KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 13/ Stefan Karlstedt Rektor Ann-Kristin Fredriksson Biträdande rektor Sida 1

2 Innehåll 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret... 3 ) Allmän del som innehåller fakta om:... 4 a) Organisation... 4 b) Resursfördelning... 4 c) Ledning... 4 d) Personal... 4 e) Behörigheter... 4 f) Fortbildning ) Sociala kriterier som beskriver skolans... 5 a) Likabehandlingsarbete... 5 b) Stöd till elever med särskilda behov... 5 c) Elever/barns inflytande och delaktighet... 5 d) Elevers trivsel och trygghet i skolan... 6 e) Barn nöjdhet med fritidshemmet... 6 f) Entreprenöriellt förhållningssätt ) Kunskaps- och färdighetskriterier... 7 a) It är en naturlig del i skolans arbete... 7 b) Elevernas tillgång till kulturskolan... 7 c) Läskunnigheten i åk 1 och d) Simkunnigheten i åk 3... e) Nationella prov åk 3... Sida

3 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret Grämestaskolan ligger en mil utanför Kramfors centrum. Skolan har en stor och funktionell skolgård. Här finns såväl asfalterade ytor som skogspartier. Skolgården används i undervisningen. Skolan har under året genomfört en stor satsning i matematik. All personal som har matematik i sin undervisning har genomgått en nationell satsning på matematik. Den är upplagd som ett kollegialt lärande. Personalen har träffats varje vecka och diskuterat lektioner som de genomfört i klasserna. Allt för att utveckla ämnet och höja måluppfyllelsen. Vi har under året genomfört en stor satsning på IT. Alla klassrum har utrustats med interaktiva projektorer och en omfattande utbildning har kopplats till det. Vi ser stora möjligheter att utveckla vår undervisning med dessa hjälpmedel. I föräldraforum träffas föräldrar och skolan för att diskutera skolfrågor. Vi ser det som viktigt att vi har ett bra samarbete mellan skola och hem. Dessa träffar har vi genomfört två gånger per termin. Vi har ett nära samarbete med stadsbiblioteket och bokbussen besöker skolan kontinuerligt. Det finns också ett mindre bibliotek på skolan. Vi har under året haft besök av skolinspektionen. Det har bidragit till att vi kunnat utveckla vår verksamhet ytterligare. Sida 3

4 ) Allmän del som innehåller fakta om: a) Organisation Skolan har 9 elever fördelade på 6 klasser. Fritids har en avdelning med cirka 5 inskrivna. b) Resursfördelning Resurserna fördelas efter behov. En satsning på basämnena sv, eng och ma har gjorts. Det innebär att man gjort mindre grupper i dessa ämnen. Skolan har också haft 3,7 tjänst bestående av resursasistenter. c) Ledning Rektor har haft ansvaret för Grämestaskolan och två skolor till. Det har också funnits en biträdande rektor. Rektor har genomfört den statliga rektorsutbildningen och biträdande rektor har påbörjade sin utbildning under året. d) Personal Skolan har anställda varav 4 st är män. Skolans personal är indelad i två arbetslag. Det är år f-3, och 4-5. De personalkategorier som finns på skolan är förskollärare, grundskolelärare, fritidspedagoger, resursassistenter, specialpedagoger, barnskötare, slöjdlärare och rektor. På skolan finns en förstelärare med speciellt ansvar för matematikfortbildningen. Övrig personal på skolan är skolassistent, kostpersonal och lokalvårdare. Vi har även tillgång till skolsköterska, skolkurator, skolläkare och skolpsykolog. e) Behörigheter Alla lärare på Grämestaskolan är utbildade och har lärarlegitimation. Vid anställning av resursassistenter läggs stor vikt på adekvat utbildning och lämplighet för den arbetsuppgift man har. Vi försöker organisera arbetslagen så det finns rätt behörighet för alla ämnen i alla arbetslag. Vi är på väg bort från klasslärarsystemet och på väg mot tanken att varje lärare har de ämnen man har behörighet i. f) Fortbildning Under året har vi ägnat den mesta fortbildningen till att utveckla ämnet matematik och att implementera IT som en naturlig del i undervisningen. Sida 4

5 3) Sociala kriterier som beskriver skolans a) Likabehandlingsarbete Grämestaskolan har en Likabehandlingsplan som utvärderas och revideras varje år. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av: En likabehandlingsgrupp med lärarrepresentanter från olika stadier, fritidspersonal, skolsköterska och specialpedagog. Återkommande träffar under läsåret där olika ärenden tas upp. Protokoll skrivs och delges alla. Uppföljning vid nästa möte om nuläge och vad som gjorts. Elevhälsa bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Träffas -3 gånger per termin eller vid behov. Kramusmöten gånger per termin där Elevhälsogruppen träffar representant från BAS och där ett samarbete kan påbörjas som förebyggande arbete. För att namn ska nämnas krävs medgivande från föräldrar. Vi tror att grunden till ett bra klimat på skolgården börjar i klassrummet. Har vi ett bra klimat ute i klasserna så kommer det att avspegla sig på rasterna. Här är pedagogens ledarskap och förhållningssätt oerhört viktigt men vi betonar givetvis att även eleven och föräldrarna har ett stort ansvar för stämningen i klassrummet. Det är alla parter tillsammans som ska verka för att vi ska nå trivsel, arbetsro och en tolerant stämning i klassen. Vi har även utformat en arbetsgång som ligger till stöd för de klasser som behöver jobba med arbetsron. b) Stöd till elever med särskilda behov När vi upptäcker att en elev behöver särskilt stöd erbjuder vi det i resursgrupp eller enskilt riktat stöd. Det stödet kan ges av läspedagog, specialpedagog eller annan resursperson. Stödet ges även i klass i form av riktade åtgärder, individualiserat material eller arbetsätt. Åtgärderna kan vara i form av tydliga instruktioner, hjälp att komma igång med arbetet eller att strukturera upp arbetet. Stödet kan även ibland vara i form av en resursperson i klassrummet. Åtgärdsprogram upprättas för elever med grava svårigheter av olika slag eller de elever som trots stöd inte befaras nå godtagbara kunskapsmål. I idrott har extra tid satts in för att klara målen i år 6. Utvärdering av åtgärdsprogrammen sker tillsammans med föräldrar och elever efter 6- veckor. En särskild läspedagog har haft enskild avkodningsträning med de elever som inte haft ett godtagbart läsflyt. Detta har medfört att de allra flesta elever har nått en godtagbar kravnivå i läsning på lågstadiet. I Läsförståelse uppnår några elever inte kunskapskraven och där ges stödet i klass eller i resursgrupp. c) Elever/barns inflytande och delaktighet Att eleven är delaktig och känner att hen kan påverka sin vardag är viktigt. Vi jobbar med klassråd i klasserna där det diskuteras olika skolfrågor. Dessa frågor tar sedan representanter med sig till ett skolråd för vidare beredning. Rektor är med på en sådan träff per termin i övrigt tar han del av protokollet. Elever får också vara med och planera olika arbetsområden tillsammans med läraren. Det kan handla om att skriva en LPP (Lokal Pedagogisk Planering) eller annan planering med elevens delaktighet. Sida 5

6 d) Elevers trivsel och trygghet i skolan Skolinspektionens rapport visade hög trivsel bland eleverna. Likabehandlingsgruppens protokoll pekar i samma riktning. Inga större konflikter eller mobbingärenden har behandlats under läsåret. e) Barn nöjdhet med fritidshemmet 1. Jag trivs på fritids 7. Jag har någon att leka med Jag får hjälp när jag behöver Jag ser mobbing på fritids De vuxna ingriper om någon blir retad eller kränkt/mobbad Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritids f) Entreprenöriellt förhållningssätt Fritidshemmet har i samarbete med projektet ideverkstaden arbetat med olika projekt. Skolan har under året varit med i Skapande skola-projekt och bl.a har eleverna fått göra animerade filmer. Sida 6

7 4) Kunskaps- och färdighetskriterier a) It är en naturlig del i skolans arbete I och med den stora satsningen på It i kommunen har vi under året kunnat utveckla vår undervisning. Vi tror att en varierad undervisning är en framgångsfaktor. Alla barn lär på olika sätt och det innebär att skolan måste ha olika sätt att lära ut. Att använda digitala hjälpmedel har gett vår undervisning en dimension till. Det har också gett en ökad motivation bland eleverna kan vi se. Satsningen på en utbyggnad av It som en del av undervisningen har påbörjats under året och kommer att utvecklas ytterligare nästa läsår. b) Elevernas tillgång till kulturskolan Vi har en kulturskola i kommunen som tar hand om musikundervisningen i klasserna. De har även andra aktiviteter såsom orkesterklass och körsång. Vi har också ett bra samarbete med kulturskolan i samband med avslutningar och andra uppträdanden med skolans elever. c) Läskunnigheten i åk 1 och 3 Vi har satsat mycket på läsning. Stödet i läsning har skett i resursgrupp samt av särskild läspedagog eller specialpedagog. Vi mäter läskunnigheten med olika tester som H4 avkodningstest samt andra lästester. Resultaten på dessa prov är bland annat det som avgör om särskilt stöd behövs och vilken form av stöd eleven ska få. Stödet har i de flesta fall skett som enskild riktad träning med lästekniska övningar samt textläsning. Läskunnighet år Antal flickor som nått målfas Antal flickor som ej nått målfas Antal pojkar som nått målfas Antal pojkar som ej nått målfas 1 1 Fonologisk Ordavkodning medvetenhet Flyt i läsningen Läsförståelse Läsintresse Sida 7

8 Korrigering av felläsning Läskunnighet år 3 Ordavkodning Flyt i läsningen Läsförståelse Antal flickor som nått målfas Antal flickor som ej nått målfas Antal pojkar som nått målfas Antal pojkar som ej nått målfas d) Simkunnigheten i åk 3 Alla elever i åk 3 är simkunniga e) Nationella prov åk 3 Nationellt prov Svenska år 3 Grämestaskolan Antal elever som klarat kravnivå Antal elever som ej klarat kravnivå Antal pojkar som ej klarat kravnivå Antal Flickor som ej klarat kravnivå Sida

9 Nationellt prov Matematik år 3 Grämestaskolan A B C D E F G Antal elever som klarat kravnivå Antal elever som ej klarat kravnivå Antal pojkar som ej klarat kravnivå Antal Flickor som ej klarat kravnivå Sida 9