Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriterade mål Förskoleklassen Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass % 64 % 48 % - Årskurs % 52 % 40 % 34 % Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda Vedevågs skola 7,2 75 % 12,2 65,3 % Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät Jag känner mig trygg i skolan. 0,0 91,6 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 0,0 66,7 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 0,0 83,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 0,0 58,3 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 0,0 91,5 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 0,0 58,3 Det finns arbetsro i klassrummet. 0,0 41,6 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 0,0 50,0 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 0,0 91,6 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 0,0 66,7 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 0,0 75,0 Jag trivs i skolan. 0,0 83,3 Svarsfrekvens: Klicka här för att ange text. Analys I elevernas trivselenkät kan vi se tydliga tecken på den lärarsituation som funnits på Vedevågs skola. Det finns en tydlig otrygghet för eleverna och arbetsron och miljön upplevs som dålig. Tittar vi på den elevpiltavla som gjordes i samma tid som trivselenkäten kan vi se samma resultat. Vi kan också se att eleverna inte vet vad de ska kunna och att de inte vet vad som förväntas av dem i skolarbetet. Detta tror vi också har sin bakgrund i att det varit många lärarbyten och att det inte funnits en tydlig kontinuitet i undervisningen. 4

5 Åtgärder Nu när det finns en stabilitet i personalgruppen blir det viktigt att arbeta vidare med frågorna i elevernas trivselenkät. Arbetsron har redan börjat prioriteras och många diskussioner har pågått för att hitta ett gemensamt förhållningssätt för att få ett bra arbetsklimat i klassrummet. Vi behöver också tydliggöra för eleverna när det varit arbetsro för vi upplever att eleverna tycker att det varit dålig arbetsro på lektionerna trots att det varit en lektion med mycket diskussion och fokus på det som ska göras. Vi började också med att föra in våra pedagogiska planeringar i IST Lärande. Detta arbete fortsätter under hösten och planeringarna kommuniceras tydligare med eleverna så att de vet vad som förväntas av dem. Vi kommer också arbeta med elevexempel för att visa på inför ett arbetsområde vad de förväntas kunna när området är klart. 5

6 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 3 100% 67,7% 83% 83% Totalt 100% 67,7% 83% 83% Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 3 83,3% 67,7% 75% 75% Totalt 83,3 67,7 75% 75% Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6

7 Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 100% 100% 100% 100% Totalt 100% 100% 100% 100% Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 100% 57% 62,5% 62,5% Totalt 100% 57% 62,5% 62,5% Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 100% 86% 87,5% 100% Totalt 100% 86% 87,5% 100% Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 7

8 Måluppfyllelse vårterminen 2017 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 20% 40% 33,3% 62,5% Totalt 20% 40% 33,3% 62,5% Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Analys Den totala måluppfyllelsen på Vedevågs skola är inte bra. När vi sammanställer resultatet för samtliga elever så kan vi se att vi under läsåret fått många nya elever till årskurs sex. De eleverna har precis kommit till Sverige och söker asyl. Detta gör att dessa elever inte haft möjlighet till svensk skolgång och därmed inte fått möjlighet att uppnå kunskapskraven. Resultatet för de elever som inte har utländsk bakgrund kan förklaras med att de haft en strulig tid på mellanstadiet med många lärarbyten p.g.a. svårigheten att hitta behöriga lärare. Lärarvikarierna har varit obehöriga vilket har lett till att kvaliteten på undervisningen inte varit tillfredställande. Under det senaste läsåret har situationen stabiliserats vilket har gjort att resultatet ändå är bättre än det vi befarade för ett år sedan. Resultatet på de nationella proven i årskurs tre är bra och de elever som inte klarat alla delprov har missat något enstaka delprov med någon enstaka poäng. Många av de elever som klarat alla delprov har gjort det med mycket god marginal och lärarna upplever att detta är det bästa provresultatet på många år. Anledningen till det goda resultatet är att på lågstadiet har vi haft en stabil behörig lärargrupp som har kunna följa dessa elevers kunskapsutveckling under hela lågstadiet. I analysen av nationella proven tillsammans med förskolan och Fröviskolan 7-9 framkommer det tydligt att eleverna brister i uthållighet. De ger sig inte tid att läsa instruktioner och möter de uppgifter som är utmanande så skyndar de igenom dem eller hoppar över dem. I diskussionerna kommer det fram att detta är genomgående i undervisningen även i övrigt. Åtgärder Under kommande läsår kommer vi att ha en stabil lärargrupp på hela skolan som är densamma som har avslutat vårterminen 17. Vi ser det som en av de viktigaste åtgärderna att vi får ha en kontinuitet i lärargruppen som kan följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Vi ser att vi behöver arbeta med engelskan för de elever som går i årskurs sex för att fler ska få möjligheten att få betyg i alla ämnen. Vi fortsätter att utveckla arbetet med våra nyanlända elever. Under föregående läsår tog vi bort förberedelseklassen vilket gjorde att eleverna får mer tid i sin klass. Vi behöver utveckla arbetet med svenska som andraspråk och då framförallt i årskurs fyra till sex. Vi behöver också arbeta med elevernas uthållighet. Vi behöver arbeta med att ge eleverna strategier för att arbeta även när det tar emot i inlärningen. Vi behöver arbeta med att de kan fokusera under längre perioder och att ex. vis ge sig själva tid att läsa igenom instruktioner och att kontrolläsa igenom sina texter. 8

9 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,0 87,5 0,0 95,8 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 0,0 87,5 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 0,0 75,0 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 0,0 66,6 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 0,0 66,7 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 0,0 37,6 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 0,0 70,9 Mitt barn trivs i skolan. 0,0 83,3 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 0,0 83,3 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 0,0 100,0 Jag är nöjd med mitt barns skola. 0,0 70,8 Svarsfrekvens: 21,8 Analys Att det inte finns några resultat för 2016 beror på att vi endast hade sju svarande på fjolårets enkät. Men vi ser likt tidigare år att föräldrarna upplever arbetsron som dålig. Vi behöver självklart arbeta med arbetsron på skolan men vi behöver också arbeta med föräldrarnas uppfattning om vad arbetsro är. Detta är kopplat till elevernas upplevelse av arbetsro och hur de berättar hemma om arbetsron. Därför behöver vi, som jag skrev tidigare, tydliggöra för eleverna vad arbetsro på den specifika lektionen innebär och följa upp hur arbetsron har varit. Sedan behöver vi aktivt diskutera med föräldrarna om arbetsron på skolan och hur de upplever denna. Vi diskuterade också ordet arbetsro och vad det finns för förväntningar i det ordet. Arbetsfokus är ett ord som vi kommer använda oss av istället för arbetsro. Åtgärder Vi kommer arbeta medvetet med att tydliggöra vilket arbetsfokus som ska gälla på den enskilda lektionen och följa upp med eleverna hur det gått. Vi kommer att lyfta frågan om arbetsro/arbetsfokus på höstens föräldramöte för att tillsammans sätta vilka förväntningar vi har inom detta område. 9

10 3. Enhetens prioriterade mål Mål...skrivs pedagogiska planeringar i alla ämnen av alla. De pedagogiska planeringarna är väl kända av elever och vårdnadshavare....använder alla pedagoger dator/ipad regelbundet i undervisningen...har alla pedagoger kunskap om vad formativt förhållningssätt är och använder sig av detta i sitt ledarskap och i undervisningen Vidtagna åtgärder Vi har utbildat alla lärare i webverktyget IST Lärande. Vi har gått på de kommungemensamma IT-utbildningarna och använt oss av det utbildningspaket som vi fått via BETT-gruppen. En pedagog har avsatt tid för att arbeta med IT-frågor och våra datorer och ipads så att de kan användas problemfritt i undervisningen. Vi har gått på föreläsningen med Ann S Pihlgren och haft kollegiala diskussioner utifrån den. Resultat Vi behöver förbättra oss ytterligare när det gäller att använda de pedagogiska planeringarna i kommunikationen med elever och vårdnadshavare. Analys Vi behöver förbättra oss ytterligare när det gäller att använda de pedagogiska planeringarna i kommunikationen med elever och vårdnadshavare. Det gäller att börja använda IST Lärande som ett verktyg i vardagen. Här behöver vi arbeta med kompletterande utbildning och kollegialt lärande. IT i undervisningen börjar bli en del av vardagen på Vedevågs skola. Alla lärare använder IT i utbildningen regelbundet och vi hittar fler och fler verktyg som kan användas i undervisningen. Vi behöver arbeta vidare med ett gemensamt IT-tänk i de olika ämnena och vi behöver arbeta med det kollegiala lärandet runt IT i undervisningen. Formativt förhållningssätt behöver vi ta tag i ordentligt under hösten. Det har bara varit sporadiska inslag under läsåret runt detta mål. Även här kommer ämnesgrupper att vara ett verktyg vi kommer använda oss av i utvecklingsarbetet. Utvecklingsområden Vi behöver arbeta vidare med alla tre prioriterade mål för att nå en bra måluppfyllelse. Kollegialt lärande via ämnesgrupper kommer vara ett fokus för detta arbete under kommande läsår. 10

11 4. Förskoleklassen Eget kapitel i läroplanen I Lgr11, kap 3 förtydligas syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Beskriv kortfattat hur implementeringen av kapitlet har påverkat undervisningen i förskoleklass. Vad kan utvecklas? Vi behöver arbeta vidare med implementeringen av det nya kapitlet om förskoleklassen. I och med att det blir ny personal blir implementeringen en naturlig del av personalen i förskoleklassens kollegiala utvecklingsarbete. Här efterfrågas en diskussion i nätverket om det nya läroplanskapitlet för att få en gemensam bild av hur andra lärare i förskoleklass tänker runt det nya kapitlet. Nya bedömningsmatriser Hur har bedömningsmatriserna påverkat undervisningen i förskoleklass? De har påverkat på så vis att man tidigare får syn på elevernas förmågor inom språkutveckling och matematik. Det har gjort att man har kunnat påverka undervisningen för att förbättra elevernas kunskaper inom ovanstående områden. Även här efterfrågas en djupare diskussion i nätverket om hur andra arbetar med bedömningsmatriserna. 11

12 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret Lågstadiesatsningen Syftet med satsningen är att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna. Beskriv på vilket sätt satsningen är organiserad i verksamheten. En lärare har 50% av sin tjänst avsatt till lågstadiesatsningen. Läraren arbetar med de elever som behöver stöd i framförallt svenska. Arbetet är organiserat så att läraren både ger stöd i klassrummet och att de arbetar i mindre grupp eller enskilt. Analysera hur satsningen leder till en höjning av utbildningens kvalitet och hur det bidrar till att alla elever uppnår sin maximala kunskapsutveckling. I och med att eleverna kan få stöd i den ordinarie undervisningen och få extra utanför den ordinarie undervisningen ser vi att eleverna får en större möjlighet att nå kunskapskraven. Kopplat till bedömningsstödet så får vi också syn på vilka elever som är i behov av stöd och inom vilket område dessa elever behöver stöd. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Organisatoriskt fungerar det mycket bra med lågstadiesatsningen och rätt elever kan rätt stöd vid rätt tillfälle. Det som behöver förbättras är uppföljningarna så att vi ser elevens progression snabbare och om insatserna som satts in är de rätta. Bedömningsportalen Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan. Från den 1 juli 2016 gäller också ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan. Beskriv hur bedömningsstödet har använts för planering och bedömning av individer och grupper och analysera effekten. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Bedömningsstödet har använts enligt instruktionerna. Det som behöver utvecklas är hur bedömningen sedan används till planering av undervisningen. 12

13 Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? (Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Inför detta läsår tog vi bort förberedelseklassen på skolan. Detta gör att de deltar till mycket större del i den ordinarie klassens verksamhet. Detta har gjort att eleverna har integrerats bättre och att de känner tillhörighet med klassen. Svenska språket utvecklas snabbare då de deltar i klassens undervisning. Därutöver får de stöd i sva av en pedagog vid ett antal tillfällen i veckan. Vi ser också att ett medvetet användande av ipads har skapat större möjligheter för eleverna att ha en kunskapsprogression. Vi behöver utveckla arbetet med sva-stöd och studiehandledning i åk 4-6. Forskning för klassrummet Under året har en central och också lokal satsning på att utveckla den forskningsbaserade undervisningen gjorts. Handledning till rektorer, rektorskonferenser med fokus på området och föreläsningar för lärare är exempel på det. 13

14 I vilken grad har kvaliteten i undervisningen påverkats positivt? Inte alls Lite I hög grad I mycket hög grad X Analysera ställningstagandet ovan, och beskriv vad som behöver vidareutvecklas för att undervisningen ska leda till att eleverna uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Lärarna upplever att undervisningen påverkats i liten grad. De tycker föreläsningarna varit bra men när vardagen återvänder så återgår man till det man anser fungerar istället för att testa nytt. Till hösten behöver vi hålla i och hålla ut i diskussionerna runt de gemensamma föreläsningar vi varit på ex. vis genom att det är en del av de konferenser och ämnesdiskussioner som kommer finnas på höstens kalendarium. Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F 87 90,56 88, Årskurs 1 93,23 93,67 93,51 0,6 0,07 0,27 Årskurs 2 96,11 95,41 95,64 0 0,04 0,03 Årskurs 3 94,96 96,6 95,7 0,05 0,07 0,06 Årskurs 4 92,51 92,56 92,53 0,66 1,27 0,97 Årskurs 5 85,99 90,23 87,45 0,15 0,07 0,12 Årskurs 6 92,55 92,61 92,51 1,13 1,35 1,29 Totalt Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Vi ser att vi har en hög närvaro på Vedevåg skola. Det är något vi är stolta över! För att säkerställa att det fortsätter på samma vis så fortsätter vi arbeta med ett nära samarbete med föräldrarna där det finns en tidig kommunikation om vi upplever onormal närvaro. 14

15 6. Rektors sammanfattande analys De goda resultaten i årskurs tre och de dåliga i årskurs sex visar den situation som varit på Vedevågs skola under de senaste åren. Det har varit kontinuitet på lärarfronten på lågstadiet och turbulent på mellanstadiet. Detta visar sig tydligt i resultatet för läsåret 16/17 där skolan når mycket goda resultat för årskurs tre och sämre resultat i årskurs sex. Nu när situationen stabiliserats blir det viktigt att skapa ett gemensamt utvecklingsarbete på skolan. Det blir otroligt viktigt att bygga upp ett kollegialt utvecklingsarbete som grundar sig på de utvecklingsområden som finns på skolan. Detta efterfrågas också starkt av personalen. Arbetsron upplevs låg av elever och vårdnadshavare vilket måste förbättras under kommande läsår. Skolan kommer att arbeta medvetet med att diskutera vad arbetsro är men använda ordet arbetsfokus istället för arbetsro. Det kommer vara viktigt att lyfta frågan på föräldramötet och tillsammans med eleverna. Vi behöver också arbeta vidare med ett gemensamt förhållningssätt om arbetsfokus så att eleverna möter lärare som agerar på liknande sätt i klassrummet. Det finns ett starkt driv i pedagogerna på Vedevågs skola. De vill utvecklas för att förbättra kvalitén i undervisningen. Därför måste vi prioritera det kollegiala lärandet ytterligare. Ett område som fått stå tillbaka de senaste åren är ämnesutveckling då vi istället haft mer övergripande utvecklingsområden i det kollegiala lärandet. Därför införs ämnesgrupper till hösten för att kunna utveckla de enskilda ämnena på skolan. I analysen av de nationella proven kom det upp att eleverna har en dålig uthållighet i sitt skolarbete. De ger upp snabbt när de möter motstånd i sin inlärning och de ger sig inte tid att läsa instruktioner utan ber snabbt om hjälp eller gör uppgiften utan att ha läst instruktionerna. Detta är ett utvecklingsområde som behöver börjas arbeta med redan i förskoleklass hos oss. Förskolan arbetar också med detta för att utveckla elevernas uthållighet. Det goda arbetet runt närvaron på Vedevågs skola behöver fortsätta. Den har över tid varit god och det behöver säkerställas att det goda arbetet fortsätter. Den nära kontakten med vårdnadshavarna fortsätter och trygghetsarbetet på skolan fortsätter att utvecklas. 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Gemensamt förhållningssätt på skolan gällande arbetsfokus Ämnesutveckling genom kollegialt lärande Utveckla elevernas uthållighet i inlärningen Vedevåg Ort och datum Johan Ringaby Rektor 15