Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Brukets förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Anki Nyberg Brukets förskolas kvalitetsredovisning Organisation Brukets förskola och Takläggarens förskola utgör ett gemensamt förskoleområde. Förskoleområdet leds av en förskolechef. Upptagningsområde är från närliggande bostadsområde med övervägande flerspråkiga familjer som bor i hyresrätter. Det gör att förskolan är en mångkulturell förskola.72 % av barnen har annat modersmål än svenska. Och vi har haft förmånen att ha familjer med 8 olika modersmål representerad på förskolan. Behovet av tolk har därmed varit stort under året. Förskolan har tre avdelningar, fördelade enligt nedan; Bamse 16 barn i åldrarna 1-2 år Skalman 17 barn i åldrarna 2,5-3år Vargen 20 barn i åldern 4-5 år Förskolan har under året haft 53 barn inskrivna. Medarbetarna består av 10 personer alla kvinnor. Antalet tjänster är 10,0 av dessa är 1 tjänst resursförstärkning. Antalet inskrivna barn/pedagogisk personal är 5,8. Resursförstärkningen är inte medräknad i siffran. Antal pedagoger: 8 st. förskollärare och 2 st. barnskötare. Under året har en förskollärare varit tjänstledig och en förskollärare varit ledig med föräldrapenning. Rekrytering av behörig personal har varit svårt vilket gjort att personalomsättningen varit stor med fler outbildade vikarier på dessa tjänster. Även den ordinarie personalen har varit drabbad av sjukdom i perioder. Öppettider på förskolan är måndag-fredag klockan Förskolan har haft tillgång till en central vikarieorganisation och speciellt utsedda pedagoger har gjort beställningar när behov uppstått. Även tillgång till utbildad special - och lekarbetspedagog finns. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Arbetet riktar sig främst till förskolans arbetslag både gällande enskilda barn samt arbetssätt i undervisningen. Specialpedagogen är viktig som bollplank vid upprättande Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(9) av handlingsplaner kring barn med rätt till särskilt stöd. Specialpedagogen deltar alltid vid barnkonferensen. Vid behov finns även tillgång till skolpsykolog samt till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Även tillgång till lekarbetsrum finns på Takläggarens förskola. Sandvikens kommun deltar i ett SIS-projekt ett arbete som drivs i samarbete med specialpedagogen och där syftet är att göra undervisningen mer tillgänglig för alla barn och särskilt för barn med rätt till särskilt stöd i sin utveckling och lärande. Lokalerna är trånga och i behov av upprustning. På sommaren är det mycket varmt med få fönster som går att öppna och stora glaspartier. På vintern kan det upplevas kyligt vid ytterväggarna och på golvytorna. Plats för vagnar är ytterst begränsat och det saknas sovtak för alla barn som sover ute. Utifrån de förutsättningarna har alla små rum använts för att ge barnen en så lärande och undervisande miljö som möjligt. Utegården har förbättrats under året då farliga trappsteg och träd togs bort vilket gjort tillgängligheten bättre för alla barn på förskolan. Förskolans närmiljö bjuder på närhet till lekpark och stora grönytor. Fortbildningen har i år handlat om NTA- utbildning, språkföreläsning av förskolornas talpedagog, AKK (Alternativ kompletterande kommunikation), studiebesök på förskola som arbetar med estetiska lärprocesser och fortbildning om barn med NeuroPsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har även påbörjat ett arbete med boken Att undervisa barn i förskolan som gemensam litteraturläsning och som grund för fortsatta pedagogiska diskussioner. Förskolan har haft sex stängda dagar för pedagogisk utveckling. Dagarnas innehåll har varit pedagogisk planering, uppföljning och utvärdering, arbetsmiljöarbete och arbete med likabehandlingsplanen. Förskolan har ett tillagningskök med egen kokerska. Systematiskt kvalitetsarbete Plan för det systematiska kvalitetsarbetet på Brukets förskola ( bilaga 1) Ansvar och organisation: Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är förskolechef. Till hjälp i arbetet är medarbetare utsedda till LOK representanter. LOK-gruppen träffas varannan vecka och syftet är att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet samt att kombinera det med det praktiska vardagsarbetet. Arbetsplanen: Vid pedagogiska utvecklingsdagar i augusti Synliggöra förskolans mål och arbetssätt inför kommande läsår. Vad behöver utveckla mer på vår förskola? Den delges samtliga vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och är även anslagna på avdelningarnas anslagstavlor. Används som underlag vid kommande lönesamtal för medarbetare Ansvarig: Förskolechef i samråd med Lok- representanter från varje avd. 2

3 Datum Sidan 3(9) Utvecklingssamtal för medarbetare under september: Syftar till att fokusera på medarbetarnas mål, förutsättningar och stöd inför kommande läsår. Särskild mall används som underlag för att kommunicera om och dokumentera de egna målen för varje förskollärare. Målen ska hämtas ur den lokala arbetsplanen och vara kopplad till förskolans läroplan Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef och medarbetare Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare: Syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågor och utveckling, samt vad verksamheten kommer att utmana barnen med. Dokumentationen sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskollärare. Barnkonferens: Syftar till att genom tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd som behövs för en positiv utveckling. Handlingsplaner för barn och/eller personal skrivs vid behov. Dokumentation från konferensen skrivs av förskollärare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef tillsammans med berörd förskollärare och specialpedagog. Psykosocial skyddsrond: Syftar till att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön på förskolan genom medarbetarenkäter. Förbättringsområden väljs ut och dokumenteras i en handlingsplan för kommande år. Ansvarig är: Förskolechef i samråd med medarbetare. Pedagogisk utvecklingsdag i december: Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten utifrån gällande arbetsplan. Dokumenteras av förskollärare och sparas på förskolan. Ansvarig är: LOK-representant i samråd med förskolechef. Arbetsutvärdering medarbetare jan Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten utifrån medarbetarnas utvecklingssamtal och gällande arbetsplan. Dokumenteras av förskollärare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef och medarbetare. Brukarenkät: Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten och dess innehåll. Bearbetas och används enligt förskolans rutiner. Ansvarig är: Förskolechef i samråd med LOK-representanter Fysisk skyddsrond: Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Dokumenteras via skyddsrondsprotokoll. Ansvarig är: Förskolechef, Skyddsombud, 3

4 Datum Sidan 4(9) Lönesamtal under april: Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål som bestämdes på utvecklingssamtalet Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef och medarbetare Pedagogisk a utvecklingsdagar i juni Följa upp, utvärdera och verksamheten utifrån gällande arbetsplan och likabehandlingsplan. Skriva kvalitetsredovisning och en ny likabehandlingsplan. Dokumenteras av förskollärare och sparas på förskolan. Ansvarig är: LOK-representant i samråd med förskolechef APT (arbetsplattsträff) En gång/månaden: Arbetsplatsträffar sker enligt FAS 1 ggr månad. Utsedd dag finns i vårt kalendarium med datum och klockslag. Ansvarig är förskolechef. Ett öppet dokument finns tillgänglig i förväg som ger möjlighet för alla på Brukets förskola att lägga in ärenden på dagordningen inför kommande APT. APT innehåller genomgång av föregående minnesanteckningar, en informations - dialogoch beslutsdel. Förskolechef delger aktuell information och fakta som är av vikt. Även en ekonomirapport för förskolan. Dialog sker i hela arbetsgruppen innan beslut fattas. Viss del av kommunikation och en stor del av information sker i Edwise. Genomgång av brukarenkät, medarbetarenkät och övriga aktuell fakta kommuniceras på APT. Ansvarig är: Förskolechef och LOK-representanter Arbetslagsmöten 1 gång/ månad: Ansvariga är de förskollärarna i Lok-gruppen. Mötet är forum för dialog runt det dagliga arbetet, uppföljning, reflektion och dokumentation kring sitt arbete för att följa upp undervisningen och barns förändrande kunnande. Reflektion och analys av arbetsplanen sker kontinuerligt vid planering. PUT-tiden har stor betydelse inför planering, genomförande, dokumentation, uppföljning, reflektion och analys och skapa underlag för utvecklingssamtal, barnkonferenser och kvalitetsredovisningen. Ytterligare strategier för att öka verksamhetens kvalitet är att en förskollärare från varje avdelning är ansvarig utvecklingsledare på förskolan. Dokumentationen sparas på förskolan. Förskolechef medverkar vid behov eller efter överenskommelse. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 4

5 Datum Sidan 5(9) Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Mål Vi på Brukets förskola strävar efter att: Alla ska känna sig välkomna Alla ska bli bemötta och respekterade utifrån sina egna förutsättningar. Ha ett demokratiskt förhållningssätt där alla får möjlighet att göra sin röst hörd. Likabehandlingsplanen arbetades om i år i det nya verktyget Plan. Vi gjorde en kartläggning som legat till grund för den. Men vi ser att vi inför hösten måste göra en omstart och i vårt systematiska kvalitetsarbete lägga till att vi ska arbeta med en diskrimineringsgrund i taget på våra APT:n med start ht-15. Vi hade ett stort mål som inbegrep många diskrimineringsgrunder och vi såg vid uppföljningarna att de flesta grunderna finns representerade i arbetet. Metoden för vår kartläggning kanske inte var den bästa men vi ska till hösten använda kartläggningsmetoden Husmodellen som är DO:s metodstöd. Vårt plan har presenterats för vårdnadshavare vid utvecklingssamtal samt funnits tillgänglig på avdelningarna Barnen och deras vårdnadshavare är glada och vill komma till förskolan. Vid inskolningssamtal har vi tolk om det finns på barnets modersmål. Barnen har kommit med förslag i samlingen som man sedan demokratiskt röstat om Nya barn som börjar på förskolan bemöts och tas emot positivt i gruppen Vi ser att sociala färdigheter sker i alla aktiviteter och barnen visar på stor empati för varandra. Barnen är i en miljö där olika nationaliteter har setts som en tillgång och styrka. Bedömning: Målet är uppfyllt i hög grad. Alla vårdnadshavare har erbjudits samtal där de informerats om vårt arbete med likabehandlingsplan och arbete med normer och värden Vi förskollärare och barnskötare har strävat efter att vara närvarande och delaktiga för att stötta barnen i leken (lekregler, samförstånd, turtagning, ömsesidighet). Vi har genom att använda oss av rollspel problematiserat vardagshändelser som uppkommit och använda oss av tecken och känslobilder för att ge förutsättningar för alla oavsett språk möjlighet att gestalta sina känslor. Utveckling och lärande Mål : Vi strävar efter att: Tillsammans med barnen skapa en miljö där språket genom leken lyfts samt att våra olika kulturer och språk möts i en härlig blandning. Varje barn utvecklar sitt lärande inom matematik, natur och teknik utifrån sina förutsättningar. Genom språkkartläggningen och observationer kan vi se att språket har utvecklats och barnen har genom det blivit mer självständiga. De vågar prata mer i samlingen, frågar och berättar och återberättar händelser de varit med om. Intresset för böcker och bokstäver även hos de yngsta barnen har ökat. Barnen är trygga och stolta över sitt egna modersmål och berätta gärna vad saker heter på deras språk. 5

6 Datum Sidan 6(9) Med utgångspunkt från observationer vi gjorde i höstas ser vi en positiv utveckling i hur fler barn samspelar och har utvecklat sin förmåga att samarbeta i leken, kan vänta på sin tur och hjälpa varandra t.ex. vid påklädning och matsituationer. Genom observationer ser vi i olika vardagssituationer att barnen använder olika matematiska begrepp och sorterar och jämför. En del barn har även önskat få enkla matematikuppgifter på papper för att lösa själva. Användandet av NTA har inte skett regelbundet utan endast vid enstaka tillfällen. Bedömning: Målet är uppfyllt i hög grad. Alla avdelningar ett språkutvecklande arbetssättarbetat med språket och använt oss av bilder, sångpåsar, rim och ramsor och bokläsning. Vid samlingarna har vi använt oss av material från Språktåget och bilder och tecken. En bidragande faktor till barns ökade intresse för sitt eget modersmål tror vi beror på vår ökade kunskap och intresse samt tillgång till Ipads där barnen haft möjlighet att höra saga och använda pedagogiska appar på sitt eget modersmål. Vi har haft tillgång på språkstöd i arabiska vid några tillfällen då vi haft en arabisktalande förskollärare på en avdelning. Material har funnits tillgängligt för lek/byggkonstruktion t ex pussel, plusplus, matematikknappar, Ipad, pärlor mm. I ateljén har funnits tillgång till olika material. Vi har under året haft mycket vikarier det har gjort att det inte varit den optimala undervisningen. Undervisning kan ha påbörjats men inte alltid slutförts. Även målet har varit för brett och vi behöver se över det till hösten Ansvar och inflytande Mål : Ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar. Ge förutsättningar så att barnen får uttrycka sina egna tankar och åsikter. Lära barnen att ta ansvar för djur och natur. Barns delaktighet i städning/undanplockning har ökat Materialet finns tillgängligt och genom dialog med barnen om var materialet ska finnas har barnen tagit ansvar för att sortera materialet efter avslutad aktivitet. Barnen har i största mån kunnat välja om de vill vara inom- eller utomhus Barnen hjälper varandra och tröstar varandra i hög grad. Barnen har blivit duktiga på att framföra sina egna tankar och åsikter. Visa respekt om någon säger STOPP och inte vill vara med. Genom observationer ser vi att barnen rädda om våra småkryp och att de är en del i vårt ekologiska system Bedömning: Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Vi har tillsammans med barnen anpassat miljön så att alla ska ha möjlighet att göra egna val under dagen och där vi har funnits tillhands för att så långt som möjligt kunna tillgodose barnens önskemål. Vi har varit positiva och lyhörda och lyssnat på barnen, bjudit in till samtal om mitt, ditt och vårt och försökt få barnen att göra egna val. Vi har använt Genom uppmuntran och vägledning kan barnen duka av, klä av och på sig själva mm och det leder till att de utvecklar självständighet. Barnen kan även titta och peka på aktivitetstavlan för att berätta vad de vill göra, det är till stor hjälp när barnen inte har språket. Tillsammans med barnen hjälps vi åt att städa undan det vi lekt med. Vi pedagoger pratar med barnen om vad stopp innebär och uppmanar barnen att berätta 6

7 Datum Sidan 7(9) eller visa varför de säger stopp. Barnens intresse, nyfikenhet och behov är alltid grunden i vårt arbete. Vi pedagoger har strävat efter att vara lyhörda och att se och höra varje individ i barngruppen. Vi stöttar där det behövs och uppmuntrar barnen att ta egna initiativ i alla aktiviteter. Vi ser att barnen har stärkt sin självkänsla genom att de vågar ta för sig mera. Genom ett litet arbeta kring myror har barnen lärt sig att alla småkryp behövs i den ekologiska kedjan. Ser även här att vi behöver tydligare och genomtänkta mål till hösten. Förskola och hem Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Lpfö 98 Reviderad 2010 Samarbete med hemmen sker på flera olika sätt. Den dagliga kontakten morgon och kväll är viktig både för vårdnadshavare och för oss personal. Där finns möjlighet att stämma av hur barnen haft det hemma och vad som hänt på förskolan Vid utvecklingssamtal ges vårdnadshavare möjlighet att ha åsikter på verksamheten som kan påverka barnets vistelse på förskolan och samtidigt ge sin syn på barnet situation hemma. Genom att använda bilder och tolkhjälp kan förskolans personal visa hur vi arbetar med de olika målen och hur deras barn trivs och utvecklas på förskolan. Även presenteras vårt likabehandlingsarbete och möjlighet finns att lämna synpunkter. Vårdnadshavarna ser barnens utveckling och lärande och är intresserade vid utvecklingssamtalen. I övrigt bjuds det in till ytterligare samtal vid behov eller vid vårdnadshavares önskemål. För många vårdnadshavare är förskolan den plats där man kan ställa frågor och få hjälp att veta var man ska vända sig. Föräldramöte sker i slutet av september. Då presenteras verksamheten och vi visar vad vi arbetar med genom ett bildspel/film. Vårdnadshavare erbjuds 3-dagarsinskolning. Under dessa dagar deltar vårdnadshavarna hela tiden, de ges därmed en god möjlighet till insyn i förskolans arbete och verksamhet. Behövs mer tid för inskolning erbjuds det. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom kommunens årliga föräldraenkät. Från återkopplingen av denna enkät väljs nya utvecklingsområden ut inför kommande läsår. Information sker även skriftligt men kan bli lite svårt då vi inte kan få allt översatt. Övergång och samverkan Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnets övergång till dessa verksamheter. Läroplan för förskolan, Lpfö98 rev S. 14 Övergång mellan yngre och äldrebarnsavdelningar sker genom att man under en period besöker den nya avd. Barnen känner igen sig då vi alltid samarbetar vid öppningar och stängningar och vid sammanslagningar vid lov på hela förskolan. Vid sista utvecklingssamtalet på vårterminen innan förskoleklass, går pedagogen igenom vilken information förskolan vill lämna vidare till skolan. Ett gemensamt dokument skrivs under av vårdnadshavare och pedagog. Detta dokument följer med det sista utvecklingssamtalet samt ev. handlingsplan för barn med rätt till särskilt stöd. Möte mellan förskola förskoleklass och fritidshem genomförs i slutet av vårterminen. Där lämnas information som vårdnadshavare gett sitt medgivande till. Deltagare vid mötet är förskolechef, förskollärare, förskolans specialpedagoger rektor, mottagande lärare samt skolans Elevhälsa. 7

8 Datum Sidan 8(9) I år har inte planen fungerat fullt ut. Ett stort utvecklingsområde. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Mål: Vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet. Har en uppfattning om att arbetsbelastningen är rimlig. Alla medarbetare upplever delaktighet i verksamhetens alla delar Varje medarbetare har erbjudits både utveckling och utvärderingssamtal där medarbetarens arbetssituation, prestation och mål diskuteras. Dessa samtal är dokumenterade och varje medarbetare har en kopia. Planeringstiden redovisas månadsvis. Det är medarbetarens uppdrag att göra det. Några behöver påminnas. LOKarna kommer under hösten 15 att delta i en utbildning om det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med förskolechef för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål: Göra barnen medvetna om sin delaktighet i naturens kretslopp och utveckla sin förståelse för sophantering på förskolan. Uppmuntra barnen till en hälsosam livsstil. Barnen har goda kunskaper om källsortering Barnen är medvetna om hur mycket mat de lägger på tallriken. De vet att de kan ta mer mat om de önskar. Detta bidrar till att det inte slängs mycket mat i våra kompostpåsar. Barnen använder mer återvinningsmaterial och slösar inte så mycket på papper utan delar det istället. Vi har tagit tillvara alla tillfällen för omsorg av allt levande i vår närmiljö Tittat på myror och insekter maskar osv., Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. 8

9 Datum Sidan 9(9) Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Mål Vi strävar efter att alla ska uppleva omvärlden genom att ta del av olika kulturer genom musik, litteratur och genom pedagogiska program på dator/ipad. Barnen är intresserad av olika typer av musik och dansar och rör sig gärna. Barn och vuxna lär av varandra t.ex.vad saker heter på olika språk. Ju mer vi vuxna intresserar oss och erbjuder ju mer berikar det oss alla. Vi vuxna behöver mer kunskap om de olika kulturer vi har runt omkring oss. Vi är mer lika än olika 9