Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Transkript

1 Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

2 Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola han eller hon har rätt till Här har vi sidfoten 2

3 Skolinspektionens uppdrag Regelbunden tillsyn av alla skolor. Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor - kontroll av förutsättningar

4 Vad bygger våra resultat på? 70 kvalitetsgranskningar + tillsyn av Sveriges samtliga skolor Tillsyn av enskilda huvudmän, enkätsvar från elever, föräldrar och personal i vår skolenkät, svar från rektorer på ett frågeformulär om sin verksamhet, mer än intervjutillfällen med huvudmän, skolledning, pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare Här har vi sidfoten 4

5 Här har vi sidfoten 5

6 Undervisningen: samspelet elevlärare q Brister inom särskilt stöd en av de allra vanligaste bristerna. q Samtidigt vanligt att läraren missar de elever som vill gå fortare fram, och som behöver mer utmaning och stimulans i sitt lärande. q Skolinspektionen konstaterar återkommande att undervisningen inte i tillräcklig utsträckning utgår från kursplanernas och läroplanernas mål. I flera fall undervisas eleverna endast i delar av ämnets centrala innehåll. 6

7 q Lärare som uppger att de lyckas anpassa undervisningen efter elevernas behov upplever också studiero i högre omfattning. q Upplevelsen av tillit mellan elev och lärare samvarierar på ett positivt sätt med i stort sett alla andra aspekter av undervisningen. q Runt en av fyra elever i årskurs 9 och i årskurs 2 i gymnasieskolan upplever att lärarna inte får dem att tro på sig själva i skolarbetet. Här har vi sidfoten 7

8 Röster Många elever tycker att lärarna ger dem för lätta uppgifter. Det är lätt att säga att en klass är jobbig, men de är kanske inte tillräckligt utmanade. Rektor Eleverna beskriver att de får lära sig en bokstav i veckan, och på frågan om vad de gör när det har lärt sig Y berättar att man får inte fortsätta med nästa, det ska man göra nästa vecka. De får alltid mittemellan-svåra uppgifter. Sjuåriga elever, läs- och skrivundervisning har vi mött [De elever som har lätt för sig] går ofta på egen motor. Tacksamt. Men vi får alltid lägga tiden på de svaga de duktiga är ett dåligt samvete. Lärare 8

9 Vad granskar vi? Exempel: Ø Att eleverna får ett aktivt lärarstöd i undervisningen. Ø Att eleverna får särskilt stöd om de har behov av det. Ø Att eleverna får studiero på lektionerna. 9

10 Rektorns ledning av verksamheten vid skolenheten q Skolinspektionen har mött många rektorer som har ett gott pedagogiskt ledarskap. q Vi ser dock alltför många gånger rektorer som saknar kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummen och om elevernas lärande. Detta får konsekvenser för rektors möjlighet att leda och utveckla arbetet. q Ett aktivt och tydligt pedagogiskt ledarskap är en framgångsfaktor för att lyckas med utvecklingsarbetet.

11 q Mer än varannan rektor brister i sitt arbete med att följa upp, analysera och utveckla utbildningen. q Fokus läggs ofta på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssätt. Vidtagna åtgärder följs många gånger inte upp, vilket får till följd att rektor inte vet om dessa fått avsedd effekt. q Rektor använder sällan en strategisk resursfördelning inom skolan för att trygga elevernas lärande. Det kan handla om att rektor inte möjliggör kollegial samverkan eller riktar tillräckliga resurser till kompetensutveckling och stödinsatser. 11

12 Röster Är jag insatt [i undervisningen] signalerar jag till lärarna att det är betydelsefullt och de får förtroende för mig och de ser att jag vet vad jag snackar om. Rektor Jag vet att det har betydelse för elevernas lärande vilken lärare de har. Men jag kan inte säga detta till läraren direkt, jag vill gå in och lyfta dem och få dem att själva reflektera kring sin undervisning. Rektor 12

13 Vad tittar vi på? Exempel: Ø Rektors systematiska kvalitetsarbete med att följa upp, planera och utveckla verksamheten. Ø Rektors arbete med att fördela resurser efter elevers olika behov och förutsättningar. 13

14 Huvudmannens ansvarstagande för utbildningen q q q Nio av tio huvudmän brister när det gäller att följa upp, planera och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Huvudmän behöver öka sin kompetens när det gäller att analysera de egna resultaten. Hälften av de kommunala huvudmännen fick kritik för att utbildningen vid skolenheterna och fritidshemmen inte var likvärdiga. 14

15 q q En granskning från 2014 visade att få av huvudmännen använder resursfördelning som ett sätt att utveckla utbildningen och rikta insatser till prioriterade områden Fyra av tio kommunala huvudmän uppvisade brister när det gäller planen mot kränkande behandling på skolenheterna 15

16 Vad tittar vi på? Exempel (grundskola och gymnasieskola): Ø Rektors pedagogiska insikt Ø Tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och studie- och yrkesvägledning Ø Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå Ø Resursfördelning efter elevernas behov och förutsättningar Här har vi sidfoten 16

17 Reflektioner i utvecklingsarbetet Lärare: Finns det elever hos oss som inte får tillräcklig stimulans, som har lätt för sig och som vill fortare fram? Har vi exempel på när vi gett någon elev större utmaningar (och inte bara repetitionsuppgifter)? Lärare: Hur gör vi när vi ska ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? Samtal, intervjuer, enkäter eller annat? Hur kan vi utveckla formerna för att ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? 17

18 Rektor: Har jag som rektor koll på undervisningen på skolan? Vet jag hur undervisningen fungerar och vilka behov lärarna har? Besöker jag lektioner eller skaffar jag mig information om undervisningen på något annat sätt? Rektor: Leder jag skolans systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utveckla verksamheten så att vi når de nationella målen för skolan? Gör jag elever, lärare och övrig personal delaktiga i detta arbete? 18

19 Rektor: Stimulerar och stödjer jag i min rektorsroll kollegialt lärande bland lärarna? Hur gör jag? Är det tillräckligt eller har vi behov av mer tid och plats eller andra metoder och former för vårt kollegiala lärande? Deltar jag som rektorn regelbundet i diskussioner tillsammans med lärarna om vad som skapar framgångsrik undervisning? Rektor: Ställer jag som rektor krav på att huvudmannen ska ge mig de förutsättningar jag behöver för att fungera som pedagogiska ledare? Lyfter jag tex fram lärarnas behov i undervisningen på ett tydligt sätt för huvudmannen? Såväl sådant som fungerar väl som sådant som fungerar mindre väl och där huvudmannen behöver ta ett större ansvar för att ge vår skola goda förutsättningar. 19

20 Huvudman: Inhämtar vi underlag som beskriver t.ex. skillnaden i resultat mellan skolor, skillnader mellan ämnen och skillnaden mellan pojkars och flickors resultat. Ligger dessa underlag till grund för insatser för att komma till rätta med de problem vi ser i skolornas undervisning? Huvudman: Fördelar vi resurser till förskola, grundskola och fritidshem utifrån principer som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov? Huvudman: Följer vi upp och utvärderar resursfördelningen till skolorna för att säkerställa att skolorna med hjälp av tilldelade resurser ger alla elever förutsättningar att nå målen för utbildningen Här har vi sidfoten 20

21 Råd och vägledning Besök våra råd- och vägledningssidor för mer information