Kvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015 1

2 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport Innehållsförteckning 1. Grundfakta sid Resultat sid Normer och värden sid Utveckling och lärande i förskoleklass sid Utveckling och lärande sid Elevinflytande och demokrati sid Enhetens egna prioriterade mål sid Rektors sammanfattning sid Prioriterade åtgärder sid Prioriterade mål för kommande period sid Underskrift sid. 14 2

3 1. GRUNDFAKTA 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade mål : - Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Enhetens mål: - Eleverna känner trygghet i skol- och fritidsmiljön. o Det är tryggt att vara i omklädningsrummen. o Det är tryggt i skolbyggnaden, på raster och tillgång till vuxna. - Eleverna har ett vårdat och trevligt språk o Elever och personal uttrycker att språkbruket mellan varandra på skolan är bra. o Vi respekterar och är trevliga mot varandra. 3

4 Resultat: Tabellen nedan visar resultatet av trivselenkätenkäten Ht 2013 i jämförelse med föregående års resultat. Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året Jag känner mig trygg i skolan inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % 7,3 92,7 1,3 98,7 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 17,1 82,9 36,0 64,0 Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter 17,1 82,9 9,3 91,7 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 6,1 93,9 12,0 88,0 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 8,5 91,5 4,0 96,0 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 18,3 81,7 21,3 78,7 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 4,9 95,1 6,7 93,3 Det finns arbetsro i klassrummet Det är lugnt på rasterna 28,0 72,0 42,7 57,3 13,4 86,6 16,0 84,0 Lärarna på min skola behandlar oss elever på ett bra vis 8,5 91,5 2,7 97,3 Det finns någon vuxen som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier / kränkningar Jag trivs i skolan 12,2 87,8 18,6 81,4 9,8 90,2 5,4 94,6 Trygghetsvandringen ht 2014 visar att: Yngre elever kan tycka att det är otäckt att passera äldre elever i skolkorridorerna. Otrygga korridorer/passager är båsen där elever gömmer sig ibland, toaletten på översta våningen och vid hissarna, källaren (träslöjd och lekkällaren ). Människor som skapar trygghet är kompisar, faddrar, storasyskon, lärare och rektor. Ibland kan det kännas att det är få vuxna som finns ute som rastvakter. 4

5 Sammanställning av olycksfall- och tillbudsrapporter 2014 visar att: 4 st rapporter handlar om olycksfall i samband med lek eller lek/spel på idrottslektion. 0 st rapporter handlar om skada vid konflikt med annan elev i samband med rast eller lektion. 5 st rapporter handlar om skada som uppkommit på grund av olyckshändelse i samband med lektion (ej idrottslektion) eller annan verksamhet som leds av personal. Sammanställning av anmälningar gällande mobbning och kränkande behandling 2014 visar att: 5 st anmälningar har inkommit Analys: Enkätresultatet visar att det är en betydligt mindre andel elever som trivs (92,7 % jmf med 98,7 %) och känner sig trygga (90,2 % jmf med 94,6 %) i skolan jämfört med föregående års resultat. Detta resultat är ett större avsteg än tidigare år då förändringarna handlat om enstaka procentenheter. Andra områden som tappat jämfört med tidigare år är att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (- 8,8 % till 82,9 %) och lärarna behandlar oss elever på ett bra vis (-5,8 % till 91,5 %). lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (-4,5 % till 91,5 %). Enkätresultatet visar också på förändringar i positiv riktning. Det gäller det finns arbetsro i klassrummet (+ 14,7 % till 72 %), det är lugnt på rasterna (+ 2,6 % till 86,6 %) och det finns någon vuxen som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier/kränkningar (+6,4 % till 87,8 %). Även om resultatet pekar på att en förbättring har skett gällande arbetsron i klassrummet är resultatet fortfarande för svagt och instabilt. Personalutvärderingar pekar på blandade resultat gällande språkbruket på skolan men att det som helhet inte nått önskvärd nivå. Resultatet från Trygghetsvandringen förstärker resultaten ovan. Noterbart är att både trivselenkäten och trygghetsvandringen genomfördes innan båsen i korridorerna byttes ut inför och under vårterminen. Resultaten ovan ger i viss mån motsägande besked gällande skolan resultate för de mål som är satta inom området normer och värden. De resultat som förbättrats borde medföra förbättrade resultat gällande trivsel och trygghet. i utvärderingsunderlagen visar på både förbättringar och försämringar jämfört med föregående års resultat. Åtgärder: - Rastvakter synliga västar och ser till att cirkulera på skolgården för att aktivt söka upp platser som elever tycker är otrygga. Att vuxna verkligen uppmärksammar elever som påkallar hjälp 5

6 - Personalen fortsätter att fortbildas i sitt ledarskap. Skolans riktlinjer för ordningsstörande beteende följs. Föräldrar till elever som stör involveras tidigare och tydligare i arbetet med att förbättra arbetsron. - Nolltolerans för dåligt språkbruk. Ökad kontakt med vårdnadshavare till elever som har ett opassande språkbruk. Klotter som påträffas fortsätter att utredas liksom tidigare. 2.2 Utveckling och lärande i förskoleklass Mål (att sträva efter): BUN:s tidigare mål: - I förskoleklassen utvecklas elevens självkänsla så att eleven lär sig att lita till och uppskatta sin egen förmåga. Enhetens mål: - Alla elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Resultat: Eleverna kan rutinerna för dagen, hittar i sin skolmiljö och känner igen sina klasskamrater. Analys: Efter att ha arbetat med gruppstärkande aktiviteter och rutiner samt värdegrundsarbete har målen uppnåtts. Åtgärder: Fortsätta med samma struktur läsåret 2015/ Utveckling och lärande Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Mål: BUN:s prioriterade mål : Åk 3; - Alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Åk 6; - Alla elever i åk 6 har minst godkänt i alla ämnen. 6

7 Enhetens mål Lå 2014/2015: Personalen i arbetslagen arbetar tillsammans utifrån sina kompetenser och använder IT för att utveckla och stärka undervisningen. Lokala pedagogiska planeringar (LPP) utgör ett viktigt verktyg för pedagoger, elever och föräldrar när det gäller förutsättningar för elevers utveckling och lärande Eleverna känner meningsfullhet och delaktighet i den undervisning/verksamhet som erbjuds. Pedagogerna har god kunskap och bra redskap när det gäller att kunna göra bedömningar av elevens kunskapsutveckling samt sätta betyg Ökad måluppfyllelse i de teoretiska ämnena Att det råder arbetsro för eleverna i skolan Resultat årskurs 1-6 Tabell: Resultat i nationella prov årskurs 3 i matematik och svenska * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst 2 år 7

8 Tabell: Resultat i nationella prov årskurs 6 matematik, svenska och engelska * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst två år. 8

9 Analys: BUN:s prioriterade mål för åk 3 och åk 6 uppfylls inte då inte alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska (11st av 16 st), svenska som andraspråk och matematik eller att alla elever i åk 6 har minst godkänt i alla ämnen (27 st av 32). Resultaten på de nationella proven i åk 3 är bra. Resultaten i matematik är sämre medan resulaten i svenska är bättre än läsåret 2014/2015. Föregående läsårs resultat i matematik låg på 100 % på alla delprov. I år är det delprov D, (positions system och enkla problem 81%), och delprov F, (symetri och skriftliga räknemetoder 88 %), som inte når 100 %. I svenskan når vi 100 % på alla delprov jämfört med 2014/2015 läsårs resultat då vi nådde 100 % i 2 av delproven. Resultaten i matematik visar ingen tydlig tendens på skillnader mellan könen. Sammantaget är resultaten i de nationella proven i åk 6 bra. Inom alla tre ämnena är det ungefär samma andel som når godkänt jämfört med läsåret 2013/2014. Det är där emot en betydligt större andel elever som når toppbetygen A och B i samtliga tre ämnen jämfört med föregående läsår. Flickorna visar bättre resultat än pojkarn i både mateamtik och svenska medan det är tvärtom i engelskan. Det sista är ett trendbrott jämfört med de tidigare resultaten på NP. I åk 6 har måluppfyllelsen ökat i alla ämnen utom i bild jämfört med 2014/2015. Största förändringarna har skett i matematik, (från 80 % till 96,8), samt i Nooch So-ämnena. 9

10 Skolans totala måluppfyllelse i åk 1-5 har förbättrats i i stort sett alla ämnen jämfört med föregående år. Det är bara ämnena bild -3,5% och matematik -2,7% som har minskat jömfölrt med Lå 2013/2014. Den största förbättringen jämfört med föregående läsår når engelskan med +4,4%. I åk 1-5 är det främst i ämnet svenska som resultaten mellan flickor och pojkar särskiljer sig rejält. Flickorna måluppfyllelse är 96,6% jämfört med pojkarnas 83,6 %. Här står flickorna för en förbättring och pojkarna för en försämring jämfört med föregående läsår. Elevenkäten visar på ett par intressanta delar som kan kopplas till årets resultatförbättring gällande måluppfyllelse. Frågorna skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (+18,9 % till 82,9 %), jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ( +5,9 % till 93,9 %), jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (+3 % till 81,7 %), visar att gjorda utvecklingsinsatser gett ett positivt resultat. Frågan lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (-4,5 % till 91,5 %), visar däremot att vi haft svårt att organisera oss på ett sådant sätt att eleverna i våra stora klasser haft tillgång till tillräckligt med lärarstöd. En viktig faktor när det gäller resultatförbättringen detta läsår är att det för första gången på många läsår har funnits en specielpedagog att tillgå för extra stöd till elever i behov av det. Den viktigaste frågan att belysa och förbättra till kommande läsår är måluppfyllelsen i svenska för pojkar då den behöver förbättras rejält till kommande läsår. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utveckla undervisningen på ett sådant sätt att måluppfylellsen samtliga ämnen fortsätter att förbättras. Här är det viktigt att vi lyckas organisera ett bättre lärarstöd än detta läsår. Ett område som i framtiden kan påverka skolans resultat gällande måluppfyllelsen är den utökade mängden nyanlända elever som kommit till skolan detta läsår. Här är det viktigt att vi snabbt komer igång med att utveckla vår undervisning så att dessa elever får kunskaper som leder till stora möjligheter för dem att nå kunskapsmålen Åtgärder: Utveckla arbetsmodellen för det specialpedagogiska stödet så elever som nått målen med liten marginal och ges lämpliga stödinsatser. Insatser i undervisningen som leder till ökad förmåga för elever, främst pojkar, att läsa och förstå skriven text. Arbeta med att utveckla ledarskapet i klassrummet för att utveckla rutiner och strukturer som leder till en förbättrad undervisning. De verktyg som finns i Skollagen kap 5 gällande studie- och arbetsro används på ett effektivt sätt. En organisation som ger bra förutsättningar till att ge elever tillräckligt lärarstöd. Att utveckla vår undervisning när det gäller språkutvecklande arbetssätt så att också våra nyanlända elever får möjlighet att nå kunskapsmålen. 10

11 2.4 Elevinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Mål: Enhetens mål (från elevenkät/föräldraenkät): - Skolarbetet gör eleven så nyfiken att han/hon får lust att lära sig mer. - Lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. - Eleven vet vad han/hon ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. - Föräldrar känner sig delaktiga i sitt barns skolarbete. - Föräldrar är nöjda med den information man får om sitt barns utveckling och lärande. - Föräldrar är nöjda med övrig information från skolan. Resultat: Redovisning av resultatet av elevenkäten och jämförelse med förra årets resultat kan ses i avsnitt 2.1 Normer och värden. I tabellen nedan redovisas särskilt resultatet i frågorna som gäller enhetens mål ovan. Påstående Årets resultat ganska bra/stämmer helt och hållet Förra årets resultat ganska bra/stämmer helt och hållet Skolarbetet gör mig så nyfiken att 82,9 % 64,0 % jag får lust att lära mig mer Lärarana i skolan tar hänsyn till 82,9 % 91,7 % elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå 93,9 % 88,0 % målen i de olika ämnena Det finns arbetsro i klassrummet 72,0 % 57,3 % I tabellen nedan redovisas resultatet i i föräldraenkäten för frågorna som är kopplade till enhetens mål ovan. Påstående Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling och lärande. Jag är nöjd med övrig information från skolan Jag uppfattar att det är arbetsro i skolan Årets resultat Ofta/alltid Förra årets resultat Ofta/alltid 91,3 % 88,2 % 82,6 % 91,2 % 91,3 % 91,2 % 65,2 % 76,5 % Analys: Resultatet i elevenkäten visar att eleverna har en positiv utvecklingskurva jämfört med föregående läsår när det gäller områdena skolarbetet gör mig nyfiken (+18,9%), vetskapen vad man ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (+5,9%) samt arbetsro (+14,7). Däremot upplever eleverna en försämring när det gäller frågan lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (-8,8). Vår tro över dessa elevresultat är att vi jobbat med att utveckla lärarnas 11

12 ledarskap detta läsår. En känsla är att ett tydligare ledarskap har uppfattats som att lärarna inte längre tar lika stor hänsyn till elevernas åsikter som tidigare, något som kanske i viss mån är nödvändigt för att få till en förändring. Resultaten på nöjdhetsenkäten däremot ger en annan vinkel på dessa områden. Föräldrarna känner en ökad delaktighet i sitt barns skolarbete (+3,1 %) men är missnöjda med den information de får om sitt barns utveckling (-8,6 % och arbetsron (-11,3 %). När det gäller övrig information från skolan hamnar den på samma nivå som föregående läsår (+0,1 %). När det gäller skillnaden på hur elever och föräldrar upplever hur skolan lyckas förmedla kunskapsutvecklingen ur deras respektive perspektiv kan vi konstatera att det vi lyckats nå fram till eleverna men inte till föräldrarna. Med tanke på den förbättrade måluppfyllelsen detta läsår är det viktigt att fortsätta arbetet med att nå fram till föräldrarna så att de får möjlighet att bidra till en fortsatt förbättring av måluppfyllelsen. Den stora skillnaden mellan elevers och föräldrars uppfattning gällande utvecklingen av arbetsro har sin förklaring. Eleverna svara på sin enkät på höstterminen medan föräldrarna svara på sin enkät på vårterminen. Under vårterminen skedde saker som gjorde att arbetsron i en klass påverkades väldigt negativt, något som var aktuellt när föräldrarna besvarade sin enkät. För att siffrorna ska bli mer jämförbara är det viktigt att genomföra dessa enkäter inom en närbelägen tidsperiod. Åtgärder: Arbetet med att öka föräldrars delaktighet i sina barns skolgång ska förbättras. 2.5 Enhetens egna prioriterade mål (som inte har redovisats ovan) Mål: Enhetens mål: - Kristinaskolan har en vision och verksamhetsidé som utgör ramverket för den verksamhet som bedrivs på skolan. Resultat: Kristinaskolan har en vision och verksamhetsidé sedan Ht Under läsåret har den fungerat allt mer som ett ramverk i vardagen för verksamheten som bedrivs på Kristinaskolan. Analys: Visionen och verksamhetsidén är implementerad och används regelbundet i arbetet. 12

13 Åtgärder: Fortsätta att använda visionen och verksamhetsidén som en ledstång i vardagsarbetet. 3. REKTORS SAMMANFATTNING Måluppfyllelsen på Kristinaskolan detta läsår har överlag ökat och vi har haft bra resultat på de nationella proven i åk 3 och åk 6. Bästa resultatutvecklingen har nåtts i engelska, ett ämne som vi arbetat med att förbättra undervisningen i under ett flertal år. Då personalen utvecklat sin förmåga gällande kunskapsbedömning får årets resultat gällande måluppfyllelse ses som mer riktiga än tidigare bedömningar gjorda utifrån Lgr 11. När det gäller anmärkningsvärda skillnader gällande måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor är det främst i svenskan dessa finns. Här har flickorna ett klart bättre resultat än pojkarna som framför allt har svårt med att läsa och förstå skriven text. För att öka måluppfyllelsen ytterligare är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att möjliggöra för föräldrarna att var mer delaktiga i sina barns skolgång. Målen som var satta inom normer och värden samt elevinflytande och demokrati har däremot inte haft samma positiva utveckling. Detta kräver att arbetet med förbättringar inom dessa områden måste fortsätta också kommande läsår. För att kunna skapa förutsättningar att lyckas förbättra och utveckla verksamheten kommande läsår behöver antalet huvudmål koncentreras till två huvudsakliga målområden, högre måluppfyllelse och trygghet. 4. PRIORITERADE ÅTGÄRDER För att förbättra verksamheten som helhet prioriteras följande åtgärder nästa läsår: Förbättra tryggheten för eleverna i skolbyggnaden, omklädningsrum och skolgård. Förbättra elevers språkbruk mellan varandra. Förbättra arbetsron för elever i klassrummen. Öka elevers och föräldrars möjlighet till delaktighet i undervisningen. Insatser i undervisningen med inriktning på förbättring av elevers förmåga att läsa och förstå skriven text Förbättra organisationen så att elever får ett bättre lärarstöd i undervisningen. Att utveckla vår undervisning när det gäller språkutvecklande arbetssätt. Fortsätta att utveckla ledarskapet i klassrummet. 13

14 5. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD Nya mål för verksamheten som är satta i den lokala verksamhetsplanen för läsåret 2015/2016: Ökad måluppfyllelse - Studie- och arbetsro på lektionerna - Elever och föräldrar ska känna sig delaktiga i undervisningen - Förbättring av elevers förmåga att läsa och förstå skriven text - Ett förbättrat lärarstöd på lektioner - Att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt - Fortsätta att arbeta med utveckling av ledarskapet i klassrummet Trygghet - Alla eleverna ska känna sig trygga på Kristinaskolan - Eleverna ska ha ett vårdat språk mellan varandra 6. UNDERSKRIFT Undertecknad är beslutande och ansvarig för kvalitetsrapporten 2014/2015. Lindesberg Gunnar Stengarn Rektor 14