L J U S p å k v a l i t e t

Transkript

1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014

2 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande 3 2. Iakttagelser Kunskaper, bedömning och betyg Normer och värden Systematiskt kvalitetsarbete 6 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser 7 2 (7)

3 Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till. Mälargymnasiet är en av Järfällas tre kommunala gymnasieskolor. Skolan erbjuder totalt 9 olika program och har 629 elever. I den här utvärderingen har vi valt att fokusera på utvärderingsområdena Kunskaper, bedömning och betyg, Normer och värden samt Systematiskt kvalitetsarbete vid Barn- och fritidsprogrammet, Introduktionsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Antal elever inom dessa program är totalt Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av Kirsti Jolma, utvärderingsledare Järfälla och utvärderarna Carin Westphal, lärare/programlagsledare, Solna och Magnus Sjölander, förstelärare, Järfälla. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den oktober Under besöket genomfördes samtal med elever, pedagoger, programlagsledare, rektor, biträdande rektorer och elevvårdsteam. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom enheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till rektor före den muntliga återrapporteringen. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 9 december Vid denna deltog hela utvärderingsgruppen (Kirsti Jolma, Carin Westphal och Magnus Sjölander), Monika Fröberg (rektor), Mariella Augustsson, (biträdande rektor) och Angelica Granholm (biträdande rektor) från enheten. I samband med den muntliga avrapporteringen överlämnades även denna skriftliga rapport till enhetschefen. 3 (7)

4 2. Iakttagelser 2.1 Kunskaper, bedömning och betyg Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Enligt kvalitetsrapporten uppvisar skolan sjunkande resultat. Förhållandevis låg andel elever erhöll gymnasieexamen läsåret 13/14, 67 %. Studieron upplevs som bra i de flesta grupperna medan några elever uttrycker att det finns elever som stör undervisningen. Studemus, en verksamhet tänkt att stötta elever med ämneskompetenta lärare och som en möjlighet att arbeta med det man missat av någon anledning. Det har varit i gång ca tre veckor vid vårt besök och verkar ännu inte känt i elevgruppen. Sommarskola genomförs i början och i slutet av sommarlovet för elever som inte nått målen. Barn- och fritidsprogrammets elever får praktikplatser ordnade av skolan eller av eleven. Eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Beteende ordnas praktik för att koppla ihop teori och praktik. Skolans elever har tillgång till välutrustat bibliotek. Vid besöket noteras att elevassistenter finns på många lektioner och att det är förhållandevis små elevgrupper. Det finns rutiner för att upptäcka elever med dyslexi och behov av stöd i matematik och engelska. Elevhälsoteamet upplever att stödet och anpassningen för dessa elever fungerar bra. Det upplevs av några lärare att det inte finns någon tydlig rutin för återkoppling i elevärenden mellan mentor-undervisande lärare och elevhälsoteamet. Olika examinationsformer erbjuds elever med olika typer av funktionsnedsättningar. Lärargruppen har fått viss kompetensutbildning för att kunna möta elever inom autismspektrat. Även föreläsningar kring dyslexi har genomförts. Klasskonferenser genomförs för att uppmärksamma elever med studiesvårigheter. Man arbetar mycket kring elever med stor frånvaro, bl. a finns det en närvarocoach. Vid klassrumsbesök konstateras att undervisning bedrivs under lugna och ordnade former. I de flesta klassrum är det lugnt, det råder arbetsro och ljudnivån är låg. Vid besöken kunde inte påvisas att lektionernas syfte och mål är kända för eleverna. Få lärare berättar i början av lektionen vilket centralt innehåll och vilka förmågor eleverna ska arbeta med under lektionen. Någon elevgrupp påtalade att de i vissa ämnen alltid fick veta syfte och mål med lektionen. Loggbok fördes också i anslutning till varje lektion. 4 (7)

5 Elevernas kursutvärderingar är inte generella, systematiska eller kontinuerliga. Elevgruppen kan beskriva hur arbetssätten varieras i undervisningen; genomgångar, eget arbete, film, grupparbete med mera. Eleverna på Barn- och fritidsprogrammet beskriver ämnessamverkan i några ämnen. Lärarna uttryckte att de har blivit svårare med ämnessamverkan pga. av organisationsförändringen. Systematiskt kvalitetsarbete där en förbättring av studieresultaten är prioriterat är igångsatt. Tydlig bas i aktuell forskning finns i bl. a i Programlaget Ha/Ht Samarbete med dramapedagog i syfte att förbättra andraspråksinlärningen. Samarbete med Språkcentrum för studiehandledning som används väl av eleverna. Skolan fokuserar på hur eleverna lyckas med sina gymnasiearbeten. Enligt eleverna använder inte de flesta lärarna summativa bedömningar på ett formativt sätt för att utveckla undervisningen och elevernas lärande. Enligt lärarna analyserar de regelbundet tillsammans på skolan hur olika elevprestationer ska bedömas på ett likvärdigt sätt. Enligt lärarna finns inte något organiserat samarbete med andra gymnasieskolor för att garantera likvärdig bedömning. Enligt eleverna utgår lärarna i undervisningen från den enskilda elevens behov, förutsättningar och erfarenheter. Enligt lärarna besöker de sällan varandras klassrum och ger sällan feedback på varandras undervisning. Brister i lär- och kommunikationsplattformen Skolwebben samt att elever saknar datorer försvårar enligt lärarna deras undervisning och bedömning, framför allt hur de arbetar formativt. Individanpassad undervisning och pedagogiska moduler som ger en röd tråd finns inom Språkintroduktion. Tio meriterade förstalärare som ska arbeta med riktade uppdrag som bidrar till skolans utveckling. Skolan har gjort flera stora satsningar inom området arbetsplatsförlagt lärande och även fått extra medel från Skolverket. Studieresa till Tyskland är planerad. 2.2 Normer och värden Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Vid skolbesöket var det lugnt och trevlig stämning rådde i korridorer och klassrum. Detta bekräftas även av eleverna. Eftersom verksamheten nu bedrivs på mindre yta har det bidragit till ett lugnare korridorsklimat då fler vuxna finns närmare eleverna under raster. Arbetssätt för att utvärdera och förbättra skolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling finns och tillämpas. Eleverna känner delvis till skolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och säger att alla behandlas lika oavsett 5 (7)

6 till exempel kön, bakgrund och läggning. Ett exempel på förebyggande arbete är trygghetsenkäterna. Arbetssätt för att utvärdera och förbättra ordningsreglerna finns, men konsekvenserna av att bryta mot reglerna är oklara enligt elever och lärare Elevgruppen känner till att det finns regler men kunde inte beskriva dem. det är väl det gamla vanliga att man ska sköta sig. Konsekvenserna framgår av personalhandboken men är dock inte förankrade. Matsalen, som delas med andra enheter, upplevs som en stökig miljö. På klassråd tas det upp om det varit oroligt i någon grupp och man diskuterar hur klimatet ska förbättras. Det finns planer för hur trygghet och trivsel ska förbättras men dessa har inte slagit igenom än. Skolledningen har under den korta tiden mest fått arbeta med att släcka bränder i stället för att arbeta förebyggande. Arbetet med demokratiska värden och hållbart samhälle är ett ständigt pågående arbete som konkretiseras mest i ämnen som samhällskunskap, historia och naturkunskap enligt lärarna. En arbetsgrupp undersöker hur särskolans avgångselever ska inkluderas i större utsträckning under studentfirandet. 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Mälargymnasiets personal är engagerad, kompetent och erfaren vilket skapar goda förutsättningar för att skolan ska uppfylla de nationella målen och svara mot nationella krav och riktlinjer. Skolan kännetecknas även av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Skolan följer huvudmannens årshjul över systematiskt kvalitetsarbete och skolan har en plan för systematiskt kvalitetsarbete. Implementering av planen är påbörjad och ledningen är medveten om behovet av ännu tydligare struktur och engagemang för systematiskt kvalitetsarbete. Skolledningen har startat ett ambitiöst förbättringsarbete genom att identifiera en mängd utvecklingsområden. Programlagen är involverade i utvecklingsarbetet och man har formulerat strategier/aktiviteter för hur förbättringar ska nås. Dessa bygger på den utvärdering programlagen gjorde efter föregående läsår. Mallar, strukturer, planer, utvecklingsområden och handböcker finns i huvudsak, men dokumentation av arbetssätt saknas. Jämförelser över tid är påbörjade fr.o.m. detta läsår då tidigare underlag saknas pga. omorganisation. Skolans vision är inte förankrad hos all personal. Konkretisering av nationella mål och mått för att mäta måluppfyllelsen saknas delvis. Kopplingen mellan skolans mål läsåret och de nationella målen är otydlig och skolans mål läsåret är delvis förankrade hos personalen. Uppföljning är inte tydlig enligt lärarna. 6 (7)

7 Resultaten från enbart några områden redovisas och bedöms i förhållande till nationella målen. Kompetensutveckling sker på gruppnivå bl. a projektutbildning vid Uppsala universitet för lärargruppen på språkintroduktion. På skolnivå har några föreläsningar genomförts. Arbetssätt för kontinuerlig kompetensutveckling saknas enligt lärarna. Enligt skolledningen kommer det att ske i samband med medarbetarsamtalen under hösten. 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genom dokumentstudier, iakttagelser och samtal. Skolan har på kort tid omfattats av stora omstruktureringar och skolledningen har startat ett ambitiöst utvecklingsarbete med sex olika prioriterade områden för läsåret 2014/15. Skolledningen driver kvalitetsarbetet systematiskt. Programlagen har kommit olika långt i sitt kvalitetsarbete men en tydlig förbättringsfokus är förankrat i alla programlag. En utmaning är att höja kunskapsresultaten och detta är också prioriterat i skolans utvecklingsarbete. All personal är erfaren och engagerad i sitt uppdrag och skolledningen och lärarna är måna om att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mått saknas för att mäta årets prioriterade områden. Skolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det råder trevlig stämning på skolan. De elever vi träffat känner sig sedda och förstådda och vågar be om hjälp och stöd utifrån sina behov. Skolledningen är medveten om och lyhörd för att delar av personalen upplever att uppdelningen av skolan i två team försvårar samsyn och samarbete mellan teamen. Det finns i personalgruppen uppfattningen att tre skolor blivit två. Lärarna samarbetar genom att planera innehållet i undervisningen och bedöma elevernas lärande och utveckling främst inom ämnet, men det framgår inte hur lärarna integrerar och mäter läroplanens ämnesövergripande kunskapsområden och förmågor i undervisningen. Det centrala innehållet och kunskapskraven i ett flertal ämnen är oklara för eleverna. Nya rutiner på skolans olika nivåer behöver förankras och personalens delaktighet i ledningens beslut förbättras. Arbetet med att skapa och dokumentera rutiner och arbetssätt är inte färdigt. För ytterligare information kontakta: Monika Fröberg, monika.froberg@jarfalla.se 7 (7)