tagit hjälp av Helena Harrysson som stöd i processen. Förskolechefen deltar vid våra LOK-träffar vilket har skapat trygghet, tydlighet och effektivitet. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet EKONOMI Förskolan och skolbarnsomsorgens nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Långsiktigt är målet att gruppstorlekarna i förskolan inte överstiger 15 barn i småbarnsgrupper och 20 i syskongrupper. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Medvetna barn om olika kulturer Ingen av avdelningarna har gjort någon kartläggning kring detta mål. Det framgår ej i vilken grad målet är uppfyllt. Vi har prioriterat de andra målområdena. 6