Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Transkript

1 Datum (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som skolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Rektor Kvalitetsanalysen omfattar Om skolan Tina Pettersson Kvalitetsanalysen omfattar förskoleklass, skolår 1-6 samt fritidshem. Boo Gårds skola är en kommunal F-6 skola med ca 540 elever. Vår verksamhet genomsyras av lärande, utveckling och stor delaktighet. Pedagogerna strävar ständigt efter att finna de bästa pedagogiska redskapen för elevernas kunskaps- och sociala utveckling. Skolan ligger i anslutning till skog och hav i Saltsjö-Boo. I skolenheten ingår Boo Gårds förskola. Boo Gårds skola har en organisation med åldershomogena klasser. Vi har haft förmånen att växa under många år och vi är nu en treparallellig F-6 skola med ca 540 elever och drygt 60 anställda. Skolår 1-3 är organiserade i arbetslag med årskursen och tillhörande fritids som bas. Skolår 4-6 bildar ett eget arbetslag. De praktisktestetiska lärarna och speciallärarna är uppdelade i olika arbetslag. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare som även är en del av skolans ledningsgrupp. Beskrivning av skolans systematiska kvalitetsarbete De underlag som vi använder för vårt kvalitetsarbete är arbetslagens planeringar och utvärderingar. Vi använder också undersökningar som görs för skolan såsom kundundersökningar, trivselenkäter och intervjuer. Andra underlag som är betydande är betyg, nationella prov och den skriftliga informationen som ges till alla elever en gång per läsår. Under läsåret har vi haft tre gemensamma prioriterade målområden; samspel, gemensamt förhållningssätt och kreativ matematik. Dessa målområden har genomsyrat verksamheten på hela enheten. Vi analyserar utifrån de strategiska mål som finns på FFS samt utifrån läroplanens krav. Resultaten presenterar vi för all personal och har diskussioner utifrån det. Personalen analyserar målen för sin verksamhet och arbetar fram förbättringsområden tillsammans med

2 elever och föräldrar. Detta används sedan när nya mål sätts och planering görs för verksamheten. 2 (9)

3 3 (9) Nationella mål: Kommunens mål: Kunskaper Maximal utveckling och stimulerande lärande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Skolans prioriterade mål: Samspel Gemensamt förhållningssätt Kreativ matematik Skolans resultat och måluppfyllelse Utbildningsnämndens nyckeltal i de nationella proven för åk 3 är att 95 % ska uppnå kravnivån i svenska och matematik. Resultatet på de nationella proven i åk 3 visade att 99 % av eleverna deltog vid genomförandet av proven 2015 och att av dessa klarade % av eleverna samtliga delprov i matematik utom i ett delprov D där 83 % klarade kravnivån. I svenska klarade % samtliga delprov. Resultaten är en höjning från tidigare år. Utbildningsnämndens nyckeltal för de nationella proven i åk 6 är att 55 % ska uppnå lägst betyg C i svenska. Resultaten på de nationella proven i åk visar att 56 % har uppnått lägst betyg C i svenska. I matematik klarade 68 % av eleverna lägst betyg C och 6 % klarade betyg A. I engelska klarade 91 % av eleverna lägst betyg C och 22 % av eleverna klarade betyg A. Nyckeltalet för att eleverna anser att skolarbetet väcker nyfikenhet för lust att lära sig mer är 65 %. Vårt resultat visar att 72 % av eleverna i åk 5 anser att skolarbetet väcker nyfikenhet för lusta att lära sig mer. Det strategiska målet är att 90 % av föräldrarna ska anse att verksamheten är stimulerande för deras barn. I förskoleklasserna anser 100 % av föräldrarna att verksamheten är stimulerande för deras barn medan 97 % anser det i åk 2 och 82 % i åk % av eleverna ska använda datorerna dagligen enligt nyckeltalet, vårt resultat är att 69 % av eleverna i åk 5 använder datorerna dagligen. Trots att det är en bit kvar till det strategiska målet är det en höjning med 16 %. 88 % av eleverna vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven. Av föräldrarna i åk 5 ansåg bara 42 % att de fått tydlig information om hur deras barn låg till i förhållande till kunskapskraven. Analys Vi har även i år goda resultat inom de strategiska målnivåer som är satta för Välfärd skola och utbildningsnämnden, gällande utveckling och lärande.

4 4 (9) Det strategiska målvärdet när det gäller att föräldrarna ska känna att skolarbetet känns stimulerande för deras barn är 90 %. I F-klass och år 2 anser 97 respektive 100 % av föräldrarna att verksamheten är stimulerande för deras barn medan det i åk 5 är 82 %. Årskurs 5 hade under hösten en turbulent tid då tre av fyra lärare slutade. Vi vet att detta i hög grad påverkat föräldrarnas åsikter om verksamheten. 65 % av eleverna ska enligt det strategiska målet känna att skolarbetet väcker nyfikenhet för lust att lära. Vi kan se att vårt resultat för årskurs 5 har ökat med hela 16 % från år 2014 till år Det tror vi till viss del beror på att de nya lärare som anställts för årskurs 5 har lyckats stimulera eleverna till att bli nyfikna på att lära sig mera. Resultaten på de nationella proven i åk 3 har ökat både när det gäller svenska och matematik. Resultaten på de nationella proven i årskurs 6 är mycket goda och de uppställda strategiska målen uppnås. Vi har satsat oerhört mycket tid för kompetensutveckling när det gäller matematik. Samtliga lärare har deltagit i mattelyftet och har haft kontinuerliga föreläsningar och workshops i matematik under hela läsåret av externa specialister i matematik. Ledningens och personalens fokus har även under detta läsår varit lärande, kunskapssyn och likvärdig bedömning. Många av våra konferenser och möten har haft betyg och bedömning i fokus. Under läsåret har lärarna i årskurs 4-6 undervisat i de ämnen där de är behöriga. Vi har ett ämneslärarsystem för att elevernas utveckling och lärande ska förbättras ytterligare. Inom enheten har vi fungerande ämnesgrupper som regelbundet träffas och diskuterar ämnet och dess utveckling. Ämnesgrupperna utvecklar lokala pedagogiska planeringar och bedömningskriterier utifrån Lgr11. Vår vision är väl förankrad i läroplanen och visionsarbetet, där utomhuspedagogik ingår. Under läsåret har personal i F 3 arbetat med utomhuspedagogik, eleverna har haft lektioner utomhus varje vecka. I åk 4 6 har eleverna haft Natur och friluftsliv och Idrott och hälsa som elevens val. Vi har satsat på moderna verktyg och under året har antalet Ipads utökats kraftigt i synnerhet bland de yngre eleverna medan antalet datorer har utökats bland eleverna i åk 4-6. Flera pedagoger, i synnerhet i förskoleklasserna, har startat bloggar för att synliggöra och kommunicera det pedagogiska arbetet. Starka sidor Styrdokumenten och forskningen är ledstjärnorna i allt utvecklingsarbete. Personalen är kunnig och har en hög medvetenhet kring styrdokumentens innehåll och betydelse. Under läsåret har lärarna i årskurs 4-6 undervisat i de ämnen som de är behöriga i. Vi har ett ämneslärarsystem för att elevernas utveckling och lärande ska förbättras ytterligare.

5 5 (9) Bedömningarna av de nationella proven i åk 3 har gjorts gemensamt i ämnesgrupper av alla skolans lärare. Rättningen av de nationella proven i åk 6 gjordes gemensamt i kommunen i ämnet svenska. Matematik och engelska rättades av ämnesgrupper på skolan. Flexibla specialpedagoginsatser så att de elever som inte når kunskapskraven får ett massivt särskilt stöd. Eleverna vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven. Pedagogiska diskussioner pågår ständigt. Elevernas lärande och utveckling är i fokus. Eleverna visar upp och berättar om sina resultat på de nationella proven för sina föräldrar vid en informationskväll. Också i andra årskurser visar eleverna upp sitt arbete och sina resultat för föräldrarna vid olika informationstillfällen. Hur verksamheten ska utvecklas Fortsätta utveckla matematikundervisningen i enlighet med vad som tillförts under arbetet med matematiklyftet. Många lärare kommer att delta i språklyftet. Behöriga lärare i alla ämnen och årskurser. Likvärdiga bedömningar i alla ämnen på hela skolan, även överensstämmelse i kommunen. Fortsätta samrättningen av nationella proven men effektivisera detta. Förenkla den skriftliga informationen. Fortsätta arbete med tidigare prioriterade områden. Förbättringsområde Behöriga lärare i respektive ämne Öka likvärdigheten vid planering, genomförande och bedömning Öka godkända resultat i åk 3 och åk 6 i matematik Öka det kvalitativa arbetet med språket. Åtgärder som kommer att vidtas Utveckla ämneslärarsystemet ytterligare i årskurs 4-6. Samtal och möten kring läroplanen, betyg och bedömning såväl årskursvis som i arbetslagen, hela skolan och gemensamt i kommunen. Alla undervisande lärare i matematik fortsätter att arbeta med kreativ matematik. Ett flertal lärare kommer att delta i språklyftet.

6 6 (9) Nationella mål: Kommunens mål: Elevernas ansvar och inflytande Reellt inflytande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Skolans prioriterade mål: Ansvar och inflytande Skolans resultat och måluppfyllelse Utbildningsnämndens nyckeltal är att 75 % av eleverna ska anse att de är med och planerar arbetet i skolan. Vårt resultat i åk 5 är att 52 % av eleverna anser att de är med och planerar. Vid en senare intern mätning visar det sig att 58 % av eleverna nu anser att de är med och planerar. Endast 36 % av föräldrarna i åk 5 anser att deras barn är med och planerar skolarbetet, en försämring sedan förra året. Föräldrarna i årskurs 2, 43 % och föräldrarna i förskoleklass, 49 % anser att eleverna är med och planerar skolarbetet. I årskurs 2 är det 35 % som inte vet om deras barn är med och planerar sitt arbete. I förskoleklass är det 46 % av föräldrarna som inte vet om eleverna är med och planerar sitt skolarbete. Kundundersökningen visar att föräldrarna tycker att barnen uppmuntras till att ta ansvar i skolan. 88 % av föräldrarna i förskoleklass, motsvarande siffra är 96 % av föräldrarna i årskurs 2 och 81 % av föräldrarna i årskurs 5 anser att barnen uppmuntras till att ta ansvar. 99 % av eleverna i årskurs 5 anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. 85 % av föräldrarna ska enligt nyckeltalet anse att de får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven. Vårt resultat är att 42 % av föräldrarna i åk 5 och 78 % i åk 2 vet hur deras barn ligger till. 88 % av eleverna i åk 5 vet vad de ska kunna i skolarbetet. Nyckeltalet är att 90 % av eleverna ska anse att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Vårt resultat i åk 5 är att 82 % av eleverna anser att de vet hur det går för dem i skolarbetet. 75 % av föräldrarna ska enligt nyckeltalet anse att deras barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritids. Vårt resultat är att 58 % av föräldrarna i f-klass tycker det men det är 38 % av föräldrarna i förskoleklass som inte vet om deras barn är med och påverkar aktiviteterna på fritids. I åk 2 är resultatet 68 % av föräldrarna som anser att barnen är med och påverkar aktiviteterna på fritids. Analys Då vi analyserar resultatet när det gäller ansvar och inflytande kan vi konstatera att de flesta resultat ligger på ungefär samma nivå som förra läsåret. Vi ser att det är vanligt förekommande att föräldrarna inte vet om deras barn är med och planerar sin undervisning och sin tid på fritids. Vi ser att vi måste förändra/ förbättra vår information till föräldrarna så att de vet hur deras barn är delaktiga i planering av arbetet och andra aktiviteter. Vi behöver synliggöra och kommunicera vårt arbete med eleverna i skolan för föräldrar i samtliga årskurser. Vi har regelbundna utvecklingssamtal varav en del av dem är elevledda. Eleverna är också med och utformar sina utvecklingsplaner tillsammans med lärare och föräldrar så att de får

7 7 (9) ett reellt inflytande över sin utveckling. Allt fler lärare använder metoden med elevledda samtal vilket vi tror kan ge förbättrade resultat när det gäller elevernas inflytande. Vi har fantastiska resultat när det gäller elevernas ansvar för skolarbetet. 99 % av eleverna anser att de tar ansvar för sitt lärande. Detta har gjorts genom att pedagogerna redan vid planeringen tydliggör de förväntningar som finns på elevernas och lärarnas ansvar kring lärandet. Dessutom har det varit bra att eleverna själva fått visa hur de har arbetat med sitt lärande utifrån läroplanens innehåll och krav. Eleverna har tränat på självbedömning när de har redovisat sina faktatexter för varandra. Vi hade fokus på ansvar och inflytande vid utvecklingssamtalen. Eleverna har varit med och planerat och utvärderat undervisningen. Alla elever har varit delaktiga i bearbetningen av trivselenkätens och kundundersökningens resultat, ett sätt att ha inflytande och vara delaktig i processen att förbättra verksamheten. Eleverna har tagit fram flera förbättringsåtgärder när det gäller trivsel och trygghet i klassen och skolan som helhet. Nya mål har därefter satts i respektive klass. Det strategiska målvärdet är att 75 % av föräldrarna ska anse att deras barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet. Detta målvärde uppnår vi inte enligt kundundersökningen. Alltför många föräldrar både i förskoleklassen och i årskurs 2 vet inte om eleverna är med och påverkar aktiviteterna på fritids. Också här måste vi bli tydligare i vår information om hur vi arbetar. Information måste lämnas på föräldramöten, på SchoolSoft och vid spontana möten med föräldrarna. Starka sidor Eleverna tar ansvar för sitt skolarbete och föräldrarna uppfattar att eleverna stimuleras till att ta ansvar. Eleverna vet i åk 5 hur de ligger till i skolarbetet i förhållande till kunskapskraven. De flesta av eleverna har elevledda utvecklingssamtal. Förbättringsområden Utveckla elevernas ansvar och inflytande i alla årskurser och i alla verksamheter. Föräldrar behöver få tydligare information gällande elevernas delaktighet i planering av skolarbetet. Förbättra informationen till föräldrar om hur barnen ligger till i förhållande till kunskapskraven. Sammanställning av förbättringsområden och åtgärder Förbättringsområde Åtgärder som kommer att vidtas Elevernas ansvar och inflytande Utveckla elevernas Det pedagogiska arbetet kommer att tydliggöras när det gäller elevernas inflytande och delaktighet. Variation när det gäller synliggörandet av elevernas arbete för föräldrar. Gemensamma regler och förhållningssätt upprättas i

8 8 (9) ansvar när det gäller lärandet i skolan Öka elevernas inflytande när det gäller arbetssätt och arbetsformer arbetslagen. Kommunicera med elever och föräldrar i olika sammanhang. Mål i arbetslagen för hur de ska utveckla elevernas inflytande och delaktighet i planeringen av skolarbetet. Nationella mål: Bedömning och betygssättning Målområdet avser skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning, alltså inte vilka prov- och betygsresultat skolan har. I området ingår också elevers ansvarstagande för sina studier och egen bedömning samt informationen till elever och föräldrar. Skolans prioriterade mål: Likvärdig bedömning i alla ämnen och årskurser Skolans resultat och måluppfyllelse Nästintill alla elever i åk 6 har godkända betyg i samtliga ämnen. I svenska har 58 % av eleverna betyget C eller högre. I matematik har 75 % av eleverna betyget C eller högre. I engelska når eleverna 86 % betyg C eller högre. Hela 30 % av eleverna har betyg A i engelska. Betygen överensstämmer väl med resultaten på nationella proven. Ett stort antal elever har höjt sina betyg från hösttermin till vårtermin. Framför allt så har fler elever fått betyg A. I svenska ser vi ingen skillnad mellan pojkar och flickors resultat i de nationella proven för årskurs 3. Vi ser en markant skillnad mellan pojkar och flickor i årskurs 6. Pojkarna är betydligt svagare, främst i delprov C som behandlar skrivande i form av en berättande text. I engelska har vi mycket goda resultat men vi ser att pojkarna når en större andel A än flickorna i samtliga delprov för årskurs 6. När det gäller matematik i årskurs 3 så ser vi en liten tendens att flickorna når något högre resultat. I årskurs 6 ser vi ingen skillnad. Skolans reslutat när det gäller elevernas måluppfyllelse utifrån kunskapskraven är mycket goda % av våra elever klarar alla kunskapskrav i alla ämnen. Resultaten i de nationella proven är goda i årskurs 3 och mycket goda i årskurs 6 som vi tidigare skrivit. Vi har under året påbörjat ett stort och omfattande arbete när det gäller bedömning utifrån läroplanen.

9 9 (9) Analys Vi har lagt ner stort arbete på gemensamma bedömningar av de nationella proven i alla årskurser. Detta har genererat kompetensutveckling kring läroplanens intentioner med bedömning. I stort sett alla våra elever når målen utifrån kunskapskraven. För att nå ännu bättre elevresultat behöver vi utveckla elevernas kunskaper om kraven i de olika ämnena och lärarnas förväntningar på att eleverna ska nå goda kunskapsresultat och utvecklas maximalt. Dessa två sistnämnda parametrar är enligt John Hattie avgörande för att eleverna ska få bättre kunskapsresultat. Starka sidor Genomgående goda elevresultat Gemensamma bedömningar på hela skolan när det gäller de nationella proven Kommungemensamma bedömningar av de nationella proven i svenska åk 6 Förbättringsområden Öka elevernas kunskaper om kunskapskraven Höja lärarnas förväntningar på eleverna Öka elevernas delaktighet i planering av verksamheten Hur verksamheten ska utvecklas Förbättringsområde Åtgärder som kommer att vidtas Elevernas kunskaper om kunskapskraven Höja lärarnas förväntningar att alla elever kan nå kunskapskraven Utveckla arbetssätt och arbetsformer Kommunicera lokala pedagogiska planeringar med bedömningar samt ständig dialog om kunskapskraven i läroplanen. Utveckla lärarnas förhållningssätt när det gäller att alla elever kan. Årskursplaneringar varje vecka för alla årskurser. Ny organisation med arbetslag som har pedagogiska möten varannan vecka. Ämnesplaneringar regelbundet i åk 4-6. Språklyftet som alla lärare deltar i.