Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Transkript

1 1 (8) Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan LERUM100, v 1.0, Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har vi en verksamhet där vi tillsammans med barnen arbetar för en skola där alla barn är trygga, trivs och känner glädje i sitt skolarbete. Vi vill att alla barn utmanas, uppmuntras och utvecklas i sitt lärande för att kunna nå sina mål. Ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen för alla elever är prioriterat. Vi arbetar dels med digitala lärverkytg och dels med olika metoder. I barnens läs inlärning arbetar vi tex. efter en metod av Trageton " att skriva sig till läsning". Här använder barnen redan i förskoleklass datorn genom att börja skriva för att sedan gå över till läsning. Detta projekt är inne på sitt fjärde år. Vår vision är "Vi är framtiden och vi lär för framtiden". Arbetet med vår vision är en del av vårt utvecklingsarbete. Inom enheten, förskolorna och skolan arbetar vi tillsammans för att skapa det goda lärande från år 1-11 år, den röda tråden. Elevgrupper 2 F-klasser 19 och 16 elever 2 1:or 24 och 23 elever 2 2:or 14 och 17 elever 2 3:or 17 och 19 elever 2 4:or 22 och 22 elever 2 5:or 19 och 16 elever Totalt 228 elever på skolan Tre fritidshem F-1 Junibacken 36 Organisation elever F-1 Sunnanäng 34 elever 2-3 Villerkulla 52 elever Hulanskolan är en del av Hulans enhet som dessutom består av Hulans förskola, Hulan Täppans förskola och Bråtas förskola. Ledningsteamet på enheten består av en rektor för Hulanskolan och en förskolechef för förskolorna. På enheten finns dessutom administrativ personal, kanslist, vaktmästare och IT ansvarig. Rektor har en samordningsgrupp med representanter för varje arbetslag. Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr Lerums kommun Centrumpassagen Pg Lerum (fax) larande@lerum.se Bg

2 2 (8) Personalen är organiserad i två arbetslag F-2 och 3-5. Parallellärare i respektive årskurs samarbetar ämnesvis där så behövs. På Junibacken och Sunnanäng går barn som tillhör Förskoleklassen och åk 1, fritidshemmen är belägna i skolans lokaler, klassrummen. För barn i åk 2 och åk 3 har vi fritidshemmet Villekulla beläget i en separat byggnad. Där har vi även morgonomsorg och verksamhet efter kl I Trygghetsarbetet arbetar vi i två F-5 spår, där de stora barnen är faddrar för de yngre. Socioekonomisk fördelning Socioekonomisk tilldelning av för Hulans enhet är 18 tk. Denna summa används till personalförstärkning. Organisation av elevhälsan. Vi har ett elevhälsoteam som träffas regelbundet minst en gång varannan vecka I elevhälsoteamet ingår: Specialpedagog, speciallärare, kurator, psykolog, skolsköterska och rektor. Elevhälsans verksamhet och organisation regleras av skollagen och omfattar, medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan kan vara ett stöd i att utreda och formulera elevers individuella behov i syfte att möta dessa i planering/ individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram. Elevhälsan finns som stående punkt på arbetslagens träffar. Elevärenden som uppmärksammas och analyseras i arbetslaget sker i i ett samarbete med vårdnadshavare. Arbetslaget inventerar och söker lösningar och åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Om oro kvarstår och/eller annan kompetens behöver kopplas in anmäler klassläraren ärendet till elevhälsan, där beslut tas om eventuellt ytterligare åtgärder/utredning. Vårdnadshavare kallas till elevhälsomöte. mötet protokollförs. Arbete med särskilt stöd. Vår speciallärare ansvarar för arbetet med elever i behov av stöd för arbetslag 3-5 och specialpedagogen för F-2 arbetslaget och för förskolan på enheten. Specialpedagog och speciallärare samarbetar givetvis över gränserna efter kompetens. Specialpedagog och speciallärare handleder, vid behov pedagogerna i deras arbete kring eleverna, visar på material och hjälpmedel etc. Vid behov arbetar de också direkt med eleverna. Specialpedagog/ speciallärare hjälper pedagogerna vid upprättandet / uppföljningen av åtgärdsprogram samt att analysera resultat och insatser.

3 3 (8) Varje månad följs resurserna upp tillsammans med speciallärare, specialpedagog och rektor. En gång / månad används arbetslagets tid för elevuppföljning med samtliga pedagoger i arbetslaget tillsammans med rektor och specped/lärare. Inflytande och samråd. Eleverna har klassråd och elevråd en gång/ månad. I undervisningen är eleverna delaktiga vid sin individuella planering av sitt arbete. Personalen och ledningen samråder dels genom våra APT träffar men även i en vardaglig dialog. På APT/LSG sker ett utbyte av information /samråd enligt vårt samverkansavtal. Rektor träffar samordningsgruppen en gång var tredje vecka för att fånga upp tankar från arbetslaget och att föra ut frågor för diskussion. På våra Arbetsenhetsrådsmöten träffar pedagogerna representanter för vårdnadshavare för dialog och samråd. Ae träffarna äger rum två gånger / termin. Dessutom träffar rektor och förskolechef föräldrar representanter en gång /termin på Enhetsrådet, även detta för utbyte av dialog och samråd. Trygghet och arbetsro. Då vi har mycket små klasser mellan 14 och 23 elever är förutsättningarna för trygghet och arbetsro ganska bra. Dessutom är idrotten så att halva klassen har idrott med sin parallellklass. Detta innebär att varje klasslärare har tre-fyra halvklasstimmar/vecka. Trygghetsarbetet är ett arbete som ständigt pågår. Vi har ett trygghetsteam på skolan som består av specialpedagog, rektor och två fritidspedagoger en från varje arbetslag. Trygghetsteamet träffas en gång/ varannan vecka eller efter behov. I vårt trygghetsarbete är det förebyggande arbetet viktigt. Här arbetar trygghetsteamet med regelbundna insatser som tex temaveckor kring värdegrundsarbete. Trygghetsgruppen presenterar två arbetsområden som vi behöver fokusera på utifrån analys av trygghetsenkäten. I vårt trygghetsarbete arbetar vi med våra faddergrupper. I varje grupp blandas elever från förskoleklass till åk 5 och årskurs 5 eleven har ansvaret att genomföra arbetet tillsammans med sin grupp/ledare för gruppen. Varje månad genomförs någon aktivitet i dessa faddergrupper. Åtgärder mot kränkande behandling. På Hulanskolan bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Grunden för lärande är elever som trivs och känner trygghet. Vår plan för bygger på de analyser vi har gjort på skolan utifrån mätningar, samtal, observationer och utvärderingar. Vi analyserar våra resultat på olika plan, dels av enskild pedagog men också av arbetslag, elever, trygghetsteam och vid behov av EHT. Vår tanke är att de olika leden skall länka in i varandra och att det är vi tillsammans som ser vad vi ska rikta oss mot. Under innevarande läsår vill vi också involvera föräldrar i vårt kartläggningsarbete kring att få fram ett nuläge för att ha ytterligare underlag för

4 4 (8) nästa års plan. Vi kommer i mars att komplettera vår insamling med en föräldraenkät rörande deras barns skolmiljö och vårt arbete mot kränkningar. Under nuvarande läsår fokuserar vi på följande områden: Trygghet och bemötande, respekt för varandra Varje månad genomförs en trygghetsenkät med alla elever för att fånga upp om elever upplever sig kränkta. Undervisning i modersmål. Vi har två elever som har studiehandledning i Thailändska och en i engelska. Vi har 30 elever som har undervisning i olika modersmål på skolan. Då vi på skolan har 228 elever är det en stor del av våra elever som omfattas av denna undervisning. Undervisning bedrivs av olika modersmålslärare i olika språkgrupper oftast efter ordinarie undervisningstid.. Utvecklingssamtal. Varje pedagog har två utvecklingssamtal/ läsår för varje elev, vid behov fler samtal. Lokaler, utrustning och skolbibliotek.. Vi har klassrum med tillhörande grupprum för tolv klasser. Lokalerna på fritids hemmet Villekulla behöver rustas upp. Omklädningsrummen i idrottshallen är inte tillfredställande. I övrigt är den fysiska miljön godtagbar men i behov av renovering. Utomhusmiljön är i stort sett bra men behöver kompletteras och förnyas. Utrustning Skolan har god tillgång på läromedel. Vi är just nu inne i en IT satsning. Varje elev i åk 4 har fått ett eget digitalt lärvektyg, en Ipad.Detta är en treårs satsning där alla elever efter tre år ska ha ett eget digitalt verktyg från åk 4 till åk 9.. Vi ser över läromedel som är interaktiva, appar dyl. Tanken är att så småningom kommer traditionella läromedel att kompletteras/ersättas av dessa nya digitala läromedel. Matematikverkstad finns på skolan. IT utrustning. Samtliga klasser har en projektor / smart board i ett klassrum. Vi har egna Ipad som används flitigt. I alla klassrum finns det stationära datorer som byts ut regelbundet. Dessutom finns det bärbara datorer i de klasser som deltar i vårt projekt ASL,att skriva sig till läsning. Vi har även en datorsal. På skolan finns ett bibliotek som håller god kvalité.

5 5 (8) 2. Resultat och Analys Kunskapsresultat: Vi har högre måluppfyllelse i svenska än i matematik. Måluppfyllelse i svenska åk 2, 3 och 5 97 %, 98 % och 88 % Måluppfyllese i matematik åk 2, 3 och 5 69 % 93 % 75 % Vad beror detta på? Åk 5 har lägre resultat i både sv och ma, liten elevgrupp, flera elever i behov av stöd. Här kan vi dels konstatera brister i tidigare stöd organisations brister. Varför lyckas vi bättre i vår undervisning i svenska än i matematik? Kunskapsresultat. Mål uppfyllelse fördelat på pojkar och flickor. Svenska åk 2: flickor 100 % pojkar 94 % 17/18 Matte åk 2 flickor 57 % 8/18 pojkar 78 % 14/18 Svenska åk 3 flickor 96 % 22/23 pojkar 100 % Matte åk 3 flickor 91 % 21/23 pojkar 95 % 20/21 Svenska åk 5 flickor 100 % pojkar 78 % 11/14 Ma åk 5 flickor 80 % 8/10 pojkar 71 % 10/14 En åk 5 flickor 100 % pojkar 79 % 11/14 Med undantag av ma åk 2 flickor lyckas flickorna bättre i måluppfyllelsen i ovanstående ämnen. Analys: vi har fler behöriga lärare som undervisar i sitt ämne svenska. Vi har haft lärare som undervisar i matematik men som ej är behöriga i ämnet. (klasslärarskapet, varje lärare undervisar i alla ämnen i sin klass ). Vårt projekt ASL, att skriva sig till läsning, har varit stimulerande för de lärarna i åk 1-4 som deltar i detta projekt. Det har skapat positiva signaler både i undervisningen och som kompetensutveckling för lärarna. Jämförelse med tidigare år, ser vi att resultatet både i svenska och matematik dippar för 2012 jämfört med Minskningen är störst i åk 5. Det var en liten grupp få elever där jämförelse med procentsats kan slå mycket fel. Vi ser även att denna elev grupp ej fått tillräckligt med stöd i sin undervisning och behoven uppmärksammats för sent. Nationella prov genomfördes inte för åk 5 under Vi behöver utveckla matematikundervisningen, för att öka måluppfyllelsen. Analys övriga kunskapsresultat. Vi ser att det är 6 elever i åk 5 som ej når målen i engelska se förklaring ovan. Resultat nöjdhet, trygghet och trivsel. GR enkäten Resultat.

6 6 (8) Åk 2: NKI 90 trivsel, trygghet, delaktighet och inflytande, kunskap och lärande index 100 har ökat från 2011 medan skolmiljö och bemötande har minskat något. Åk 5: NKI 64 samtliga parametrar har ökat från 2011, där delaktighet och inflytande ökat mest från 66 till index 91 Analys: Vi har högre siffror i åk 2 än i åk 5. Hur arbetar vi med delaktighet och inflytande för de äldre barnen, de borde ju vara mer delaktiga än de yngre. Samtidigt ser vi att vi ökat siffran från 2011 ganska mycket, så det arbete som pågår ger resultat, målsättning index 100 samma som åk 2. Trygghet och trivsel: Även här har vi lägre resultat i åk 5 än i åk 2. Hänger detta ihop dem elevernas delaktighet. Hur delaktiga är våra barn i Trygghetsarbetet? I den årliga planen genomför trygghetsteamet tema arbeten med eleverna, kan eleverna var mer delaktig i detta arbete. Vi arbetar med faddergrupper från F-5, denna verksamhet måste utvärderas och utvecklas. Det förebyggande trygghetsarbetet har utvecklats under innevarande läsår och följs upp i vår årliga plan för likabehandlingsarbete under året. Resultat entreprenöriellt lärnade GR enkäten :Resultat 91 Analys ganska tillfredställande index men svår att analysera. Personaltäthet Lärartäthet med pedagogisk examen: Resultatet är ungefär detsamma som 2011, ökat från 6,0 till 6,1. Lärartätheten är lägre ,4 mot 7,0 för Strategisk del Utifrån vår nulägesanalys som bygger dels på ovanstående och dels på Skolinspektionens tillsyn i maj 2012 har vi följande utvecklingsområden: 1. Trygghet och arbetsro. Vi ska förbättra det målinriktade arbetet mot kränkande behandling. Årlig plan för skola och en för fritidsverksamheten 2. Delaktighet. Analys och förbättrat arbete i arbetslag Bedömning: De skriftliga omdömena som avser elevernas kunskapsutveckling omfattar inte samtliga ämnen och det framgår inte av de individuella utvecklingsplanerna vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen och i övrig utvecklas så långt som möjligt. 4. Personalkompetensen. Behörighet i de ämnen man undervisar. 5. Utveckla undervisningen i matematik. 6. Upprätta en utvecklingsplan/ kvalitetshjul. Vi arbetar med en ny vision och behöver göra en plan på hur detta arbete ska genomföras.

7 7 (8) Planerade åtgärder för förbättrat resultat: 1. Årlig plan upprättas och följs upp av rektor. Elevuppföljningar med arbetslaget tre gånger/ termin där trygghet och kunskapsuppföljning sker för varje klass i arbetslaget. Trygghetsarbetet följs dessutom upp av Trygghetsteamet som träffas regelbundet var tredje vecka. Trygghets enkät en gång/månad. Fokus på de äldre barnen arbetslag 3-5. Vid medarbetarsamtalet följs likabehandlingsarbetet upp av rektor med samtliga medarbetare. 2. Vi ska analysera varför de äldre barnen är mindre delaktiga och genomföra åtgärder utifrån denna analys. Klassråd, elevråd/ matråd. 3. Kompetensutveckling under hösten, genomförs under studiedag i september och på lärarmöten. Vi ska prioritera arbetet med IUP och Läroplanen LGR 11:s olika delar. 4. Två lärare vidareutbildar sig i ämnet SO under hösten. Ny organisation genomförd inför läsåret arbetslag F-2 och 3-5. Lärare i samma arbetslag samarbetar i parallellårskursen, tex man undervisar i matematik i båda klasserna i åk Två lärare anmälda som matematikutvecklar för intensiv träning åk 2. På pedagogiska konferenser ska vi diskutera matematikundervisningen / alternativa inlärningssätt. Vi ska även koppla in matematikarbetet i förskolan, Eventuellt starta upp matte projekt förskolan. 6. Vi genomför ny organisera av stödet från specialpedagog och speciallärare på enheten. Övergångarna från förskolan måste förbättras och arbetet i förskolan kring elever med stöd följs upp regelbundet av förskolechef och specialpedagog. Vi ska tidigt fånga upp elever i behov av stöd och ge dem det stöd de behöver. Rektor genomför regelbundna elevuppföljningar och omfördelningar av resurser. 7. Vi startar upp en utvecklingsgrupp som tillsammans med rektor/förskolechef driver utvecklingsarbetet på enheten. Denna grupp kommer att arbeta tillsammans över flera år. För att dessa åtgärder ska ge resultat måste rektor vara närvarande och driva det pedagogiska arbetet framåt, vilket kräver stort fokus på det pedagogiska arbetet i ledarskapet.. Lerum Margareta Johansson/ rektor

8 8 (8)