Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Transkript

1 Å Åshammars Förskola Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Patricia Lea Myhrberg, Förskolechef Åshammars Förskola kvalitetsredovisning Organisation Åshammars förskola ingår i ett förskoleområde tillsammans med Smultronbackens förskola. Ansvarig för enheterna är en förskolechef. Förskolan består av 3 hemvister och antalet barn har under hösten/våren varit 41/48 barn och personaltäthet under hösten/våren var 7 / 8 st. Antalet verksam personal har under hösten varit 7 förskollärare och under våren 7 förskollärare och en barnskötare. På Åshammars förskola är alla anställda kvinnor. Förskolan har tillsammans med fem andra förskolor en utbildad specialpedagog knuten till sig. Specialpedagogen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla verksamheten. På förskolan finns tillgång till talpedagog, lekarbetspedagoger och lekarbetsrum. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. Förskolan är öppen 6,30-18,30 vid behov, men under året så har behovet varit 6,30-17,30. I kommunen finns en central vikarieorganisation som underlättar vid behov av vikarier. Statistik för vikariebehov under vårterminen 2014 (jan-maj) önskat tillsatt avslag 82 tillfällen 73 tillfällen (722,45 timmar) 9 Under året har två förskollärare avslutat sin tjänst hos oss. Båda tjänsterna var på avdelning Björnidet. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(9) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Ansvar och organisation Ansvarig för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under året är: Förskolechef under medverkan av förskollärare och övrig personal. Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet på respektive hemvist är: Alla förskollärare där LOK:are (lokal kvalitetsutvecklare) är sammanhållande av arbetet. Vad När Vem Ansvar Arbetsplanen aug Kvalitetssamordnare Förskolechef/ arbetslag Krisplan revideras 30 aug Personalhandläggare Försk. Chef /krisgrupp Medarbetarsamtal 1-30 sep Försk.lärare /bsk förskolechef Likabehandlingsplan September Förskollärare, barn, Förskolechef/arbetslag vårdnadshavare Medarbetarenkät Sep- okt Medarbetare personalkontoret Pedagogisk revision 9 Skolformschef Förskolechef LOK:are september kvalitetssamordnare Föräldramöte Oktober Vårdnadshavare Arbetslag/förskolechef Psykosocial Oktober Personalhandläggare Förskolechef/skyddsombud skyddsrond föräldrasamråd Oktober, Vårdnadshavare Förskolechef mars Utvecklingssamtal, Erbjuds i Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare barn okt barnkonferens Okt och Specialpedagog Förskolechef/arbetslag mars Utvecklingsdagar aug, Förskolechef Lok:are arbetslag 8 dec, 7 jan, 8-9 juni APT 2h 1ggr Fsk/bsk Förskolechef månad Hemvistmöte 2h 1ggr Förskolechef Lok:are /arbetslag månad Lokmöte 1h Arbetslag Förskolechef /lok:are varannan måndag Synpunktshantering 31 dec /30 Kunskapsförvaltning förskolechef juni Brukarenkät Januari Vårdnadshavare förskolechef Uppföljning av Mars Förskolechef Lok:are /arbetslag brukarenkät april Servicedeklaration 31 mars Vårdnadshavare förskolechef Skyddsrond fysisk barnsäkerhetsrond Mars Personalhandläggare Förskolechef skyddsombud Likabehandlingsplan 30 mars Kvalitetssamordnare Förskolechef /lok:are Arbetsutvärdering genomförd Förskollärare förskolechef lönesamtal 15 april Utvecklingssamtal april Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barn Överlämning till förskoleklass och fritidshem enligt plan för hela kommunen mottagande skola förskolechef förskollärare specialpedagog 2

3 Datum Sidan 3(9) Delaktighet och kommunikation Personalen görs delaktiga genom: APT ( arbetsplatsträffar) 1gång/månad enligt FAS- Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan, med en dagordning som innehåller information, dialog och beslut. LOK.are (lokala kvalitetsutvecklare) tillsammans med förskolechefen är dessa drivande och sammanhållande i kvalitetsarbetet på förskolan. Vi har LOK möten varannan vecka. Där träffas förskolechef tillsammans med lokala kvalitetsutvecklarna. Edwise vår lärplattform och kommunens Intranät. Det är allas ansvar att ta del av informationen där. Kompetens- och utvecklingsdagar, tre på hösten och tre på våren. Då är förskolan stängd. Reflektionsmöten och hemvistmöten. Vid alla dessa träffar förs information, diskussioner och arbete på olika sätt för att kvalitetssäkra och utveckla vår förskola. Förskolechef ska ansvara för ledning och samordning av det pedagogiska arbetet samt för verksamhetens inre organisation, därför är det viktigt att alla hemvistmöten har en dagordning och protokoll som förskolechef tar del av. Årshjulet. Det är ett hjälpmedel för medarbetare och chef att kommunicera kring och se den röda tråden med allt arbete som sker under året. Utvecklingssamtalet i september, dialog med chef och egna mål för verksamhetens utveckling utifrån läroplan och arbetsplan sätts. Dessa följs sedan upp i lönesamtalet i april där förskolläraren kan se sin del i kvalitetsarbetet på förskolan. Brukarna/vårdnadshavarna görs delaktiga genom att: Personalen delger förskolans arbetsplan. Genom diskussioner och frågeställningar på föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och dagliga samtal, tar vi tillvara på deras synpunkter och tankar. Utvecklingssamtalen knyter an till förskolans läroplan, lokala arbetsplanen samt planen för diskriminering och kränkande behandling och dess målsättningar, genom det vill vi att vårdnadshavarna ska få en insikt och inflytande i förskolans verksamhet och vad vi erbjuder deras barn. Vi har även en vårdnadshavare enkät som vi delar ut till vårdnadshavare i januari för att ta reda på deras uppfattning om förskolan och vad som är viktigt för en bra förskola. Lära av varandra Under året har alla förskollärare erbjudits vid 4 utbildningstillfällen BSN föreläsning 2st förskollärare har gått Brygganutbildning 1 förskollärare har läst förskollärarlyftet 1 förskollärare har gått grundkurs i Lokutbildningen Lok fortsättning 1st Språktåget 1 st Ipad Lästa artiklar eller litteratur används som diskussionsunderlag vid gemensamma möten. 3

4 Datum Sidan 4(9) Processförbättringar Kontinuerlig reflektion, utvärdering och planering av arbetet med Lpfö-98 och arbetsplan sker på respektive reflektionsmöten och hemvistmöten 1ggr/månad. Pedagogisk dokumentation samlas i bok/verksamhetspärm på respektive hemvist och används som analys och diskussionsunderlag. På dessa möten använder vi oss av frågeställningarna: Hur arbetar vi med barns tankar, idéer, intressen och erfarenheter? Hur tänker vi? Hur går vi vidare? Hur utmanar vi barnen? Vad fungerade bra? Vad behöver vi ändra på och på vilket sätt? Hur har vi utvecklat? Hur vet vi det? Vad har det lett till? För att fånga upp och förändra verksamheten och arbetssätt. Observationer, intervjuer och samtal med barnen ligger till grund för förskolans fortsatta arbete för att nå målen och mäta resultaten. Kontinuerliga barnkonferenser, uppförande av handlingsplaner och uppföljning av dessa med inbokade avstämningsmöten gör att arbetet blir mer effektivt och genomlyst. Resultatet av Kommunens gemensamma vårdnadshavareenkät för förskolan, visar på utvecklingsområden för verksamheten. Varje hemvist analyserar vad vi varit framgångsrika i och vad som behöver utvecklas. Uppföljning av arbetsplanen sker i oktober och mars. Uppföljningen skickas till förskolechef som läser och ger feedback tillbaka. Delutvärdering sker i december. I juni görs en slutlig utvärdering av målen i den lokala arbetsplanen på förskolans 2 utvecklingsdagar och sammanställs till förskolans kvalitetsredovisning och ny arbetsplan utarbetas. Varje förskollärare har i det årliga utvecklingssamtalet i september dialog med chef och egna mål för verksamhetens utveckling utifrån läroplan och arbetsplan sätts. Dessa följs sedan upp i lönesamtal där förskolläraren kan se sin del i kvalitetsarbetet på förskolan. Dokumentation Pedagogisk dokumentation samlas i bok/verksamhetspärm, observationer, intervjuer och samtal med barnen, förvaras på respektive hemvist. Arbetsplan, uppföljning delutvärdering och kvalitetsredovisning finns i pärm på förskolan, sparad på dator samt hos förskolechef. Resultatet av Kommunens gemensamma vårdnadshavareenkät för förskolan finns hos förskolechef och på varje hemvist. Enhetens systematiska arbetsmiljöarbete Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete innefattar en psykosocial och en fysikisk skyddsrond. Vid skyddsronden delas en enkät ut till samtlig personal där man anonymt har möjlighet att framföra sina åsikter och framförallt möjlighet att komma med egna förbättringsförslag och lösningar. Under höstterminen görs också en enkätundersökning av den psykosociala arbetsmiljön. Skyddsombud, brandombud och hälsoinspiratör finns på förskolan. Alla arbetsplatsträffar utgår från FAS-avtalet och bygger på en stor delaktighet från de anställda. Under läsåret har både utvecklingssamtal och lönesamtal skett mellan anställd och förskolechef. 4

5 Datum Sidan 5(9) Kunskapsnämndens Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Mål: Verksamheten ger stöd och stimulans så att barnen får en förståelse för orsak och verkan. Vi ser att de yngre barnen börjar få en förståelse för att deras handlingar har betydelse för dem själva och andra. Vi ser att barnen gör ett aktivt val även om de inte ännu accepterat konsekvenserna, ju äldre de blir så ökar deras förståelse för handlingarna och att de även accepterar konsekvenserna bättre. Vi ser att många barn visar mer omsorg om varandra och språket har utvecklas mycket. Barnen använder språket för att komma överens, fråga om stöd, hjälp eller delaktighet. Vi ser att barnen i de yngre åldrarna ännu inte fått förståelse för att vara rädd om förskolans material men alltefter barnen blir äldre så ökar deras ansvar och förståelse över förskolans material. De äldre barnen har skapat en Vara rädd om hylla där de ställer saker de är extra rädda om. Målet uppfyllt i hög grad Vi hjälper barnen att reflektera kring orsak och verkan. Vi kommer att fortsätta med grupper så att alla barn ska känna en tillhörighet. Likabehandlingsplan- plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förebyggande: Vad har varit bra? Grupperingar har skapats utifrån intressegrupper som inte är könsbundna. Barnen bedömer inte varandra utifrån förmågor och kunskaper. Vi ger barnen lekstöd för att förankra normer och värden. Samtal sker både planerat och spontant och vi tar tillfällen både genom att tillhandahålla litteratur för att utmana barnens värld Vad har varit mindre bra? Vi har fokuserat mycket kring samarbete och att alla barn ska ha en tillhörighet, nu bör vi fokusera mer på normkritiskt tänkande och att vi ha en samsyn i huset. Vad har det lett till? I dokumentation kan vi se att de barn som kom i skymundan nu är mer aktiv. 5

6 Datum Sidan 6(9) Akuta situationer: Vad har varit bra? Rutiner att samtala med berörda barn och att vårdnadshavare har informerats har fungerat bra. Det har inte varit några incidenter så att förskolechef har varit inblandad. Vad har varit mindre bra? Vi har utvecklat vårt arbete kring rutiner för akuta situationer och ser inte att något har varit mindre bra. 4. Utveckling och lärande Mål: Verksamheten ska ge stöd och stimulans så att barnen får förståelse för naturens växlingar och upptäcker och använder kroppens sinnen Vi ser mer tydligt vilket lärande det är i våra temaarbeten, när vi gör en tankekarta/lotusblomma. Det tydliggör även vårt arbete och vi kan se att barnen återkopplar till vår dokumentation på väggen. Vi ser att flera barn har genom hörseln lärt sig olika ljudläten. Flera barn har också utvecklat sin förmåga att urskilja olika ljud och rytmer. Vi ser att många av barnen kan föra logiska diskussioner kring väderförhållanden och årstidsväxlingar och kan i större utsträckning reflektera över vädret innan klädval i hallen. Flera barn säger att de känner lukter och att de känner igen den från en miljö. Vi har luktat på de olika årstiderna samt haft fokus på och lockat barnen att lukta på olika saker och ser att barnen använder sitt luktsinne och reflekterar över lukter. Målet uppfyllt i hög grad Vi konkritiserar det barnen gör, ser och har omkring sig. Vårt tematiska arbetssätt är ämnesövergripande och det finns en röd tråd som genomsyrar hela verksamheten. Det är kreativt och lockande, för barn och pedagoger. Det blir en lärande process för alla barn. Barnen uttrycker sig med kroppens sinnen och upplevs säkra och tryggare i sina utföranden. 5. Ansvar och inflytande Mål: Verksamheten ska ge stöd och stimulans så att barnen förstår vikten av samarbete Vi ser att många av barnen har kommit på att det är roligt att göra saker tillsammans. De samspelar kring sånt som väcker deras intresse. De frågar efter varandra och i de yngre åldrarna så ger de varandra saker för att skapa kontakt. Vi ser att barnen väljer kompisar utifrån intresse, inte genus, ålder eller person. Vi hör att de äldre barnen använder och förstår ordet samarbete. Vi ser att barnen har tagit till sig av det tematiska arbetet kring känslor. Vi hör att barnen har utvecklat språket gentemot varandra och förstår att det underlättar samarbetet om man inte säger till någon vad de ska göra, utan istället frågar om de vill göra det. Enligt föräldraenkäten: Mitt barn lär sig att ta ansvar genom förskolans verksamhet, , ,67 Målet uppfyllt i mycket hög grad Kartläggningen visar att de äldre barnen förstått innebörden av samarbete och ordet samarbete används i både lek och planerade aktiviteter För att kunna samarbeta måste man kunna samspela, för att samspela måste du ha ett känsloregister. Därför har vi valt att arbeta djupare i temat känslor. Vi benämner när samarbete och samspel sker mellan barn 6

7 Datum Sidan 7(9) 6. Förskola och hem Mål: Verksamheten ska bidra att vårdnadshavare känner sig delaktiga i förskolans arbete Utifrån vårdnadshavarenkäten kan vi se att vi inte når ut med information om vår verksamhet till föräldrarna. Vi ser även att föräldrarna inte tar del av den information som vi delger dem. Enligt föräldraenkäten: Jag känner till målen i arbetsplanen för mitt barns förskola, , ,22. Jag kan påverka förskolans verksamhet, , ,0 Målet uppfyllt till viss del Enligt föräldraenkäten behöver vi förbättra information och öka föräldrarnas delaktighet. Vårdnadshavare uttrycker att edwise är krånglig och många använder sig inte av vårt rum i edwise där vi har all information. Vi har börjat arbeta med dokumentation genom tankekarta / lotusblomman på avdelningen för att förtydliga vår verksamhet för vårdnadshavarna. Vi sätter upp en tydlig dokumentation vid varje aktivitet på hemvisten som visar på lärandet i den specifika situationen. Vi har även blivit mer noga med att förtydliga syftet med våra aktiviteter. Veckobreven som vi lägger ut på edwise är mer tydliga med tanken bakom vårt arbete, vad vi vill nå och vad vi utgår ifrån samt lärandet som sker. 7. Övergång och samverkan Mål: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Samarbetet mellan förskola och skola har fungerat väldigt bra. Målet uppfyllt i mycket hög grad Det goda samarbetet beror till viss del att skolan ligger bredvid förskolan och det blir lätt att besöka skolan spontant. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål: Utveckla förskolans pedagogiska arbetssätt Vi har haft föreläsning /diskussioner i normkritiskt tänkande och genus. Vi hade tidigt i höstas Workshops då vi delgav varandra hur vi arbetar på respektive avd. Vi såg att vi behövde sätta fokus på samarbete. Vi har även varit på handledning med företagshälsovården i syfte att skapa bättre kommunikation och därigenom samarbete i huset. 7

8 Datum Sidan 8(9) Målet uppfyllt till viss del Vi hade tidigt i höst workshops med syfte att utveckla vårt pedagogiska arbete och bestämde att vi ska arbeta vidare med samarbete och kommunikation mellan avdelningarna. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål: Verksamheten ska ge stöd och stimulans så att barnen får ökad förståelse kring konsumtion och dess effekter Vi ser att de yngre barnen har upptäckarglädje och är luststyrda och deras träning är upprepning - där kan konsumtion av ex pappershanddukar kan öka tills dess att de förstår orsak och verkan. Vi ser att barnen förstår sambandet mellan förstörelse och att det inte kommer köpas nytt material. Vi ser att flera barn har blivit matmodiga och vågar äta mer mat och grönsaker. Vi samtalar mycket om varför vi äter, vad kroppen behöver och inte behöver, hur det bör fördelas. Vi ser att då vi odlar och skördar i så- lådorna och deltar i skräpplockardagen så ökar vi barens medvetenhet om konsumtion och vi får många goda samtal med barnen. Föräldraenkäten visar: På förskolan lär sig mitt barn om varför det är viktigt att ta hand om vår miljö, , ,22. Målet uppfyllt till hög grad Vi måste ge barnen verktyg så att de sedan har kunskap över att göra egna val För de yngre barnen får vi kommunicera vid varje tillfälle så det ser orsak och handling. De flesta barn är aktsamma om utemiljön, vilket vi märker i beteende men också i samtalen kring miljö och förstörelse och nedskräpning. Många tar ansvar för miljön. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet EKONOMI Förskolans nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Antal barn / pedagogisk personal har under höstterminen varit 5,8, och under vårterminen har antal barn / pedagogisk personal varit 6,0. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål: Barnen ska få en inblick i musik från andra länder Vi ser att barnen tycker om att dansa. Barnen visar glädje för musiken och dansar oavsett var musiken kommer ifrån bara den har glädjerytm. Vi ser att då vi arbetat tematiskt med förskolans nya dockor med olika etniciteter så har barnens frågor och funderingar kommit naturligt. Här har dans, sång, musik och berättande legat i fokus. 8

9 Datum Sidan 9(9) Vi kopplade musik till det land fåglar flyger till på vintern. T ex Afrika. Vi lyssnade på afrikanska rytmer. Vi ser att barnen visade stort intresse för varierande musik. Vi ser att barnen kan höra skillnader i rytmer och röra sig till dem och agera till musiken. Målet uppfyllt till hög grad I arbetet med internationalisering har barnen fått en förförståelse för människors olika situationer exempelvis, levnadsvillkor genom musik och berättande. 9