Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Förskoleklassen Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass 29 52% 48% - - Årskurs % 49% 35% 26% Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda 16,9 87,1% 10,3 80,6% Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Jag känner mig trygg i skolan. 91,0 94,5 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 88,5 86,3 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 95,0 86,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 88,5 90,4 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 96,0 94,5 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 95,0 87,7 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 0 93,1 Det finns arbetsro i klassrummet. 81,0 56,1 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 90,0 86,3 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 92,0 94,6 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 88,5 85,0 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 90,0 87,7 Jag trivs i skolan. 90,0 89,1 Svarsfrekvens: Klicka här för att ange text. Analys Resultatet är något sämre än föregående år vilket bekymrar oss. Vi kan se att en klass sticker ut negativt i enkätsvaren vilket drar ner resultatet som helhet. Arbetslaget har diskuterat resultatet och vi kan se att resultaten fortfarande är höga förutom på arbetsro. Vi behöver fortsätta diskutera begreppet arbetsro och vad arbetsro innebär på lektionerna. Vi upplever att det är arbetsro på lektionerna men behöver undersöka ytterligare varför eleverna inte har samma upplevelse som oss i personalen. Under året har vi arbetat med att införa arbetsfokus i vår vision för att tydliggöra att lektionerna kan innehålla moment som inte är rofyllda men att det ändå är fokus på den uppgift som ska genomföras. Vi ser också att det är färre elever som upplever att de har någon att prata med om de blir utsatta för kränkande behandling eller att de ser att en kamrat blir utsatta för detsamma. Därför har vi förändrat uppdraget för vårt trygghetsteam och de kommer arbeta mer förebyggande och främjande med trygghetsskapande åtgärder. De kommer vid höstterminens start att presentera sig i alla klasser för att alla ska veta att de kan vända sig till dem om de upplever sig utsatta eller ser en kamrat bli utsatta. Trygghetsteamet kommer också att arbeta med gemensamma aktiviteter på skolan för att öka tryggheten och 4

5 gemenskapen på skolan. Trygghetsteamets medlemmar kommer från alla verksamheter på skolan och har en tydlig koppling till elevhälsan genom att kurator och rektor deltar i trygghetsteamets möten. Skolsamarbetet för fritidshemmet kommer att inriktas mot rastaktiviteter. Vi följer forskningen och vill arbeta för mer aktiva raster med en uppstyrd verksamhet. Detta visar att rörelsen hos eleverna ökar och att konflikterna minskar. Personalen på fritidshemmet kommer tillsammans att planera, genomföra och tillsammans med övrig personal utvärdera detta arbete. Åtgärder Trygghetsteamet får en mer aktiv roll på skolan för att skapa mer gemensamma aktiviteter som främjar trygghet på skolan. Fritidspersonalen genomför rastaktiviteter för åk F-6. 5

6 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 68 % 71 % Totalt 68 % 71% Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 28 % 35 % Totalt 28% 35% Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6

7 Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt 92,3 % 100 % 95, 2 % 100 % Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt 92,8 % 100 % 95, 4 % 100 % Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt 83,3 % 88,9 % 85 % 100 % Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 7

8 Måluppfyllelse vårterminen 2018 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt 78,5 66,7 73,9 % 96,3 % Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Analys Resultatet i årskurs tre kan vid en första anblick verka otroligt nedslående. Självklart är vi inte nöjda med att endast 28 % av eleverna klarar alla delprov i de nationella proven i svenska. Vid läsårets start hade vi förväntat oss ett ännu lägre resultat då elevernas resultat vid bedömningsstödet visade detta. När det resultatet blev klart satte vi in stora delar av lågstadiesatsningen för att arbeta med att förbättra elevernas resultat. Vi fokuserade på elevernas läsning samt skrivning. Rektor har under året haft regelbundna avstämningar en gång i månaden där vi diskuterat arbetsupplägg samt hur vi ska prioritera insatserna kommande månad. Vi kan tydligt se att dessa insatser gett resultat. I detta fall får vi titta på elevernas progression under läsåret. Där kan vi se att eleverna haft en tydlig kunskapsprogression. Efter de nationella proven har vi kunnat arbeta vidare med de områden som eleverna missade på vilket framförallt var skrivteknik. När vi nu nått läsårets slut kan vi se att progressionen fortsatt och att alla elever utan utländsk bakgrund bedöms nå kunskapskraven i svenska i åk 3. Resultatet i matematik vid de nationella proven i åk 3 ser vi beror på att eleverna inte riktigt behärskade lästalen. Vid årets prov upplevde lärarna att det var fler lästal än tidigare vilket gjorde att många av våra elever inte klarade alla delprov. Här ser vi att elevernas läsförmåga är tätt sammankopplad med att klara nationella proven i matematik. I åk 6 har vi mycket goda resultat på de nationella proven. Här kan vi se att framgångsfaktorerna är den möjlighet eleverna fått till extraundervisning i de olika ämnena. Eleverna har, efter skoltid, haft möjlighet att få extra undervisning av sin ordinarie lärare för att få extra stöd i de delar som eleverna haft svårt med. VI har haft ett stort deltagande på dessa tillfällen. Vi kan också se att fler elever når ett högre provresultat än föregående år. Åtgärder Fortsätta med extra undervisning i alla årskurser för de elever som behöver extra stöd Fortsätta med regelbundna avstämningar runt lågstadiesatsningen för att säkerställa att rätt elever får rätt stödinsatser Använda bedömningsstödet som grund för insatser i lågstadiesatsningen 8

9 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,1 78,9 97,2 81,7 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 97,2 81,6 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 88,6 76,3 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 95,7 78,9 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 88,6 76,3 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 87,1 76,3 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 90,0 86,8 Mitt barn trivs i skolan. 92,9 97,4 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 91,4 92,1 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 94,3 97,4 Jag är nöjd med mitt barns skola. 92,9 94,7 Svarsfrekvens: 18,4% Analys Svarsfrekvensen är mycket låg vilket gör att det är svårt att analysera resultaten. Av de svarande har dessutom fem svarat inte aktuellt på de åtta första frågorna. Vi upplever att föräldrarna på utvecklingssamtal och vid samtal med personalen uttrycker att de är nöjda med skolan. Åtgärder Vi behöver hitta nya sätt för att öka svarsfrekvensen. 9

10 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Mål Eleverna har effektiva lässtrategier, skrivstrategier och god läsförståelse i alla ämnen Alla på skolan strävar mot att skapa en social gemenskap som ger trygghet, arbetsfokus och motivation att lära Alla elever får tillgång till maximal kunskapsutveckling Vidtagna åtgärder/aktiviteter Vi har under året arbetat med Skolverkets lärmodul Från vardagsspråk till ämnesspråk för att öka den ämnesspecifika läsförståelsen i alla ämnen. Vi har arbetat fram ett arbetssätt för vårt nya trygghetsteam. Till nästa läsår kommer deras arbete bli en trygghetshöjande faktor på skolan. Eleverna får tillgång till extra undervisning i matematik och svenska. Resultat Vi har en god måluppfyllelse på skolan vilket gör att resultatet måste anses som gott. Vi har ett bra resultat på trivselenkäten med undantag för arbetsro. Analys Lärarnas fokus på att varje elev ska lyckas gör skillnad! På Ekbacken finns inga idéer om att släppa taget om några elever utan alla ska med på tåget. Med en sådan inställning till eleverna skapar lärarna förutsättningar för alla att lyckas. Vi pratar mycket om att göra det lilla extra som personal på skolan och att göra det tillsammans. Gör vi alla det lilla extra skapar vi stora möjligheter för våra elever att lämna Ekbacken med goda förutsättningar för fortsatt skolgång. Utvecklingsområden Vi behöver arbeta vidare med att bibehålla de goda resultaten. Vi behöver ytterligare arbeta för att kvalitetssäkra undervisningen för våra nyanlända. Vi kommer till hösten att satsa på extra stöd i matematik för våra yngre nyanlända elever. Vi behöver utveckla arbetet med rastaktiviteter för att skapa mer rörelse för våra elever på rasterna och för att minska områden där konflikter kan uppstå. 10

11 4. Förskoleklassen Analys Analysera resultaten i bedömningsmatrisen med kopplingar till undervisningen. En tydlig ämnesuppdelning ger goda resultat redan i förskoleklass. Vi kan se att eleverna har goda kunskaper med sig in i årskurs ett. Detta beror på en tydlig ämnesfördelning mellan lärarna i förskoleklass som arbetar målinriktat med sina ämnen. Med en tydlig undervisning redan i förskoleklass så skapas möjligheterna för eleverna att få en god kunskapsutveckling från början. Vi har också gjort bedömningsmatrisen för förskoleklassen i december för att kunna se vad vi behöver fokusera på i undervisningen under vårterminen för att ge eleverna goda förutsättningar inför årskurs ett. Åtgärder Fortsätta med en tydlig ämnesuppdelning mellan pedagogerna i förskoleklass. Fortsätta prata bedömning av eleverna i förskoleklass för att få syn på deras kunskapsutveckling tidigt. 11

12 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret Ämneslärare F-6 För att lärare ska kunna ta fokus på ett rimligt antal kursplaner och därmed höja undervisningskvaliteten förordar förvaltningen att man organiserar för ämneslärarsystem ända från åk ett. Hur fungerar det hos er och vilka resultat/fördelar/nackdelar ser ni? Ämneslärare har varit en självklarhet på Ekbacken sedan många år tillbaka. Fördelen är att vi har lärare som undervisar i ämnen som de är behöriga i och brinner för. På skolan kan vi arbeta med ämnesutveckling på ett bra sätt då lärarna kan indelas i grupper utifrån behörighet. Detta gör att vi får en god ämnesutveckling. Vi kan se att resultaten över tid är goda då ämneslärarna vill lyckas i sina ämnen. De erbjuder extraundervisning och deltar på läxläsning för att stötta eleverna i sina ämnen. Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Undervisningen för nyanlända elever på Ekbacken håller mycket hög kvalitet. En nyanländ elev tillhör från dag ett sin ordinarie klass. De får inledningsvis mycket stöd från Språkverkstaden men fokus ligger på att eleven så snart som möjligt ska delta i ordinarie undervisning. Det pågår en ständig dialog mellan elevens lärare och lärarna i 12

13 språkverkstaden för att ge eleven den bästa undervisningen. Vi behöver arbeta vidare med att de nya lärarna på skolan implementeras i arbetssättet. Forskning för klassrummet Beskriv hur arbetet med forskningsbaserad undervisning bedrivs hos er, om inte detta framgår under kapitel 3 ovan. Under året har vi arbetat med Skolverkets lärmodul Från vardagsspråk till ämnesspråk. Vi har arbetat under konferenstid i ämnesgrupper. Vi såg inför läsåret att vi behöve arbeta med att tydliggöra skolspråket och bli mer ämnesspecifika i vår begreppsanvändning. Arbetet i ämnesgrupperna har gett ett gott resultat. Det har också varit ett bra tillfälle att arbeta in de nya lärarna och det har varit ett bra sätt att ge de nya lärarna stöd i sin lärarroll. På skolan pratar vi mycket om undervisningen och den har effekt utifrån vad forskningen säger. Skolan präglas av det professionella samtalet och diskussioner pågår hela tiden om undervisningens kvalitet och hur den kan utvecklas. 13

14 Värdeord På vilket sätt är värdeorden och tillsammans-arbetet viktigt hos er? Vad är viktigt att arbeta vidare med lokalt och centralt? På Ekbacken har vi vår egen vision som vi arbetar mot. Det vi försökt göra är att knyta samman Lärande, Omtanke, Ansvar med Trygghet, Arbetsfokus och Maximal kunskapsutveckling. Det har varit ett dilemma att arbeta utifrån två visioner då Ekbacken har en väl inarbetad vision som vi inte vill släppa. Det gäller för oss att arbeta vidare med att knyta samman de två visionerna och på ett tydligt sätt få de två visionerna att jobba parallellt med varandra. 14

15 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F Årskurs 1 87,96% 92,50% 89,87% 3,54% 2,17% 2,96% Årskurs 2 91,91% 88,76% 90,86% 1,16% 1,89% 1,40% Årskurs 3 92,07% 93,35% 92,80% 1,75% 1,11% 1,39% Årskurs 4 88,45% 94,63% 93,34% 2,58% 0,99% 1,32% Årskurs 5 89,92% 95,40% 93,17% 0,02% 0,10% 0,07% Årskurs 6 87,44% 94,29% 89,98% 0,35% 0,25% 0,31% Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Totalt 89,45% 93,58% 91,50% 1,44% 0,99% 1,21% Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Implementering av ny närvaroplan. Implementeringen av den nya närvarplanen kommer bli viktig för att förbättra tydligheten om vem som gör vad när vi får en elev med frånvaro. Idag finns en otydlighet om detta. Den nya närvaroplanen har vi redan börjat prata om att den kommer till höstterminens start. Den kommer implementeras vid skolstart. Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vi har en tät kontakt med vårdnadshavarna till de elever med en oroande frånvaro. Vi kan se att direktkontakten ger effekt. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? I åk 4-6 har lärarna handledningssamtal med alla elever. I samtalen kommer frågan om trivsel upp vilket gör att om en elev inte trivs kan vi snabbt komma tillrätta med de saker som inte känns bra för eleven. Vi är flexibla i arbetssätt för elever som riskerar att inte komma till skolan. Anpassad studiegång under en period kan hjälpa elever att behålla kontakten med skolan istället för att bli hemma på heltid. Vi behöver tydliggöra ansvarsfördelningen när en elev uppvisar oroande frånvaro. Här kommer den nya närvaroplanen att ge oss ett gott stöd i det arbetet. Klicka här för att ange text. 15

16 6. Rektors sammanfattande analys Återigen har eleverna som lämnar Ekbacken getts stora möjligheter att lyckas i sin fortsatta skolgång. Ett långsiktigt arbete som fortsätter skörda framgångar. Det gäller att fortsätta hålla ett bra kvalitetsarbete på skolan för att eleverna som kommer lämna oss de närmaste åren ges samma förutsättningar som de elever som lämnar oss nu. Jag ser det positiva i ämneslärare från förskoleklass där alla är engagerade i alla ämnen de undervisar i. Det gör att alla lärare vill att eleverna ska lyckas i deras ämnen. Möjligheten till extra undervisning kan jag också se ger resultat. Att eleverna får möjlighet till mer undervisning i matematik, svenska och engelska (4-6) gör att fler elever får möjligheten att lyckas och bedöms ha godtagbara kunskaper. En tydlig struktur på lågstadiesatsningen som utgår från bedömningsportalens material har också gjort att fler elever når kunskapskraven. Det vi behöver arbeta med på Ekbacken det kommande läsåret är att fortsätta utveckla arbetet för att alla ska få en maximal kunskapsutveckling. Därför har vi tänkt att den extra undervisningen ska rikta sig även mot spjutspetsarna. Vi ska arbeta med två typer av extra undervisning i åk 1-3. En för de som behöver mer och en för de som vill mer. Förhoppningen är att eleverna ska stå väl rustade inför mellanstadiet och att fler ska nå de högre betygsstegen när de lämnar åk 6. Vi behöver också starta upp arbetet med rastaktiviteter för att få en ökad rörelse på rasterna samt minska möjligheten till konflikter. Med en ökad vuxennärvaro där det finns ett tydligt syfte med deras närvaro hoppas vi ska öka tryggheten hos eleverna på skolan. För trygghetens skull kommer vi också ha ett mer aktivt trygghetsteam som kommer finnas för utredning av kränkande behandling men som också kommer arbeta med trygghetsstärkande aktiviteter på skolan. Sammanfattningsvis vill jag bara hylla personalen på Ekbackens skola som tillsammans arbetar för Trygghet, Arbetsfokus och Maximal kunskapsutveckling. Detta gör de genom att alltid se till elevernas bästa och de gör det där lilla extra för var och en av våra elever. 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Kvalitativa rastaktiviteter för åk F-6 Ett aktivt trygghetsteam Hålla i och hålla ut runt de prioriterade mål skolan har Klicka här för att ange text. Ort och datum Klicka här för att ange text. Rektors namn 16