Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Ekbackens skola

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriterade mål Förskoleklassen Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass % 33 % - - Årskurs % 55 % 34 % 27 % Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda Ekbackens skola 15 75,7 % 11,7 75,7 % Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät Svarsfrekvens: Klicka här för att ange text Jag känner mig trygg i skolan. 96,0 91,0 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 88,0 88,5 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 89,3 95,0 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 96,0 88,5 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 92,0 96,0 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 96,0 95,0 Det finns arbetsro i klassrummet. 73,4 81,0 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 89,3 90,0 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 90,6 92,0 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 80,0 88,5 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 93,3 90,0 Jag trivs i skolan. 92,0 90,0 Analys Det är ett fåtal elever i varje årskurs som sätter sällan eller aldrig på de olika frågorna. Sammantaget gör det att resultatet är sämre än tidigare år. Det är glädjande att fler upplever arbetsro då detta i flera år haft ett lägre resultat. Vi behöver arbeta ytterligare för att fler ska känna sig trygga och trivas i skolan. Vi behöver också lyfta varför eleverna inte upplever att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i samma omfattning som tidigare då arbetssättet inte förändrats. Åtgärder Det är viktigt att lyfta resultatet med eleverna och diskutera vad som behöver göras för att förbättra eleverna situation i skolan. Vi behöver arbeta mer med ett aktivt trygghetsteam som kan arbeta förebyggande och främjande för elevernas trivsel. 4

5 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass % 100% 100 % 100 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 3 87,5% 94% 91,5 100% Totalt 87,5% 94% 91,5% 100% Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 5

6 Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 87,5% 100% 96% 95% Totalt 87,5% 100% 96% 96% Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 78% 100% 92,5% 90% Totalt 78% 100% 92,5% 90% Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 71,5% 100% 91% 90% Totalt 71,5% 100% 91% 90% Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6

7 Måluppfyllelse vårterminen 2017 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 50% 75% 66,7% 91% Totalt 50% 75% 66,7% 91% Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Analys Resultaten på Ekbacken är mycket bra. En lång period av kontinuitet på lärarsidan har skapat goda möjligheter att arbeta långsiktigt med elevernas kunskapsutveckling samt med ett gemensamt utvecklingsarbete på skolan. Ett medvetet fokus på undervisning och undervisningskvalité gör att eleverna möter en kvalitativ undervisning vilket sedan avspeglar sig i resultatet. Som exempel kan man tydligt se att resultatet för eleverna i årskurs tre och sex har förbättrats mot föregående år i de flesta ämnen. Inget resultat har försämrats utan möjligen ligger resultatet på samma nivå som föregående år. Vi kan se att det skiljer en del i måluppfyllelse mellan könen i klasserna. Det är jämt fördelat med klasser där pojkarna har högre måluppfyllelse och där tjejerna har högre måluppfyllelse. Samma sak beskrevs i förra årets kvalitetsrapport och detta är något vi behöver ha under uppsikt kommande år varför det är en skillnad mellan pojkars och flickors måluppfyllelse i de olika klasserna. Åtgärder En utmaning blir att bibehålla de goda resultaten då det sker en stor förändring på personalsidan inför kommande läsår. Det kommer bli viktigt att stödja de nya lärarna och introducera dem på ett bra sätt så att undervisningen fortsätter hålla hög kvalitet. Det är också viktigt att det kollegiala samarbetet fortsätter med ex. vis ämnesgrupper. Vi behöver ha pojkars och flickors måluppfyllelse under bevakning i de olika klasserna. Vi behöver ställa oss frågan varför vi inte har ett jämnt resultat mellan pojkar och flickor. Denna fråga lyfts på klasskonferenserna. 7

8 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,0 97,1 100,0 97,2 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100,0 97,2 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 100,0 88,6 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 80,0 95,7 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 80,0 88,6 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 95,0 87,1 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 100,0 90,0 Mitt barn trivs i skolan. 95,0 92,9 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 100,0 91,4 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 100,0 94,3 Jag är nöjd med mitt barns skola. 100,0 92,9 Svarsfrekvens: Klicka här för att ange text. Analys Vid en första anblick kan resultatet på nöjdhetsenkäten vara oerhört nedslående. Det vi kan se om vi går lite djupare i siffrorna är att på fjolårets enkät svarade endast 20 föräldrar varav 12 från förskoleklassen. I år är det 70 svarande vilket gör att resultatet blir mer relevant. Det vi kan se på årets resultat är att den stora majoriteten är nöjda eller mycket nöjda med Ekbackens skola. Vi ser att vi behöver arbeta vidare med att föräldrarna upplever att det är dålig arbetsro. Vi behöver arbeta för att höja svarsfrekvensen på nöjdhetsenkäten. Även om svarsfrekvensen har ökat med 350 % så är vi inte nöjda utan vi måste hitta nya vägar för att föräldrarna ska svara på enkäten. Åtgärder Till nästa läsår kommer vi att byta ut arbetsro till arbetsfokus i visionen. Visionen kommer att lyftas på föräldramötet för att, tillsammans med föräldrarna, diskutera de olika värdeorden i visionen. Vi kommer att diskutera i personalgruppen hur vi får upp svarsfrekvensen på enkäten. 8

9 3. Enhetens prioriterade mål Mål Eleverna har effektiva lässtrategier, skrivstrategier och god läsförståelse Målkriterier: Eleverna uppnår kunskapskraven i ämnet svenska och ges möjlighet till maximal kunskapsutveckling Vidtagna åtgärder Resultat Alla lärare som undervisar i svenska läser och diskuterar aktuell litteratur och forskning inom området läs- och skrivutveckling. En grupp lärare går Läslyftet och delger övriga pedagoger Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla elevernas lässtrategier Vi köper in böcker och utökar utbudet i skolans bibliotek Vi arbetar språkutvecklande och forskningsbaserat i alla ämnen, arbetslagen tar fram strategier för arbetet Vi besöker regelbundet biblioteket och beställer hem boklådor från Lindesbergs bibliotek Via t ex bokprat, kontaktböcker, föräldramöte, utvecklingssamtal uppmuntrar vi föräldrar att läsa tillsammans med sina barn Under sommarlovet uppmuntrar vi till läsning genom en läsutmaning där eleverna kan få en gåva Vi prioriterar läsinlärning och sätter in resurser redan från skolstart vid behov. Lågstadiesatsningen riktas till stor del mot detta Eleverna visar goda kunskaper i ämnet svenska vilket gör att vi kan säga att vi har ett gott resultat på målet. Detta är dock ett mål som ständigt går att förbättra och till nästa läsår blir detta extra viktigt då vi får många nya lärare som undervisar i svenska. Analys Det vardagliga arbetet runt målen har fungerat och här pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Det gemensamma utvecklingsarbetet på skolan har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt då det på organisatorisk nivå blivit förändringar som gjort att arbetet med de prioriterade målen fått stryka på foten. Utvecklingsområden Det gemensamma kollegiala arbetet kan utvecklas ytterligare. Det behöver struktureras på ett annat sätt i terminsplaneringen. 9

10 Mål Alla på skolan strävar mot att skapa en social gemenskap som ger trygghet, arbetsro och motivation att lära Målkriterier: Eleverna uttrycker i enkäter, på piltavlan, spontant och vid handledning att de känner sig trygga på skolan Personalen kan observera att eleverna trivs på skolan, antalet konflikter är få Personalen kan observera att eleverna är trygga, har arbetsfokus och att de är motiverade till att lära Föräldrar uttrycker i föräldraenkäten att deras barn trivs i skolan Vidtagna åtgärder Pedagogerna erbjuder aktiviteter där barnen stimuleras till lek och gemenskap Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt kring regler och stödjer varandra i olika situationer Pedagogerna är tydliga i sitt ledarskap så att eleverna vet vad som förväntas och vem man kan vända sig till om det inte fungerar Eleverna deltar i diskussioner om rätt och fel, regler, kamratskap, normer och värden etc. Omkring detta finns både planerade och spontana aktiviteter Pedagogerna arbetar forskningsbaserat och använder påverkansfaktorer som visar stora effekter för elevernas kunskapsutveckling Resultat Piltavlan och enkäter i åk 1-3 visar på ett gott resultat i trygghet. Däremot är det färre elever än förra året som anger att de är trygga i trivselenkäten. Den siffran stämmer överens med siffran som kommer fram i nöjdhetsenkäten. I stort upplever personalen att eleverna är trygga på skolan. Över 90 % av eleverna känner sig trygga på skolan men vi kan inte vara nöjda förrän 100 % av eleverna är trygga. Pedagogerna på skolan är tydliga ledare och har höga tydliga förväntningar på eleverna. Det är nästan alltid arbetsfokus och eleverna har en god inlärning. Eleverna deltar i värdegrundsarbetet och för aktiva diskussioner i området. Analys En stor majoritet av eleverna känner sig trygga på skolan. Det finns en god grund för att komma igång med det främjande och förebyggande arbetet med ett trygghetsteam som leds av kurator. Detta arbete kan utvecklas ytterligare så att de blir en aktiv del av elevhälsoarbetet på skolan. Vi måste hitta ytterligare strategier för att nå de elever som idag inte upplever att de är trygga på skolan. Utvecklingsområden Vi behöver arbeta vidare med att hitta förutsättningar att skapa styrda aktiviteter på raster så att det finns möjligheter för de elever som har svårt att själva aktivera sig. Fortsätta utveckla arbetet med trygghetsteamet så att de blir en aktiv del av elevhälsoarbetet. 10

11 Mål Alla elever får tillgång till maximal kunskapsutveckling Målkriterier: Eleverna uttrycker i enkäter, då vi frågar och spontant att de får det stöd och utmaningar de behöver Alla eleverna uppnår minst godtagbara kunskaper och många uppnår mer än godtagbara kunskaper Pedagoger i alla verksamheter observerar att eleverna utvecklar sin sociala kompetens, sitt ansvarstagande och sitt positiva inflytande Vidtagna åtgärder Alla pedagoger i alla verksamheter läser Forskning för klassrummet (litteratur från Skolverket) och diskuterar hur vi kan förankra skolans och fritidshemmens vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet Vi satsar på läsning i alla verksamheter och åldrar. Vid behov sätts tidigt stöd in för att gynna läsutvecklingen Vi utövar kollegialt lärande där vi delar erfarenheter och lärdomar, prövar och utvecklar verksamheterna och tar del av aktuella rön och forskning Rektor styr konferensagendan så att tid finns till kollegialt lärande, se punkten ovan Vi fortsätter arbetet med formativ bedömning och andra påverkansfaktorer som gynnar kunskapsutvecklingen Vi har ett effektivt samarbete med elevhälsoteamet och använder deras professioner Vi arbetar planerat och spontant för att alla elever ska utveckla sin sociala kompetens, sitt ansvarstagande och sitt positiva inflytande i verksamheterna Resultat Den goda måluppfyllelsen visar på att eleverna får möjlighet till en kunskapsutveckling som gör att de klarar av fortsatta studier. Vi sätter in stöd tidigt för att gynna läsutvecklingen. Pedagogerna utvecklar sig själva genom ett kollegialt samarbete runt erfarenheter och lärdomar och de tar del av aktuell forskning inom aktuella områden. Boken Forskning för klassrummet har tagit för lång tid att ta sig igenom och den har inte hunnit läsas klart. Här måste en förbättring ske på den organisatoriska nivån så att pedagogerna får tid och möjlighet att ha ett kollegialt lärande och att detta prioriteras i kommande läsårs terminsplanering. Även samarbetet med elevhälsoteamet behöver utvärderas och diskuteras gemensamt så att det är gemensamma förväntningar på varandra. Analys Det pågår en ständig kunskapsutveckling på Ekbackens skola. Pedagogerna är professionella, pålästa och utvecklingsmotiverade. Därför pågår ett ständigt lärande hos pedagogerna i arbetslagen. Här behöver det skolövergripande utvecklingsarbetet utvecklas. Rektor måste prioritera det kollegiala lärandet i terminsplaneringar för att nå maximal kunskapsutveckling 11

12 även hos pedagogerna. Detta har varit väl fungerande tidigare och det arbetet måste återupptas. Inför kommande läsår med många nya pedagoger blir det kollegiala lärandet väldigt viktigt. Både för att implementera den goda kultur som finns på Ekbacken men även för att all personal ska känna att det pågår ett skolövergripande utvecklingsarbete. Hur samarbetet mellan pedagoger och elevhälsoteam ska fungera är också en viktig fråga att lösa. Det är viktigt att alla vet vilka förväntningar man kan ha på varandra så att elevhälsoarbetet blir effektivt i alla led. Utvecklingsområden Det gemensamma kollegiala arbetet kan utvecklas ytterligare. Det behöver struktureras på ett annat sätt i terminsplaneringen. Samarbetsformer pedagoger-elevhälsoteam 12

13 4. Förskoleklassen Eget kapitel i läroplanen I Lgr11, kap 3 förtydligas syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Beskriv kortfattat hur implementeringen av kapitlet har påverkat undervisningen i förskoleklass. Vad kan utvecklas? Implementeringen har inte varit styrd. Lärarna i förskoleklass har själva läst in sig och arbetat utifrån det nya kapitlet. Vi behöver ta ett nytag runt implementeringen inför höstterminen då vi får ny personal som ska arbeta i förskoleklass. Nya bedömningsmatriser Hur har bedömningsmatriserna påverkat undervisningen i förskoleklass? Bedömningsmatriserna har påverkat undervisningen i en mycket god riktning. Då bedömning av eleverna gjordes under höstterminen så kunde undervisningen planeras inför våren så att eleverna skulle nå ett bättre resultat till vårterminens bedömning. Här kan vi se att detta arbete varit lyckat då lärarna fått syn på områden som under hösten var röda, sedan har de fokuserat på detta i undervisningen och vid bedömningen på vårterminen bedöms eleverna som gröna eller blå. 13

14 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret Lågstadiesatsningen Syftet med satsningen är att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna. Beskriv på vilket sätt satsningen är organiserad i verksamheten. Analysera hur satsningen leder till en höjning av utbildningens kvalitet och hur det bidrar till att alla elever uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? En lärare har arbetat med lågstadiesatsningen. Läraren har arbetat med identifierade elever enskilt eller i mindre grupp. Tyvärr har vi inte nått maximal effekt då läraren fått användas som vikarie eller resurs då det inte funnits tillgång till personaer som kan ta dessa uppdrag. När läraren har fått möjlighet att arbeta med lågstadiesatsningen har vi sett att det gett effekt på elevernas kunskapsutveckling. Därför är det viktigt att lågastadiesatsningen prioriteras så att de elever som behöver extra stöd får detta regelbundet och efter den plan som gjorts upp. Till höstterminens start kommer det bli ett samarbete mellan lågstadiesatsningen och Språkis för att skapa ett litet team som arbetar med de elever som är i behov av stöd i svenska eller sva. Det kommer bli viktigt att rektor sätter förutsättningarna för lågstadiesatsningen så att förutsättningarna är klara för alla som arbetar på lågstadiet. Bedömningsportalen Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan. Från den 1 juli 2016 gäller också ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan. Beskriv hur bedömningsstödet har använts för planering och bedömning av individer och grupper och analysera effekten. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Bedömningsstödet har mest använts för bedömning av eleverna. Arbetet med bedömningen har dragit ut på tiden vilket gjort att det varit svårt att göra en gemensam avstämning var eleverna ligger. Till hösten planeras att göra någon form av intensivbedömning av eleverna tidigt på terminen för att få en gemensam avstämning så att underlaget bättre kan användas för en fortsatt planering av undervisningen. 14

15 Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? (Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Arbetet med nyanländas lärande håller toppkvalitet på Ekbackens skola. Det finns ett stort engagemang hos alla pedagoger på skolan att de nyanlända eleverna ska lyckas. Resultatet ser vi i måluppfyllelsen. De nyanlända eleverna som varit här under en längre period får godtagbara kunskaper eller ett betyg. Till hösten kommer vi att förändra arbetet då samarbetet mellan Språkis och lågstadiesatsningen ökar. Vi tror att vi kan göra samarbetsvinster då fler kan få stöd istället för att arbeta med prallellprocesser. I åk 4-6 kommer lärarna i Språkis utöka sin tid då de är i klassrummet i elevernas ordinarie undervisning. Alla nya lärare har också fått information om arbetssättet på skolan så att de är förberedda inför höstterminens start. 15

16 Forskning för klassrummet Under året har en central och också lokal satsning på att utveckla den forskningsbaserade undervisningen gjorts. Handledning till rektorer, rektorskonferenser med fokus på området och föreläsningar för lärare är exempel på det. I vilken grad har kvaliteten i undervisningen påverkats positivt? Inte alls Lite I hög grad I mycket hög grad X Analysera ställningstagandet ovan, och beskriv vad som behöver vidareutvecklas för att undervisningen ska leda till att eleverna uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Föreläsarna har varit trovärdiga och professionella vilket har gjort att det känts relevant att implementera deras tankar i undervisningen. Det kommer också finnas saker som kommer att implementeras i undervisningen till höstterminens start. Ex. vis kommer åk 4-6 att plasta in de metakognitiva frågorna och placera ut dessa i alla klassrum så att de finns tillgängliga på samtliga lektioner. Föreläsningarna har varit uppskattade och vi hoppas på flera kvalitativa föreläsningar som gynnar elevernas kunskapsutveckling. 16

17 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F 91,87 82,89 88,99 2,69 7,04 4,09 Årskurs 1 92,65 94,15 93,44 3,05 1,67 2,33 Årskurs 2 93,05 94,40 94,01 1,77 0,96 1,2 Årskurs 3 92,56 93,54 93,16 2,72 2,15 2,37 Årskurs 4 87,46 92,92 89,77 0,58 1,07 0,79 Årskurs 5 92,95 80,85 88,27 0,15 0,03 0,1 Årskurs 6 90,01 94,85 93,27 0,25 0,13 0,16 Totalt 91,41 1,58 Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Lärarna lämnar idag in rapporter månadsvis på elevernas frånvaro där de också anger om frånvaron är av naturlig orsak eller om den är anmärkningsvärd. Dessa rapporter ger idag ingen vidare effekt då det inte sker någon åtgärd i fall eleverna har en anmärkningsvärd frånvaro. Den sammantagna frånvaron är idag hög på Ekbacken och därför är detta ett område som behöver prioriteras till kommande läsår. Vi kommer tillsammans att arbeta fram rutiner för hur vi ska agera om vi upplever att elever har en anmärkningsvärd frånvaro. Vi behöver också hitta strategier för det främjande och förebyggande arbetet så att eleverna får en högre närvaro. 17

18 6. Rektors sammanfattande analys Ekbackens skola kan se tillbaka på en lång tid av kontinuitet på lärarsidan. Tillsammans med ett tydligt utvecklingsarbete och en strävan om att hela tiden bli bättre kan man nu se de goda effekterna. Ekbackens skola uppvisar goda resultat inom alla områden. Utvecklingsarbetet på skolan har handlat om tålamod och om långsiktigt kvalitetsarbete med tydligt prioriterade utvecklingsområden. Personalen på Ekbackens skola har skapat möjligheter för eleverna att nå en maximal kunskapsutveckling över tid vilket eleverna nu skördar frukterna av. Det finns fortsatta utvecklingsområden att arbeta vidare med och detta måste prioriteras i höstens agenda av rektor. Ett stort arbete blir att implementera kvalitetsarbetet hos de nya lärarna som börjar på Ekbackens skola. Tillsammans vill pedagogerna fortsätta utveckla ledarskapet i klassrummet och ett språkutvecklande arbetssätt så att eleverna fortsätter få möjlighet till en maximal kunskapsutveckling. Den gemensamma visionen behöver implementeras i den nya personalgruppen och hos föräldrarna. Arbetsro kommer att bytas ut till arbetsfokus för att tydliggöra vad som ska uppnås. Sedan behöver det arbetas för en högre närvaro hos eleverna. Det kommer utarbetas strategier för detta. Sammantaget så håller verksamheten på Ekbackens skola mycket hög kvalitet och ett gemensamt arbete börjar nu för att bibehålla den höga kvaliteten och att förbättra den ytterligare. Tillsammans arbetar vi för trygghet, arbetsfokus och maximal kunskapsutveckling! 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Ledarskap i klassrummet Språket i alla ämnen Närvaro Fellingsbro Ort och datum Johan Ringaby Rektor 18