Lokal arbetsplan för skolan

Transkript

1 Lokal arbetsplan för skolan Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst

2 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med två fritidshem (Aura- och Kulans fritidshem) och ca 140 elever. Skolans storlek gynnar ett nära samarbete mellan förskolelärare, fritidspedagoger, grundskolärare och specialpedagog. Lek och fysiska aktiviteter av olika slag blandas med både praktisk och teoretisk kunskap. Ute som inne strävar vi efter att ge våra elever en hälsosam miljö, där trygghet, trivsel och ett varierande lärande går hand i hand med tilltro till sig själv och den egna förmågan. Vi strävar efter att varje barn ska få bli sitt bästa jag. Vårt arbetssätt varierar beroende på barnens nivå, men handlar kompromisslöst om att ta vara på personlig nyfikenhet och låta alla barn bli sedda. I vår verksamhet arbetar vi tematiskt, det vill säga förskoleklass, skolan och fritids arbetar parallellt med samma temaområde. Stor vikt läggs vid den grundläggande läs- och skrivinlärning och vårt mål är att alla elever kan läsa när de går ut åk1. Grupperna arbetar med grundläggande matematik på varierande sätt. Vi uppmärksammar den vardagliga matematiken. Varje klass har tillgång till datorer, projektorer och Ipads. Åk 1-2 arbetar i halvklass med dator varje vecka. Skolan har tillgång till en närliggande skolskog som blir en naturlig förlängning av klassrummen. Skolan har eget bibliotek och idrottssal som nyttjas både under skol- och fritidstid. Skolan har fungerande rutiner för: Inskolning av åk 1 med återkoppling mot förskoleklass. Överlämning och återkoppling åk2 till Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Enkäter Genomförande av trivselenkät med elever, oktober, april. Samtal Åk 1 har ett inskolningssamtal vid skolstart samt ett utvecklingssamtal under VT (maj) där IUP fastställs. Åk 2 har ett utvecklingssamtal under HT (oktober) där IUP utvärderas och uppdateras. I slutet av VT (maj) utvärderas och avslutas IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare. Klassråd, elevråd, skolråd och föräldramöten Klassråd genomförs ett par ggr. per termin. Elevråd genomförs en gång per termin eller efter behov.

3 Skolråd genomförs en gång per termin. Föräldramöten genomförs i början av varje läsår. Sammanställningar av kunskapsresultat Kommunens läs screening (åk1-2) Individuella lästester vid behov. LUKIMAT matematik-diagnoser (åk 1-2) LUS läsutvecklingsschema (åk 2) Pedagogisk dokumentation Individuell utvecklingsplan (IUP), skriftlig bedömning, dokumentation och åtgärdsprogram. Elevhälsa Rektor, kurator, skolsköterska, psykolog, specialpedagog samt berörd skol- och fritidspersonal. Samverkan Förskoleklass, fritidshem och skola. Vi har två husmöten per termin. Ett gemensamt möte varje vecka. 3. Beslut om utvecklingsinsatser från föregående års lokala arbetsplan 1. Förverkliga visionerna och slutföra det påbörjade arbetet med skolskogen. 2. Samtliga lärare arbetar med en läsande klass. 3. Fortsatt arbete med problemlösning. 4. Byte av matematikbok från Matte Safari till Prima matematik. 5. Under Läsåret -15 kommer fritids att utforma rastaktiviteter för en ökad trivsel på rasterna. 6. Vi kommer även att utveckla två spår för att arbeta med trivselgrupper över skolans alla klasser F-2. Detta för att eleverna på ett naturligt sätt ska lära känna och bli trygga med varandra. Förskoleklass kommer att fortsätta med ensskilda raster till en början. 7. Vi diskuterar andra metoder för att nå ut till föräldrarna, ex Instagram 8. Vi följer planen med en schemalagd återkoppling mot förskoleklass v Fritids arbetar mer med skolans temaområden för att skapa en röd tråd över hela barnens skoldagar. 10. Auraskolan har under en gemensam K-dag utvecklat ett nytt arbetsupplägg med spårtänk. Vi har utarbetat två spår över F-2 samt fritids. 11. Inför HT utvecklas spår över verksamheterna för att påbörja arbetet mot en röd tråd och en gemensam grundverksamhet för hela Auraskolan. 12Vi har under läsåret -14/15 sett en brist i hur vi uppmärksammar och lyfter fram de elever vi har från andra nationaliteter. Under HT 15 sätter vi upp ett mål som lyfter detta. Några idéer vi diskuterat är: - att sätta upp en karta i trapphuset där vi markerar de nationaliteter vi har på skolan

4 Värdegrundsdag med stationer/stånd från olika delar av världen.

5 4. Skolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden 2.1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Ökad trivsel på skolgården Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Enkät Observationer Utveckla skolgårdsmiljön Rastaktiviteter Analys

6 Beslut om utvecklingsinsatser 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga får varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Kommunens screening åk 1 och 2. H4 vid behov. Alla elever kan i slutet av åk 2: Läsa elevnära texter med flyt och med läsförståelse. Stava ljudenligt och skriva egna texter med hela meningar. Grundläggande läs- och skrivinlärning, läsning av skönlitteratur. En läsande klass. Åk 2 MG Läs och Skriv 2006 och Lexia (med fokus på skrivning, läsning, läsförståelse). I halvklass.

7 Befästa de grundläggande matematiska färdigheterna inom talområdet Elevsamtal Återkommande diagnoser Lukimat HT Grundläggande matematiskt arbete. Praktisk matematik Lukimat-diagnoser Digital matematik Elevintervjuer åk 1 Vid diagnoserna, vara uppmärksamma på om det finns skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 2.3 Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

8 Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Analys Beslut om utvecklingsinsatser 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

9 Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Ökad insyn i Antal följare. Instagram verksamheten för vårdnadshavare. Lättillgänglig kommunikation, vårdnadshavareskola. Föräldrarespons. Infomentors SMS-tjänst. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroende-

10 fullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Utveckla skolans spårverksamhet. Vid samtal och utvärderingar under läsårets gång. Spårträffar varje vecka. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 2.6 Skolan och omvärlden

11 Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Lyfta fram och skapa förståelse för Trivselenkät. Sätta upp en karta i trapphuset där vi barn som kommer markerar de från andra länder. nationaliteter vi har på skolan. Värdegrundsdag med stationer/stånd från olika delar av världen Analys

12 Beslut om utvecklingsinsatser 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Analys

13 Beslut om utvecklingsinsatser

14 5. Analys av kunskaps- och studieresultat Grundskola Nationella prov i årskurs 3 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 3 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Analys Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Nationella prov i årskurs 6 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 6 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Jämförelse och resonemang av sambandet mellan betyg och resultaten på nationella proven i årskurs 6: Analys Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen:

15 Nationella prov årskurs 9 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 9 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Jämförelse och resonemang av sambandet mellan betyg och resultaten på nationella proven i årskurs 9: Analys: Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Sammanfattande analys och bedömning av kunskaps- och studieresultat i alla ämnen i alla årskurser som helhet

16 5. Analys av kunskaps- och studieresultat Grundsärskola Jämförelse och resonemang om måluppfyllelsen för elever som läser enligt inriktningen träningsskolans kursplan: Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning I vilka ämnen/ämnesområden har undervisningen fungerat bra respektive mindre bra utifrån era underlag: Analys: Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen:

17 Jämförelse och resonemang av måluppfyllelsen för elever i årskurs 6 som läser enligt grundsärskolans kursplan: I vilka ämnen har undervisningen fungerat bra respektive mindre bra utifrån sambandet mellan betyg och resultat: Analys: Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Jämförelse och resonemang av måluppfyllelsen för elever i årskurs 9 som läser enligt grundsärskolans kursplan: I vilka ämnen har undervisningen fungerat bra respektive mindre bra utifrån sambandet mellan betyg och resultat: Analys: Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Sammanfattande analys och bedömning av kunskaps- och studieresultat i alla ämnen i alla årskurser som helhet

18 6. Utvärdering av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 7. Utvärdering av vårt arbete med extra anpassning och särskilt stöd 8. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 9. Beslut om utvecklingsinsatser i verksamheten som helhet