LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Transkript

1 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2 FÖRUTSÄTTNINGAR: PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85 Resurslärare 3,55 Elevassistent 1,79 Elevantal: År 1-6: 221 Lärare/100 elever: 9,6 NORMER OCH VÄRDEN Mål F-6: Öka trivseln för elever och personal i skolan. Få barnen trygga i sin miljö. - Trivselregler/värdegrundsfrågor diskuteras återkommande under läsåret. - Eleverna tillsammans med mentor diskuterar olika sätt att ta kontakt med vuxen för samtal. - Krisplanen aktualiseras varje höst. Förskoleklasser: - Dagliga samtal hur man är mot varandra. Arbetsmaterial: Tjosanhejsan och barnkonventionen. Barnet är självgående i vardagssituationer (toalettbesök, av- och påklädning och matsalen) Barnet visar förståelse för andra etniska grupper och respekterar varandras olikheter. År 1-2: - Kontinuerlig diskussion under läsåret. Eleverna kan,vid behov, vända sig till andra vuxna än den egna klassläraren. År3-4: - Kontinuerlig diskussion under året. Elever och personal känner ökad trivsel. 2

3 År 5-6: - Samtliga klasser processar kring värdegrundsfrågor och beslutar tillsammans om gemensamma rutiner. Detta sker i början av höstterminen. - Temadagar genomförs under året, kring det mångkulturella Sverige. Krisplanen har aktualiserats innan september. - Krisgruppsrepresentanter delger arbetslaget information från gruppens arbete. UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAPER Mål: Ökad läsförståelse för att i år 3 och 5 nå målen i de nationella ämnesproven. Ökad stimulans av barnens språkliga medvetenhet, såväl på sitt modersmål som sitt andra språk. Upprättade åtgärdsprogram för elever som befaras ej kommer att nå målen. Gemensam kunskapssyn grundad på våra styrdokument Så tidigt som möjligt har upptäckt barn i behov av särskilt stöd. vi har en gemensam handlingsplan för ökad läsförståelse eleverna i år 3 och 5 minst klarar de nationella ämnesproven Resursfördelningen är ändamålsenlig Hur arbetar vi år F-6 - Vi fortsätter arbetet med läsförståelse bland eleverna i alla åldrar. - Vi tar initiativ på föräldramöten och utvecklingssamtal till diskussioner om kunskap i allmänhet och läsförmåga i synnerhet. - Vi ger tips till föräldrar och elever om strategier för att öka läsintresset samt tips på bra litteratur. - Vi förändrar vårt arbetssätt till att planera mer tillsammans i arbetslagen och över arbetslagen. Vi grovplanerar, genomför och utvärderar med fokus på de 4 F:n. (Fakta, Förtrogenhet,Förståelse, Förmåga= Kunskap) - Speciallärarna använder från år 1, Ingvar Lundbergs God läsutveckling för att kartlägga elevernas utveckling i fonologisk medvetenhet och avkodning. Fortsatt kartläggning efterhand utifrån läsutvecklingsschemat. (Ansvar: Speciallärarna) - Från år 2 används fastlagd screeningtest enligt gällande tidsplan, beträffande läs- skriv och matematikutveckling(ansvar: Speciallärarna) Förskoleklasser - I lekfulla väl strukturerade övningar och med sagan som hjälpmedel, tränar vi språkets innehåll, form och funktion. - Vi använder: Arken uppbyggd på stavelseövningar och språklekar efter Bornholmsmodellen, Flax-svenska för nyanlända, samt ett arabiskt språkmaterial för barn med arabiska som modersmål 3

4 År Vi använder materialet God läsutveckling och God skrivutveckling. Vi diskuterar innehållet i materialet och utarbetar metoder för att stötta eleverna i deras läs- och skrivutveckling. - Vi uppmuntrar föräldrarna till att hjälpa till med att stötta deras barn i läsutvecklingen. - Vi upprättar åtgärdsprogram för de elever som befaras ej nå målen i år 3. År Vi startar upp ett läsprojekt i år 3 År Regelbundet arbete med läsförståelse - Vi för regelbundet samtal och fördjupar oss i Lpo 94 och kursplanernas kunskapssyn, betyg och bedömning. - Vi utgår i mötena med elever, deras föräldrar och personal emellan, från ett lösningsinriktat arbetssätt. Se även i bilaga: Arbetsplan för modersmål och svenska som andra språk ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Mål: Eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för sina studier. Hur arbetar vi år F-6 - Vi fortsätter arbetet med att öka de äldre elevernas delaktighet och ansvarstagande genom att aktivt delta i planering, vägar att nå målen, val av redovisningsmetod, utvärdering och dokumentation. - Vi diskuterar målen i det specifika arbetet och lär eleverna att utvärdera det egna arbetet allt utifrån ålder och förutsättningar År Eleverna deltar i planering, måltolkning, utvärdering och dokumentation - Eleverna medverkar aktivt vid sitt utvecklingssamtal. SKOLA OCH HEM Mål: Vi har ökat föräldrarnas delaktighet i verksamheten i år F-6. Vi har fördjupat dialogen med hemmen kring lärandet Hur arbetar vi år F-6 Vi fortsätter med vår information genom föräldramöten, utvecklingssamtal, och veckobrev. 4

5 År Vi bjuder in föräldrar vid slutet av läsåret till samtal kring värdegrundsfrågor ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Mål: Vi har förbättrat och förankrat fadderverksamheten mellan äldre och yngre elever. Vi har bildat 2 klasser inför år 1 av 3 förskoleklasser. Vi har haft fler gemensamma aktiviteter Hur arbetar vi år F-6 - Vi utvecklar fadderverksamheten efter nya förutsättningar sedan 5:or och 6:or flyttat till Bergaskolan. - Vi har gemensamma aktiviteter (friluftsdagar och tomtenissedag) för att de yngre ska känna trygghet på skolan. Förskoleklasser - Vi delar in eleverna i två grupper inför övergången till år 1, där vi tänkt på fördelningen mellan pojkar och flickor samt gjort det i samverkan med föräldrarna. Vi träffas sedan vid tre tillfällen i veckan (idrott, utedag, musik och lek) SKOLA OCH OMVÄRLDEN Mål: Skapat fler kontakter i närsamhället. Skapat någon internationell kontakt. Hur gör vi årf-6 - Vi söker hela tiden nya sätt att utveckla kontakten med närsamhället. - Vi utnyttjar bussavtalet till fler utflykter och kontakter - Vi utvecklat internationella kontakter i någon form. - Vi ska utforma en praoplan med mål, syfte och organisation Hur gör vi år Vi ska skapa en idébank över lämpliga studiebesök, föreläsare (föräldrar, politiker, skolpersonal, journalister m.fl.) BEDÖMNING OCH BETYG Mål: Förbättra läsförståelsen Elever som inte uppnått målen i de nationella ämnesproven i år 3 och 5, bereds möjlighet till stöd och hjälp 5

6 Hur gör vi år F-6: REKTORS ANSVAR Mål: Rektors roll som pedagogisk ledare är tydligare. Hur gör vi år F-6 - Rektor medverkar i personalkonferenser och arbetslagens arbete. - Kallar till klasskonferens 1 gång/termin - Utveckling av det delade ledarskapet på Röda Berga/CUO - Rektor prioriterar bort uppgifter, som konkurrerar med rollen som pedagogisk ledare. - Rektor ökar sin närvaro i klassrum och arbetslagskonferenser. - Rektor tar aktiv del i det fortsatta arbetet med att formulera utbildningsmål i olika ämnen. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERIG ENL. SKOLPLANEN BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Mål: Att så tidigt som möjligt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Att alla elever ges så bra förutsättningar som möjligt för att minst klara de nationella ämnesproven år 3 och fortsättningsvis år 5. Specialläraren ska arbeta med barn i förskoleklassen med inriktning mot tal- och språkutveckling och svenska som andra språk. För att diskutera och följa upp resultat vid diagnoser och observationer ska speciallärarna träffas en gång i veckan. Speciallärarna får handledning av specialpedagog. Berörd speciallärare delger lärarpersonal och fritidspersonal aktuell elevinformation från EVP. PERSONALFÖRSÖRJNING/KOMPETENSUTVECKLING/ARBETSMILJÖ Mål: Arbetsmiljön i vid bemärkelse ska förbättras. Vi har ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete och uppföljningar av arbetsmiljöundersökningar. Personalens arbetsuppgifter upplevs rymmas inom arbetstiden. Hur gör vi år F-6: - Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet repeteras och tydliggörs. - En årsplanering upprättas för avstämning av kvalitetsredovisning, barn i behov av särskilt stöd, kompetensutveckling samt för gemensamma aktiviteter med utsedda ansvariga. 6

7 - Vi använder t.ex. Nya BRUK som hjälp vid analys inför arbetet med kvalitetsredovisningen. - Vid varje arbetsplatsträff ges utrymme för samtal om förbättring av arbetsmiljön. Skall dokumenteras. - Årsplaneringen skall medverka till jämnare arbetsbelastning. - Ökade insatser för kompetensutveckling för speciallärare inom områdena: dyskalkyli, läs- och skrivsvårigheter bland lever med invandrarbakgrund, neurologiska diagnoser, ny forskning inom specialpedagogik. 7

8 LOKAL ARBETSPLAN I SMEDJEBACKEN KOMMUN Modersmål Arabiska Syfte och mål Arbetsplanens syfte är att ge läraren i modersmål en riktlinje i undervisningen av de elever som väljer att läsa arabiska språket i de former som eleven väljer. Målet är att elever med arabiskt ursprung skall lära sig behärska och använda sig av det arabiska språket i tal och skrift, ha kännedom om arabiska länders historia, kultur, litteratur, konst och miljö samt bli stimulerade och motiverade till att hålla kontakt med sitt hemland. Vad är undervisning i modersmål? De barn som talar ett annat språk än svenska hemma kan få undervisning i sitt modersmål i skolan. Undervisningen i modersmål ska hjälpa eleven att utveckla sitt språk och lära sig mer om den egna kulturen. Undervisningen ska underlätta deras utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet. Vad innehåller undervisningen? I den nationella kursplanen för modersmål står det vilka mål som undervisningen ska sträva mot. Det står också vad barnet ska kunna efter femte och nionde skolåret. Undervisningen ska leda till att barnet kan förstå språket och att han/hon kan använda det både muntligt och skriftligt. Ett av målen är att eleven skall stärka sin självkänsla och identitet och erövra dubbel kulturtillhörighet. Barnet ska också: - kunna läsa, skriva och förstå olika texter på modersmålet - få kunskaper om hur språket är uppbyggt och kunna göra jämförelser med det svenska språket - få kunskaper om sitt hemlands historia, traditioner och samhällsliv. Efter nionde skolåret är kraven på vad en elev ska kunna betydligt högre. Läraren kan berätta mera om undervisningens innehåll och de mål som eleven ska kunna uppnå i undervisningen. Betyg ges i modersmål vid samma tillfälle som i andra ämnen. Studiehandledning på modersmål Studiehandledning är handledning på modersmålet som ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. Studiehandledning ges på elevens modersmål eller på tidigare undervisningsspråk. Studiehandledning på modersmålet ges i regel i barnets skola. 8

9 Skollagen 4 kap 1 : Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. (SFS 1991:1 111) Grundskoleförordningen 5 kap 2 : En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. (SFS 1997:599). Grundskoleförordningen 5 kap 3 : En elev som har rätt till modersmåls- undervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet, om det finns särskilda skäl. (SFS 1997:599). Målsättning Att underlätta för eleven att få kunskaper i olika ämnen. Att eleven ska få lära sig ord och begrepp på två språk. Att eleven ska få hjälp att lära sig studieteknik. Att eleven ska få möjlighet att utveckla både sitt modersmål och svenskan. Att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den svenska klassen. Att eleven ska känna trygghet och utveckla en god självkänsla. 9