Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Hålabäcksskolan den 15 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Hålabäcksskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hålabäcksskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Hålabäcksskolan Hålabäcksskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 260 Källa: Uppgifter från skolan Hålabäcksskolan som byggdes 1967 ligger centralt i Kungsbacka i ett område med en blandning av hyreshus, radhus och villor och i den del av Kungsbacka kommun som har högst andel invånare med invandrarbakgrund. På skolan finns 260 elever fördelade på 13 klasser i år 6 9.

2 2 (13) Hösten 2007 startade skolan en profil med två handbollsklasser. Skolan har fyra arbetslag. Utvecklingsledaren i respektive arbetslag utgör tillsammans med rektorn skolans ledningsgrupp. Skolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Skolan leds av en rektor som har placerat sitt arbetsrum i närheten av elevernas skåpsutrymmen och bibliotek.

3 3 (13) Bedömningar Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Hålabäcksskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 208,3 213,2 209,4 209,6 192,6 221,8 216,7 209, ,8 79,4 76,6 Andel (%) behöriga till nationellt program ,6 91,2 88,9 Källa: Skolverkets skoldatablad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

4 4 (13) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Hålabäcksskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Hålabäcksskolan uppvisar 2008 resultat där pojkarna ligger mycket under snittet i riket. Tabell 2 visar att skolans resultat 2008 avviker negativt från tidigare års resultat. I skolans kvalitetsredovisning 2008 analyserar skolan situationen och menar att det kan bero på elevsammansättningen, att det finns ett normsystem bland skolans pojkar som säger att det inte är viktigt att studera samt att skolan måste arbeta mer med att bryta grupptrycket bland pojkar och satsa på att tänka i ett genusperspektiv. Rektorn är inte bekymrad för det låga resultatet med tanke på att skolan har en stor social mångfald och elever med invandrarbakgrund som inte alltid får den hjälp de behöver trots att skolan har en bra organisation runt elever i behov av särskilt stöd. Vidare har många elever gått till en närliggande fristående skola, vilket kan ha en avgörande betydelse för att skolans resultat har gått ner. År 2008 deltog i snitt 47 elever av 51 i de nationella proven mot cirka 80 av 87 år Resultaten för 2008 kan inte visas i engelska och svenska då uppgifterna i Skolverkets databas SIRIS baseras på färre elever än 10 (se tabell 3). Lärarna på skolan följer upp och utvärderar varje elevs kunskapsutveckling systematiskt i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 9. Detta görs inom arbetslagen och inför elevernas utvecklingssamtal. Däremot följer skolan systematiskt inte upp och utvärderar skolans samlade resultat i samtliga ämnen. Se vidare Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

5 5 (13) Skolinspektionen bedömer att rektorn måste efterfråga resultat i samtliga ämnen och att skolan behöver analysera resultaten utförligare för att nå en ökad måluppfyllelse för samtliga elever. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Motivering Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av innehåller en uppföljning av föregående utvecklingssamtal, en sammanfattning av elevens, vårdnadshavarens och pedagogens syn på nuläget samt en utvecklingsdel. Bifogat finns skriftliga omdömen utifrån lokala mål i varje ämne och skolår. Skolans individuella utvecklingsplaner kan inte anses motsvara sådana planer som för-

6 6 (13) ordningen kräver då de bland annat saknar omdömen i samtliga ämnen inom bl.a. blocken samhällsorienterande ämnen (so) och naturorienterande ämnen (no), bedömningarna är i liten del riktade mot mål att sträva mot samt att de sammanfattande insatserna till stor del läggs på eleven och inte på skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner i enlighet med förordningen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

7 7 (13) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Motivering Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I intervjuer med personal och elever framkommer att skolan arbetar med att tydliggöra mål och att de flesta eleverna är medvetna om dessa. Eleverna menar att de får ta ett större ansvar för sina studier ju äldre de blir. Intervjuer visar däremot att elevernas möjlighet till inflytande över hur undervisningen planeras varierar mellan lärarna. Enligt rektorn och lärarna är det något skolan behöver arbeta med. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

8 8 (13) Motivering Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Intervju med rektor och lärare visar att det inom skolan finns en samverkan mellan arbetslag och ämnesgrupper. Däremot finns det idag inget samarbete med den avlämnande F 5 skolan, Gullregnsskolan. Skolinspektionen bedömer att Hålabäcksskolan behöver samverka med Gullregnsskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

9 9 (13) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

10 10 (13) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Motivering Av 2 kap grundskoleförordningen framgår följande. Undervisningen i svenska som andraspråk ska om det behövs bl.a. anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Enligt rektorn kan skolan inte tillgodose alla elever som har behov av svenska som andraspråk i tillräcklig omfattning trots att skolan har personal med rätt utbildning. Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder elever svenska som andraspråk i den omfattning förordningen kräver Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

11 11 (13) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

12 12 (13) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Motivering Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Hålabäcksskolan har en lokal arbetsplan och lokalt utarbetade mål för läsåret. Enligt personalen finns det planer och visioner men de når inte alltid ner till ett systematiskt återkommande arbete. Inspektionen visar att det finns systematik kring bl.a. Normer och värden. När det gäller kunskapsresultat redovisar och analyserar skolan i kvalitetsredovisningen resultat utifrån skolans genomsnittliga meritvärde, andel behöriga till nationella program samt andel som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen. Vid samtal med lärare framkommer även att varje elevs kunskapsutveckling systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 9. Detta görs inom arbetslagen och inför elevernas utvecklingssamtal. Däremot följer skolan inte upp och utvärderar skolans samlade resultat i samtliga ämnen. Enligt lärarna saknas en systematik i hur skolan arbetar med dessa frågor för att nå en bättre måluppfyllelse och för att kvalitetsarbetet ska bli levande för alla. Intervjuer och dokumentstudier visar också att lärare, elever och vårdnadshavare i liten utsträckning är delaktiga i utarbetandet av skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete samt följer upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 9 på skolnivå.

13 13 (13) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Motivering Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning innehåller bl.a. en beskrivning av verksamheten, underlag för framtagandet av kvalitetsredovisningen, vilka förbättringsområden som finns från föregående år, vilka prioriterade mål skolan har, förutsättningar samt resultat, uppföljning och analys. När det gäller kunskapsresultat redovisar och analyserar skolan i kvalitetsredovisningen resultat utifrån skolans genomsnittliga meritvärde, andel behöriga till nationella program samt andel som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen. Däremot följer skolan inte upp och utvärderar skolans samlade resultat i samtliga ämnen. Vid intervjuer med personal framkommer även att kvalitetsredovisningen inte alltid är ett levande dokument. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte till alla delar uppfyller förordningens krav Göteborg Roland Fallström Jonas Britz