KVALITETSRAPPORT KRAMFORS SKOLAN 2013/2014

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT KRAMFORS SKOLAN 2013/2014 NAMN Stefan Karlstedt Rektor Sida 1

2 Innehåll 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret ) Allmän del som innehåller fakta om: ) Sociala kriterier som beskriver skolans ) Kunskaps- och färdighetskriterier ) Resultat och Analys.8-12 Sida 2

3 1) Rektor/fo rskolechef skriver om lä sä ret Kramforsskolan är vackert belägen vid Kramforsån i centrala Kramfors. Skolan är en F 6 skola med fritids, särskola och förberedelseklass. Enheten består av tre byggnader där matsal och idrottshall ryms i samma byggnad. Skolan har under året genomfört en stor satsning i matematik. All personal som har matematik i sin undervisning har genomgått en nationell satsning på matematik. Den är upplagd som ett kollegialt lärande. Personalen har träffats varje vecka och diskuterat lektioner som de genomfört i klasserna. Allt för att utveckla ämnet och höja måluppfyllelsen. Vi har under året genomfört en stor satsning på IT. Alla klassrum har utrustats med interaktiva projektorer och en omfattande utbildning har kopplats till det. Vi ser stora möjligheter att utveckla vår undervisning med dessa hjälpmedel. Vi ser det som viktigt att vi har ett bra samarbete mellan skola och hem. I föräldraforum träffas föräldrar och skolan för att diskutera skolfrågor Dessa träffar har vi genomfört två gånger per termin. Vi har ett nära samarbete med stadsbiblioteket som bara ligger ett stenkast från skolan. Aktiviteter såsom bokprat, datakunskap och andra aktiviteter som har som syfte att uppmuntra till läsning. Vi har under året haft besök av både skolinspektionen och arbetsmiljöverket. Det har bidragit till att vi kunnat utveckla vår verksamhet ytterligare. Stefan Karlstedt Rektor Kramforsskolan Sida 3

4 2) Allmä n del som innehä ller fäktä om: a) Organisation Skolan har 308 elever fördelade på 13 klasser. Fritids har tre avdelningar. Under året har vi haft Skarpåkersskolans årskurser 2 och 3 inhyst på skolan också. Det har varit i form av baracker på skolgården. b) Resursfördelning Resurserna är fördelade efter det behov som finns i varje arbetslag. c) Ledning Rektor har haft ansvaret för Kramforsskolan och två skolor till. Det har också funnits en biträdande rektor. Rektor har genomfört den statliga rektorsutbildningen och biträdande rektor har påbörjade sin utbildning under året. d) Personal Skolan har 44 anställda varav 10 st är män. Skolans personal är indelade i fyra arbetslag. Det är år 1-3, år 4, år 5 och år 6. De personalkategorier som finns på skolan är förskollärare, grundskolelärare, fritidspedagoger, resursassistenter, specialpedagoger, idrottslärare, slöjdlärare och rektor. Övrig personal på skolan är skolassistent, kostpersonal och lokalvårdare. Vi har även tillgång till skolsköterska, skolkurator, skolläkare och skolpsykolog. e) Behörigheter Alla lärare på Kramforsskolan är utbildade och har lärarlegitimation. Vid anställning av resursassistenter läggs stor vikt på adekvat utbildning och lämplighet för den arbetsuppgift man har. Vi försöker organisera arbetslagen så det finns rätt behörighet för alla ämnen i alla arbetslag. Vi är på väg bort från klasslärarsystemet och på väg mot tanken att varje lärare har de ämnen man har behörighet i. f) Fortbildning Under året har vi ägnat den mesta fortbildningen till att utveckla ämnet matematik och att implementera IT som en naturlig del i undervisningen. Vår specialpedagog har vidareutbildat sig i läs och skriv. Det kommer hon att implementera på skolan med start hösten 14. Sida 4

5 3) Sociälä kriterier som beskriver skoläns a) Likabehandlingsarbete Kramforsskolan har en Likabehandlingsplan som utvärderas och skrivs om varje år. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av: En likabehandlingsgrupp med lärarrepresentanter från olika stadier, fritidspersonal, skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor. Kontinuerliga träffar varannan vecka där olika ärenden tas upp. Systemet med rastbok lyfts upp varje gång, dvs. man ser om någon elev förekommer vid upprepade tillfällen. Protokoll skrivs och skickas ut till alla. Uppföljning vid nästa möte om nuläge och vad som gjorts. Elevhälsa bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Träffas 2-3 gånger per termin eller vid behov. Elevhälsan har till uppgift att stödja elever mot kunskapsmålen. Skolan har ett samarbete med BAS (Bistånd-Arbetsmarknad och Sociala serviceförvaltningen). Målet med det är att hjälpa elever att nå kunskapsmålen. Efter kartläggning av åtgärder som behövs för att förebygga kränkande behandling kom vi detta år fram till att prioritera bättre arbetsro i skolan. Vi tror att grunden till ett bra klimat på skolgården börjar i klassrummet. Har vi ett bra klimat ute i klasserna så kommer det att avspegla sig på rasterna. Här är pedagogens ledarskap och förhållningssätt oerhört viktigt men vi betonar givetvis att även eleven och föräldrarna har ett stort ansvar för stämningen i klassrummet. Det är alla parter tillsammans som ska verka för att vi ska nå trivsel, arbetsro och en tolerant stämning i klassen. Under året har vi satsat på att utforma och jobba efter ordningsregler som bygger på allas rättigheter och skyldigheter. Har man rättigheter har man även skyldigheter. Dessa regler har levandegjorts i klassrummen och på föräldramöten. Vi har även utformat en arbetsgång som ligger till stöd för de klasser som behöver jobba med arbetsron. Att uppmärksamma elever med ströfrånvaro har varit ett annat mål och en handlingsplan finns. Klassläraren ska i god tid signalerara till rektor när man börjar känna oro (vid 20 frånvaro eller om man ser ett oroväckande mönster). Vi bedömer att trivseln på skolan är god och att eleverna är trygga på skolan. Sida 5

6 b) Stöd till elever med särskilda behov När vi upptäcker att en elev behöver särskilt stöd erbjuder vi det i första hand på organisationsnivå. Stödet ges i form av riktade åtgärder, individualiserat material eller arbetsätt. Åtgärderna kan vara i form av tydliga instruktioner, hjälp att komma igång med arbetet eller att strukturera upp arbetet. Målsättningen är att eleven ska få stöd och hjälp i den grupp hen tillhör. Vi har också mindre undervisningsgrupper där eleven kan få stöd av speciallärare. Stödet kan även ibland vara i form av en resursperson i klassrummet. I vissa fall ges stödet i särskild undervisningsgrupp där några elever kan ha anpassad studiegång. Under året gjordes en särskild satsning i årskurs fyra. Det är ett stort steg att ta från trean till fyran och vi bedömde att det fanns behov i gruppen. Satsningen innebar att vi gjorde fyra klasser med drygt 20 elever istället för tre klasser med uppåt 30 elever. Åtgärdsprogram upprättas för elever med svårigheter av olika slag och elever som trots stöd inte befaras nå godtagbara kunskapsmål. På Kramforsskolan har i år 49 elever haft åtgärdsprogram i ämnen som sv, ma, eng, so, no, slöjd och idrott. (32 pojkar 17 flickor) I slöjd och idrott har extra tid satts in för att klara målen i t.ex. simning. Utvärdering av åtgärdsprogrammen sker tillsammans med föräldrar och elever efter 6-8 veckor. En särskild läspedagog har haft enskild avkodningsträning med de elever som inte haft ett godtagbart läsflyt. Detta har medfört att de allra flesta elever har nått en godtagbar kravnivå i läsning på lågstadiet. I Läsförståelse uppnår några elever i åk 4-6 inte kunskapskraven och där ges stödet i klass eller i resursgrupp. c) Elever/barns inflytande och delaktighet Att eleven är delaktig och känner att hen kan påverka sin vardag är viktigt. Vi jobbar med klassråd i klasserna där det diskuteras olika skolfrågor. Dessa frågor tar sedan representanter med sig till ett skolråd för vidare beredning. Rektor är med på en sådan träff per termin i övrigt tar han del av protokollet. Exempel på åtgärder som eleverna drivit fram är att köpa in pingisbord, lekmaterial, förändringar i matsedeln och upprustning av skolgården. Elever får också vara med och planera olika arbetsområden tillsammans med läraren. Det kan handla om att skriva en LPP (Lokal Pedagogisk Planering) eller annan planering med elevens delaktighet. Skolan bedömer att vi har bra delaktighet på skolan. Vi känner också att det är en verksamhet som vi kan utveckla och tänker så göra under detta läsår. Vi har vikt en del av fortbildningen till att se över undervisningen så vi bl.a. kan öka delaktighet från eleverna. Sida 6

7 4) Kunskäps- och fä rdighetskriterier a) It är en naturlig del i skolans arbete I och med den stora satsningen på It i kommunen har vi under året kunnat utveckla vår undervisning. Vi tror att en varierad undervisning är en framgångsfaktor. Alla barn lär på olika sätt och det innebär att skolan måste ha olika sätt att lära ut. Att använda digitala hjälpmedel har gett vår undervisning en dimension till. Det har också gett en ökad motivation bland eleverna kan vi se. Satsningen på en utbyggnad av It som en del av undervisningen har påbörjats under året och kommer att utvecklas ytterligare nästa läsår. Det kommer att bli en del av vår utbildningssatsning läsåret b) Vi har en kulturskola i kommunen som tar hand om musikundervisningen i klasserna. De har även andra aktiviteter såsom orkesterklass och körsång. Vi har också ett bra samarbete med kulturskolan i samband med avslutningar och andra uppträdanden med skolans elever. c) Läskunnigheten i åk 1-3 Vi har satsat mycket på läsning och trots att vi har många elever med utländsk bakgrund och som inte gått i svensk skola mer än något/några år är läskunnigheten god. Stödet i läsning har skett i resursgrupp samt av särskild läspedagog eller specialpedagog. Vi mäter läskunnigheten med olika tester som H4 avkodningstest samt andra lästester. Resultaten på dessa prov är bland annat det som avgör om särskilt stöd behövs och vilken form av stöd eleven ska få. Stödet har i de flesta fall skett som enskild riktad träning med lästekniska övningar samt textläsning. Antal elever i varje årskurs som inte uppnått kravet på läsflyt på lågstadiet: Åk 1 1 av 25 Åk 2 1 av 25 Åk 3 3 av 28 d) simkunnighet Alla elever i åk 3 är simkunniga Sida 7

8 Nationella prov Matematik Kramforsskolan år Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Nått kravnivån Ej nått kravnivån Matematik Nått kravnivån (antal) Ej nått kravnivån (antal) Ej deltagit (antal) Delprov A Muntlig problemlösn Delprov B Överslag, huvudräkn Delprov C Mönster Delprov D Positionssystem, enkla problem Delprov E Längd Delprov F Symmetri, skriftliga räknemetoder Delprov G Huvudräkning, räknesätten Sida 8

9 Elever som inte nått kravnivån. Fördelat på pojkar och flickor () Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Pojkar Flickor Delprov Antal flickor EN (tot. 14st) Antal pojkar EN (tot.14st) A 4 1 B 4 3 C 2 0 D 4 0 E 9 8 F 5 2 G 2 0 Sida 9

10 Nationella prov i Svenska år 3 Kramforsskolan 2014 Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Nått kravnivån Ej nått kravnivån #REFERENS! 4 1 Nått kravnivån (antal) Ej nått kravnivån (antal) Ej deltagit Delprov A tala Delprov B läsförståelse Delprov C läsförståelse fakta Delprov D läsflyt Delprov E textsamtal Delprov F skriva Delprov G stavning Delprov H skriva fakta ,00 70,00 Ej nått kravnivån på delproven i svenska 67 Pojkar 11st Flickor 11 st SSA 6 st 67 60,00 50, ,00 30, ,00 10,00 0,00 3, ,00 9 9, ,00 0 0,00 0,00 9 9,00 Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Sida 10

11 Analys årskurs tre Vilka delprov har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena? Matematik: Delprov C och G visade bäst resultat och handlade om mönster, huvudräkning och förståelse för räknesätten. Delprov E, om längd och proportionella samband hade lägst resultat och det visade sig svårt att uppskatta längd och visa hur man tänker kring detta, men den största anledningen till att många inte klarade provet var att det skulle användas en avbruten linjal att mätas med, men den såg inte trasig ut och började vid 10. Trots att vi läste uppgiften högt så har inte eleverna uppmärksammat detta och får alltså inte tillräckligt med poäng på provet. Nu kan det ju också vara så att några av dessa trots allt är osäkra på mätning. Det som var genomgående svårt i alla delproven var att visa sina lösningar och använda skriftliga räknemetoder. De kunde i flera fall ange svaret, men inte visa hur de kom fram till en lösning, även om jag tycker att det generellt blivit bättre då vi jobbat mer medvetet med detta sedan Nationella proven infördes. Vi kan också se att det är pojkarna som klarat uppgifterna i större utsträckning. Svenska: De flesta proven har gått bra, men det man kan se är att delprov C, läsförståelse av faktatext var svårare än förståelse av skönlitterär text. Delprov H visade sig också vara svårare, men hänger ihop med faktaläsning och att återge fakta korrekt. På båda dessa delprov är det framförallt elever med invandrarbakgrund som haft svårt och som inte heller varit i klassen så länge. Här ser vi att flickorna klarat uppgifterna i större utsträckning. Nationella kunskapskrav i årskurs /2014 Uppnår kunskapskraven i årskurs 3 () Svenska SSA Matematik Andelen elever som inte klarat målen i 1ämne Pojkar Flickor totalt Andelen elever som inte klarat målen i 2 ämnen Sida 11

12 Analys: En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan nationella provresultat och uppnådda mål enligt kursplanerna. Resultaten på proven stämmer relativt bra överens med måluppfyllelsen. Det blev inga överraskningar i resultat åt det negativa hållet, utan snarare en bekräftelse på att vi tänkt rätt och gett stöd åt de elever som behövt det. En del elever har under provsituationerna behövt stöd och anpassning för att kunna fullfölja provet. Därmed kan provresultatet i vissa fall skilja sig från måluppfyllelsen. Vi har alltså elever som med stöd klarat provet, men i slutlig bedömning bedöms de inte nå kunskapskraven. Dessa elever har också åtgärdsprogram. I andra fall kan det vara elever, framförallt med invandrarbakgrund som har svårt med språket, men som vi i matten ändå bedömmer nå kunskapskraven, då de under undervisning vsar sig klara matten betydligt bätttre än undre provsituationen. Åtgärder för utveckling: I matematik bör vi arbeta mer med problemlösning och strategier för att visa lösningar på dessa. De elever som har svårigheter i matematik behöver få individuell träning för att befästa och bli säkra på de olika räknesätten, matematiska begrepp och problem. Skriftliga räknemetoder har eleverna tränat, men uppställningar var några osäkra på och behöver befästas mer. Givetvis behöver vi också kolla upp att alla kan avläsa och mäta med linjal och att de förstår mätandet. Vi kommer att kolla av med en Diamantdiagnos i slutet av terminen. I svenskan fortsätter vi vår satsning på läsförståelse, med lite mer inslag av faktatexter. Alla elever klarade att skriva berättelse med tydlig handling och för några är det stavning och interpunktion som behöver befästas. Vi behöver också utveckla IT i klassrummet. Vi vill ha en större arsenal av undervisningsmetoder för att kunna möta fler elever. Vi tror också att det kan vara ett led i att öka motivationen hos eleverna och lärarna. För de elever som inte nått målen har åtgärdsprogram upprättats så att de kan få stöd i sin fortsatta utveckling. Sida 12

13 Sammanställning skriftliga omdömen Antal elever i alla klasser som bedömts ha otillräckliga kunskapskvaliteter = O Bil d Enge lska Idr ott He m- kun ska p Ma te- mat ik M od er s- m ål Musi k Bi o- log i Fy sik K e mi Tek nik G eo - gr af i H is - to ri a R eli - gi on Sa m - hä ll Sl öj d Sv en - sk a S V A Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk ÅK Samma nlagt 289 elever Procent siffra åk 1-6 1, 3 7,6 3, 8 0,3 4 8,3 O,3 4 3, 1 2, 0 1, 3 1,3 3, 4 2, 7 2, 7 1, 7 0, 3 4 7, 6 1, 3 Sida 13

14 Analys resultat årskurs sex Vi ser att skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har ökat sedan årskurs tre. Det är främst i svenska som man kan se stora skillnader. Vi kan konstatera att pojkarna visar mindre intresse för att läsa böcker. Både på skolan och på fritiden. På uppgifter som har med skrivning att göra så visar flickorna en bättre inställning. De vill skriva och utveckla resonemang på ett annat sätt än pojkarna som helst skriver så lite som möjligt. Det finns naturligtvis undantag men de som har sämre resultat vill heller inte skriva utförliga resonemang som svar. Det kan också vara en av anledningarna till att pojkarna är överrepresenterade bland de lägre betygen. Vi kan se att pojkarna också får generellt lägre betyg än flickorna i samhällsorienterande ämnen. Det kan förklaras med lägre läshastighet och läsförståelse. I Engelska har vi många elever med betyget A. I förhållande till alla i kommunen med det högsta betyget så är Kramforsskolan överrepresenterad. Av kommunens tio elever med betyget A har Kramforsskolan sex stycken. Detta kan förklaras med att vi haft nivågrupperingar där alla elever har gynnats. De som varit duktiga har med det arbetssättet enklare kunnat få uppgifter som stimulerar och på det sättet utvecklas efter sin egen förmåga. De ämnen där vi har flest med underkända betyg (F) är Svenska, Engelska och Matematik. Här är det ett snitt på fem procent som inte uppnår godtagbara mål. Under året har vi genomfört en stor nationell satsning i matematik. Det gör att vi förändrat matematikundervisningen mot ett mer reflekterande arbetssätt där eleverna får prata mycket matematik. Det är också ett kollegialt arbetssätt där pedagogerna lär av varandra. Vi räknar med att det ger resultat nästa år. Även om vi inte är nöjda så länge vi har elever med underkända betyg så vill vi ändå framhålla att resultaten överlag är bra på skolan. Alla elever med underkända betyg i ett eller flera ämnen har åtgärdsprogram. Vi har också ökat antalet elever från andra länder som varit väldigt kort tid i Sverige. Man kan inte kräva att de ska uppnå målen i sexan om de bott i landet bara några månader. Vi har goda förhoppningar om att de ska uppnå målen lite senare i skolgången. Sida 14