KVALITETSRAPPORT 2014

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2014 FÖRSKOLA - SÖDER Biet Fasanen Sörgården

2

3 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 6 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen... 6 Förskolan Biet... 6 Förskolan Fasanen... 7 Förskolan Sörgården... 8 Förskolechefens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling... 9 UTVECKLING OCH LÄRANDE 10 Förskolan Biet Förskolan Fasanen Förskolan Sörgården Förskolechefens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling BARNS INFLYTANDE 13 Förskolan Biet Förskolan Fasanen Förskolan Sörgården Förskolechefens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling FÖRSKOLA OCH HEM 16 Förskolan Biet Förskolan Fasanen Förskolan Sörgården Förskolechefens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling

4 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN 19 Förskolan Biet Förskolan Fasanen Förskolan Sörgården Förskolechefens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING 21 Förskolan Biet Förskolan Fasanen Förskolan Sörgården Förskolechefens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling STATISTIK 24 RESULTAT FRÅN VÅRDNADSHAVARENKÄTEN 24 4

5 VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET År 2014 kan vi kalla Språkets år, då vi satsat mycket på språk och språkutveckande arbetssätt. Vi har bland annat utbildat personal i Fonomix-munmetoden, vilket är ett läsförberedande arbetssätt. Syftet med Fonomix är att barnen tidigt (vid 4-5 år ålder) ska bli medvetna om olika språkljud och förstå hur olika ljudkombinationer tillsammans bildar ord. Vi är också med i Läsrörelsens projekt Berätta, Leka, Läsa som vänder sig till de yngsta (1-3 år) och under året har vi haft statsbidrag för utvecklingsprojektet Språkligt stöd i Arbogas förskolor. En talpedagog är anställd på halvtid med uppdraget att i samverkan med logopedmottagningen i Västerås handleda/fortbilda förskolornas personal. Talpedagogen arbetar tillsammans med två förskollärare, som har ett riktat språkutvecklaruppdrag, kring språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Stödet kan både vara av generell karaktär och/eller inriktat på enskilda barn. Tre barnskötare har gått Skolverkets kurs Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan och tillsammans med ovan nämnda förskollärare har de anordnat ett pedagogiskt café på temat. Vi arbetar med NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) inom förskolan i Arboga. Till vår hjälp har vi materialet NTA-lådor och syftet är att stimulera barnens nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik. Arbetssättet är utforskande och riktar sig främst till 4-5 åringar, men även de yngre barnen är delaktiga i arbetet. Ca 70 pedagoger utbildades under våren. Norra förskoleområdet har börjat en kompetenshöjande satsning för personalen gällande barns lärande i matematik. Satsningen ingår i Matematiklyftet (Skolverket). Under våren uppvisades ett ökat behov av förskoleplatser, jämfört med den prognos vi hade. Ökningen har delvis berott på många inflyttade men också på att allt fler vårdnadshavare önskar förskoleplacering för sitt barn redan vid 1-års ålder. För att kunna hålla garantitiden på fyra månader har vår utmaning varit att utöka antal platser. När de nyanlända familjerna ansöker om förskoleplatser är det ofta med mycket kort varsel. Vi har idag 103 förskolebarn med annat modersmål än svenska. Inom förskolan finns familjer som representerar 25 olika språk. Lokalmässigt har det varit ett händelserikt år. En ny förskola, Västergården, öppnade i januari och i samband med det blev förskolorna Meijerska gården, Bullerbyn och Laggargården avvecklade. De två förstnämnda förskolorna startar vi upp igen för att tillgodose det ökade behovet av platser. På en av avdelningarna på förskolan Fasanen i Götlunda upptäcktes förhöjda värden av mögelsporer i isoleringen. I början av året flyttades verksamheten till temporärt i lokaler på Götlunda skola, där verksamheten nu bedrivs i väntan på ombyggnad/nybyggnad. I slutet av året genomfördes en enkätundersökning gällande vårdnadshavarnas uppfattning om förskolan. Vi vände oss till vårdnadshavare till de flesta 4-åringar i förskolan. Synpunkterna från vårdnadshavare är värdefulla i utvecklingsarbetet inom förskolans systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att kartlägga pedagogernas kunskap inom IT (informationsteknik) och fortbilda personalen för att öka barnens möjlighet till lärande och utveckling inom detta område. Utformandet av ett barnhälsoteam kommer att påbörjas under Jag tycker att det ska bli spännande att få vara med att fortsätta utveckla förskolan i Arboga. Tina Persson Verksamhetschef för förskolorna i Arboga 5

6 NORMER OCH VÄRDEN PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN Utifrån skolinspektionens granskning i januari 2014 har vi under året arbetat riktat med att utveckla och förbättra förskolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Det gemensamma arbetet på det södra förskoleområdet har skett på kompetensutvecklingsdagarna. Under dessa dagar har vi arbetat med att förankra de olika diskrimineringsgrunderna och i blandade arbetsgrupper diskuterat hur vi kan arbeta förebyggande och främjande med dessa frågor på bästa sätt i vår verksamhet. Under uppstarten av höstterminen genomfördes observationer och kartläggningar i verksamheten enligt diskrimineringsombudsmannens mall husmodellen. All personal har varit delaktiga i arbetet och kartläggningarna har legat till grund för det fortsatta arbetet med att revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns att ta del av på hemsidan samt i förskolan rum i Edwise. FÖRSKOLAN BIET rapporteringen? (Underlaget) Att barnen ska respektera och lyssna på varandra mer. Vid observationer, samtal och självskattning har vi uppmärksammat att vårt arbete inom detta område behöver utvecklas. Vi uppmärksammade att barnen ofta hamnade i konflikt med varandra och att de inte alltid respekterade varandras tankar och åsikter. Därför arbetar vi bland annat med kompisregler och samarbetsövningar, för att få ett bättre samspel mellan barnen. Vi kände också att vi behöver uppmärksamma och ta tillvara de olika kulturer vi har på vår förskola. Engagerade och närvarande pedagogerna som är på plats där barnen är. Pedagoger som kan handleda barnen samt förebygga och lösa konflikter. Tillsammans har vi arbetat fram kompisregler. Vi har arbetat med kroppen och känslor. Barnen uppmuntras att hitta egna lösningar och hjälpa varandra. Barngruppen delas i mindre grupper under dagen. För att barnen ska känna sig delaktiga i vardagen får de t ex vara med och rösta och vi använder tankekartor för att synliggöra barnens tankar inom olika områden. Utvecklingssamtal, den dagliga kontakten och uppföljningssamtal gör vårdnadshavarna delaktiga i arbetet. Förhållningssätt och bemötande diskuteras ofta i verksamheten. 6

7 Barnen hjälper varandra mer och kompisreglerna finns med i diskussioner och som stöd i konfliktsituationer. Vi har dock uppmärksammat att vi måste bli bättre på att följa upp och dokumentera vårt arbete. Vi behöver också tydliggöra målen med vårt arbete för barnen, deras vårdnadshavare och för oss själva. Vi har en god kontakt med vårdnadshavarna och vi upplever att de är delaktiga. Vi tar hjälp av dem när vi ska diskutera fram bra lösningar. Vi fortsätta arbete kring hur man är en bra kompis, genom att fokusera på samarbete, känslohantering och konflikthantering. Vi ska göra en handlingsplan för att synliggöra arbetet och för att bättre kunna följa upp det vi gör. FÖRSKOLAN FASANEN Observationer, diskussioner och reflektioner i arbetslagen, Att barnen ska leka med olika kompisar. Fånga upp de tysta barnen så de blir mer aktiva. Arbeta vidare med värdegrundsfrågor. Synliggöra kopplingen mellan vårt arbete och målen i läroplanen. Utifrån observationerna vi gjort av inne- och utemiljön på vår förskola har vi fått syn på platser och utrymmen där det förekommer konflikter och verbala kränkningar. Vid tillfällen då det är många barn i ett rum samtidigt uppstår det ibland konflikter. Därför kommer vi att tillsammans med barnen arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma regler som visar hur vi ska vara mot varandra. Vid diskussioner och observationer har vi uppmärksammat att det i stora barngrupper är vissa barn som får mer plats än andra. På grund av yttre omständigheter (lokalernas utformning) behöver vi hitta lösningar för att på bästa sätt tillmötesgå varje barns enskilda behov och förutsättningar. Vi har i vår självskattning sett att vi tydligare behöver synliggöra läroplansarbetet, både för oss själva och för vårdnadshavarna. Vi delar barngruppen i mindre konstellationer i olika sammanhang under dagen. Vi arbetar med värdegrundsfrågor med barnen i små grupper då vi samtalar om hur man är mot varandra. Vi har tillsammans skapat en kompis-sol för att synliggöra resonemanget kring hur man är en bra kompis. Vi tar även upp ämnet i andra situationer som uppkommer. 7

8 Vi har regelbundna samtal och reflektioner i arbetslagen kring vårt förhållningssätt och bemötande. Vi har även filmat situationer som sedan legat till grund för våra samtal. Vi har använt husmodellen i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling, och även i vårt arbete i barngruppen gällande hur man är en bra kompis. Pedagogerna har varit närvarande och delat barngruppen på ett medvetet sätt för att varje barn ska få sina behov tillgodosedda. Pedagogerna är med och vägleder barnen i hur man är mot varandra och stöttar barnen om det uppstår konfliktsituationer. Lokalerna är tillfälliga och inte optimala för verksamheten. Det innebär att vi får diskutera och anpassa verksamheten efter de förutsättningar vi har. Vi kommer att fortsätta att ha fortlöpande diskussioner kring läroplanens mål och arbeta för att tydliggöra och synliggöra vårt värdegrundsarbete, både för oss själva och för vårdnadshavarna. FÖRSKOLAN SÖRGÅRDEN Vi behöver arbeta med att skapa ett klimat där alla lyssnar, kommunicerar och respekterar varandra. Verka för allas lika värde. Utveckla barnens förmåga att ta hänsyn till och förstå andras situation. Det är viktigt att vi som arbetar med barnen har ett gemensamt och professionellt förhållningssätt. Vi behöver hela tiden vara tydliga och förklara varför vi gör som vi gör och våga fråga varandra hur vi tänker i olika situationer. Genom diskussioner och reflektioner i arbetslagen i samband med analys, självskattning och utvärdering upplevde vi att resultatet av skattningen inte riktigt stämde överens med det vi först trodde. Det förekommer konflikter i barngrupperna och vi ser att vi behöver lägga fokus på att bearbeta, reda ut missförstånd, hjälpa barnen att kompromissa och att respektera varandra. Vi bör finnas nära tills hands för att se vad som händer i gruppen, se varför konflikterna uppstår, ligga steget före, förebygga och reda ut konflikterna. Vi behöver jobba aktivt med samspel och allas lika värde. Utifrån våra observationer och kartläggningar uppmärksammade vi att det uppstår konflikter vid byte av aktiviteter och även vid situationer då många barn samlas på ett och samma ställe. Vi har också uppmärksammat att de äldre barnen ibland får stå tillbaka då de yngre barnen tar mer av pedagogernas tid i anspråk, framförallt under inskolningsperioden och att det då kan vara svårt att räcka till och tillgodose varje barns enskilda behov. För att minska 8

9 konfliktsituationer och för att tillgodose varje barns behov behöver vi bland annat dela barngrupperna i mindre konstellationer under dagen. Vi behöver även tydliga rutiner med en struktur som tydliggör var vi vuxna ska befinna oss för att bättre kunna stötta och finnas till hands för barnen. Vi jobbar aktivt med värdegrundsfrågor i vår verksamhet. Genom tillit växer ansvarstagandet hos barnen. Vi visar att vi tror på barnen och deras förmågor. Vi har haft olika riktade aktiviteter i samlingen, t ex lyssnalekar som Pingelboll och Vem är kompisen? Vi har även haft lekar och rollspel kring förhållningssätt, som t ex Kanin och Igelkott. Närvarande pedagoger som finns nära barnen under hela dagen, speciellt i situationer där vi vet att konflikter kan uppstå, t ex vid avoch påklädning. Vi har läst böcker som tar upp vissa dilemman och livsfrågor som vi diskuterar och samtalar med barnen. Barngrupperna delas in i mindre konstellationer. Vi dokumenterat i bild, skrift och via film. Vi har skapat ett kompishjärta tillsammans med barnen. Vi ser, lyssnar och ställer följdfrågor för att förstå, bekräfta och visa intresse. Vi uppmuntrar samarbete och att barnen hjälper varandra. Allas röst är viktig och vi jobbar mycket med att alla ska bli sedda och hörda. Vi försöker få vårdnadshavarna delaktiga genom att berätta om vårt arbete på förskolan och tar till oss av det de berättar för oss om sitt barn. Vi har uppmärksammat och synliggjort positiva handlingar och dokumenterat i bild, skrift och via film. Vi fortsätter arbete med att få alla att lyssna och respektera varandra. FÖRSKOLECHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SAMT ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Måluppfyllelsen är hög. Värdegrundsarbetet är en viktig del i förskolans verksamhet och vi jobbar ständigt med dessa frågor, både i arbetslagen och i barngrupperna. Pedagogerna är närvarande och lyhörda för barnens intressen och behov. De stöttar, bekräftar och uppmuntrar barnen i olika situationer under dagen. Vi arbetar mycket för att stärka varje barns självkänsla och skapa förutsättningar så att alla barn kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sina behov och förutsättningar. Vi delar in barngrupperna i mindre konstellationer under dagen så att alla ska bli sedda, bekräftade och få möjlighet att påverka sin dag på förskolan. Fortsatt arbete kommer att ske kring förhållningssätt och bemötande med fokus på att lyssna, kommunicera och respektera varandra. 9

10 UTVECKLING OCH LÄRANDE FÖRSKOLAN BIET Skapa en inspirerande miljö som lockar till lek. Mindre grupper för att se och fånga barnens olika intressen och behov. Bli bättre på att få in naturvetenskap, teknik och matematik i vardagen. Prova olika lösningar, reflektera och undersöka. Vi behöver se över vår innemiljö så att den på ett lockande och inspirerande sätt bjuder in till lek och lärande. Vi upplever att många barn haft svårt att finna ro i leken och växlar därför aktiviteter ofta. Vi behöver dela barngruppen i mindre konstellationer för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov och intressen. För att utmana barnen ännu mer behöver vi också utveckla arbetet kring ämnesområdena natur, teknik, matematik och språk. Vi har ändrat innemiljön för att locka till lek och lärande. Vi delar upp barnen i mindre konstellationer under dagen, så att vi aktivt kan jobba utifrån varje barns förutsättningar och behov. Vi använder oss av olika begrepp som är kopplade till de olika ämnesområdena i vardagliga situationer, t ex i fruktsamlingen delar vi frukten i hel, halv eller fjärdedel. Vi har fört in natur och teknik i Barnens val, som vi har inplanerat en gång i veckan. Vi samtalar mycket med barnen och försöker alltid ställa öppna frågor för att få igång en diskussion och reflektion och på detta sätt se varje barn. Barnen får tillsammans diskutera och hitta lösningar på olika situationer som uppstår i vardagen. Vi har skapat en tillåtande miljö där barnen ska få möjlighet att utforska sin vardag. Barnen får möjlighet att prova sig fram för att på så sätt erövra ny kunskap. Vi försöker dela barngruppen i mindre konstellationer för att på ett bättre sätt kunna tillgodose varje barns enskilda behov. Men vi upplever att det ibland är svårt på grund av lokalernas utformning. Personalen räcker inte till i den utsträckningen som vi skulle önska. Arbetet går framåt men behöver fortsätta för att ständigt utmana varje barns utveckling och lärande. 10

11 Vi ska få in områdena teknik, naturvetenskap, matematik och experiment i större utsträckning i verksamheten. Vi ska införa aktiviteter som stärker barn egna identitet, t ex genom att barnet får ett extra ansvar under veckan. FÖRSKOLAN FASANEN Vårt prioriterade mål är att arbeta med barnen i mindre grupper. Arbetet med teknik, naturvetenskap, matematik och språk. Omständigheterna med våra lokaler gör vissa moment svårarbetade inomhus. Vi får lösa detta genom att dela in barnen i mindre grupper och använda både inom- och utomhusmiljön. Vi har utifrån gemensamma diskussioner och reflektioner sett att vi måste jobba ännu mer med läroplanen mål och med ämnesområdena teknik, naturvetenskap, matematik och språk i vår verksamhet. Under året förändrades gruppsammansättningen på Fasanens förskola då avdelningen Månen och Solen slogs ihop för att anpassas till de nya lokalerna. Vi har under året kunnat jobba mycket i små grupper genom att vi tydligt strukturerat dagen och pedagogerna har haft ansvarsgrupper där vi arbetat riktat med olika aktiviteter som t ex sång, språk mm. När vi har vikarier i barngruppen hjälper även de till att hålla i olika aktiviteter, vilket underlättar för den ordinarie personalen. Arbetet har gått framåt men fortfarande har vi många bitar som vi måste fortsätta att utveckla och förbättra då lokalsituationen fortfarande påverkar vårt arbete. Ändra grupper från åldersblandade till mer åldersindelade samt arbeta mer ämnesinriktat i olika aktiviteter under dagen. FÖRSKOLAN SÖRGÅRDEN Observationer, diskussioner och reflektioner i arbetslagen, Naturvetenskap och teknik. Att använda tecken som stöd och vara verbalt tydliga i språket. Utifrån analyser och utvärderingar såg vi att våra förbättringsområden handlade om naturvetenskap, teknik, matematik, språk och miljö. Vi 11

12 vill bli bättre på att utmana barns nyfikenhet och förståelse för dessa områden på ett lekfullt och lärorikt sätt. Vi arbetar mycket med att barnen ska träna på att försöka göra saker på egen hand, exempelvis att klä på och av sig själva och skära sin egen mat mm. Vi har allt material tillgängligt för barnen så att de själva kan välja aktivitet och utmaning. Arbetslagen har diskuterat mål och arbetssätt. Vissa avdelningar har arbetat riktat med ett tema för att på ett enkelt sätt tydliggöra och få med läroplanens olika delar i arbetet. Tankekartor kring bland annat området teknik har använts i arbetet med barnen. Avdelningarna har använt olika material för problemlösning och skapande verksamhet. Språksamlingar med rim och ramsor, munmotorik och Fonomix (läsförberedande arbetssätt) har genomförts. Vi använder teckenkommunikation och tecken som stöd. Vi har satt upp bokstäver och bilder som barnen kan läsa och formulera egna ord. Arbetet med att skapa en utmanande och inspirerande miljö pågår ständigt och anpassas efter barngruppens och enskilda barns behov. De äldre barnen har bland annat visat stort intresse för skriftspråk, och hittar på egna aktiviteter där de skriver lappar och meddelanden. Barnen försöker tillsammans hitta lösningar på olika problem och uppgifter de möter på i vardagen. Vidareutveckla områdena naturvetenskap, teknik, matematik och språk. Verksamheten är konstant under utveckling beroende på att varje enskilt barns behov, intressen och förutsättningar påverkar val av arbetssätt, upplägg och innehåll. FÖRSKOLECHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SAMT ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Måluppfyllelsen är god. Pedagogerna arbetar ständigt med att forma miljön och verksamheten för att utmana och locka barnen till lek, utveckling och lärande. Barnens erfarenheter och intressen ligger till grund för hur verksamheten planeras och genomförs. Under året genomfördes NTA-utbildningar för personalen inom områdena luft, vatten och ljud för att höja kompetensen inom naturvetenskap och teknik. Det genomfördes även en utbildning kring den språkliga utvecklingen (Fonomix). Arbetet med att fördjupa kunskaperna inom områdena naturvetenskap, teknik, matematik och språk kommer att fortsätta under kommande år. 12

13 BARNS INFLYTANDE FÖRSKOLAN BIET Att öka barnens möjlighet att välja mellan olika aktiviteter, både i stor grupp och i mindre grupp. Vi vill ge barnen större möjligheter att påverka sin vistelse på förskolan. Vi har varit observanta på vad barnen leker med och var de leker och anpassat miljön därefter. Vi har Barnens val där barnen får välja mellan två eller fler aktiviteter. Barnen har fått välja färg och form på sin prick på sin plats vid samlingen. Vi har haft omröstningar kring olika saker, t ex färg på deg. Med hjälp av Kaplastavar synliggör vi röstningens resultat. Vissa dagar har barnen har fått välja om de vill leka ute eller inne. Vi arbetar aktivt med att utveckla barns inflytande i den dagliga verksamheten och vi ser det som en naturlig del i vårt arbetssätt och i vårt förhållningssätt. Arbetet har gått bra och vi för kontinuerligt diskussioner kring hur vi kan utveckla och förbättra möjligheterna för barnens inflytande. Arbetet är igång och vi fortsätter genom att utöka barnens valmöjligheter under dagen och vi kommer även att förbättra våra dokumentation och uppföljning inom detta område. FÖRSKOLAN FASANEN Öka vår lyhördhet för barns åsikter och uppfattningar samt visa dem respekt genom att i största möjliga mån tillmötesgå önskemål. De yttre omständigheterna begränsar oss en del. I de lokaler som vi vistas i är det svårt att tillgodose alla barns önskemål. Ett exempel är när några barn är ute på gården och några barn är inne och ett av innebarnen vill ansluta till de som är på gården. Om det bara är en personal inne kan inte barnet få gå ut eftersom det behövs en personal som följer barnet ner till gården. 13

14 Rummen inomhus är få och stora och man kan inte alltid låta barnen vara i det rum de själva önskar, på grund av att det kan bli för många barn i samma rum. Utifrån våra diskussioner och reflektioner har vi sett att vi i arbetslaget aktivt bör verka för att varje barns uppfattningar och åsikter tas tillvara. Vi ser att det i vissa sammanhang, t ex vid planerade aktiviteter, är det lättare att ge barn inflytande. Därför behöver vi hitta struktur och arbetssätt för att öka inflytandet i hela verksamheten. Lyhörda och närvarande pedagoger. Delat barngrupp i mindre konstellationer. Vi har lyssnat in barnens önskemål och i möjligaste mån försökt tillmötesgå dessa. I de fall det inte fungerat här och nu har vi samtalat om att det kanske kan genomföras vid ett annat tillfälle. Vi har aktivt stöttat de tysta barnens genom att efterfråga deras åsikter och uppfattningar. Vi har delat barngruppen i mindre konstellationer under dagen. Arbetet pågår ständigt och vi måste hela tiden försöka hitta lösningar för att på bästa sätt kunna få barnen delaktiga i vardagen. Vara öppna, lyhörda och tänka ett steg längre, och försöka säga ja istället för nej. Vi pedagoger ska tänka till hur vi själva är och vad vi säger. FÖRSKOLAN SÖRGÅRDEN Barnens inflytande över sin vistelse på förskolan. Tillvaratagandet av varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. Att få barnen mer aktiva i planeringen av t ex vid samlingen. I vår analys har vi sett att barnen inte har så stort inflytande som vi trodde inom vissa delar av verksamheten. Vi tror att vi behöver ta in barns inflytande mer i vardagens struktur. Vi behöver en tydlig struktur eftersom det är många barn i gruppen under dagen. Vi har kommit fram till att vissa barn fortfarande är otrygga i vissa rum och i vissa aktiviteter. De vet inte hur de ska stå upp för sig själva i vissa situationer. Vi behöver ge barnen bättre verktyg för att kunna säga stopp och nej. 14

15 Barnen behöver träna på att lyssna och kommunicera samt visa respekt för varandras åsikter. Vårt syfte är att barnen ska få mer inflytande över hur vi ska arbeta för att alla ska ta ett större ansvar både för sig själva, för material och för samvaron i barngruppen. Kompisregler med budskapet att alla barn ska bli lyssnade på och respekterade för sina tankar och åsikter. Barnen har varit med och skapat gemensamma regler som gäller för alla barn på avdelningen. Vi leder lekar som tydligt visar stopp, för att stärka barnets vilja och integritet. Vi jobbar demokratiskt i den utsträckning det går. Med det menar vi att alla får sin stämma hörd, men allas önskan kanske inte går att uppfylla just för stunden. Vi försöker ta önskemålen med till ett annat tillfälle när tid och läge ges. Vi anpassar medvetet miljö och aktiviteter utifrån barnens behov, intressen och förutsättningar. Barnen får göra egna aktiva val av aktivitet under dagen samt vara med och t ex välja bok till lässtunden. Vi delar barngrupp i mindre konstellationer för att kunna tillmötesgå varje enskilt barns förutsättningar och behov. Vi lyssnar aktivt och bekräftar barnens viljor och tankar och uppmuntrar dem att sätta ord på dessa. Vi skapar tillfällen för samtal, diskussion och reflektion både tillsammans med barnen och i arbetslagen. Vi upplever att vi blivit mer närvarande och lyhörda som pedagoger. Vi hjälper varandra att se kritiskt på olika situationer och ger varandra feedback för att se vad man som individ bör jobba mer på. Vi har blivit bättre på att ställa frågor till barnen för att se vad de är intresserade av att göra och vi försöker i högre grad anpassa miljön och aktiviteterna utifrån detta. När någon i personalen är frånvarande, hinner vi inte alltid se alla situationer och vi hinner inte alltid arbeta förebyggande för att skapa situationer för delaktighet och inflytande. Fortsatt arbete för att skapa fler möjligheter till delaktighet och inflytande för barnen. FÖRSKOLECHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SAMT ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Måluppfyllelsen är god. Pedagogerna har tydliga mål och handlingsplaner med åtgärder inom området som utvärderas kontinuerligt och systematiskt. Arbetet kommer att fortsätta kring hur vi kan skapa fler möjligheter till inflytande och delaktighet för barnen under deras vistelse på förskolan. 15

16 FÖRSKOLA OCH HEM FÖRSKOLAN BIET Förbättra formerna för information till vårdnadshavarna. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Varje termin erbjuder vi vårdnadshavarna ett utvecklingssamtal. Vi skriver dagligen upp vad vi gjort i vår almanacka som finns tillgänglig i tamburen. Vi har även en bok där information från vårdnadshavarna skrivs ner så att all personal har kännedom om t ex förändringar vid hämtning och lämning. Vi har ett fungerade system där vårdnadshavarna ges möjlighet att ta del av och påverka förskolans vardag och verksamhet men vill ändå utveckla formerna för att ta tillvara detta ännu bättre. Vi har haft föräldramöte med fokus på hur vi i förskolan kan förbättra vår information till vårdnadshavarna. Föräldrarådet har träffats 1-2 ggr per termin, där vårdnadshavarna fått möjlighet att diskutera frågor rörande förskolans verksamhet. Arbetet är ingång och kommer att fortsätta att utvecklas och förbättras under Olika kulturer och hur vi bättre kan ta tillvara de olika kulturerna vi har på vår förskola. Fortsatt arbetet för att utveckla formerna för information mellan förskola och hem. Utveckla dokumentationen genom att använda bloggen på Edwise mer aktivt. FÖRSKOLAN FASANEN Edwise (vår digitala plattform) och våra inlägg på sidan. Få vårdnadshavarna att logga in och använda Edwise för att se vad vi arbetar med på förskolan. Den dagliga kontakten med vårdnadshavare har vi när de hämtar och lämnar sina barn och vi tycker att den kontakten fungerar bra. Kontakten mellan förskola och hem sker också genom 16

17 utvecklingssamtal, föräldramöten, drop-in-fika, information på vår anslagstavla samt via dokumentation och information på Edwise. Vi tycker att det är bra med flera olika kommunikationskanaler. Det vi behöver utveckla och förbättra är den digitala kommunikationen via Edwise. Vi vill att vårdnadshavarna ska gå in på sidan och ta del av vår verksamhet i en högre grad än de tidigare. Utvecklingssamtal har vi minst en gång/år. Föräldramöte där vi bland annat informerade om våra lokaler och om Edwise. Månadsbrev och blogginlägg för att delge information om verksamheten. Daglig dialog med vårdnadshavare vid hämtning och lämning. Föräldrarådet har träffats 1-2 ggr per termin, där vårdnadshavarna fått möjlighet att diskutera frågor rörande förskolans verksamhet. Arbetet har gått bra. Blogginlägg läggs ut regelbundet och ett flertal vårdnadshavare använder Edwise för att ta del av förskolans arbete och verksamhet. Vi vill fortsätta att utveckla och förbättra vårt arbete med kommunikationen via Edwise, så detta arbete kommer att fortgå under 2015 och regelbundet följas upp och utvärderas. FÖRSKOLAN SÖRGÅRDEN Visa respekt för vårdnadshavarna och ansvara för att utveckla en tillitsfull relation mellan personal och barnets familjer. Utifrån de gemensamma diskussionerna, reflektionerna och självskattningen ser vi att vi, trots att vi jobbar mycket för att skapa en tillitsfull relation med vårdnadshavarna samt har bra rutiner för kontakten, ytterligare kan utveckla och förbättra formerna för samarbete och delaktighet. Vi vill ge en god introduktion i förskolan. Vi vill att vårdnadshavarna ska veta att de kan vara delaktighet i verksamheten och att den dagliga kontakten är viktig, liksom en rak och öppen kommunikation. Skriftlig information kring förskolans innehåll och verksamhet har skett via Edwise, månadsbrev och annan dokumentation. Samtal med vårdnadshavare har skett vid hämtning och lämning samt vid utvecklingssamtal, inskolnings- och uppföljningssamtal, drop-in- 17

18 fika, föräldramöte samt i samband med luciafirande och sommaravslutning. Föräldrarådet har träffats 1-2 ggr per termin, där vårdnadshavarna fått möjlighet att diskutera frågor rörande förskolans verksamhet. Vi upplever att vårdnadshavarna är nöjda. Vi ger dem möjlighet att komma med synpunkter genom dialog på utvecklingssamtalet och under den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Ibland finns dock brister i informationen så vi fortsätter att utveckla och förbättra detta. Informationsmöte/föräldramöte innan barnen börjar i vår verksamhet. Använda tolk i större omfattning om behov finns så att informationen når alla vårdnadshavare. FÖRSKOLECHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SAMT ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Måluppfyllelsen är god. Det finns bra rutiner för samarbetet mellan förskola och hem. Pedagogerna erbjuder vårdnadshavarna ett flertal olika tillfällen där de kan lyfta sina frågor och funderingar kring förskolan innehåll och utformning. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information om barnens trivsel, utveckling och lärande i det dagliga mötet men även vid utvecklingssamtalet som erbjuds minst en gång per läsår. På området finns ett föräldraråd som träffas regelbundet. Utmaningen för oss handlar om att utveckla och förbättra formerna för delaktighet i utvärderingen av förskolans verksamhet samt att utveckla och förbättra formerna för information via vår digitala plattform Edwise. 18

19 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN FÖRSKOLAN BIET Förbereda barnen inför övergång till förskoleklass genom att arbeta med ett ökat eget ansvar. Utvecklingsbehovet har uppmärksammats inom detta område vid samtal och självskattning. Vi har bjudit in förskoleklassbarnen som tidigare gått på Biet så att de fått berätta hur de upplever att det är att gå i skolan. Vi har även besökt skolan efter att gruppindelningar blivit klara. Vi har jobbat medvetet med att förbereda barnen inför övergången till förskoleklass genom att få dem att ta ett större eget ansvar på förskolan. Samtal med berörd personal inför övergången till förskoleklass har genomförts under vårterminen. Det finns en struktur (årshjul) för samarbetet mellan förskola och skola, och till stor del har det fungerat bra. Vi upplever att gruppindelningarna blev klara ganska sent, vilket försvårade/försenade det planerade arbetet. Det gemensamma årshjulet för samarbetet mellan förskola och skola har därför blivit svårt att följa i den utsträckningen som vi önskat. Fortsätta att utveckla arbetssätt som förbereder barnen inför övergången till skolan. FÖRSKOLAN FASANEN Vi anser att övergången till skolan fungerar bra och vi kommer därför att fortsätta ha de rutiner som redan finns. Eftersom alla barn som går på Fasanen ska till samma klass i skolan går inskolningen väldigt smidigt. Barnen som går i förskoleklassen kommer först till förskolan och hälsar på. Sedan går vi från förskolan med alla barn som ska börja i förskoleklassen på tre besök i skolan. 19

20 Förskolebarnen får varsin fadder som sedan visar dem var saker finns och de kan hjälpa barnen om de undrar något. På besöken är barnen med i skolan, går på en utflykt och är med och äter i matsalen. Nu när vi har flyttat vår verksamhet till lokalerna som ligger nära skolan har vi redan övat på att äta i matsalen så övergången har gått riktigt smidigt. Det sker ett inskolningssamtal där personal från förskolan och förskoleklassen samt rektorn deltar. Detta arbetssätt har fungerat bra och därför kommer vi att fortsätta på samma sätt. FÖRSKOLAN SÖRGÅRDEN Att skapa ett förtroendefullt samarbete med personalen i förskoleklass. Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. Utvecklingsbehov har uppmärksammats inom dessa områden vid samtal och självskattning. Vi upplever att samarbetet med förskoleklassen och fritidshemmen kan utvecklas och förbättras. Idag upplever vi att samarbetet sker till största delen på förskoleklassens initiativ. Överlämnandesamtal har skett mellan pedagoger på de berörda skolenheterna. Besök av den blivande förskoleklassläraren och inplanerade besök i skolans verksamhet med barnen. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem kan ytterligare utvecklas och förbättras. Innan överlämnandesamtalet fick vi ett frågeformulär med frågor, som vi upplevde ganska svåra att besvara. Vi upplever att vi gett en enkelriktad och begränsad information och att samarbetet skett utifrån förskoleklassens initiativ. Förskoleklassernas gruppsammansättning blev klart sent, vilket försvårade samarbetet och försenade tiderna för överlämnandesamtalen. Fortsätta utveckla formerna för samverkan mellan förskola och skola. Eventuellt formulera andra frågor till överlämnandesamtal, som handlar om barnets allsidiga utveckling och lärande. 20

21 FÖRSKOLECHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SAMT ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Måluppfyllelsen är god på två av tre enheter. På en av enheterna har samarbetet inte kommit igång på ett ömsesidigt sätt. Samarbetet har påverkats av att förskoleklassen gruppindelningarna inför kommande läsår blev klara så sent. Förskolorna behöver veta vilka barn som ska tillhöra de olika förskoleklasserna för att kunna planera övergången på bästa sätt. Det finns ett årshjul för hur samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska ske. Rutinerna ska åter diskuteras för att förbättras gällande de delar som inte fungerat tillfredställande. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING FÖRSKOLAN BIET Bli bättre på att utvärdera och dokumentera de olika aktiviteterna på förskolan. Vi har utifrån självskattningen uppmärksammat att vi diskuterar och reflekterar kring vår verksamhet i många olika sammanhang men att vi inte alltid dokumenterar det vi diskuterat, t ex vad som fungerade bra och vad som kan utvecklas. Vi har dokumenterat vår verksamhet på olika sätt: Dokumentation av barnens lärprocesser samlas, tillsammans med bilder och teckningar, i barnens egna portfoliopärmar. Pärmarna är uppdelade i områden kopplade till läroplanens olika mål. Dokumentation i månadsbrev och på väggen i tamburen. Blogginlägg på Edwise. Barnens utveckling och lärande dokumenteras även vid uppföljnings- och utvecklingssamtal. Verksamheten, barngruppen och miljön diskuteras och dokumenteras regelbundet på våra arbetslagsträffar. Detta arbetssätt synliggör vilka mål vi jobbar med och vilka områden vi behöver utveckla och förbättra. Arbetet är igång men vi behöver fortfarande bli bättre på att utvärdera vårt arbete enskilt, i arbetslagen och tillsammans med barnen. Fortsatt arbetet med att dokumentera utvärderingar av vårt arbete. 21

22 FÖRSKOLAN FASANEN (Konkreta åtgärder) Dokumentera och följa upp arbetet inom de olika områdena i läroplanen. Utifrån vår självskattningar inser vi att vi behöver lägga mer tid på att synliggöra läroplansarbetet både för oss själva och för vårdnadshavarna. Vi dokumenterar vår verksamhet på olika sätt: Portfoliopärmar, blogginlägg, minnesanteckningar från arbetslagsträffar, månadsbrev mm. Arbetet är igång i och med det systematiska kvalitetsarbetet som vi genomför regelbundet i vår verksamhet. Vi ser att vi fortfarande behöver bli bättre på att utvärdera vårt arbete både enskilt, i arbetslagen och tillsammans med barnen. Dokumentera och följa upp arbetet mot läroplansmålen i större utsträckning än vad vi tidigare gjort. FÖRSKOLAN SÖRGÅRDEN Att utvärdera och reflektera tillsammans. Ha dialog om hur vi jobbar och hur vi tillsammans ska fortsätta utveckla arbetet. Använda olika former av dokumentation och utvärdering som synliggör förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten. Tidsplan för uppföljning och utvärdering av verksamheten och uppföljning av handlingsplaner. Genom dokumentationen synliggör vi vårt arbete mot läroplanens mål och riktlinjer. Dokumentationerna synliggör även det enskilda barnets utveckling och lärande. Utifrån diskussioner och reflektioner ser vi att vi är på gång inom detta område men vi behöver blir bättre på att utvärdera och analysera vår verksamhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi behöver diskutera vad som fungerat bra, mindre bra och hur vi kan göra annorlunda för att utveckla och förbättra vår verksamhet. (Konkreta åtgärder) Vi dokumenterar i skrift och genom bild och film. På detta sätt får vi ett stöd för att hålla en röd tråd i verksamheten. 22

23 Vi har förändrat och utvecklat vårt sätt att arbeta med pedagogisk dokumentation. Vi provar t ex en ny dokumentationsmall för att följa varje barns utveckling och lärande. Vi använder olika slags verksamhetsdokumentationer som t ex att filma verksamheten med lärplattan. Skriftlig dokumentationer samlas i en pärm och viss dokumentation sätts upp i hallen. Bilder visas på digitala fotoramar. Tillsammans i arbetslagen utvärderar och analyserar vi verksamheten och våra handlingsplaner regelbundet på arbetslagsträffarna. Det systematiska kvalitetsarbetet finns med som en stående punkt på våra dagordningar. Utvecklingssamtal erbjuds en gång per år. Genom dokumentation ser vi att vi följer arbetet mot läroplanens mål och riktlinjer. Vi upplever att vi är på god väg med arbetet inom detta område men vi behöver blir bättre på att utvärdera och analysera vår verksamhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi behöver diskutera vad som fungerat bra, mindre bra och hur vi kan göra annorlunda för att utveckla och förbättra vår verksamhet. Vi upplever att det är för få tillfällen till reflektion och utvärdering, vilket innebär en risk att vi tappar tråden. Att få tiden att räcka till är en återkommande utmaning i vår verksamhet. Rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet och handlingsplanerna inom varje område hjälper oss att utvärdera verksamheten kontinuerligt. Det är också viktigt att utvärdera och följa upp hur verksamheten bidrar till utveckling för varje barn. Fortsätta arbetet med att dokumentera, följa upp, utvärdera och analysera så att det blir en naturlig del av arbetet. Antingen planerar vi in en reflektionsstund på varje arbetslagsträff eller så skapar vi andra tillfällen för reflektion. FÖRSKOLECHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SAMT ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Måluppfyllelsen är god. Det finns tydliga rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där pedagogerna systematiskt dokumenterar, följer upp, analyserar, planerar och utvärderar verksamheten i förhållande till de nationella målen. Vi har bra rutiner för dokumentation av varje barns utveckling och lärande. Vår utmaning ligger i att fortsätta arbetet med dessa delar så att det blir en naturlig del av arbetet i verksamheten. 23

24 STATISTIK Antal barn per personal (heltidstjänst) Andel personal med förskollärarexamen (%) Andel personal med barnskötarutbildning (%) Biet 5,83 83,3 % 16,7 % Fasanen 5,54 (HT 14) 68,5 % 31,5 % 6,5 (VT 14) Sörgården 5,83 72,2 % 27,8 % RESULTAT FRÅN VÅRDNADSHAVARENKÄTEN I november/december 2014 genomfördes en webbenkät där vårdnadshavare till majoriteten av förskolornas 4-åringar blev ombedda att delta. Undersökningen bestod av åtta påståenden, där respondenterna fick prioritera de fyra viktigaste påståendena. De ombads även att betygsätta alla påståendena utifrån hur de ansåg att det var på den egna förskolan. Resultatet nedan gäller förskoleområde Söder, baserat på en svarsfrekvens på 51,2 %. De färgmarkerade påståendena nedan är de påståenden som ansågs viktigast av fler än hälften av respondenterna. De grönmarkerade har fått betyg över 3. De rosamarkerade har lägre betyg, vilket innebär att detta förbättringsområde kommer att prioriteras i utvecklingsarbetet. Påstående: Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse i förskolan. Barnen bemöts utifrån sina behov. Barnens nyfikenhet och lust att lära stimuleras. Barnens tankar och åsikter respekteras. Vårdnadshavare informeras fortlöpande om barnets trivsel, lärande och utveckling. Vårdnadshavare och personal har ett förtroendefullt samarbete kring barnen. Barnen stimuleras till att ta ansvar och påverka. Barnen görs delaktiga i planering av verksamheten. Andel svarande som prioriterade påståendet som ett av de viktigaste Genomsnittligt betyg (1-4) 86 % 3,63 73 % 3,07 64 % 3,57 59 % 3,38 55 % 2,75 36 % 3,38 27 % 3,5 0 % (framgår inte) Resultatet kommer att användas som underlag inför utvecklingsarbetet