Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen). Detta är Insjöns skolans redovisning gällande grundskolans och grundsärskolans kvalitet och utveckling. Fakta 215/216 Antal elever 226 Lärare (åa) 19,6 Elevassistenter 8,8 Studiehandledare modersmål 3,1 Rapportens disposition 1. Prioriterade områden 215/ Genomförande och metod 3. Resultat 4. Analys och reflektion 5. Prioriterade områden 216/ Organisation och planering Prioriterade områden 215/216 För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret: 1. Kollegialt lärande, där deltagande i matematiklyftet är en del. 2. Elevinflytande och elevers lust att lära 3. Utveckla arbetet med extra anpassningar, i syfte att fler elever ska få det stöd de behöver. 4. Samarbete skola-fritidshem Genomförande och metod 1. Kollegialt lärande, där deltagande i matematiklyftet är en del. Under ledning av skolenhetens två förstelärare har grundskolepersonalen fått föra dialog och deltagit i en fortbildningsdag i kollegialt lärande. Alla lärare som undervisar i matematik har genomgått matematiklyftet. 2. Elevinflytande och elevers lust att lära Varje lärare ska involvera eleverna i dialogen runt undervisningsupplägget. 3. Utveckla arbetet med extra anpassningar, i syfte att fler elever ska få det stöd de behöver. Kontinuerliga träffar i olika grupperingar som syftar till att stödja arbetet med barn i behov av extra anpassningar eller behöver särskilt stöd. 1

2 4. Samarbete skola-fritidshem Metod har saknats. Resultat 1. Kollegialt lärande. Målet är nått. 2. Elevinflytande och elevers lust att lära Målet är delvis nått då eleverna vid dialog i elevråd och klassråd tycker att de får vara med och påverka i rätt hög grad. De äldre eleverna är mycket bestämda i att de kan påverka mycket och har god koll på hur de ligger till. 3. Utveckla arbetet med extra anpassningar, i syfte att fler elever ska få det stöd de behöver. Målet är nått i hög grad. Planerade möten har genomförts och elever i behov av stöd har fått detta. Resultaten av insatserna har varierat och därav kan man inte säga att målet är helt uppnått. 4. Samarbete skola-fritidshem Målet är ej uppnått. Plan för samarbete har inte gått att få till eftersom det kräver att pedagogerna träffas regelbundet och det har inte varit möjligt med det schema som funnits. Omarbetning och viss resursförstärkning genomfördes vid terminsskiftet och ledde till att fritidshemmets inre arbete blev bättre, men skapade inte några möjligheter för samarbete. Här kommer vi att lägga stor kraft att förändra till nästa läsår. Enkäter Redovisning i procent. Jag trivs i klassen Jag trivs på rasterna

3 De vuxna på skolan respekterar mig Eleverna på skolan respekterar de vuxna Vi är bra kompisar på min skola Vi jobbar med hur vi ska vara mot varandra Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 6 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen

5 Studieresultat Redovisning i antal. Nationella prov åk 3 matematik Matematik åk 3 - MA Flickor Matematik åk 3 - MA Pojkar Total Nationella prov åk 3 svenska och sva Antal elever A B C D E F G Godkänt H alla delprov Svenska åk 3 - SV Flickor Svenska åk 3 - SV Pojkar Svenska åk 3 - SVA Flickor Svenska åk 3 - SVA Pojkar Total 5

6 Redovisning i procent Nationella prov engelska åk 6. Andel som klarat resp delprov samt andel som klarat alla matematik F P Nationella prov svenska åk 6 Andel som klarat resp delprov samt alla matematik F P Nationellt prov matematik åk 6 Andel elever som klarat samtliga delprov F P 6

7 Fördelning av betyg i % övriga ämnen (ej ma, sv, eng) F E D C B A Analys och reflektion Elevenkäterna visar i stort samma saker som pedagogerna sett under året. Trivseln i klasserna har övervägande del på de positiva nivåerna, men vi ser dock en trend som visar en förskjutning mot mitten. Upplevelsen av rasterna har en ökad spridning. Fler skattar högt, men vi ser också fler som skattar lägst. Här har vi satt in vissa åtgärder under året men kommer att ta krafttag till det nya året. En del som kan spela in i detta resultat kan vara att vi under hösten utökade skolan med 4 förberedelsegrupper om totalt 5 elever. Det tog några månader innan alla barn acklimatiserat sig och förstod de regler som gällde. Detta kan ha gjort att fler tyckte att det var rörigt. En trend som är lite oroande är upplevelsen av respekt mellan vuxna, barn och vice versa. Här börjar både spridning och totalskattningar försämras. För att få mer kunskap om bakgrunden till dessa skattningar och för att isolera förbättringsområden måste dialogen med eleverna fördjupas. Detta kommer att läggas in i planen för främjandet av likandebehandling. Något motsägelsefullt mot ovanstående är att eleverna dock tycker att kamratskapet är bättre och de märker av att vi arbetar med hur man ska vara mot varandra. Skattningen av trygghetsupplevelsen är lika som föregående år. Detta tolkar vi som att vi ändå är på rätt väg och kommer att fortsätta jobba som vi gör. Största dippen visar dock frågorna som mäter elevernas motivation att lära. Jämfört med landet så ligger Leksand väldigt lågt här. Detta blir nästa års stora utvecklingsområde både på Insjöns skola och i kommunen. Vad som ligger bakom dessa skattningar måste också diskuteras djupare med eleverna för att kunna göra verkningsfulla åtgärder. Det känns dock skönt att se skattningarna rörande vägen till kunskap och stödet i studierna. Eleverna upplever att de får veta vad de ska kunna, får hjälp att nå detta och får veta hur det har gått för dem. Det enda som inte visar en ökning avseende studieprocessen i paritet med tidigare nämnda områden är lärarens förväntningar på att eleverna ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Vad detta beror på är något vi behöver fokusera under kommande år. Förhoppningsvis kommer våra resultat i matematik att lyftas de kommande åren för vi kan inte acceptera att endast 25% av eleverna i åk 6 klarat samtliga delar av de nationella proven även om 1% av eleverna når minst godkänt betyg när man bedömer alla delar de presterat i undervisningen. Vi ser också att det är pojkarna som inte klarar de lägsta kraven och det behöver åtgärdas också ur ett jämställdhetsperspektiv. Skolan måste klara sitt kompensatoriska uppdrag. 7

8 Glädjande är att betygen i engelska visar att 5 % av eleverna uppnått de två högsta betygsstegen. Betygen i svenska saknar någon elev med högsta betyget, men har 43 % på nivåerna B och C, därefter en mindre andel på betyget D (17 %) för att sedan visa en större andel på betyget E (4 %). Fördelningen av betygen i övriga ämnen visar att det är få ämnen där eleverna uppnått de två högsta betygsstegen. Det är bara Hkk som sticker ut här. Detta blir intressant att analysera mera under nästa års betygssättningar. Bedömer vi för hårt eller speglar betygen de faktiska kunskapsnivåerna. Här behöver vi omvärldsanalysera. Verksamhetsplan 216/217 Prioriterade områden Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Leksands kommuns övergripande prioriterade områden är för 216 nedanstående: Trygghet och studiero Arbeta systematiskt med pedagogiska rutiner för att skapa arbetsro och effektivitet i klassrummet Fortsatt arbeta med att utveckla ledarskapet i klassrummet Integration Rekrytera behörig personal och utveckla metoder för att möta nyanlända elever Fortbildning för all personal kring interkulturella frågor Anpassning och utökning av lokaler för att möta ökat antal nyanlända elever Aktivt arbete med elever kring värdegrundsfrågor och integration bl.a genom projektet " barn föds inte med fördomar". Skola för alla Utveckla strategier kring IKT-användningen på alla stadier Implementera " Inläsningstjänst och Studiestöd på modersmål" i all undervisning Vidareutveckla metoder för att möta elever i behov av extra anpassningar Insjöns skola kommer konkret att ta sig an kommunens mål enligt nedan: 1. Trygghet och studiero Kontinuerliga mätningar av elevers upplevelser Systematiska klassrumsbesök-rektor avsätter tid för två klassrumsbesök per vecka 2. Integration Lägga in kollegiala samtal om arbetet med nyanlända på vår skola Jobba vidare med något i samklang med det vi lärt via Barn förd inte med fördomar 3. Skola för alla Skapa mötesplatser för alla berörda pedagoger runt barn i behov av anpassningar eller särskilt stöd 8

9 Utöver detta kommer vi att prioritera följande: Prioriterat område Aktivitet Utvärderas Samverkan skola FH Förebyggande likabehandlingsarbete Omvärldsanalys Inre analys av elevernas nyfikenhet och motivation i förhållande till uppnådda resultat och skolans jämställdhets- och kompensatoriska uppdrag. Struktur och framförhållning Skapa tydliga ansvar för rastverksamhet och mötesplatser för pedagoger i grundskola och fritidshem Kartlägga vad som gör att eleverna upplever att de vuxna inte respekterar dem och vice versa, samt jobba enligt värdegrunds områdena i Likabehandlingsplanen (2 områden höst och 2 under vår i alla årskurser och varje år) Hur betygsätter andra lärare. Studiebesök med konkreta dialoger om vilka prestationer som ger de olika betygen. Hur jobbar vi i de ämnen där eleverna presterar höga resultat. Vi för kollegiala samtal om betygs och resultatstrukturen på skolan. Behöver pojkarna annat för att bli mer motiverade och prestera bättre? Vi skapar ett tydligt kalendarium där årets alla kvalitetshöjande delar finns med. Leksand Viktoria Hermansson Rektor, Insjöns skola 9