L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Transkript

1 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013

2 2 Innehållsförteckning Inledning Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande Iakttagelser Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar Bedömning och sammanfattande slutsatser Utvecklingsområden Lärande exempel... 11

3 3 Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till Nallebjörnens förskola ligger på Näset på norra Lidingö. Förskolan ingår i Källängens skolområde som består av sex förskolor och fyra grundskolor. Förskolan leds av en förskolechef som arbetar 60 %. Nallebjörnens förskola har 90 barn i fem åldersnära grupper och 18 anställda. Verksamhetens värdegrund bygger på de fem värdegrundsorden trygghet, respekt, kunskap, social kompetens och livsglädje. Byggnaden har två plan och på det nedre planet ligger avdelningen för de äldsta barnen och ett stort rörelserum. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av Helena Fog, Lidingö stad, utvärderingsledare och ansvarig för denna rapport och utvärderarna Gunilla Karlsson, biträdande förskolechef från Upplands- Bro och Gabriella Klingvall, förskollärare från Solna. 1.2 Genomförande Utvärderingsgruppens uppdrag är att få en samlad bild av hur förskolan arbetar med värdegrunden, uppdraget, målen och riktlinjerna i: [Ange ett citat från dokumentet eller sammanfattningen av en intressant punkt. Du kan placera textrutan mötet var som med helst barn i dokumentet. Använd fliken Ritverktyg om du vill ändra formateringen av textrutan mötet för citatet.] med föräldrar/vårdnadshavare utformning av förskolemiljön/lärmiljön utformning av och innehåll i undervisningen Utvärderingen inleddes med att ett urval av olika dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den april Under besöket genomfördes samtal med förskolechef, pedagoger och föräldrar/vårdnadshavare. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten. Den muntliga återrapporteringen genomfördes den 11juni Vid denna deltog förutom utvärderingsgruppen, förskolechef Niamh Holden Wiltander samt pedagogerna Beathe Karlsson, Miranda Persson-Söör, Ingrid Wiberg och Ann-Charlotte Blomgren.

4 4 2. Iakttagelser 2.1 Normer och värden På vilket sätt framgår det att förskolan: aktivt och medvetet arbetar för att påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem, låter värderingar komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Värdegrundsorden kunskap, trygghet, livsglädje, respekt och social kompetens genomsyrar förskolans verksamhet De fem orden är definierade i flera dokument och är väl förankrade Pedagogernas förhållningssätt och bemötande är positivt och välkomnande Plan mot diskriminering och kränkande behandling har utarbetats tillsammans med pedagoger och är ett levande dokument enligt förskolechefen och pedagogerna Planen för läsåret är genomarbetad och konkret och beskriver exempelvis hur pedagogerna har minimerat övergångssituationerna för att förebygga risken för kränkande beteende De föräldrar utvärderingsgruppen talade med beskriver ett medvetet värdegrundsarbete och att förskolans pedagoger tar tag i de problem som uppstår Förskolan har ett dokument som heter Gemensamt förhållningssätt på Nallebjörnens förskola där det inledningsvis står att arbetsplatsen skall kännetecknas av professonalitet och en positiv anda där skratt och glädje både syns och hörs De äldre barnen har varit med och tagit fram regler för hur man är en god kamrat Förskolans mål med att motverka traditionella könsroller- och mönster är att miljön och materialet ska vara könsneutralt På ett par avdelningar har pedagogerna tagit bort lekmaterial som exempelvis bilar och dockor De föräldrar utvärderingsgruppen talade med ifrågasatte att materialet var borta och såg en risk om man har fokus enbart på leksakerna Förskolan som helhet saknar samsyn och gemensam strategi om genusarbetet i praktiken

5 5 2.2 Utveckling och lärande Utvärderingsområdet huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att förskolan: präglas av en pedagogik där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande, har en miljö som är öppen, innehållsrik och inbjudande, främjar leken kreativiteten och det lustfyllda lärandet, ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, bidrar till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, främjar utforskande, nyfikenhet och lust att lära i verksamheten, utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter, tar till vara barnens tankar och idéer för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan har en organisation med fem åldersnära grupper och pedagogerna följer barnen från inskolning tills de börjar i förskoleklass Pedagogerna och barnen byter lokal tillsammans varje eller vartannat år Lokalerna är stora och ändamålsenliga med undantag av avdelningen för de yngsta barnen Innemiljön är öppen och inbjudande men varierar när det gäller rikligt och tillgängligt material Lärmiljöerna ute och inne är ett pågående utvecklingsområde som engagerar pedagogerna Arbetet med att skapa hörnor och vrår för lek och lärande har tagit form på avdelningarna Ett stort rörelserum finns på nedre plan som används av alla barngrupper Varje vecka samlas alla barn och pedagoger för sångstund i rörelserummet Ett av förskolans målområden är att utveckla arbetet med språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik Två pedagoger har gått kurs i NTA (natur och teknik för alla) och förskolan har köpt in två NTA lådor med experimentmaterial Två veckor per termin experimenterar alla barn och i april månad var temat luft och vatten Förskolan har en handlingsplan för Grön flagg och nu är temat närmiljön De mål och aktiviteter som är utvecklingsområden inom temat närmiljön är - Skogen som lärande resurs - Förskolans utemiljö (gårdarna) - Miljötänk i vardagen Utvärderingsgruppen såg exempel på skogen som lärande resurs när barnen hade naturkunskap i skogen De yngsta barnen har ett årstidsträd utanför sitt fönster som de följer årstidsväxlingarna på Utvärderingsgruppen såg exempel på pedagogisk dokumentation där pedagogernas reflektion och barnens hypoteser framgår men det varierar mellan avdelningarna hur tydlig och synlig dokumentationen är

6 6 Förskolan har tre gårdar som är anpassade för olika åldrar med till stor del inspirerande och utmanande lekredskap Den del av gården som tidigare hade gungor har ersatts av konstruktionsmaterial som föräldrarna bidragit med, exempelvis brädor och hyllor Pedagogerna är nära barnen både ute och inne, deltar aktivt och uppmärksammar barn som behöver stöd i sin lek 2.3 Barns inflytande På vilket sätt framgår det att förskolan: lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är, ger barnen förutsättningar att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, ser till att barnens behov och intressen ligger till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten Lokalerna är rymliga och den pedagogiska miljön erbjuder variation och valmöjligheter Pedagogerna ändrar i miljön utifrån vad barnen önskar och visar intresse för Förskolan har ett dokument som heter Gemensamt förhållningssätt där utgångspunkten är att barn är kompetenta och klarar mycket själva Vissa avdelningar har bestämda regler kring rutinsituationerna som exempelvis fasta platser vid måltiderna och samling Det ser olika ut mellan avdelningarna om barnen blir serverade eller får ta mat själva Barnets eget val med aktivitetskort är ett exempel på inflytande De äldre barnen har skapat gemensamma regler om hur man är en bra kompis Barnen får rösta och påverka vilka lekplatser och utflyktsmål som ska besökas Miljörådet fångar upp barnens tankar och idéer inför möten om Grön flaggarbetet

7 7 2.4 Förskola och hem På vilket sätt framgår det att: förskolan kompletterar hemmet och ger bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, förskolans arbete med barnen sker i ett nära och förtroende fullt samarbete med hemmen, föräldrarna/vårdnadshavarna har möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten, förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll för att skapa förutsättningar för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande Förskola och hem är ett av förskolans prioriterade mål under verksamhetsåret Informationen till föräldrarna är förbättrad sen förra årets brukarundersökning Veckobreven är informativa med koppling till målen i läroplanen och hur förskolan arbetar med dem, dock är kvaliteten ojämn mellan avdelningarna Pedagogerna är öppna och tillgängliga för föräldrarna i den dagliga kontakten Föräldrarna som utvärderingsgruppen talade med känner stor tillit till pedagogerna som beskrivs som kreativa, glada med hög pedagogisk ambitionsnivå I samtal med pedagogerna framkommer att de underlag som finns för utvecklingssamtal inte används av alla och pedagogerna uttrycker att detta är ett utvecklingsområde De föräldrar utvärderingsgruppen talade med säger att de får bra information om barnets utveckling och lärande på utvecklingssamtalen Föräldrarna får flera dokument när barnet börjar förskolan med information och ett av dokumenten talar om vad förskolan förväntar sig av föräldrarna Föräldrarådet är ett fungerande samverkansforum där föräldrarna får insyn och möjlighet att påverka. Förskolechefen säger att föräldrarna är intresserade, ställer många frågor om verksamheten och har konstruktiva synpunkter

8 8 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet På vilket sätt framgår det att: förskolan strävar efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv, samarbetet utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet, förskolan har former för att avrunda och avsluta förskoleperioden, och att övergången ägnas särskild uppmärksamhet åt de barn som behöver särskilt stöd. Samverkan med skolan följer den mångåriga traditionen med tre besök i skolan i slutet av vårterminen Pedagogerna följer med barnen vid det första besöket och föräldrarna vid två tillfällen mot tidigare ett vilket är nytt för i år Pedagogerna har avslutningsintervjuer inför det sista utvecklingssamtalet med de barn som skall börja i förskoleklassen Förskolan bjuder in de barn som slutat på en återträff under nästkommande år Föräldrarna som utvärderingsgruppen talade med är nöjda med hur övergången mellan förskolan och förskoleklassen fungerar 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling På vilket sätt framgår det att: förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp, utvärderas och utvecklas, barns utveckling och lärande följs upp, dokumenteras och analyseras, förskolan har kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena, förskolan tar till vara barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang och hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull, förskolan utvecklar bättre arbetsprocesser, bedömer om arbetet sker i enlighet med målen och undersöker vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan, förskolans analyser av utvärderingens resultat pekar ut väsentliga utvecklingsområden alla former av utvärdering utgår från ett tydligt barnperspektiv, att barn och föräldrar/vårdnadshavare är delaktiga i utvärdering och deras röster lyfts fram.

9 9 Nallebjörnens förskola ingår i Källängens skolområde och leds ytterst av en områdeschef Skolområdets ledningsgrupp har utarbetat en övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet Den övergripande planen inleds med skolområdets vision följt av områdesmål och förskolans egna prioriterade mål Uppföljning och utvärdering sker vid tre fasta tillfällen, i november, i februari och på utvecklingsdagen i maj månad Självskattningsmaterialet BRUK, Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet skall användas för att utvärdera både områdesmålen och förskolans egna mål BRUK används av arbetslagen men pedagogerna uttrycker att det kan vara svårt att förstå frågorna och de skulle vilja ha mer stöd och handledning av förskolechefen i utvärderingsprocessen Utvärderingsgruppen uppfattar inte att den övergripande planen för det systematiska kvalitetsarbetet är förankrad och används på Nallebjörnens förskola Uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolans egen verksamhet sker förutom på utvecklingsdagarna också på avdelningsmöten, reflektionsmöten och arbetsplatsträffar Dokumentation av lärandet ser olika ut på avdelningarna och varierar från kort text och en bild till utförlig pedagogisk dokumentation Samtliga avdelningar har tillgång till digitalkamera och bärbar dator Avdelningarnas utvärderingar bildar underlag för förskolans kvalitetsrapport som förskolechefen skriver i juni månad Föräldrarna är delaktiga i utvärderingen genom att besvara den årliga brukarundersökningen. Resultatet analyseras och ligger till grund för nya utvecklingsområden 2.7 Förskolechefens ansvar På vilket sätt framgår det att förskolechefen: är förskolans pedagogiska ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal ansvarar övergripande för att verksamheten som helhet inriktas mot uppsatta mål ansvarar för förskolans kvalitet i förhållande till uppsatta mål Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser; Skolområdets ledningsgrupp med förskolechefer och rektorer har möten varje vecka för information och diskussion om strategiska frågor. Mötet leds av områdeschefen. Förskolechefen började sin anställning 2011 och arbetar för närvarande 60% som chef. Hon har varit förskollärare i många år på förskolan men också varit pedagogisk ledare På förskolan arbetar 18 personer, sex förskollärare, sex barnskötare, fem personer utan pedagogisk utbildning och en kokerska. Flera pedagoger arbetar deltid Förskolan har en mötesorganisation med reflektionsgrupper och utvecklingsgrupper som möjliggör delaktighet för alla anställda

10 10 Miljörådet träffas tre till fyra gånger per termin för att följa upp handlingsplanen och arbetet med Grön flagg Förskolechefen är mycket utvecklingsinriktad och det pågår ett arbete med att se över de olika mötenas innehåll, struktur och funktion. I det arbetet deltar utbildningsförvaltningens utvecklingsledare med handledning och stöd Information med praktiska detaljfrågor mailas ut till alla anställda en gång i veckan. Detta ger möjlighet till fler möten med pedagogiskt innehåll Förväntningar på medarbetare finns dokumenterade både på skolområdesnivå och på Nallebjörnens förskola Förskolechefen har skrivit ner vad medarbetarna kan ha för förväntningar på henne som chef Mallar finns för medarbetarsamtal och lönesamtal Förskolechefen framhåller vikten av kompetensutveckling för pedagogerna Lidingö stads kompetenutvecklingsprogram är mycket uppskattat men även extern utbildning erbjuds Under höstteminen 2013 ska alla pedagoger ha genomgått den digitala utbildningen PIM 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genomdokumentstudier, iakttagelser och samtal som genomförts på Nallebjörnens förskola. Nallebjörnens förskola ger intryck av glädje, trygghet och lugn. Pedagogernas förhållningssätt är vänligt och respektfullt. Värdegrundsarbetet är väl förankrat hos pedagoger, barn och föräldrar och genomsyrar verksamheten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling är genomarbetad och konkret och beskriver flera förebyggande åtgärder. Av planen framgår att arbetet med att motverka traditionella könsroller-och mönster har som mål att både materialet och miljön ska vara könsneutralt. Utvärderingsgruppen uppfattade att ett par avdelningar endast har plockat bort material som exempelvis bilar och dockor. Utvärderingsgruppen anser att en fördjupad diskussion om förhållningssätt och vilket material som skall erbjudas är nödvändigt för att skapa samsyn och gemensam strategi på förskolan som helhet. Lokalerna är stora och ändamålsenliga med undantag av avdelningen för de yngsta barnen som tidigare var personalrum. Innemiljön är öppen och inbjudande men varierar när det gäller rikligt och tillgängligt material. Arbetet med att skapa hörnor och vrår för lek och lärande har tagit form. Lärmiljön ute och inne är ett pågående utvecklingsområde som engagerar pedagogerna vilket utvärderingsgruppen uppfattade i samtalen med pedagogerna. Föräldrarna som utvärderingsgruppen talade med känner stor tillit till pedagogerna som beskrivs som kreativa, glada med hög pedagogisk ambitionsnivå. De uttryckte vidare att de får bra information om barnets utveckling och lärande på utvecklingssamtalen. I samtal med pedagogerna framkommer att de underlag som finns för utvecklingssamtal inte används av alla. Pedagogerna ser det som ett utvecklingsområde vilket utvärderingsgruppen håller med om. De områden utvärderingsgruppen vill framhålla som viktiga för att uppnå större likvärdighet mellan avdelningarna är den pedagogiska dokumentationen liksom vad veckobreven innehåller.

11 11 Ett av förskolans målområden är att utveckla arbetet med språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Två pedagoger har gått kurs i NTA(natur och teknik för alla) och förskolan har köpt in två NTA-lådor med experimentmaterial. Två veckor per termin experimenterar alla barn och under vårterminen var temat luft och vatten. Utvärderingsgruppen anser att målområdet naturvetenskap och teknik skulle kunna utökas om experimenten blev en mer återkommande aktivitet. Materialet och pedagogernas kunskap skulle på det sättet tas tillvara på ett bättre sätt. Utvärderingsgruppens uppfattning är att förskolans systematiska kvalitetsarbete dokumenteras, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Självskattningsmaterialet BRUK används av arbetslagen men pedagogerna skulle vilja ha mer stöd och handledning av förskolechefen i utvärderingsprocessen. Utvärderingsgruppen konstaterar att skolområdets övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet inte används fullt ut och anser att detta område kan vidareutvecklas. Förskolechefen är mycket utvecklingsinriktad och utvärderingsgruppen vill framhålla att det finns många och tydliga dokument som underlättar för anställda och föräldrar och skapar förståelse för förskolans uppdrag enligt nationella och lokala styrdokument. Det arbete som pågår med att se över mötesorganisationen är också något som utvärderingsgruppen vill lyfta fram som kan bidra till en positiv utveckling framåt. 4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Skapa samsyn och strategi om att motverka traditionella könsroller-och mönster med material och förhållningssätt Öka likvärdigheten mellan avdelningarna för utvecklingssamtal, pedagogisk dokumentation och veckobrev Utöka arbetet med NTA(natur och teknik för alla) Förankra och fördjupa arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet och självskattningsmaterialet BRUK 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Värdegrundsarbetet, dokument och gemensamt förhållningssätt För ytterligare information kontakta: Förskolechef Niamh Holden Wiltander Tel: E-post: niamh.holden@lidingo.se