Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Transkript

1

2 Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till de processer som pågår inom respektive område. Utvecklingsområdena utgår från de framgångsfaktorer som Sveriges kommuner och landsting (SKL) sett hos framgångsrika skolkommuner: har bra ledare, lyfter fram kompetenta lärare, har höga förväntningar, tar reda på hur det går, har fungerande relationer, har tydlig ansvarsfördelning, fångar upp elever med svårigheter och har enats om skolans mål. Följande utvecklingsområden är gemensamma för skolväsendet i Borås Stad: Styrning och ledning Kvalitetsarbete Bedömning för lärande (BFL) Barn och elever i behov av särskilt stöd Barn och elever med utländsk bakgrund Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik Varje stadsdelsförvaltning och Utbildningsförvaltningen ska förhålla sig till utvecklingsområdena utifrån det goda lärandet. Varje förvaltning inom skolväsendet och varje enhet tar fram en motsvarande plan för sin nivå där man förtydligar och konkretiserar sitt arbete. Elevers perspektiv är viktigt för skolans utveckling och ska tas tillvara. Revidering av utvecklingsplanen Utvecklingsplanen revideras årligen. Förkortningar SKA Systematiskt kvalitetsarbete BFL Bedömning för lärande UE Utvecklingsenheten KR Kvalitetsrapport OC Områdeschef OL Områdesledning SKUT Skolutvecklingskonferens CFL Centrum för lärande RKA Rådet för främjande av kommunala analyser LINeducation namn på IKT-företag 2

3 Utvecklingsområden 1. Värdegrund Effekter av arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling beskrivs och analyseras i SKA. Barn- och elevinflytandet utvecklas utifrån Råd för inflytande. Kompetens i värdegrundsfrågor utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet i ett kollegialt lärande. Kompetensen kring normkritiskt förhållningssätt utvecklas hos personalen. Klimatundersökningens resultat när det gäller inflytandefrågorna analyseras och återkopplas. Klimatundersökningen översätts till flera språk. UE Klimatundersökningen används som ett konkret underlag för utvecklingsåtgärder. Svarsfrekvensen ökar i klimatundersökningen. Barn och elever upplever att de har ett reellt inflytande. Alla vårdnadshavare får tydlig information på sitt språk. Förskolor, skolor och fritidshem har ett fungerande värdegrundsarbete. 2. Styrning och ledning Utveckla rektors och förskolechefs arbete med SKA. Fördjupa analysen av kvaliteten i övergångar mellan och inom skolsystemet. Nyanställda chefer introduceras i det systemteoretiska OC på OL UE på SKUT OC anmäler deltagare till UE. 3

4 perspektivet. Skapa helhetsbild och uthållighet i beslutade övergripande satsningar. Implementera rektorsinstruktionen med fokus på BFL- ledning. UE stödjer framtagandet av sammanhållna projektplaner/aktivitetsplaner OC på OL UE på SKUT Nivåerna i styrkedjan är definierade. Varje nivå tar sitt pedagogiska resultatansvar. Förskolechefer och rektorer har ökad kompetens för sitt uppdrag. Bra övergångar gör att pedagoger möter barn/elever på deras utvecklingsnivå. Förskolor och skolor har en ledarutbildad ledningsgrupp. Rektorsinstruktion och uppdragsdialog är implementerad. 3. Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs enligt kvalitetshjulet. Processledarutbildning erbjuds för nyckelpersoner i förskola och skola. Lärmässa genomförs. UE tar fram fyra rapporter årligen som stöd för analys och beslut om åtgärder. UE hittar digitala system för att stödja SKA. uppföljning, analys och åtgärder för stadsdelen. ansvarar för uppföljning, analys och åtgärder på enheten. UE ansvarar för planering och genomförande. Förskolechefer/rektorer upplever att man har verktyg att göra en kvalitativ analys. Fungerande årscykel i kvalitetsarbetet. Processledare bidrar till att kollegialt lärande utvecklas på förskolor och skolor. 4

5 4. Barn och elever i behov av särskilt stöd Översyn av OC förskola barnhälsoorganisationen. Arbete sker i enlighet med Barn- och elevhälsan i barn- och elevhälsoplanen. varje stadsdel. Översyn av rutiner för etra UE anpassningar och särskilt stöd i skola och utvecklingsplan förskola utifrån lagändringar. Utreda vilka insatser som behövs för att minska skolfrånvaron. UE AST Varje stadsdel utvecklar sin kompetens och organisation för att kunna arbeta inkluderande med elever inom autismspektrat Stad Asynja implementeras. UE Det är tydligt att barn och elever utvecklas mot målen. Fler elever blir behöriga till gymnasiet. Förskolechefer/rektorer bedömer att alla barn och elever får det stöd de behöver. Alla förskolor och skolor har fungerande rutiner för tidig upptäckt av barns och elevers stödbehov. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och effektiviseras. 5. Barn och elever med annat modersmål Modersmålsstöd utvecklas i förskolan. Fler flerspråkiga pedagoger/lärare rekryteras i förskola och skola där det behövs. Pedagoger/lärare ökar sin kompetens kring flerspråkighet. UE ansvarar för revidering av språkplattformen. Förskolechef ansvarar för enheten. stadsdelen. 5

6 Nätverk för nyckelpersoner inom andraspråkslärande utvecklas i förskola respektive skola. Utveckla användandet av IKT-verktyg för ökad kvalitet i studiehandledning, modersmålsundervisning och modersmålsstöd. Samverkan med biblioteken utvecklas. CFL administrerar och utvecklar introduktionsstöd, studiehandledning på modersmålet samt modersmålsundervisning. UE och CFL ansvarar för Borås stadsdelen. CFL ansvarar för Borås Rektor säkerställer att organisationen tar tillvara stödet från CFL. Antalet behöriga elever med utländsk bakgrund ökar till nationellt program. Utökat samarbete sker i undervisningen mellan modersmålslärare och respektive skola. Nyckelpersoner sprider kunskap om andraspråkslärande. Samverkan mellan respektive skolas lärare och CFL:s lärare och studiehandledare ökar. Pedagoger har en beredskap att möta barn med annat modersmål och kan utveckla deras lärande och kulturella identitet. 6. Läsutveckling Språkplattformen är ett stöd för planering och uppföljning av undervisning i förskolan och följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Högläsning i förskolan används medvetet med fokus på språk- och läsutveckling. Nätverk för nyckelpersoner inom språkutveckling utvecklas i förskola. Lässatsningen utformas i samråd med deltagande skolor. Förskolechef ansvarar för enheten. UE kartlägger läsningen i förskolan. Förskolechef ansvarar för enheten. Rektor ansvarar för 6

7 Kartläggning av skolors arbete med elever med språkstörning Varje elevs läsutveckling följs upp. enheten. SPKC Rektor ansvarar för att enheten dokumenterar detta i de skriftliga omdömena. Barn med försenad språkutveckling upptäcks tidigt och får stöd. Pedagoger i förskolan utvecklar arbetssätt, dokumentation och språkutvecklande miljöer. Alla barn och elever möter en språkutvecklande lärmiljö. Lärare som undervisar i läsinlärning har strategier för att upptäcka, åtgärda när elever har svårigheter. Tidig upptäckt av elevers bristande läsförståelse gör att skolan sätter in åtgärder direkt. Lärare använder lässtrategier i sin undervisning i fk-åk 9. Elevernas resultat förbättras. 7. Matematikutveckling Nätverk för nyckelpersoner inom matematik utvecklas i förskola. Förskolor har möjlighet att delta i Matematiklyftet Matematikplattformen hålls aktuell på förskolan och förskoleklass och följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolorna deltar i Matematiklyftet. Matematiksatsningen utformas i samråd med deltagande skolor. Varje elevs matematikutveckling följs upp. UE ansvarar för anmälan Förskolechef ansvarar för deltagandet. UE ansvarar för anmälan Rektor ansvarar för deltagandet. stadsdelen. 7

8 Handlingsplan för kvalitetssäkring av matematikundervisningen i skola implementeras. Rektor ansvarar för att enheten använder Mattesmart. stadsdelen. Handlingsplan för särbegåvade elever implementeras. stadsdelen. Barn med försenad matematikutveckling upptäcks tidigt och får stöd. Pedagoger i förskolan utvecklar arbetssätt, dokumentation och matematikstimulerande miljöer. Tidig upptäckt av elevers bristande matematikkunskaper gör att skolan sätter in åtgärder direkt. Lärare i åk 1-9 har en varierad matematikundervisning som utgår från kursplanen. Samtalet tar mer plats i undervisningen än tidigare i matematik. Lärare förhåller sig kritiskt till sin undervisning och läromedel i matematik. Elevernas resultat förbättras. 8. BFL Det goda lärandet Utveckla formativ undervisning i förskolan. Samtalsledare erbjuds processledarutbildning. UE ansvarar för pilotprojekt i Borås Rektor organiserar för, leder och följer upp sin skolas utveckling när det gäller bedömning för lärande. Samtalsledare i BFL får handledning så att de kan fullgöra och utvecklas i sitt uppdrag. Boråsgemensamma BFLkonferenser genomförs. UE skapar nätverk och kompetensutveckling kring BFL på SKUT Rektor ansvarar för enheten. 8

9 Undervisningen i förskolan bygger på varje barns förutsättningar och involverar barn i deras lärande. Lärare är medvetna om och tillämpar en formativ undervisning i samtliga ämnen. Lärare och elever använder nyckelstrategierna som ett redskap för elevens lärande. Lärare anpassar kontinuerligt undervisningen och arbetet utifrån var eleverna befinner sig i förhållande till målet. Lärare gör eleverna medvetna om målen i den pedagogiska planeringen. Undervisning och andra lärprocesser utvecklas utifrån gemensamma reflektioner; det kollegiala lärandet utvecklas. Lärare arbetar för att få eleverna mer delaktiga. Eleverna upplever att de är mer delaktiga i sitt lärande. Elever vet vad BFL är och varför vi arbetar med det. Elever ges verktyg att ta ansvar för sitt eget lärande utifrån stigande ålder. Elevernas resultat i alla ämnen förbättras. 9. IKT IKT-plattform för förskola följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Använda IKT-verktyg för att utveckla undervisningen. Lärplattformen Pingpong implementeras i alla skolformer. En struktur med ansvariga och rutiner tas fram för att anpassa och uppdatera lärplattformens innehåll. IKT i undervisningen utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet i ett kollegialt lärande. Kompetensutveckling tillsammans med LINeducation för specialpedagoger och ytterligare en nyckelperson med koppling till elevhälsoarbetet per skola Kompetensutveckling tillsammans med LINeducation för representanter för Utvecklingspedagoger IKT ansvarar för stadsdelen. Utvecklingspedagoger IKT implementerar i stadsdelen. Utvecklingspedagoger IKT ansvarar för stadsdelen. stadsdelen. Utvecklingspedagoger IKT ansvarar för stadsdelen. 9

10 pedagoger i åk 7-9 utifrån allmändidaktiska frågor Analys av IKT-kvalitet på skolorna och handledning tillsammans med LINeducation för rektorer Alla pedagoger i förskola och skola behärskar vanliga metoder för digital informationshantering, kommunikation, presentation, skapande och färdighetsträning. Pedagoger använder IKT regelbundet i undervisningen. Barn och elever får regelbundet använda IKT i sitt lärande. erbjuder alla föräldrar att följa det egna barnets utveckling med hjälp av en digital lärplattform. Uppföljning Ovanstående processer följs upp i kvalitetsrapporterna. Följande nyckeltal rapporteras in till huvudmannen. Volymtimmar och personaltäthet okt/apr årligen OC Andel förskolechefer som fullgjort April udda år OC rektorsprogrammet Klimatundersökning v 8-14 Förskolechef RKA/Kolada oktober Förskolechef Betyg ht och vt åk 6, 7, 8, 9 Sista dagen på Rektor terminen Sommarskola v. 32 OC Prognoser för behörighet till gy åk 8 och 9 sep, okt, nov, feb, OC mars, april Skriftliga omdömen i alla ämnen och Sista dagen på Rektor läsförståelse i sv/sva åk 1-5 vårterminen Nationella prov åk 3, 6 och 9 Sista dagen på Rektor vårterminen Klimatundersökning v 8-14 Rektor Skolfrånvaro åk 1-9 Löpande registrering i Rektor Deter Lärarbehörighet på skolorna Bygger på rektorers Rektor uppgifter till SCB om lärarnas undervisnings- ämnen samt Skolverkets utfärdande av legitimationer Fritidshemmet antal inskrivna barn och personaltäthet okt/april årligen OC 10