Kvalitetsrapport Frövi F-6

Transkript

1 Kvalitetsrapport Frövi F-6 Läsåret

2 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport GRUNDFAKTA 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade mål : - Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Enhetens mål: - Vår skola är en trygg plats för alla elever och all personal, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Alla elever och all personal på Fröviskolan F-6 visar aktivt i ord och handling att man tar avstånd från alla former av kränkande behandling. - I slutet av läsåret 14/15 känner sig alla elever trygga på Fröviskolan F-6. - I slutet av läsåret 14/15 upplever eleverna att det är god arbetsro.

3 Resultat av elevernas trivselenkät jämfört med föregående års resultat: - Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls/ ganska bra/ inte alls/ ganska bra/ Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer ganska helt och ganska helt och dåligt % hållet % dåligt % hållet % Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Det finns arbetsro i klassrummet Det är lugnt på rasterna Lärarna på min skola behandlar oss elever på ett bra vis Det finns någon vuxen som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier / kränkningar Jag trivs i skolan

4 Analys: Trivselenkäten och andra uppföljningar som regelbundet gjorts med eleverna under året visar överlag ett bra resultat. De allra flesta elever trivs i skolan och känner sig trygga. I några klasser ser vi bättre arbetsro och i några något sämre arbetsro jämfört med tidigare. Vi har haft ett aktivt arbete omkring arbetsro, och eleverna är väl medvetna om vad arbetsro innebär och hur de vill ha det i klassrummet. Trots att de flesta har god självinsikt är det lätt hänt att de "dras med" av varandra. Såväl trivselenkäten och föräldrarnas nöjdhetsenkät visar dock på en liten förbättring jämfört med föregående år. Något färre elever anser att det är lugnt på rasterna. Färre elever än tidigare anger att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Åtgärder: Arbetet runt arbetsron måste fortsätta och vi måste vara tydliga med att samma regler gäller oavsett vilken lärare som ansvarar för lektionen. Vi behöver också arbeta mer med strategiskt med att förbättra arbetsron när klasserna har vikarier. Det som händer på rasterna tas ofta med in i klassrummet och påverkar arbetsron så rastvärdar bör tydligt cirkulera på rasterna så att barnen känner sig trygga och för att förhindra att konflikter uppstår. Vi behöver också se till att vuxna finns närvarande vid kapprummen vid in och utgång eftersom just dessa situationer kan bli stökiga. Vi behöver också se över hur vi skall arbeta med enskilda barn som har svårigheter att fungera i klassrumssituationen eftersom det ofta har stor påverkan på hela elevgruppen. 4

5 2.2 Utveckling och lärande i förskoleklass Enhetens mål: Normer och värden: I slutet av läsåret utvecklar eleverna en större: -Förmåga till samarbete med andra -Förmåga till hjälpsamhet och respekt för varandra Kunskaper: I slutet av läsåret utvecklar eleverna en större: - Förmåga att lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga - Nyfikenhet och förmåga att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Elevernas ansvar och inflytande: I slutet av läsåret har eleverna utvecklat sin förmåga att ta ansvar och vara delaktiga i sin arbetsmiljö Resultat Vi har haft ett stort fokus på att barnen ska samarbeta och visa respekt för varandra. Detta har skett både genom regelbundna lektioner och de dagliga diskussioner som uppstått. Vi har uppmuntrat barnen att prata med varandra och lösa problem samtidigt som det funnits vuxna som kan stödja dem. Barnen har tränat på att vänta på sin tur och att öka sin förmåga att se allas olika förutsättningar och behov och också att våga säga ifrån om någon blir illa behandlad. I samlingarna har vi återkommande arbetat med att träna sig på att lyssna utan att avbryta och att visa respekt för den som pratar. Barnen har fått ge förslag på olika aktiviteter/lekar/arbetsuppgifter och därigenom känt att de är delaktiga och får påverka vid vissa delar i verksamheten. Vi har haft återkommande diskussioner omkring hur vi ska det i gruppen och vilken arbetsro som ska finnas. 5

6 Vi har fortsatt med leklotteri där barnen varit delaktiga i att välja vilka aktiviteter som ska vara med och sedan har lotteriet avgjort vilka som ska leka med vad och med vem. Detta har gjort att barnen har vidgat sitt sociala nätverk och att de provat på att leka med olika saker och olika kamrater. Vi leker och samarbetar också mellan Åsen och Viken Under första delen av terminen har arbetet varit riktat mot att barnen ska känna trygghet i gruppen och i skolans lokaler och rutiner. Det har skett genom olika lära-känna-lekar, samarbetslekar och styrda grupper vid lek. Vi har arbetat med förberedande språkarbete och grundläggande matematiska kunskaper, bland annat genom praktiskt arbete med olika räknematerial samt arbete med olika problemlösningsmetoder. Vi har också påbörjat ett samarbete mellan förskoleklasserna där vi fortsätter vidareutveckla matte /svenska grupper utifrån barnens behov. Analys: Vid lek där vi vuxna styrt vem man ska leka med och vilken aktivitet så leker barnen med fler och olika kamrater och de har därigenom fått större erfarenhet av att leka med olika barn och använda olika aktiviteter/material. Vi ser att det finns svårigheter med att orka lyssna och respektera varandra i samlingar. Vi behöver prata mer om skolans gemensamma regler och fortsätta arbetet med att visa hänsyn och respekt. Utifrån målkriterierna kan vi se att det finns en del kvar att jobba med i detta avseende. Under hösten arbetade vi i första hand med att få en fungerande grupp, vilket gjort att barnen blivit trygga och vågar prata inför gruppen. Det är en väl fungerande arbetsro i grupperna även om det är en fråga att ständigt jobba vidare med. Under vårterminen har vi jobbat mer i olika grupper för att kunna möta allas behov och kunskapsnivå, vilket fungerat bra. Ibland väljer barnen att arbeta/läsa/skriva för att de är intresserade av lära mer, vilket känns mycket positivt. Åtgärder: Arbetet omkring arbetsro fortsätter med tydlig struktur och det är aktuellt hela tiden. Samtidigt som stort fokus måste läggas på att få barnen att lyssna på varandra och att visa hänsyn och respekt. Vi provar metoder bl.a. hur vi sitter i samling och vilka man arbetar tillsammans med. Arbetet med att styra lekgrupper fortsätter. Även arbetsro vid egen lek och icke styrda aktiviteter behöver vi prata mer om fortsättningsvis. Vi ser också att barnen behöver nytt material för att få igång leken och vi upplever att utemiljön känns lite torftig för förskoleklasserna, något som vi ser som ett förbättringsområde 6

7 2.3 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Mål: ÅK 3: BUN:s prioriterade mål : - Alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik. ÅK 6: BUN:s prioriterade mål : - Alla elever i åk 6 har minst godkänt i alla ämnen.. Enhetens mål: I slutet av läsåret 14/15 har elevernas måluppfyllelse på Fröviskolan förbättrats från föregående år Resultat: Skolår Resultat i nationella prov i matematik och svenska skolår i jämförelse med föregående år. Nationella prov åk 3 Skola Frövi F - 6 OK Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Matematik % % % % % % % Pojkar % % % % % % % Flickor % % % % % % % Totalt % % % % % % % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Svenska % % % % % % % % Pojkar % % % % % % % % Flickor % % % % % % % % Totalt % % % % % % % % 7

8 Nationella prov åk Skola Frövi F - 6 Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Matematik % % % % % % % Pojkar % % % % % % % Flickor % % % % % % % Totalt % % % % % % % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Svenska % % % % % % % % Pojkar % % % % % % % % Flickor % % % % % % % % Totalt % % % % % % % % Resultat nationella prov åk Nationella prov åk 6, 2015 Frövi F-6 Matematik Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A % % % % % % Pojkar % 10 50% 7 35% 2 10% 1 5% 0 0% Flickor % 7 29% 6 25% 7 29% 2 8% 1 4% Totalt % 17 39% 13 30% 9 20% 3 7% 1 2% Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Svenska % % % % % % Pojkar % 4 20% 11 55% 2 10% 3 15% 0 0% Flickor % 2 8% 4 17% 9 38% 7 29% 1 4% Totalt % 6 14% 15 34% 11 25% 10 23% 1 2% Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Svas % % % % % % Pojkar ######## ######## ######## ######## ######## ######## Flickor ######## ######## ######## ######## ######## ######## Totalt 0 0 ######## 0 ######## 0 ######## 0 ######## 0 ######## 0 ######## Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Engelska % % % % % % Pojkar % 3 15% 6 30% 2 10% 6 30% 4 20% Flickor % 4 17% 3 13% 7 30% 5 22% 3 13% Totalt % 7 16% 9 21% 9 21% 11 26% 7 16% * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de funnits i Sverige i minst två år 8

9 Resultat måluppfyllelse åk MÅLUPPFYLLELSE ÅK 6 (Elever med minst betyget E) Måluppf Måluppf % Antal p Antal fl Antal p Antal fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl ,0 100,0 100,0 En ,0 96,0 95,0 Hk ,0 100,0 100,0 M spr Id ,0 100,0 98,0 Ma ,0 96,0 95,0 Mu ,0 100,0 98,0 Bi ,0 92,0 93,0 Fy ,0 100,0 100,0 Ke ,0 92,0 93,0 Ge ,0 100,0 98,0 Hi ,0 100,0 100,0 Re ,0 100,0 100,0 Sk ,0 96,0 95,0 Sv ,0 96,0 91,0 Sl ,0 100,0 100,0 Tk ,0 100,0 100,0 * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst två år. BEDÖMD MÅLUPPFYLLELSEFRÖVISKOLAN 1-5 Måluppf Måluppf % Antal p Antal fl Antal p Antal fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl ,5 100,0 99,2 En ,0 100,0 98,7 Hk ,0 100,0 100,0 M spr Id ,0 100,0 100,0 Ma ,1 94,5 92,9 Mu ,0 100,0 100,0 Bi ,0 100,0 98,5 Fy ,0 100,0 98,5 Ke ,0 100,0 98,5 Ge ,5 100,0 97,8 Hi ,5 100,0 97,8 Re ,5 100,0 97,8 Sk ,5 100,0 97,8 Sv ,7 98,0 94,3 Sl ,0 100,0 100,0 Tk ,0 100,0 100,0 9

10 Analys: När det gäller de nationella proven i åk 3 och 6 så är resultaten generellt sett goda. Det är färre som inte är godkända i alla ämnen jämfört med föregående år. Det handlar i år om enstaka elever som inte når upp till godkända resultat och de elever som har problem har det ofta i flera ämnen. Ofta beror svårigheterna på problem med svenska språket. Resultaten i engelska och matematik har förbättrats avsevärt sedan förra året, särskilt bland pojkarna och samtliga elever i åk 6 hade godkänt resultat på nationella provet i engelska. I svenska och även andra ämnen där det förväntas att man förklarar, motiverar och beskriver har flickorna bättre resultat än pojkarna. I matematik skiljer sig inte kunskapsnivån så mycket mellan pojkar och flickor, men flickorna har generellt sett högre krav på sig själva än vad pojkarna har. Undervisningen i matematik är lustfylld och varierad med t.ex. spel och olika materiel. Vi har även belyst matematiken i vardagen inom t.ex. tekniken så att motivationen ökat. Våra grupper i 4-6 har ett högt inre driv och vill nå höga resultat och de har en god grund att stå på. Eleverna har också en unik förmåga att vilja hjälpa varandra. Genom t.ex 1,2,3 metoden från mattelyftet har eleverna vant sig vid att uttrycka hur de tänker. I svenskan har vi arbetat aktivt med läsförståelse i flera år och gör det redan från tidiga år, detta ser vi resultat på. Vi har även skickliga pedagoger som vet vad de gör och hur de ska arbeta för att skapa goda förutsättningar i ämnet. I skrivandet har vi arbetat med olika genrer för att möta varje elev i sina intresseområden men också att tydligt handleda HUR man skriver en berättelse av olika slag. (början, hinder lösning och avslutning). Vi skapar många tillfällen att träna på skrivande i de olika genrerna. I år 6 har användandet av Ipads haft en stor inverkan på texternas omfång och innehåll. Det blir mer lustfullt och enkelt att skriva och korrigera och att för läraren ge feedback. I engelskan är måluppfyllelsen mycket god. För de elever som ligger på en E och D nivå handlar det ofta om att ordförrådet är begränsat. Skillnader i resultat när det gäller engelska beror mest om vana att tala och skriva engelska som många av dem har fått via dataspel. Sammantaget ser den bedömda måluppfyllelsen i åk 1-5 mycket bra ut. De allra flesta bedöms klara de uppsatta målen. Åtgärder: Vi har höga förväntningar och tydliga mål att jobba mot, vilket bidragit till en högre måluppfyllelse under läsåret. Detta skall vi givetvis fortsätta fokusera på. Vi ser också att arbetet med intensiv träning av läsförståelse och skrivande ger resultat så det är viktigt att fortsätta detta arbete från tidiga åldrar. Vi ska fortsätta jobba strukturerat med de elever som har svårigheter att nå målen. Vi har i samtliga fall en medveten strategi runt de elever som inte når ända fram och föräldrarna är informerade på ett tidigt stadium. Utifrån 10

11 förutsättningarna gör vi allt som går för att få så många att nå så långt som möjligt. Klyftan mellan olika elever blir allt större där de svaga ofta har problem i flera ämnen medan de starka utvecklas allt mer och skulle kunna nå ännu högre om de utmanades mer och fick mer lärartid. Frågorna på de nationella proven är formulerade på ett sådant sätt att de skrivsvaga eleverna ofta får problem. Vissa elever behöver träna mer på denna typ av uppgifter. 11

12 2.4 Elevinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Mål: Enhetens mål: - I slutet av läsåret 2014/15 är elever och föräldrar nöjda med skolans verksamhet. Resultat: Sammanställning av Nöjdhetsenkäten. 44 % av föräldrarna svarade på enkäten. Vad anser föräldrarna om: Årets res. Årets res. Förra året Förra året Sällan/ aldrig % Ofta eller alltid % Sällan/ aldrig % Ofta eller alltid % Barnets trivsel Arbetsglädje Arbetsro Personalen bryr sig om mitt barn Stämningen mellan personal och barn Personalen är goda förebilder Bra bemötande av skolans personal Info om målen som styr verksamheten Hur barnet stimuleras till utveckling och lärande Hur barnets utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Info om mitt barns utveckling och lärande Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete Kommer på föräldramöten

13 Nöjd med föräldramötena Nöjd med mitt barns skola Kan rekommendera skolan till andra Analys: Nöjdhetsenkäten visar i år ett i stort sett likvärdigt eller bättre resultat än förra året. Fler föräldrar svarade på enkäten, vilket är positivt eftersom det är något vi arbetat för under året. Samtliga föräldrar anser i enkäten att personalen bryr sig om barnen samt att de har ett bra bemötande, och nästan alla är nöjda och kan rekommendera skolan till andra vilket är mycket glädjande! Fortfarande är frågan om arbetsro den som skiljer sig från de andra frågorna, där 17% uppger att det sällan/aldrig är arbetsro. Även när det gäller föräldramöten, information om målen och hur barnen stimuleras till utveckling är frågor där vi inte når riktigt lika högt. Åtgärder: Som tidigare nämnts kommer vi att fortsätta arbetet runt arbetsro och strategier. Vi kommer också att skriva mer om kunskapskrav och förmågor i veckoinformationen och hitta former för att göra föräldrarna mer delaktiga i de lokala pedagogiska planeringarna, så de har information om målen och kunskapskraven i de olika ämnena. Vi skall arbeta vidare med föräldramötenas upplägg och innehåll. Eleverna kan göras mer delaktiga och visa upp vad de arbetar med i skolan, något som efterfrågats av föräldrar. 13

14 3. Rektors sammanfattning Fröviskolans har haft ett bra läsår 2014/15. Måluppfyllelsen är hög och vi har goda resultat i både elevernas trivselutvärderingar och föräldrarnas nöjdhetsenkät. Det är fler elever som uppfyller kunskapsmålen i år jämfört med förra året, vilket varit ett prioriterat mål för skolan under läsåret. Personalen har arbetat tydligt och strukturerat med nära samarbete med hemmen i de fall där så behövts. Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar är inte så stora, men flickorna har generellt sett bättre resultat i svenska. Vi ser också en ökande klyfta mellan elever som har svårt att klara målen generellt och de som har mycket goda resultat. 100% av de svarande föräldrarna i nöjdhetsenkäten angav också att de var nöjda med personalens bemötande, vilket är mycket glädjande. 4. Prioriterade åtgärder Vi kommer även fortsättningsvis att jobba vidare med höga förväntningar på eleverna och ett tydligt fokus mot kunskapsmålen med de olika metoder vi använder, eftersom vi sett att det ger bra resultat. Att skapa arbetsro i klassrummet är förstås en mycket viktig del i detta och vi ser att vårt arbete för att uppnå god arbetsro är rätt väg att gå eftersom vi i år ser ett något förbättrat resultat när det gäller elevernas upplevda arbetsro. 5. Prioriterade mål för kommande period Nya mål för verksamheten kommer att arbetas fram under augusti Fredrik Aronsson Rektor Fröviskolan F-6 14