Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Stadsskogsskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Årskurs % 52% 34% 38% Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda 43,6 79,3% 9,7 80,5% Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Jag känner mig trygg i skolan. 94,2 94,6 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer ,4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 78,0 80,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 74,1 73,7 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 88,7 88,6 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 75,7 74,9 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 92,5 Det finns arbetsro i klassrummet. 64,4 62,3 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 77,0 70,4 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 89,0 87,4 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 79,9 76,1 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 82,6 80,5 Jag trivs i skolan. 84,8 86,2 Svarsfrekvens: 334/430 Positivt är att fler elever är trygga i skolan och att även trivseln har ökat. Det har även skett en ökning kring att fler elever känner en nyfikenhet på skolarbetet. Allt för få elever uppger att det finns arbetsro och att det är en bra miljö på lektioner och raster. För många elever uppger även att de inte vet vilka mål man jobbar mot eller att de vet hur det går för dem i skolarbetet. Åtgärder Utifrån ovanstående resultat har det under våren fokuserats på arbetet med struktur, arbetsro och ökad måluppfyllelse. Vi har startat ett arbete kring positivt språkbruk för att få en gemensam syn och därmed en tryggare arbetsmiljö. Framåt ser vi att vi behöver skapa en gemensam struktur över lektionens uppbyggnad och även en gemensam grundsyn på den metodik som ska genomsyra vår undervisning. 4

5 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 9 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt 86,2 94,3 89,8 98 Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 9 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Totalt 58,6 60,7 59,5 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 1 Andel (%) elever med betyget A E på ämnesprovet i matematik. Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 9 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Totalt 74,6 72,0 73,4 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 8 Andel (%) elever med betyget A E på ämnesprovet i svenska. 5

6 Behörighet vårterminen 2018 åk 9 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt 67,6 74,2 70,7 80,4 Tabell 2 Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram. Källa: IST Måluppfyllelsen i kärnämnena och framförallt matematik är låg. Tendensen med låg måluppfyllelse i kärnämnena ser vi även i årskurs sju och åtta. På grund av att ersättningsprov användes i svenska och matematik kan vi inte få fram resultat minus nyanlända. I betygsstatistiken ser vi att få höga betyg sätts. Åtgärder Vi behöver lägga stort fokus framöver på att hitta former och strategier för att få en högre måluppfyllelse och inte tappa eleverna över tid. Rent statistiskt (Salsa) ska elevernas resultat på Stadsskogsskolan ligga högre än vad de gör. Vi behöver leta efter lösningar internt i organisationen och se över den metodik vi använder. Allt detta ska grundas på de framgångsfaktorer som finns på skolan och den metodik som forskning och erfarenhet visar är framgångsrik. Vi behöver nästa läsår hitta en gemensam struktur på lektionens uppbyggnad för hela skolan. Vi behöver hitta en gemensam form för den metodik vi ska använda där vi under hela arbetsområdet får fatt i elevernas progression och inte blir beroende av prov. Vi behöver bli förtrogna med att arbeta mot och bedöma kunskapskraven och inte bedöma det centrala innehållet. Utöver dessa undervisningskvalitativa åtgärder behöver vi även se över lovskolan så att vi tydligt jobbar med reparativa insatser. Vi behöver även bli trygga i att tidigt hitta de elever som inte når målen och skapa strategier för hur vi får med dem på tåget igen. Intensivläsning visade sig ge positiva resultat under de sista veckorna av vårterminen. Detta är något vi tar med oss men är också något vi behöver både upptäcka och åtgärda tidigare. 6

7 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 66,7 Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande. 79,7 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 56,5 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 53,6 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 53,6 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 50,7 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 50,7 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 39,1 Mitt barn trivs i skolan. 75,4 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 78,3 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 85,5 Jag är nöjd med mitt barns skola. 56, Svarsfrekvens: 23/430 Årets svarsfrekvens är för låg för att kunna dra några slutsatser. Åtgärder Vi behöver komma fram till hur vi ska gå tillväga för att få en större svarsfrekvens. Viktigt är att den finns tillgänglig vid utvecklingssamtal. Där har mentor en stor roll att fylla för att få vårdnadshavarna att göra enkäten. Enkäterna behöver även översättas till de största språken för att alla ska få samma möjligheter att lämna sina synpunkter. Vi behöver även hitta andra kanaler för att få vårdnadshavarnas synpunkter. Därför kommer vi att fortsätta utveckla våra nuvarande vårdnadshavarråd. Vi behöver hitta former för att nå så många som möjligt. Om det innebär att vårdnadshavarråden består eller om vi hittar andra former behöver diskuteras på enheten. 7

8 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Mål Arbete för att stärka mentorskapet/arbetslaget Vidtagna åtgärder/aktiviteter Arbetet påbörjades augusti 2017 med föreläsning av kurator och skolpsykolog. Klasskvällar i samtliga årskurser har genomförts. Mentorerna har förberett samarbetsövningar som genomförts på mentorstiden. Vi har även genomfört en Må bra dag i elevrådets regi. Resultat Det har under läsåret 17/18 varit en bra stämning på skolan. Detta är något som även eleverna uttrycker. Vi behöver fortsätta detta arbete. Efter utvärdering vt 18 formulerades en rollbeskrivning kring mentorskapet. Den kommer ligga som grund till det här arbetet. Utvecklingsområden Framförallt behöver vi jobba med att utveckla mentorns sammanhållande ansvar för att stödja eleven i både studier och social utveckling. Mål Utveckla lärarens ledarskap i klassrummet för ökad studiero och måluppfyllelse Vidtagna åtgärder/aktiviteter Skolan har detta läsår infört mobilförbud på lektionerna. Gemensamma rutiner kring lektionernas upplägg och genomförande har tagits fram och implementerats. Resultat Både mobilförbudet och de gemensamma rutinerna har slagit väl ut och ökat tryggheten och studieron på skolan. Samsyn och gemensamma rutiner är viktigt. Utvecklingsområden Vi behöver fortsätta utveckla de gemensamma rutinerna och även se till att de hålls av all personal och även vikarier. Ett utvecklingsområde som finns är att vi kan jobba mer med elevexempel och matriser för att visa på vad som krävs för de olika betygen. 8

9 Mål Utökad tid för ämnessamverkan Vidtagna åtgärder/aktiviteter Vi har utökat tiden för ämneskonferenser jämfört med föregående läsår. Resultat Åsikterna går isär om detta är bra. Vissa vill ha färre men längre pass medan andra vill ha fler kortare pass. Vi fortsätter på fastslagen väg i ännu ett läsår innan vi tar ställning till ytterligare förändring. Utvecklingsområden Innehållet på de träffar som finns behöver vara både effektivt och verkningsfullt. Mål Fortsatt arbete med formativ bedömning för ökat elevinflytande och högre måluppfyllelse Vidtagna åtgärder/aktiviteter Föreläsning av Anna Karlefjärd har genomförts två gånger detta läsår. En del av lärarna har genomfört klassrumsbesök hos varandra med tillhörande protokoll och diskussion. Många använder de konkreta tips som föreläsningar, studiecirklar och diskussioner gett. Även de pedagogiska eftermiddagarna har fokuserat på detta. Resultat Personalen uppfattar det som att detta bidragit till en tydligare undervisning. Sett till måluppfyllelsen ser vi inte några tydliga förbättringar i resultaten. Det formativa arbetet är en ständigt pågående process där vi över tid förväntar oss en högre måluppfyllelse. De som tar till sig detta arbetssätt upplever en större trygghet i arbetet som pedagoger. Det vi ser är att det är väldigt individuellt i hur långt man kommit i denna process. Utvecklingsområden Vi behöver fortsätta detta arbete och låta det vara en prioriterad process. Att avsätta tid för detta är viktigt men även att vara konkret i hur det kan förverkligas. 9

10 Mål IKT arbetet struktureras med tydligare ansvarsfördelning för att bli ett naturligt stöd i undervisningen Vidtagna åtgärder/aktiviteter Kommunen har infört Office 365, studi.se och vi har börjat gå in i arbetet med IST lärande. Resultat Det spretar! Svårt att se en röd tråd på skolan om hur IKT hänger ihop. Ett rörigt år. Office 365 med allehanda program har satts igång. Här är efterfrågan om kompetensutveckling stor från personalen. Studi.se har införts och används av ett stort antal personal. Varken förvaltning eller skolledning har lyckats förmedla en tydlig målbild med vart vi är på väg inom detta område. Utvecklingsområden Det behövs tydliga strategier för hur Office 365 ska användas. Vi behöver på skolan även implementera och komma igång med IST lärande på bred front. Tid kommer att avsättas till detta. Ett stort frågetecken är även hur en till en satsningen kommer att organiseras, administreras och fungera i praktiken. 10

11 4. Förvaltningens prioriteringar läsåret Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen era verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 På Stadsskogsskolan finns fungerande rutiner för hur detta ska gå till. Det finns ett bra samarbete mellan förberedelseklass och övrig undervisning. Där görs det hela tiden individuella bedömningar när eleverna ska gå ut i ordinarie undervisning. Det som behöver utvecklas är organisationen av hur vi använder studiehandledarna som kommer till skolan. Vi behöver även ha en ständigt pågående diskussion om att eleven lär sig målspråket bäst i en miljö där målspråket talas av de flesta. Det måste få ske i alla ämnen. Här behöver vi skapa en förståelse för detta hos all personal. 11

12 Värdeord På vilket sätt är värdeorden och tillsammansarbetet viktigt hos er? Vad är viktigt att arbeta vidare med lokalt och centralt? Vad som gjorts lokalt på skolan är att vi konsekvent använt oss av loggan på våra utskick. Mer än så har inte skett eftersom det varit oklara besked om vad som förväntats av oss ute på enheterna. Vi kände att arbetet med detta tidigt stannade av från förvaltningens sida och att fokus flyttades till annat. Framåt är det viktigt att vi bärs av samma värderingar i hela förvaltningen. Detta är ett arbete som bör ledas och styras från förvaltningen just för att det ska bli likvärdigt i hela kommunen. 12

13 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs 7 94,33% 94,22% 94,27% 0,22% 0,11% 0,16% Årskurs 8 91,69% 90,85% 91,21% 1,01% 1,68% 1,40% Årskurs 9 87,24% 87,37% 87,31% 3,06% 2,53% 2,79% Totalt 90,70% 90,63% 90,66% 1,59% 1,51% 1,55% Tabell 3 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Implementering av ny närvaroplan. Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? På Stadsskogsskolan finns det sedan flera år en fungerande rutin med tisdagsmorgnar där ett främjande och förebyggande arbete sker. Där träffar skolledning och delar av EHT varje arbetslag var tredje vecka för att diskutera och stämma av den aktuella närvaron/frånvaron. Träffarna är framåtsyftande och lösningsfokuserade för att hitta bästa möjliga lösning för varje enskild elev. Vi har även under året jobbat med ett positivt språkbruk på skolan samt att eleverna inte ska lämna klassrummen under lektionstid. Detta är något som gett positiva resultat både i korridorerna och i lektionssalarna enligt både vuxna och elever. Arbetet med detta ska fortsätta. Ordning och reda med värme är viktiga inslag för en fungerande verksamhet. I höst står vi inför en ny utmaning. En ny närvaroplan ska implementeras. Det är viktigt att den snabbt kommer igång. Vi behöver tidigt vara med och fånga upp signaler på att elever inte är närvarande och snabbt vidta åtgärder. 13

14 5. Rektors sammanfattande analys På Stadsskogsskolan bedrivs ett väldigt gott arbete. Vi kommer till hösten att ha en större andel legitimerade och behöriga lärare. Det gör att förutsättningarna för en utveckling av verksamheten är ljus. Vi har en trevlig och bra stämning i korridorerna, inte många korridorssittare och en bra organisation för att fånga upp stämningar och situationer i de allmänna utrymmena. Vad som behöver utvecklas och förbättras är måluppfyllelsen. Det behöver ske genom utveckling av undervisningen och bedömningen. Vi behöver utgå från den metodik som enligt forskning och erfarenhet har störst möjlighet att lyckas. Att hitta ett gemensamt förhållningssätt kring hur vi ska jobba formativt är något vi behöver fortsätta prioritera nästa läsår. Vi behöver även utveckla våra gemensamma rutiner kring hur en lektion är uppbyggd och hur vi gör fortlöpande bedömningar under lektionstid. Betygsresultaten vt 18 visar på en låg andel höga betyg. Här spretar vi. Vissa ämnen och vissa lärare sätter högre betyg än andra. Vi behöver diskutera vad det står för. Vad krävs för ett högt betyg på Stadsskogsskolan? Vad behöver eleverna uppvisa för kunskaper i de olika ämnena och hur ska detta gå till? Här behöver vi få en samsyn. 6. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Ta fram preciserade rutiner för hur en lektion är uppbyggd. Dessa rutiner ska ägas av alla och efterlevas på alla lektioner. Komma fram till en samsyn kring hur en formativ metodik går till. Det är av vikt att vi hittar former för att se våra elevers utveckling och måluppfyllelse under processens gång och inte enbart förlitar oss på resultat av prov och uppgifter. Implementera den nya närvaroplanen. Komma igång med IST lärande. Till vårterminen ska alla lärare göra sina planeringar där och även göra dem publika till elever och vårdnadshavare. Lindesberg Lindesberg Lindesberg Michael Tybell Elizabeth Falk Nils Rutqvist Rektor Biträdande rektor Biträdande rektor Stadsskogsskolan Stadsskogsskolan Stadsskogsskolan 14