Utbildningsinspektion i Furulundsskolan Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Furulundsskolan Dnr :3059 Utbildningsinspektion i Furulundsskolan Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...3 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Furulundsskolan den 31 augusti och den 1 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Halmstads kommun och Furulundsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Furulundsskolan intervjuades rektorer, elevhälsoteamet, representanter för elever och lärare samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Skolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Förskoleklass 38 Grundskola 405 Obligatorisk särskola 2 Skolan utökades inför höstterminen 2005 från en F 6 skola till en F 9 skola. Nya Furulundsskolan är uppbyggd i två spår som vardera har elever i F 9. Varje åldersgrupp utgör en klass och skolan har således 20 klasser. Varje spår utgör ett storarbetslag som i sin tur är indelat i två mindre arbetslag, F 3 respektive 4 9. Dessutom finns ett elevhälsoarbetslag och ett speciallärarlag. Varje klass har så långt möjligt två mentorer. Skolan tillhör område centrum, och har efter tillbyggnad fått ljusa lokaler och moderna institutioner för undervisning i exempelvis naturorienterande ämnen och hem- och konsumentkunskap. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Furulundsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Furulundsskolan har goda rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Genom utvecklingssamtal och arbetet med individuella utvecklingsplaner görs goda insatser för att hålla elever och föräldrar informerade om hur det går för eleven både vad avser kunskaper i de enskilda ämnena och socialt. Dessa insatser skulle dock nå en än högre kvalitet om elevernas kunskapsutveckling dokumenterades i samtliga ämnen också i de tidigare årskurserna. I de årskurser där betyg sätts bör skolan göra insatser för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning. Furulundsskolan har lärare som är utbildade för den undervisning de har ansvar för och arbetet med att konkretisera målen för utbildningen har påbörjats på ett förtjänstfullt sätt. Skolan leds av två rektorer som inte tydligt har delat elevansvaret mellan sig. Rektorernas pedagogiska ledarskap bör bli tydligare. Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Elevens val bör erbjudas enligt förordningen både till omfattning och innehåll. - Dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör förbättras i de tidigare skolåren. - Insatser bör göras för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning. - Elevernas inflytande över undervisningens innehåll bör förbättras. - Rektorernas pedagogiska ledarskap bör förtydligas för att ge skolan en gemensam färdriktning för utvecklingsarbetet. - Föräldrasamverkan på skolnivå bör förbättras. - Skolans arbetsplan bör omarbetas. 2

3 Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Språkvalet är inte likvärdigt i kommunen. Om minst 5 elever i kommunen väljer franska och det erbjuds i kommunen skall detta anordnas (2 kap. 17 grundskoleförordningen). - Skolan leds av två rektorer, som inte har någon tydlig uppdelning av ansvar eller arbetsuppgifter (2 kap. 2 skollagen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. I Furulundsskolan är resultaten på nationella prov för årskurs 5 goda. För övriga årskurser finns i viss mån en bild av resultaten genom de klasskonferenser som genomförs varje år. Klasskonferenserna är emellertid fokuserade på matematik, svenska och engelska. Dokumentation av kunskapsresultaten i andra ämnen genomförs inte systematiskt. Skolan saknar en samlad bild av resultaten i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Betygen i årskurs 9 visar att 9 av 42 elever inte nådde upp till kraven för behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Dessa elever var samlade i en klass och flyttades till Furulundsskolan under läsåret 2004/2005. Skolan uppfattas av alla intervjuade som en lugn och trygg arbetsplats. Förra året var turbulent med de elever som då flyttades till skolan från Örjanskolan. Nu förefaller emellertid situationen ha stabiliserats. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kunskapsresultaten på Furulundsskolan är goda men skolan bör utveckla system för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen i de lägre årskurserna. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar. Arbetsmiljö och delaktighet Elevernas inflytande fungerar formellt väl via elevråd och klassråd. Däremot är inflytandet över innehåll och arbetssätt sämre utvecklat. Det finns skillnader mellan olika lärares sätt att hantera inflytandefrågorna och inspektörerna bedömer att eleverna framför allt har inflytande över när olika uppgifter skall göras, men att innehållet bestäms av lärarna. 3

4 Samverkan med föräldrarna fungerar bra på lärarnivå och i form av utvecklingssamtal, men intervjuade föräldrar önskar en ökad samverkan med skolledningen. Information om hur skolan konkret arbetar med olika frågor efterlyses. Skolan saknar en föräldraförening. En ny likabehandlingsplan har utarbetats, men i denna saknas perspektivet när vuxen kränker elev. Detta är centralt i den nya lagstiftningen. Inspektörerna vill påpeka vikten av att likabehandlingsplanen justeras i detta avseende. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen En viktig förutsättning för att kunna utöva det inflytande över undervisningen som läroplanen anger är att eleverna har kunskap om målen för utbildningen. En diskussion om målen bör löpa som en röd tråd genom utbildningen och återkomma vid olika tillfällen, exempelvis i samband med bedömningar eller när ett nytt arbetsområde startas. På Furulundsskolan menar de intervjuade att det varierar i hur hög grad målen styr undervisningen. Lokala konkretiseringar av kursplanemålen har gjorts men har mer karaktären av stoffval än mål. Konkretiseringarna inriktas främst på årskurserna 5 och 9. Konkretiseringar kopplade till betygssättningen i årskurs 8 saknas. Flera intervjuade lärare menar dock att kursplanemålen styr mycket av undervisningen vilket bland annat syns genom ett minskat beroende av läromedel, framför allt i de lägre årskurserna. Inspektörerna vill framhålla vikten av att fortsätta det arbete som startats mot en aktiv målstyrning, där det också blir tydligt för eleverna vilka mål som styr undervisningen. Det finns goda rutiner för att följa upp elevers frånvaro. Skolvärden har god kontroll över frånvarostatistiken och tar kontakt med vårdnadshavarna när elevers frånvaro inte är anmäld till skolan. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd På Furulundsskolan finns ett väl fungerande system för att identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd. Skolan ger stöd till dessa elever på ett flexibelt sätt, anpassat till elevernas behov. För närvarande finns åtgärdsprogram upprättade på skolan. På skolan finns ett elevhälsoteam där skolsköterskan, två specialpedagoger, kuratorn, elevvärden och en av rektorerna ingår. Teamet träffas varje onsdag och har arbetat för att nå en gemensam elevsyn. Två elever är integrerade särskoleelever. Personal från särskolan handleder regelbundet de undervisande lärarna för att garantera att eleverna får undervisning enligt särskolans kursplaner. Bedömning och betygssättning En jämförelse mellan resultaten på nationella ämnesprov i årskurs 9 och satta betyg visar en god överensstämmelse utom i matematik, där avvikelsen är betydande. Tabell 1. Resultat nationella ämnesprov årskurs 9 Ej nått målen G VG MVG Ma NP Ma betyg

5 Resultaten bör analyseras och åtgärder vidtas för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolan har upprättat en kvalitetsredovisning för läsåret 2005/2006. Kvalitetsredovisningen uppfyller kraven i förordningen. Skolans arbetsplan utgörs av ett antal planer och innehåller inte konkreta utvärderingsbara mål för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över arbetsplanen så att den blir ett aktivt verktyg för genomförandet av utbildningen. Ledning och kommunikation Skolans leds av två rektorer. Rektorernas fördelning av elevansvar är inte tydlig och inspektörerna bedömer att det måste vara klart vem som är en enskild elevs rektor. Rektorerna sätter mål och ger visioner men lärarna är tveksamma till deras pedagogiska ledarskap. Intervjuade lärare menar att rektorerna inte kontinuerligt leder det pedagogiska arbetet och sällan initierar pedagogiska diskussioner i arbetslag och spår. Inspektörerna bedömer att rektorernas pedagogiska ledarskap bör förtydligas för att ge skolan en klar färdriktning i utvecklingsarbetet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att Furulundsskolans pedagogiska verksamhet är av god kvalitet. Rutiner för kartläggning av och insatser för elever i behov av särskilt stöd är likaså av god kvalitet. Elevernas inflytande över innehållet i undervisningen bör förbättras. Rektorernas fördelning av elevansvar måste tydliggöras så att det klart framgår vem som är varje elevs rektor. Skolans likabehandlingsplan och arbetsplan bör omarbetas. Skolan bör göra insatser för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning. Rektorernas pedagogiska ledarskap bör förtydligas och skolledningens samverkan med föräldrarna bör stärkas. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Lärarkåren på Furulundsskolan har utbildning för den undervisning de ansvarar för. Endast en lärare saknar pedagogisk utbildning. I de lägre årskurserna är undervisningen organiserad enligt klasslärarmodellen, men det förekommer att man använder den specialkompetens som lärarna har. Det finns en medvetenhet kring detta och en strävan att organisera undervisningen så att lärarna undervisar i de ämnen de har utbildning i. Antalet lärartjänster på skolan uppgår till 30,4 vilket ger en lärartäthet på 7,5 lärare per 100 elever att jämföra med genomsnittet i riket som är 8,1. 5

6 Skolans lokaler är väl anpassade till verksamheten och den nybyggda delen ger förutsättningar för en modern skolverksamhet. Skolan har vid ombyggnationen också fått ett nytt bibliotek. Biblioteket är ljust och inbjudande. Utrustningen är däremot bristfällig. Referenslitteratur och skönlitteratur för de senare årskurserna saknas i hög utsträckning. Biblioteket är bemannat och öppet hela dagarna, men saknar en utbildad skolbibliotekarie som skulle kunna vara en resurs för lärare och elever. Elevens val är en del av undervisningen som är avsedd att ge eleverna en möjlighet till breddning eller fördjupning i något eller några ämnen. Eleverna skall enligt förordningen erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val och det måste vara tydligt för eleven vilka val som finns och när denna valmöjlighet finns. Furulundsskolan har under senare år inte haft elevens val på schemat, men från och med detta läsår finns det i årskurs 4 9 i en omfattning av 1 timme per vecka. Ett antal fördjupningsalternativ erbjuds, men skolan bör se över innehållet och inte erbjuda exempelvis läxläsning, vilket är fallet inför innevarande läsår. Inspektörerna bedömer att både omfattningen av och innehållet i elevens val bör ses över. Språkval skall enligt grundskoleförordningen erbjudas i minst två av språken tyska, franska och spanska. Alla tre språken erbjuds i Halmstad, men på Furulundsskolan erbjuds enbart tyska och spanska. Detta är inte i enlighet med författningen, då undervisning i språket skall erbjudas om minst fem elever i kommunen har valt ett språk som erbjudits. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att Furulundsskolan har en välutbildad lärarkår. Omfattningen av och innehållet i elevens val bör ses över. Språkval skall erbjudas på Furulundsskolan på samma sätt som i kommunen som helhet. Datum Ort Lund Barbro Nässén Peter Ekborg 6