Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr :1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Rappestad/Västerlösa skolor den 27 och 30 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Rappestad/Västerlösa skolor, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Rappestad/Västerlösa skolor intervjuades elever, lärare och rektor samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte förskoleklass och lektioner i årskurs 1 6. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Beskrivning av rektorsområdet Rappestad/Västerlösa skolor Antal barn/elever Förskola 70 Skolbarnsomsorg 57 Förskoleklass 19 Grundskola 109 Utbildningen i Rappestad skola omfattar förskoleklass och årskurserna 1 och 3 med 62 elever. Skolan ligger i Rappestad samhälle ca 1,5 mil från Linköping. Elever och personal arbetar i ett arbetslag. I huvudbyggnaden finns matsal, tre klassrum och bibliotek. Skolan består av ytterligare två byggnader en där förskoleklassen har sin verksamhet och en med idrottssal. Skolan renoverades På skolgården finns ett s.k. uteklassrum. Avståndet mellan Rappestad skola och Västerlösa skola är ca en mil. Till Västerlösa skola kommer eleverna från Rappestad skola när de börjar i årskurs 4. Utbildningen i Västerlösa skola omfattar årskurs 4 6. Skolan ligger i Västerlösa samhälle ca 2 mil från Linköping. Elever och lärare arbetar i ett arbetslag. Rektorn är även ansvarig för tre förskolor och ett fritidshem. Dessa verksamheter behandlas inte i denna rapport. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Rappestad/Västerlösa skolor och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Stämningen i skolorna är god och eleverna i Västerlösa visar att de respekterar och tolererar varandra på ett mycket bra sätt. Båda skolorna arbetar på ett mycket bra sätt för att förebygga kränkande behandling. Rektorn är väl förtrogen med verksamheterna och driver ett medvetet kvalitetsarbete för att utbildningen i skolorna skall bli likvärdiga. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Sammanställningar av resultat och analyser av dessa bör genomföras för fler ämnen än svenska, engelska och matematik i de lägre åldrarna. I det arbetet bör variationen mellan år och skillnaden mellan pojkars och flickors resultat uppmärksammas. - Föräldrar och elever bör få kännedom om målen i kursplanerna. - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör förbättras. - Utvärdering av åtgärdsprogram bör ske tätare. 2

3 Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Lärarna i förskoleklass följer elevernas utveckling med stöd av de individuella utvecklingsplaner som utarbetas för varje elev. Elever och lärare samlar också arbeten som eleverna är särskilt nöjda med för att eleverna skall kunna se sin egen utveckling. Lärarna i Rappestad skola följer elevernas utveckling mot de lokalt bearbetade nationella kursplanemålen i svenska genom att elever och lärare bedömer vilka mål eleverna nått. Nationella diagnostiska materialet används i svenska och matematik i årskurs 2. Sammanställningar av resultat 2004 visar att i svenska har skolan bedömt att fler pojkar än flickor inte kommer att nå målen i årskurs 5 utan särskilt stöd medan en stor andel av eleverna kommer att nå målen i matematik. År 2005 har skolan bedömt att eleverna kommer i hög grad att nå målen i svenska och matematik i årskurs 5. Sammanställningar av de nationella ämnesproven i årskurs 5 i svenska, matematik och engelska finns i nedanstående tabell. Tabell 1 Andelen elever som har nått målen i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik Svenska 90 % 63 % 96 % 83 % Engelska 87 % 67 % 96 % 96 % Matematik 90 % 70 % 100 % 79 % Det finns variation mellan år och mellan ämnen när det gäller måluppfyllelsen. År 2003 var det många elever som inte nådde målen i alla tre ämnena, övriga år har resultaten särskilt i engelska varit bättre. En jämförelse mellan flickors och pojkars resultat 2005 visar att det är pojkar som inte nått målen i svenska medan fördelningen är lika mellan flickors och pojkars resultat i matematik. Skolorna genomför ett antal kommungemensamma test i svenska. I övriga ämnen finns inte några sammanställningar av resultat. Inspektörerna bedömer att skolorna bör utvärdera resultaten när det gäller variationen mellan år samt den skillnad som förekommer mellan flickors och pojkars resultat. I en föräldraenkät 2005 har föräldrar fått svara på om deras barn trivs i skolorna. Många föräldrar har angett att de instämmer helt och några föräldrar instämmer delvis. Eleverna uppger i intervjuer att det finns ingen mobbning men att visst kan det uppstå bråk men det reder de ut i s.k. kompissamtal. Föräldrarna uppger också att deras barn har en trygg och säker miljö i skolan och att de går dit med glädje. I Rappestad skola visar utvärderingar som gjorts i klassråden att rasterna fungerar bra och att eleverna har kamrater att leka med. Resultatet av arbetet med att få en trygg miljö är av god kvalitet. I intervjuerna i Västerlösa skola visar eleverna att de respekterar varandra. De lämnar ordet till varandra så att alla får delta i samtalet. Vidare visar lektionsbesöken att eleverna uppträder respektfullt mot varandra. Skolan har ett mycket bra resultat när det gäller att eleverna visar respekt och tolerans för varandra. 3

4 Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolorna bör sammanställa resultat och analysera dessa för fler ämnen än svenska, engelska och matematik. I det arbetet bör variationen mellan år och skillnaden mellan flickors och pojkars resultat uppmärksammas. Resultatet av arbetet med normer och värden är av god kvalitet i skolorna. I Västerlösa skola är resultatet av arbetet med att få eleverna att visa respekt och tolerans för varandra av mycket god kvalitet. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Skolorna beskriver i handlingsprogrammet mot kränkande behandling hur de i det dagliga arbetet strävar efter gott kamratskap, samarbete och vi-känsla. Eleverna i Rappestad skola uppger att s.k. mombus (av skolan utvalda elever som skall stödja sina kamrater) tar hand om dem om de slår sig eller är ledsna. Mombus skall även kontrollera att inga elever utsätts för kränkande behandling. Skolorna arbetar varierat för att förebygga kränkande behandling. Bland annat genomförs s.k. kompissamtal i Rappestad skola och tjej- och killsnack i Västerlösa skola. Skolorna arbetar på ett mycket bra sätt för att förebygga alla former av kränkande behandling. Lärare uppger att det är rutin att föräldrar kontaktas direkt om kränkningar sker. Detta bör även tydligt framgå i handlingsprogrammet mot kränkande behandling. Inspektörerna framhåller dessutom att det av programmet bör framgå vilka åtgärder skolan tänker vidta om kränkningar sker mellan vuxna och elever. Enligt läroplanen skall de demokratiska principerna omfatta alla elever så att de skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga. I Rappestad skola organiseras ett antal arbetspass under veckan där eleverna får välja när de vill arbeta med olika uppgifter. Dessa arbetspass kallas Veckans arbete och då arbetar eleverna enskilt. Syftet med det arbetssättet är att eleverna skall få ökat ansvar för sitt eget lärande och att de skall göra uppgifter utifrån individuella behov. Läraren har planerat arbetet och det finns ett antal uppgifter som måste genomföras och en extrauppgift som eleverna kan göra om de hinner. Eleverna upplever detta arbete stressande. De hinner inte alltid med det de skall göra på en vecka. De påpekar också att de oftast inte kan göra det stimulerande arbete som extrauppgiften ger. Skolan bör utvärdera elevernas utsagor och vidta åtgärder så att arbetet för eleverna blir bättre anpassat efter deras behov. I Västerlösa skola har eleverna möjlighet att välja uppgifter under de s.k. färggruppslektionerna. Då skall de arbeta med matematik och läsning. I matematik skall de göra de individuellt bestämda uppgifter som läraren tagit fram utifrån resultat på det förtest som eleverna gjort inför ett nytt avsnitt i matematikboken. I läsning har eleverna möjlighet att välja mellan ett antal texter för att öva på läsförståelse. Dessa texter är anpassade för den enskilde eleven. Eleverna upplever att arbetsuppgifterna stämmer överens med deras behov. 4

5 Eleverna i Västerlösa skola utvärderar sitt arbete utifrån individuella mål som de satt upp tillsammans med läraren för veckans arbete. Dessa mål är i form av uppgifterna i matematikboken som eleverna skall genomföra under veckan och det de skall läsa. De lokalt bearbetade nationella kursplanemålen används inte aktivt när elever och lärare sätter upp mål för arbetet, förutom i svenska i Rappestad skola. För att bedöma att elever har nått målen använder sig lärare av test och nationella prov. Det är av vikt att lärare använder sig av flera bedömningsgrunder för att kunna värdera elevers utveckling. I båda skolorna sätter elever, lärare och föräldrar upp individuella mål för eleverna vid utvecklingssamtalen. Dessa mål utvärderas vid nästa samtal. Föräldrarna uppger dock att de inte känner till kursplanernas mål, vilket kan vara värdefullt för att kunna vara delaktig i sitt barns lärande. Stödet till elever i behov av särskilt stöd ges på olika sätt. Lärare ger elever enskild undervisning eller undervisning i liten grupp vissa lektioner. De kan även få anpassade läromedel. Det finns möjlighet att få särskilt stöd i de flesta ämnena. Åtgärdsprogram skrivs för elever i behov av särskilt stöd. Det finns dock de som inte utvärderats sedan Enligt inspektörerna bör åtgärdsprogrammen utvärderas tätare för att eleven och föräldern skall kunna få information om vilka mål eleven skall arbeta mot. En skolas kvalitetsredovisning skall bygga på nationella mål för utbildningen och innehålla resultat av en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. I kvalitetsredovisningen har skolorna kontinuerligt utvärderat de områden som kommunen prioriterat. Bland annat har utvärderingen som ligger till grund för kvalitetsredovisningen gjorts med stöd av självvärderingsinstrumentet BRUK 1 som kommunen centralt påbjudit att skolorna skall använda. I kvalitetsredovisningen har skolorna beskrivet hur man arbetat inom de olika områdena. Dessa innehåller inte alltid några egentliga mål för arbetet för fysiska aktiviteter och elever i behov av särskilt stöd. Inom de områden där mål är formulerade saknas en närmare analys av i vilken mån målen uppfyllts. Resultat av arbetet finns vidare beskrivet och vilka förbättringsåtgärder som skolorna tänker vidta. Inspektörerna anser att skolan har ett väl fungerande kvalitetsarbete men att kvalitetsredovisningen kan ytterligare utvecklas genom att en tydligare analys av måluppfyllelsen genomförs. Rektorn har god legitimitet. Hon upplevs av både föräldrar och personal som ansvarstagande och väl förtrogen med verksamheterna. För att skolorna skall få en mer likvärdig utbildning har rektorn startat ett förbättringsarbete. Bland annat har rektorn fördelat tjänsterna mellan skolorna så att lärare arbetar under ett läsår på båda skolorna. Skolorna samarbetar också med att lokalt bearbeta de nationella kursplanemålen. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att rektorn på ett bra sätt leder skolan. Kvalitetsarbetet är av god kvalitet. Skolan bör informera föräldrar och elever om målen för kunskaper i alla ämnen. Åtgärdsprogrammen bör utvärderas tätare så att målen och åtgärderna förändras i förhållande till elevernas behov. Av handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör framgå vilka åtgärder skolan tänker vidta 1 BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet) ett av Skolverket utarbetat verktyg för kvalitetsarbete i skola och förskola 5

6 om kränkningar sker mellan elever och vuxna och att föräldrar kontaktas utan dröjsmål. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Rappestad/Västerlösa skolor erbjuder eleverna elevens val och språkval i tillräcklig omfattning. Omsorgen om eleverna är god i de båda skolorna. Rektorn är behörig lärare och går den statliga rektorsutbildningen. Alla lärare undervisar i de ämnen som motsvarar deras utbildning. För närvarande saknas speciallärare/specialpedagog på grund av sjukdom. Skolorna har dock en lärare som har en kortare utbildning i specialpedagogik. Skolorna saknar en dokumenterad plan när det gäller kompetensutveckling. Rektorn uppger att hon prioriterar kompetensutveckling utifrån de problem som lärare upplever i sina klasser. Dessa problem tas upp på pedagogiska konferenser som skolorna har tillsammans var fjärde vecka. Lärare uppger att dessa konferenser ger dem möjlighet att lösa dilemman. Inspektörerna finner att de pedagogiska konferenserna ger kompetensutveckling med god kvalitet. Skolorna bör dock följa upp behovet av kompetensutveckling för att kunna genomföra en planering av insatser så att utbildningen i skolorna utvecklas ytterligare. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolorna har förutsättningar att bedriva god utbildning. Datum Ort Linköping Ewa Pettersson Per Lennermark 6