Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Transkript

1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund... 2 Jämförelse med tidigare år... 3 Jämförelse mellan svarsgrupper... 3 Prioriterade områden... 4 Ansvar och inflytande... 4 Fritidshem... 5 Årskurser med både elev- och föräldrasvar... 6 Analys per svarsgrupp... 6

2 Kommunens mål hur har det gått? Resultatmål: Alla elever känner sig trygga. Resultatet i kommunen som helhet är något högre jämfört med Höjningen är marginell från 93% till 95% och gäller alla föräldragrupper utom årskurs 2. Av eleverna i årskurs 5 anger 97% att de instämmer i påståendet, och i årskurs 8 är motsvarande siffra 93%. Förbättringen gäller även andelen som anger svarsalternativet stämmer mycket dåligt. I år anger 0% av föräldrarna i förskoleklass, årskurs 2 och elever i årskurs 5 detta alternativ. Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Andelen elever i årskurs 5 som instämmer i påståendet har ökat från 71% till 76% och andelen i årskurs 8 har ökat från 67% till 68%. Andelen elever som anger instämmer mycket dåligt har minskat i årskurs 5 från 7% till 4%, men ingen skillnad i årskurs 8. Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Målet är uppfyllt för förskoleklass och årskurs 5 men inte för årskurs 2. Det sammanslagna värdet som är jämförbart med föregående år är 81% jämfört med 80% Då är inte föräldrar i årskurs 8 medräknade. Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor Eleverna i årskurs 5 och 8 anser i högre grad än föräldrarna att lärare behandlar flickor och pojkar på samma sätt. Flickorna ger högre omdöme än pojkar. Föräldrarna anger i mycket hög omfattning att de inte vet. Frågan är en kommunspecifik fråga i Danderyd och en reflektion över frågans relevans bland föräldrar behöver göras. Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Se sid 5 Lärarna har hög pedagogisk kompetens Eleverna besvarar ett antal frågor som kan användas för att tolka deras uppfattning om lärarnas kompetens. Omdömena är lägre i årskurs 8 än i årskurs 5. Eleverna i årskurs 8 har betydligt fler lärare. Eleverna bedöms varje termin och får betyg vilket också kan vara en faktor. Skolorna analyserar sina resultat och beskriver åtgärder i det kvalitetsdokument som lämnas i under sommaren. 1

3 Bakgrund Enkäterna är en del av samarbetet Våga Visa och genomförs av 10 kommuner. I Danderyd besvaras enkäten av föräldrar till barn i förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8. Enkätens syfte är att undersöka hur skolorna uppfyller läroplanens övergripande mål och riktlinjer. De målområden som enkäten omfattar är Normer och värden, Utveckling och lärande 1, Ansvar och inflytande, Skola och hem och Styrning och ledning. Frågorna omfattar också fritidshemmet samt ett antal kommunspecifika frågor tillsammans med övergripande frågor. De övergripande frågorna handlar om den som svarar är nöjd med verksamheten på en övergripande nivå och används för att ta fram de prioriterade områdena. De kommunspecifika frågorna är kommunens egna frågor som därför inte kan jämföras med övriga kommuner. När de har relevans för måluppfyllelsen enligt nämndens inriktnings- och resultatmål redovisas resultaten i analysen. För varje målgrupp sammanställs en prioriteringsmatris. I prioriteringsmatrisen fördelas frågorna utifrån deras relativa resultat inom den aktuella svarsgruppen och deras samband med den övergripande nöjdhetsfrågan, dvs Jag är nöjd med verksamheten i min eller mitt barns förskola/skola. De fördelas i områdena: Prioritera Dessa frågor har lägre undersökningsresultat än andra frågor hos den aktuella skolan samtidigt som de tillhör de som har starkast samband med hur nöjda föräldrarna eller eleverna är med verksamheten. Vårda Dessa frågor tillhör de som har starkast samband med nöjdheten och undersökningsresultaten tillhör de högre på förskola/skolan. Kan bli bättre Bland dessa frågor finns de som har lägst undersökningsresultat på skolan/förskolan men samtidigt har dessa faktorer ett relativt svagt samband med den övergripande nöjdheten. Bevaka Här är undersökningsresultaten på frågorna bland de högre samtidigt som sambandet med den övergripande nöjdheten är svagare. Denna analys tittar på kommunen som helhet och gör inga analyser av enskilda skolor. Alla skolors resultat finns publicerade på Svarsfrekvens Föräldrar åk 8 59% Elever åk 8 86% Föräldrar åk 5 70% Elever åk 5 86% Föräldrar åk 2 76% Föräldrar Förskoleklass 69% Samband med nöjdhetsfrågan Starkare Svagare Lägre Prioritera Kan bli bättre Resultat Vårda Bevaka Högre 1 Utveckling och lärande är ett område i läroplan för förskolan som motsvaras av Kunskaper i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem. 2

4 Jämförelse med tidigare år En jämförelse mellan enkätresultaten för åren för de sammanslagna respondentgrupperna 2 visar inga eller mycket små förändringar. Resultatet uppdelat på kön visar inte heller några förändringar över tid. Det som skiljer sig något åt är frågorna om fritidshem. De analyseras under rubriken Fritidshem. Jämförelse mellan svarsgrupper En jämförelse av målområden per svarsgrupp visar skillnader framförallt gällande ansvar och inflytande samt skola och hem men även i viss mån för normer och värden samt utveckling och lärande. Föräldrarna till barn i förskolan ger överlag ett bättre omdöme än övriga. Kommunspecifika frågor är olika mellan de olika svarsgrupperna och är därför inte relevant att jämföra. Resultatnivåerna är i Danderyd genomgående högre än för medelvärdet för samtliga deltagande kommuner. Det finns en generell, relativt stark trend, särskilt bland föräldrarna, att värdera de fristående enheterna högre än de kommunala. Detta gäller i särskilt hög grad bland både eleverna och föräldrarna i årskurs 5 men även föräldrarna i åk 2. I årskurs 8 är denna trend svagare men existerar dock, framför allt för föräldrarna. Generellt kan sägas att de fristående skolorna med elever i förskoleklass till årskurs 6 är små skolor med maximalt en klass i varje årskurs. Gällande årskurs 8 så finns bara tre ganska jämstora skolor i kommunen. Det finns på sina ställen tydliga skillnader mellan hur flickor och pojkar uppfattar situationen i skola och förskola. Flickorna trivs i högre grad än pojkarna, anser att de tar ansvar för skolarbetet 2 Med svarsgrupper avses föräldrar med barn i förskoleklass, årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 8 samt elever i årskurs 5 och 8. 3

5 och i de högre årskurserna känner flickorna ett större mått av stress än vad pojkarna gör. Flickorna anser ofta också att arbetsron är sämre. Prioriterade områden Ett prioriterat område som återkommer i samtliga respondentgrupper är Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål, se grafen till höger. Här kan man se stora skillnader mellan kommunala och fristående skolor samt i viss mån skillnader mellan könen. En stor andel av föräldrarna i årskurs 5 och 8 anger alternativet vet inte. Även området ansvar och inflytande är flera frågor, framförallt hos eleverna, prioriterade. Ansvar och inflytande Analys Inom området finns frågor som hamnar i många respondentgruppers prioriteringsruta. Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter är bland de prioriterade för båda elevgrupperna. Det är stora skillnader mellan skolorna i resultat och mellan deras respondentgrupper. Det går också att se skillnad mellan fristående och kommunala skolor. Här bör dock påpekas att de kommunala skolorna har drygt 90% av eleverna i årskurs 5. Den största är skillnaderna mellan pojkar och flickor i elevsvaren koncentrerade till det ansvar eleven tar för skolarbetet. Enligt läroplanen ska elever ges inflytande över utbildningen. Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Resultaten har förbättrats något från 2014 förutom för elever i årskurs 8 4

6 Fritidshem En djupare analys av frågorna om fritidshemmets verksamhet visar att det inte finns något mönster i förändringarna en del frågor fick sämre resultat 2014 jämfört med 2013 men är 2015 tillbaka på samma resultat. En observation är att det är fler föräldrar som anger att de inte vet hur deras barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna och att de får information om hur deras barn har det på fritidshemmet. Överlag är föräldrar i förskoleklass och årskurs 2 nöjda med fritidshemmen. Andelen som anger alternativet vet ej på frågan mitt bar är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet samt andelen stämmer dåligt på frågan Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet är indikationer på att kommunikation mellan fritidshem och föräldrar behöver förbättras. 5

7 Årskurser med både elev- och föräldrasvar Under denna rubrik redogörs för respondentgrupper där det finns svar från både elever och föräldrar. Det kan här vara viktigt att undersöka eventuella skillnader mellan elever och föräldrar för att förstå helheten bättre. Årskurs åtta Intressant att notera är att för föräldrar i årskurs åtta ligger frågan Personalen ingriper om någon elev behandlas illa i skolan(normer & värden) i den röda rutan. För eleverna ligger motsvarande frågor Jag känner mig trygg i skolan, De vuxna som arbetar i skolan bryr sig om mig, Eleverna i min skola bryr sig om varandra, Skolan arbetar mot kränkande handlingar som t ex mobbing, Jag behandlas väl av andra elever på skolan, I min skola ingriper de vuxna om någon elev behandlas illa (Normer och värden) i den gröna rutan. Detta tyder på att föräldrarna tror att eleverna har det sämre i skolan avseende trygghet än hur det egentligen är, enligt eleverna. En annan fråga man kan ställa är om eleverna har en högre toleransnivå än föräldrar. Resultatnivåerna för elever respektive föräldrar skiljer sig inte nämnvärt för de flesta av frågorna. Skillnaderna är störst gällande i vilken mån lärarna hjälper till i skolarbetet, om eleven tar ansvar för skolarbetet och hur nöjd man är totalt sett. Eleverna ger för dessa frågor högre värden än föräldrarna. Elevers och föräldrar resultat gällande de fristående skolorna skiljer sig ibland, men inte särskilt ofta. Eleverna sätter dock väsentligt lägre värde än föräldrarna gällande hur roligt det är att gå i skolan medan föräldrarnas är lägre gällande i vilken mån lärarna ger eleverna det stöd och den hjälp som behövs. Årskurs fem Viss samsyn verkar råda för elever och föräldrar i årskurs fem. För båda grupperna ligger frågor som behandlar inflytande i den röda rutan. När det gäller rektor verkar barnen antingen inte tycka att rektor lyssnar eller att hon/han inte är synlig (18 % svarar Vet ej på frågan om rektor). När det gäller föräldrarna ligger frågan om rektor i den röda rutan i prioriteringsmatrisen. Generellt gäller annars så gott som genomgående att resultaten för eleverna ligger västenligt högre än för föräldrarna på de gemensamma frågorna, men detta är vanligt i denna svarsgrupp. Generellt ligger resultaten för de kommunala skolorna högre för elever än för föräldrar. Resultatskillnader för elever årskurs fem och åtta Skillnaderna i resultatnivåer mellan eleverna i årskurs fem och årskurs åtta är normala jämfört med andra kommuner. Resultaten för elever i årskurs åtta brukar ligga lägre än för årskurs fem i alla kommuner. Analys per svarsgrupp Föräldrar årskurs 8 Svarsfrekvensen är 59% vilket är högre än 2013 då svarsgruppen senast besvarade enkäten. Analyserna ska ses i ljuset av svarsfrekvensen. 6

8 Driftform De fristående skolorna får av föräldrarna genomgående högre värden. De stora skillnaderna gäller Mitt barn tycker att det är roligt att gå i skolan, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, Mitt barn uppmuntras till att ta ansvar i skolan, Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan och Det finns möjlighet för mig som förälder att ha inflytande i skolans verksamhet. Här skiljer sig andelen som markerat alternativet Stämmer mycket bra med upp till 25 %. Flickor och pojkar För de flesta av frågorna ligger resultaten ungefär lika. Men för några skiljer sig resultaten mellan könen. Det gäller främst Mitt barn lär sig att lösa konfliker och ta hänsyn till andra där flickorna har 34 % och pojkarna 23 %, Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor där flickorna har 35 % och pojkarna 23 % samt Mitt barn känner sig stressad av skolarbetet (låga värden är bra) där flickorna har 31 % och pojkarna 16 %. Föräldrarna känner alltså att konfliktlösningen är sämre för pojkarna och att flickorna känner sig mer stressade än pojkarna av skolarbetet. Det är svårt att dra några absoluta slutsatser om resultaten på frågan om förväntningar, eftersom frågan endast behandlar lika förväntningar och inte för vilket kön förväntningarna är högst, om något. Prioriteringsmatrisen Svagheter. Frågorna Personalen ingriper om någon elev behandlas illa i skolan(normer & värden), Det finns möjligheter för mig som förälder att ha inflytande i skolans verksamhet och Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (Skola & hem), samt Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns läsförmåga och Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor (Kommunspecifika frågor) har fått lägre betyg, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. 34 % svarade Vet ej på Personalen ingriper om någon elev behandlas illa på skolan, vilket antingen tycker på att sådant inte förekommer eller att föräldrarna inte känner till om det förekommer och vad som i så fall händer. Styrkor Frågorna Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, Lärarna är engagerade i mitt barns utveckling, Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs, Mitt barn får utmaningar i skolarbetet (Utveckling & lärande), Mitt barn uppmuntras till att ta ansvar i skolan (Ansvar & inflytande), Personalen bryr sig om mitt barn (Normer och värden), Jag har förtroende för rektor samt Mitt barn har kompetenta lärare (Styrning & ledning) har fått högre resultat relativt sett, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Det gäller alltså att upprätthålla de höga resultaten för dessa frågor, för att nöjdheten inte ska minska. Noteras kan att på frågan Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor har hela 44 % av föräldrarna i årskurs 8 svarat Vet ej. Förväntningarna på pojkar respektive flickor kan sannolikt kommuniceras tydligare för att minska andelen Vet ej bland föräldrarna. Bland eleverna i samma årskurs är det endast 8 % som svarat Vet ej på frågan. Målområden i förhållande till samtliga deltagande kommuner Styrning och ledning samt Övergripande frågor har ett högre resultat för Danderyds kommun än genomsnittet för samtliga kommuner. På målområdet Styrning och ledning markerade 87 % av föräldrarna alternativen 3 eller 4, Stämmer bra eller Stämmer mycket bra, att jämföra med 77 % för 7

9 samtliga kommuner. Övergripande frågor fick 87 % 3+4, att jämföra med 81 för samtliga kommuner. Trender sedan förra mätningen Inga övriga statistiskt märkbara skillnader. Elever årskurs 8 Driftform Skillnaderna mellan de fristående och de kommunala skolorna är inte särskilt många i denna svarsgrupp. Det gäller främst frågorna om fritidsgården, om man tar ansvar för skolarbetet, om det är roligt att gå i skolan, om man har bra lärare, där de fristående skolorna har högre värden. Flickor och pojkar För många av frågorna är resultaten ungefär lika för flickor och pojkar. Men det finns undantag. På frågan Jag tar ansvar för mitt skolarbete har flickorna resultat 63 % medan pojkarna har 49 %. Eftersom detta är en självskattningsfråga ligger det dock i sakens natur att man kan skatta sig själv relativt gott. Flickorna upplever i högre grad än pojkarna att skolan arbetar mot mobbning och trakasserier. Men flickorna upplever i nästa dubbelt så hög grad som pojkarna att de är stressade av skolarbetet. Prioriteringsmatrisen Svagheter Frågorna Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter och Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (Ansvar och inflytande) har fått lägre betyg, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Här bör alltså förbättringsåtgärder sättas in, så att nöjdheten ökar nästa gång undersökningen genomförs. Styrkor Frågorna Jag tycker att det är roligt att gå i skolan, Mina lärare gör lektionerna intressanta, Mina lärare förklarar så att jag förstår, Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (Utveckling och lärande), Jag tar ansvar för mitt skolarbete (Ansvar och inflytande), Jag känner mig trygg i skolan, De vuxna som arbetar i skolan bryr sig om mig, Eleverna i min skola bryr sig om varandra, Skolan arbetar mot kränkande handlingar som t ex mobbing, Jag behandlas väl av andra elever på skolan, I min skola ingriper de vuxna om någon elev behandlas illa (Normer och värden), Jag har bra lärare (Styrning och ledning) samt Jag går i den skola som jag vill och Jag arbetar med målen i min individuella utvecklingsplan (Kommunspecifika frågor) har fått högre resultat, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Det gäller alltså att upprätthålla de höga resultaten för dessa frågor, för att nöjdheten inte ska minska. Målområden i förhållande till samtliga deltagande kommuner Områdena Normer och värden, Styrning och ledning och Övergripande frågor visar högre resultat för Danderyds kommun jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner. Normer och värden har i Danderyd 82 att jämföra med 76 för samtliga, Styrning och ledning har i Danderyd 77 att jämföra med 65 för alla kommuner totalt. Övergripande frågor har i Danderyd fått 90 att jämföra med 75 för alla kommuner totalt. 8

10 Trender sedan förra mätningen Överlag syns en svag positiv trend, men ingenting är statistiskt värt att uppmärksamma. Övrigt 21 % svarar Vet ej på frågan Rektor lyssnar till vad eleverna tycker. Det tyder på att denna andel inte träffar rektor så ofta att de kan besvara denna fråga. Föräldrar årskurs 5 Driftform För denna svarsgrupp skiljer sig resultaten väsentligt på nästan alla frågor mellan fristående och kommunala skolor. I de två fristående skolorna som har elever i årskurs 5 går 32 av 489 elever vilket utgör 6,5% av det totala antalet elever i årskurs 5 i kommunen. Flickor och pojkar Det finns en hel del skillnader mellan flickor och pojkar, men de är inte uppseendeväckande stora. De skillnader som trots allt är värda att notera är att flickorna tycker det är roligare att gå i skolan än pojkarna och att flickorna i högre grad än pojkarna anses få det stöd och den hjälp som behövs. Flickornas föräldrar anser i höge grad än pojkarnas att skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan. Prioriteringsmatrisen Svagheter Frågorna Det finns möjlighet för mig som förälder att ha inflytande i skolans verksamhet och Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (Skola och hem) samt Jag har förtroende för rektor (Styrning och ledning) har fått lägre betyg, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Här bör alltså förbättringsåtgärder sättas in, så att nöjdheten ökar nästa gång undersökningen genomförs. Styrkor Frågorna Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, Lärarna är engagerade i mitt barns utveckling, Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs, Mitt barn får utmaningar i skolarbetet, Lärarna dokumenterar vad mitt barn lär sig (Utveckling och lärande), Personalen bryr sig om mitt barn (Normer och värden) samt Mitt barn har kompetenta lärare (Styrning och ledning), Lärarna arbetar aktivt för att utveckla mitt barns matematiska tänkande och Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns läsförmåga (Kommunspecifika frågor), har fått högre resultat, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Det gäller alltså att upprätthålla de höga resultaten för dessa frågor, för att nöjdheten inte ska minska. Målområden i förhållande till samtliga deltagande kommuner Målområdena Styrning och ledning och Övergripande frågor har högre resultat än genomsnittet för samtliga deltagande kommuner. Styrning och ledningar har fått 84 att jämföra med 80 för samtliga kommuner och Övergripande frågor har fått 88 att jämföra med totalens 83. Trender sedan förra mätningen Inga övriga säkerställda skillnader. 9

11 Övrigt Hela 40 % har svarat Vet ej på Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor. Det finns kanske anledning att kommunicera hur detta sker. Elever årskurs 5 Driftform Skillnaderna mellan de fristående och de kommunala skolorna är stora när det gäller några av frågorna, och då har de fristående skolorna väsentligt högre värden. I de två fristående skolorna som har elever i årskurs 5 går 32 av 489 elever vilket utgör 6,5% av det totala antalet elever i årskurs 5 i kommunen men svarsfrekvensen är 100%. Flickor och pojkar Flickorna tycker att det är roligt att gå i skolan i högre grad än vad pojkarna gör. Flickorna anser också i väsentligt högre grad än pojkarna att de tar ansvar för sitt skolarbete men de anser också i väsentligt lägre grad än pojkarna att de kan arbeta utan att bli störda. Flickorna är också nöjdare med sin skola och kan i högre grad tänka sig att rekommendera sin skola. Prioriteringsmatrisen Svagheter Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (Utveckling och lärande), Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter (Ansvar och inflytande) samt Rektor lyssnar till vad eleverna tycker (Styrning och ledning) har fått lägre betyg, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Här bör alltså förbättringsåtgärder sättas in, så att nöjdheten ökar nästa gång undersökningen genomförs. Styrkor Frågorna Jag tycker det är roligt att gå i skolan, Mina lärare gör lektionerna intressanta, Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det samt Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (Utveckling och lärande), Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (Ansvar och inflytande), Jag känner mig trygg i skolan, De vuxna som arbetar i skolan bryr sig om mig, Eleverna i min skola bryr sig om varandra, Jag behandlas väl av andra elever på skolan, I min skola ingriper de vuxna om någon elev behandlas illa (Normer och värden) samt Jag har bra lärare (Styrning och ledning) och Jag går i den skola som jag vill, Mina lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor (Kommunspecifika frågor) har fått högre resultat, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Det gäller alltså att upprätthålla de höga resultaten för dessa frågor, för att nöjdheten inte ska minska. Målområden i förhållande till samtliga deltagande kommuner Resultatet för målområdet Normer och värden är högre än medelvärdet för samtliga deltagande kommuner med 90 för Danderyd och 84 för samtliga, och Övergripande frågor med 87 för Danderyd och 83 för samtliga. Trender sedan förra mätningen Andelen som svarat 4+5 har minskat från 87 % till 80 % på frågan Jag kan få svårare uppgifter om jag vill men medelvärdet har bara sjunkit med 0,1. 10

12 Föräldrar årskurs 2 Driftform Skillnaderna är genomgående stora när det gäller driftform och de fristående skolorna får de högre resultaten. Skillnaderna ligger på 8-41 % som markerat Stämmer mycket bra. Störst är skillnaden för Jag har förtroende för rektor och minst Mitt barn har kompetenta lärare. Flickor och pojkar Skillnaderna mellan könen är i denna svarsgrupp få och i de fall de är värda att notera, relativt små. Det som är värt att notera är flickorna i högre grad än pojkarna anses vara med och planera sitt skolarbete och att flickorna anses ha sämre arbetsro än pojkarna. Prioriteringsmatrisen Svagheter Frågorna Jag får tydlig information om hur mitt barn ligger till i förhållande till kunskapskraven (Utveckling och lärande), Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass, Personalen ingriper om någon elev behandlas illa i skolan (Normer och värden), Det finns möjligheter för mig som förälder att ha inflytande i skolans verksamhet, Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (Skola och hem) samt Jag har förtroende för rektor (eller motsvarande)(ledning och styrning) har fått lägre resultat samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Här bör alltså förbättringsåtgärder sättas in, så att nöjdheten ökar nästa gång undersökningen genomförs. Styrkor Frågorna Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, Lärarna är engagerade i mitt barns utveckling, Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs, Mitt barn får utmaningar i skolarbetet och Lärarna dokumenterar vad mitt barn lär sig (Utveckling och lärande), Personalen bryr sig om mitt barn, Mitt barn lär sig att lösa konflikter och ta hänsyn till andra (Normer och värden) samt Skolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t ex mobbing (Styrning och ledning) samt Lärarna arbetar aktivt för att utveckla mitt barns matematiska tänkande och Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns läsförmåga (Kommunspecifika frågor) har fått högre resultat, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Det gäller alltså att upprätthålla de höga resultaten för dessa frågor, för att nöjdheten inte ska minska. Målområden i förhållande till samtliga deltagande kommuner Genomsnittet andel föräldrar som svarat Stämmer bra (alternativ 3 eller 4 på den fyrgradiga skalan) per målområde ligger märkbart högre för fyra målområden, jämfört med samtliga kommuners genomsnitt. Det gäller Normer och värden med 86 för Danderyd och 82 för samtliga, Fritidshem med 84 för Danderyd och 76 för samtliga och Övergripande frågor med 94 för Danderyd och 87 för samtliga. Trender sedan förra mätningen Skillnaderna sedan förra mätningen är överlag små. Dock har andelen föräldrar som svarat Stämmer dåligt (alternativ 1+2) på frågan Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass ökat från 15 % 2014 till 23 % 2015 och medelvärdet har därmed sjunkit från 3,1 till 2,9. Denna fråga är den enda frågan för denna svarsgrupp med ett medelvärde under 3.0. Även vid en 11

13 jämförelse med resultaten från förskoleklass 2013 (samma föräldragrupp) visar sjunkande trend. Det är här stora skillnader mellan skolorna. Övrigt Hela 32 % av föräldrarna har svarat Vet ej på frågan Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor. Det kan därför finnas skäl att kommunicera hur detta fungerar. 24 % har svarat Vet ej på Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet och 26 % på Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete. Föräldrar förskoleklass Driftform För samtliga frågor får de fristående enheterna högre resultat. Skillnaderna är mellan 44 och 2 % som markerat Stämmer mycket bra. Störst är skillnaden för Jag har förtroende för rektor och minst för Mitt barn tycker att det är roligt att gå i skolan. Flickor och pojkar Den fråga där det skiljer mest mellan flickornas och pojkarnas föräldrar är Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Där har flickorna 29 % och pojkarna 41 %. Med tanke på att klasserna är blandade speglar detta kanske snarare behov och önskemål än en objektiv verklighet. Flickornas föräldrar kanske har högre förväntningar på arbetsro än pojkarnas. För Mitt barn är tryggt i skolan har flickorna 64 % medan pojkarna har 73 %. På Jag har förtroende för rektor, Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola och Jag kan rekommendera mitt barns skola ligger skillnaden mellan flickor och pojkar på omkring 9 %, för samtliga är resultaten för pojkar högre än för flickor. Prioriteringsmatrisen Svagheter Frågorna Mitt barn får utmaningar i skolarbetet, Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas, (Utveckling och lärande), Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete (Ansvar och inflytande), Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (Skola och hem) samt Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor (Kommunspecifika frågor) har fått lägre resultat, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Här bör alltså förbättringsåtgärder sättas in, så att nöjdheten ökar nästa gång undersökningen genomförs. Styrkor Frågorna Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, Lärarna är engagerade i mitt barns utveckling, Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs (Utveckling och lärande), Personalen bryr sig om mitt barn, Mitt barn lär sig att lösa konflikter och ta hänsyn till andra (Normer och värden), Mitt barn har kompetenta lärare (Styrning och ledning), Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn (Fritidshem) samt Lärarna arbetar aktivt för att utveckla mitt barns matematiska tänkande och Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns språkutveckling (Kommunspecifika frågor) har fått högre resultat, samtidigt som de har ett starkare samband med nöjdheten. Det gäller alltså att upprätthålla de höga resultaten för dessa frågor, för att nöjdheten inte ska minska. Målområden i förhållande till samtliga deltagande kommuner Genomsnittet andel föräldrar som svarat Stämmer bra (alternativ 3 eller 4 på den fyrgradiga skalan) per målområde ligger i Danderyd högre eller något högre för fyra målområden, jämfört med 12

14 samtliga kommuners genomsnitt. Det gäller Normer och värden med 86 för Danderyd och 82 för samtliga, Styrning och ledning med 88 för Danderyd och 85 för samtliga, Fritidshem med 80 för Danderyd och 76 för samtliga samt Övergripande frågor med 93 för Danderyd och 90 för samtliga. Påtagliga trender sedan förra mätningen Resultatet på frågan Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektioner och arbetspass har ökat från 3,0 till 3,3, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn har ökat från 3,4 till 3,6 och Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet har ökat från 3,3 till 3,5. Övrigt 45 % av föräldrarna har markerat alternativet Vet ej på frågan Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete, 36 % svarar Vet ej på Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet och 35 % svarar Vet ej på Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor. 13