Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
|
|
- Ulf Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska Provbetyg A till E Åk 9 Matematik Åk 3 Nått målen i ämnesprovet* Matematik Provbetyg A till E Åk 9 96 % Engelska Provbetyg A till E 77 % Åk 9 94 % Historia Provbetyg A till E Åk 9 84 % Fysik Provbetyg A till E Åk 9 90 % * lärarens sammanvägda bedömning Åk 3 Åk 9 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla ämnesprov Procent
2 Betyg minst godkänd i alla ämnen Riket Antal elever Nått målen Procent Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs Årskurs %
3 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Rektors kvalitativa bedömning Resultaten av de nationella proven Slutsatsen av resultaten i de nationella proven kan sammanfattas i ett utvecklingsområde för alla ämnen. I ökande grad upplever lärarna att eleverna inte har det ämnesspråk som krävs för att förstå och utveckla sina ämneskunskaper. Framför allt märks detta i skrivandet och när det gäller att göra analyser och jämförelser, att se likheter och skillnader samt att dra slutsatser och komma med egna förslag till lösningar på sammansatta problem. Lärarna på högstadiet förmedlar att eleverna i ökande grad saknar ämnescentrala ord och begrepp samt grundläggande ämneskunskaper när de börjar högstadiet. Ämnesspråk behövs för att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift och ett språkutvecklande arbetsätt är nyckeln för ökade kunskaper i alla ämnen. Betygsanalys I min analys av betygen har jag valt att förhålla mig till betygen i årskurs 9 av det skälet att jag ser att de visar en utveckling som i ett övergripande perspektiv väcker viss oro. Liknande mönster går att ana för de övriga årskurserna men där har skolan inte tillgång till Skolverkets analysverktyg, som endast förhåller sig till resultat i åk 6 och åk 9 och jag undviker att sammanställa dessa på egen hand. 68 elever eller 87 % av Tanumskolans elever uppnådde behörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Det genomsnittliga meritvärdet blev 208,1 och är en nedgång jämfört med 211,5 läsåret 13/14. Den märkbara skillnad mellan pojkars och flickors resultat som noterades läsåret 13/14 där pojkarna nådde mycket högre betyg än flickorna har förändrats kan nu likställas med hur förhållandet mellan kön och betyg ser ut i riket. Fjolåret gick stick i stäv med hur fördelningen såg ut i övriga delar av Skolsverige och får ses som en tillfällig avvikelse. Läsåret 14/15 visar på högre meritpoäng för flickor än för pojkar vilket jag illustrerar vidare nedan. Betygen ovan är presenterade utifrån elevgruppen på Tanumskolan vid terminsslutet. Under senare delen av vårterminen 2015 flyttade elever med liten skolbakgrund till Tanumskolan och årskurs 9. Alla elever ur Tanumskolans elever ingår i resultaten som redovisats men bakom uppgifterna döljer sig resultat med stor spridning. En särredovisning av resultaten visar att jämförelsetalen kring gymnasiebehörighet och genomsnittligt meritvärde då inte skiljer sig mer än marginellt jämfört med förra läsåret, dvs i genomsnitt 211 meritpoäng. Däremot är gymnasiebehörigheten något lägre än i fjol. Efter varje läsårs slut samlar Skolverket in resultat utifrån många olika parametrar. Dessa presenteras på portalen Siris som ger ett mycket bra redskap för att analysera kvaliteten i skolan. Nedanstående material är taget därifrån och ur det framgår ganska tydliga bilder av vad som är utvecklingsområden inte bara för Tanumskolans högstadie utan som också kan behöva vara det för låg- och mellanstadierna.
4 Tabellen nedan visar fördelningen av en genomsnittligt betygspoäng i alla ämnen för medeleleven på Tanumskolan respektive för medeleleven i riket. Även om avvikelserna i ämnena var för sig inte är stora så blir de tankeväckande när tabellen betraktas i sin helhet. Tanumskolans resultat är lägre i alla ämnen utom två, i hemkunskap och musik, om man jämför med riket. I matematik är resultaten lika. (Prickade resultat innebär att färre än 11 elever har haft undervisning i ämnet)! Nedan följande graf visar hur meritvärdet för Tanumskolan utvecklats från 2006 fram Under denna tidsperiod får skolan en ny läroplan med nya kunskapskrav och betyg. Våren 2015 gick den tredje årskullen ut grundskolan med de nya betygen. Grafen illustrerar den omvända relationen mellan pojkars och flickors resultat, som nämnts ovan, från läsåret 13/14 och hur meritpoängen mellan könen läsåret 14/15 skiljer sig mer än någon gång tidigare. En delförklaring till den dramatiska växlingen mellan åren får man söka i elevernas individuella behov där skolan 13/14 inte lyckades med arbetet för en handfull flickor under grundskolans sista termin och det samma gäller för närmare 10 pojkar 14/15. En handfull elever ger alltså stora svängningar i genomsnittspoängen för de relativt små elevgrupper som varje årskurs avslutar grundskolan. Ett medianvärde för eleverna jämnar ut dramatiken i bilden men visar ändå på det faktum att flickornas resultat ökar medan pojkarnas minskar.
5 ! Nästa graf visar skillnaden i resultat vad gäller föräldrars studiebakgrund. Kurvorna visar samma trend som mellan könen och att elever från studieerfarna hem får höga resultat på Tanumskolan. Däremot visar grafen motsatt resultat för elever från hem med lägre utbildningsnivå. Denna utveckling följer den i riket där kurvorna visar likadana resultat.!
6 ! Andelen elever med utländsk bakgrund har under många år varit låg i Tanums kommun. Därav har de resultat som våra nyanlända elever uppnått inte tydligt förändrat jämförelsetalen för skolan som helhet. För att tidigare få möjligheten att upptäcka trender i utvecklingen av resultat för denna grupp fick rektor sammanställa resultat för relativt få elever. Med anledning av den låga andelen var det också svårt att läsa ut trender för en grupp och inte endast för enskilda elever. Sedan två år tillbaka har andelen nyanlända ökat och Skolverket presenterar numer detta urval. Siffrorna längre tillbaka än 2011 rapporterades på andra grunder än de senaste 4 åren och bör betraktas med start där. Fram till och med 2013 så befann sig elever med utländsk härkomst större delen av sin grundskoleålder i Tanums skolor. Från 2014 ökade andelen nyanlända och fler elever påbörjade sin grundskoletid i högstadiet vilket syns i grafen nedan. Denna utveckling har sen dess stärkts och fortsätter att stärkas. Under en kort högstadietid ska eleverna lyckas med det arbete som deras kamrater har lärt under nio år. Skillnaden i resultat mellan att gå nio år i grundskola och att komma nyanländ ökar. När man på detta sätt bryter ut andra faktorer ur resultaten och jämförelsetalen än vad skolorna tidigare år har redovisat i sina kvalitetsrapporter så framträder en bild av ökande skillnader mellan flickor och pojkars resultat, mellan elever med föräldrar som har eller inte har eftergymnasial utbildning och mellan elever med svensk eller utländsk bakgrund. Att Skolverket valt att göra dessa resultat tillgängliga är förstås ingen slump. Kön, föräldrars utbildning och svensk/utländsk bakgrund har stor betydelse för hur väl eleverna lyckas i skolan. Skolan har med anledning av detta ett kompensatoriskt uppdrag att utjämna skillnader dvs. att möjliggöra för varje elev att nå så långt som den kan oberoende av dessa faktorer. Här kan jag bara konstatera
7 att Tanumskolan ännu inte lyckats. Uppdraget har också huvudmannen i fördelningen av resurser. Även om Tanumskolans resultat i stor utsträckning följer rikets så gör det inte misslyckandet mindre. I samhällsvetenskapen används uttrycket polarisering för att illustrera stora skillnader mellan grupper som kan bidra till konflikter mellan grupper eller i ett samhälle. Att minska dessa klyftor bör vara ett prioriterat arbete för Tanumskolan de kommande åren. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Tabellen ovan som visar skolans resultat ämnesvis i relation till riket föranleder frågor. Är det svårare att få höga betyg på Tanumskolan än vid någon annan skola? Har Tanumskolans elever givits de förutsättningar de behöver för att lyckas maximalt i sitt skolarbete? Får eleverna på Tanumskolan det stöd de behöver för att få en positiv utveckling och ett ökat lärande? Utformar Tanumskolans lärare undervisningen så att alla elevers kunskaper och erfarenheter tas tillvara och utgör grunden för fortsatt lärande? Frågorna skulle kunna besvaras med ja eller nej men vi har valt att fokusera på hur vi ska förbättra arbetet med frågeställningarna. Skolans helhetsidé NETT har fördjupats inför innevarande läsår. Vi ser fortfarande att den innefattar det Tanumskolan ska stå för idag och stödja eleverna att utveckla för framtiden. All personal jobbar därför fortsatt utifrån ledorden Nyfikenhet, Engagemang, Trygghet och Tolerans. Dessa ska genomsyra planeringen av undervisning samt bemötande och förhållningssätt inför och mellan alla elever och vuxna. Hösten 2015 sjösattes en ny organisation med målet att möta frågorna i avsnittets inledning. Vi ser att organisation och personal behöver vara mer flexibla att möta elevernas behov i grupp och individuellt beroende på ämne, arbetsområde och tid på dagen. Eleverna i varje årskurs har delats in i två större klasser med möjligheten för två till tre lärare att dela i mindre grupper. Denna konstruktion ger en ökad flexibilitet i att förändra elevgrupperingar. Lärare och annan pedagogisk personal är indelade i två nya arbetslag med var sin arbetslagsledare. Dessa utgör tillsammans med rektor, biträdande rektor och delar av vår lokala elevhälsa, skolans styrgrupp. Vår lokala elevhälsa består av Tanumskolans specialpedagog och socialpedagog, speciallärare och studiehandledare tillika elevassistenter. Mycket av deras arbete riktas mot att säkerställa bättre förutsättningar för elevernas lärande samt att kompensera för de som eleverna saknar. Vi har med denna organisation möjlighet att ge både elever och lärare stöd och handledning i mindre och större sammanhang. Skolan har utvecklat ämneslagsarbetet med fler möjligheter till möten och mer gemensamt arbete kring planering, bedömning och betygsättning. Planering och bedömning sker tillsammans i större utsträckning för att säkerställa en framåtsyftande bedömning och en rättsäker och rättvis betygssättning. Schemat används för att förstärka och bidra med fler möjligheter till samarbete i undervisningen. Sammanfattningsvis är följande områden i fokus för Tanumskolans arbete för ökad måluppfyllelse under de kommande två läsåren: - Pedagogiskt ledarskap: varje lärare måste systematiskt arbeta för att utveckla sig själv som ledare och pedagog - Språkutvecklande och språkstödjande arbetssätt och metoder - Digitala arbetssätt och metoder
8 - Ämnesövergripande och problembaserat lärande Kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete Förutom att förvaltningen har en central fortbildningssatsning kring IKT så behöver också Tanumskolans personal utveckla det kollegiala lärandet lokalt. Det innebär ofta en svårighet då tiden för möten tillsammans är begränsad till onsdagar, övrig tid i veckan används i undervisning. Denna mötestid ska rymma samverkan mellan ledning och personal, elevstödjande arbete i form av läxläsning/frivilligt studiestöd, studiesamtal med elever med föräldrars närvaro, ämneslagsarbete, arbetslagsarbete samt fortbildning i centrala och lokala utvecklingsfrågor. För att kunna gå mot maximal utveckling och lärande för varje elev i grupp och/eller enskilt har vi valt att lära mer om det redskap som är det viktigaste i skolans arbete, den egna rollen som pedagog och ledare. Pedagogiskt ledarskap är utvecklingsområdet som kommer att löpa under två läsår. Förutom att vända och vrida på rollen som lärare, ledare och medmänniska utgår vi från att lära om hur vi kan bli bättre på att arbeta med stöd och att ta tillvara eleverna som resurser för varandra. Under ämneslagens gemensamma mötestider utgår det arbetet mot utvecklingen av ett språkstödjande arbetssätt. Det är alla ämnens ansvar att fördjupa arbetet med språket och det är också nyckeln till att ge våra nyanlända elever en snabbare språkutveckling och en ökad förståelse av övriga ämnen än svenska. Elevers trygghet och trivsel Verksamhetens måluppfyllelse 14/15 Elevenkät - grundskolan år 7 till 9 Antal Jag känner mig trygg i skolan 4,8 Jag trivs i skolan 4,6 Snittvärde Rektors kvalitativa bedömning Trygghet Skolan ligger fortfarande relativt högt vad gäller trygghet. Läsåret 14/15 var ett jämförelsevis lugnt läsår vad gäller kränkningar och trakasserier. En händelse anmäldes till BEO. Den skedde utanför skoltid men utreddes och behandlades av skolans personal. Myndigheten klargjorde med tydlighet att händelser som innefattar elever på skolan som kränker varandra eller hamnar i konflikt med varandra är skolans ansvar om eleverna går på samma skola även om det sker utanför skolan och på fritiden. Detta utmanar skolans arbete och våra resurser då det i praktiken innefattar hela elevens tillvaro som blir skolans ansvar. Vi ser också att kränkningar fortfarande
9 sker via digitala plattformar vilket gör det svårt för skolan att upptäcka i tid. Konflikter kan bli stora på kort tid när det skrivna ordet färdas snabbt och ibland till/med många inblandade. Trivsel Vi har en lägre bedömning vad gäller trivsel än trygghet. Vårt arbete med att involvera eleverna i planering och genomförande av undervisningen fortgår och vi räknar med att det bär frukt över tid. Vi är säkra på att ju större delaktighet man har som individ i sin egen vardag, desto mer trivs man i skolan och i de övriga sammanhang man befinner sig. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter arbetet med trygghet och trivsel med ett nytt elevråd och uppdaterade rutiner och regelbundna tider för klassråd. Vår socialpedagog utvecklar och driver arbetet med trygghet och trivsel genom elevråd samt samordnar vårt lokala elevhälsoarbete. På detta vis har vi samlat de elevsociala frågorna hos en funktion vilket ger att färre elever chansen eller risken att slippa mellan. Rutiner för mentorsansvaret har uppdaterats och klargör mentors roll som elevstödjande funktion i skolarbete och relationer. Föräldrars bedömning av verksamheten Verksamhetens måluppfyllelse Föräldraenkät - Grundskolan år 8 Antal Snittvärde Som helhet nöjd med verksamheten 3,8 Rektors kvalitativa bedömning Värdet det här året är lägre än förra gången. En anledning kan vara den omorganisation som skedde inför nya läsåret. Flera farhågor kring elvers trygghet framfördes av föräldrar under vårens föräldramöten. Svarsfrekvensen är fortsatt låg och gör det svårt att dra fördjupade slutsatser. En högre svarsfrekvens är nödvändig för att fortsatt kunna säkerställa en enhetlig bild i den mån det är möjligt att få en sådan. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Arbetet med att erbjuda all information kring eleven och elevens skolgång fortsätter via Unikum. Tanumskolan behöver också starta ett föräldraråd. Niklas Viberg
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14
NORDMALINGS KOMMUN 1 Artediskolan Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 NORDMALINGS KOMMUN 2 Innehåll Inledning sid 2 Förutsättningar sid 2 Elevernas arbetsmiljö sid 3 Elevernas lärande och skolans studieresultat
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning
Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)
Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Beslut 2014-05-27 Vellinge kommun Rektorn vid Stora Hammars skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stora Hammars skola i Vellinge kommun Skolinspektionen, Postadress:
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Beslut för grundskola och fritidshem
Beslut Skoiinspektionen 2014-06-16 Skanör Falsterbo Montessoriskola. Rektorn vid Skanör Falsterbo Montessoriskola. Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Skanör Falsterbo Montessoriskola
Verksamhetsplan 2013/14
BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det
Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid
Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Beslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Kvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
KVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013
Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad
Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015
Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Resultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Tillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016
Läsåret 2015/2016 Förskola/skola: Sundby förskola och skola 0 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2... 2... 2 Mål... 3... 3... 3 Fritids... 3 Organisation och arbetsklimat... 3 Handlingsplan... 4 Vilka
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Rapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.
Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå
VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15
Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14
ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)
2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och
Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Skolans kvalitetsredovisning
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Viksjöskolan Skolans kvalitetsredovisning Grundskola 6-9 Uppgifter om enheten Uppgift Namn på rektor/förskolechef Kommentar Johan Nyström Hjertvinge Verksamhetens
Gideälvens skolområde Oktober 2012. Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon
Gideälvens skolområde Oktober 2012 Likabehandlingsplan Hemlingskolan Förskolan Skalman - Hemling Förskolan Skogtrollet - Långviksmon Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
KVALITETSREDOVISNING
Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år
Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15.
Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Snapphanens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin User:
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.
1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig
Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Utvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Måttbandet nr 146 mars 2007
Måttbandet nr 146 mars 2007 Enkät till elever i särskolan våren 2007 Sammanställning av elevernas svar. Gunilla Carlson Planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN
För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för
Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete
Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade
Beslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Utbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun
Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015
Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings
Innehåll. Protokoll 2015-08-24 2 av 2
Protokoll 2 av 2 Innehåll 53 Protokolljusterare och fastställande av föredragningslista 3 54 Projektplan avseende ökad tillgänglighet av digitala verktyg 4 55 Ekonomiskt utfall juni 2015 5 56 Resultat
Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010
Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Berghemskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Lena Johansson 2010-10-04 1 (10) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2
Likvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010
Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Fastebolskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand 2010-10-01 1 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011
Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsuppföljning Läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Tanums kommun I Skollagen 2010:800 4 kap. 4 fastställs att Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå
Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015
1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Myggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5
Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig rektor namn Inger Fält Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4