Utbildningsinspektion i Ahla skola och Genevadsskolan, grundskolor F 3

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Laholms kommun Ahla skola och Genevadsskolan Dnr :3224 Utbildningsinspektion i Ahla skola och Genevadsskolan, grundskolor F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolorna...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt skolorna den 31 januari och den 1 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ahla skola och Genevadsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Ahla skola och Genevadsskolan intervjuades lärare, elever och rektor. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Beskrivning av skolorna Ahla skola och Genevadsskolan Antal barn och elever Skolbarnsomsorg 74 Förskoleklass 25 Grundskola 94 Ahla skola och Genevadsskolan ingår i norra distriktet, som även omfattar skolor och barnomsorg i Knäred, Lilla Tjärby och Veinge. Ahla skola är en F 3 skola där undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser. Skolan ligger i en vacker miljö med en skolgård som stimulerar till lek. I lokalerna finns även fritidshemsverksamhet som en integrerad del av skolan. Även Genevadsskolan är en F 3 skola där undervisningen bedrivs i åldersblandade grupper. I en del ämnen och teman arbetar hela skolan tillsammans. Förskoleklassen och fritidshemmet är integrerade i skolan. År 2003 totalrenoverades skolan till fräscha och ändamålsenliga lokaler. Efter årskurs 3 fortsätter eleverna, från både Ahla skola och Genevadsskolan, i Veingeskolan F 6. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Ahla skola och Genevadsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. I båda skolorna finns fungerande arbete för att skapa goda relationer och motverka kränkande behandling. Vid inspektionstillfället rådde det en god och trygg stämning samt ett öppet bemötande elever emellan och mellan elever och personal. Lärarna är, utan undantag, behöriga i de ämnen som de undervisar i. Även skolbarnsomsorgen och förskoleklassen har utan undantag utbildad personal. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Genevadsskolan bör fördjupa diskussionen om förskoleklassernas arbetssätt och på vilket sätt utbildningen skall ligga till grund för den fortsatta skolgången för barnen. - Elevinflytandet bör utvecklas och elevernas kunskaper om skolans mål bör förbättras. - Skolorna bör följa upp och utvärdera kunskapsutvecklingen även inom andra ämnen än svenska och matematik. - Eleverna bör ges möjlighet att göra urval av stoff och arbetsformer med utgångspunkt i målbeskrivningar från läroplan och kursplaner. - Ahla skola bör utveckla den kontinuerliga återkopplingen till eleverna och föräldrarna. - Skolorna bör se till att eleverna ges tillgång till fungerande datorutrustning. 2

3 Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna saknar elevens val (2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Inspektörerna bedömer att barnen i förskoleklasserna i stort sett ges möjlighet till utveckling och lärande, men verksamheten kan inte i alla stycken sägas ligga till grund för fortsatt skolgång. På Genevadsskolan bedöms verksamheten snarare likna skolans verksamhet. Inspektörernas intryck är att förskoleklassens verksamhet till stora delar liknar undervisningen för grundskolans elever även om inte samma krav ställs för förskoleklassens barn. Vid Ahla skola är samverkan mellan skolan och förskoleklassen mer utvecklad. Genevadsskolan bör fördjupa diskussionen om förskoleklassernas arbetssätt och på vilket sätt utbildningen skall ligga till grund för den fortsatta skolgången för barnen. Skolorna har koncentrerat kunskapsuppföljningen till ämnena svenska och matematik. Bland annat genomgår samtliga barn inom förskoleklasserna en språkscreening som utgör underlag för det fortsatta arbetet. Ett systematiskt arbete saknas när det gäller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen även om det finns exempel på temaarbeten och annat som utvärderats. Lärarna upprättar inga systematiska redogörelser för hur elevernas kunskapsutveckling utvecklas oavsett kunskapsområde. Lärarna känner sina elever och anser sig ha kunskaper om elevernas utveckling, trots att detta inte alltid dokumenteras. Detta gäller även de generella kunskapskvaliteter som skall eftersträvas. Personalen vid skolorna kan visa exempel på att eleverna utvecklat sina förmågor att exempelvis samarbeta och ta ansvar. Inspektörerna bedömer att skolorna bör följa upp och utvärdera kunskapsutvecklingen även inom andra ämnen än svenska och matematik. Kravet på att systematiskt redogöra för elevernas kunskapsutveckling har inte tydligt formulerats. Både lärare och ledning påtalar det påbörjade arbetet med individuella utvecklingsplaner där kravet på tydlig kunskapsredovisning diskuteras. Skolornas redovisning av kunskapsresultaten bör utvecklas. Eleverna vid skolorna har liten eller ingen kunskap om målen i läroplanen och kursplanerna. Enligt både ledning, lärare och elever är det inte vanligt att dessa diskuteras. Inspektörerna bedömer att skolorna bör öka elevernas kunskaper om de nationella målen. Skolorna har inte på något systematiskt sätt gjort några bedömningar av elevernas möjlighet till ansvar och inflytande. Inspektörerna ser dock exempel på att eleverna har inflytande och får ta ett ansvar för sin utbildning. Enligt eleverna begränsas inflytandet till att de får lämna synpunkter på den fysiska miljön och på inköp av diverse aktivitetsmaterial. På en av skolorna är eleverna påtagligt nöjda med att en representant från kommunens fastighetsskötsel tagit elevernas synpunkter på stort allvar och tillmötesgått deras önskemål. Inflytandet i klass- 3

4 rummet begränsas till att eleverna ibland får bestämma när de skall göra vissa uppgifter. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet bör utvecklas och att elevernas kunskaper om skolans mål bör förbättras. En förutsättning för att eleverna skall kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om utbildningens mål. Vid båda skolorna finns fungerande arbete för att skapa goda relationer och minska mobbning och kränkande behandling. Vid inspektionstillfället råder det en god och trygg stämning samt ett öppet klimat elever emellan och mellan elever och personal. Klassråd och elevråd finns för samverkan kring klassens och skolans övergripande frågor. Skolans egen uppföljning visar att eleverna trivs i skolan och att de känner sig trygga. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Både på Ahla skola och Genevadsskolan sker arbetet med normer och värden, dels inom ramen för de olika ämnena, dels inom det skolorna kallar Livsviktigt. Enligt lärarna har ledningen bestämt att alla grupper skall ha 40 minuter livsviktigt per vecka. Materialet tar upp frågor om etik och moral och ger tips om lämpliga övningar. Enligt lärarna är materialet något begränsande men ger ett gemensamt språk inom området. Nackdelen är att det införts som ett ämne oavsett vad skolan haft för arbete inom området tidigare och att det kan uppfattas som att det bara är under Livsviktigt livsfrågor och etiska dilemman tas upp. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid besöksstillfället hade skolorna handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med Lpo 94. Programmen behandlar dock inte kränkningar mellan vuxen och elev. Inspektörerna förutsätter att skolorna beaktar alla former av kränkande behandling i det fortsatta arbetet. I övrigt är arbetet med normer och värden bra. Båda skolorna har normer och regler för arbetet som är kända av elever och personal men endast vid en av skolorna har elever och barn varit med och tagit fram reglerna. Eleverna visar stolt affischen där reglerna samlats. Eleverna har illustrerat reglerna som också tydligt beskriver de vuxnas ansvar. 4

5 Som tidigare nämnts har skolorna inte på något systematiskt sätt gjort några bedömningar av elevernas möjlighet till ansvar och inflytande. Vid diskussionerna med lärargrupperna framkommer det att de, framförallt på en av skolorna, arbetar på flera sätt för att öka elevernas inflytande och ansvar, men att de inte i tillräckligt hög grad medvetandegjort eleverna om detta. Lärarna har diskuterat om undervisningen utvecklar elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar men de är i det dagliga arbetet ofta styrda av traditioner och tidigare läroplaner. Lärarnas möjligheter till att öka utrymmet för olika kunskapsformer begränsas av att undervisningen i alltför liten grad diskuteras och utvärderas. Enligt lärarna diskuteras arbetssätt och metoder alltför sällan, det finns dock exempel på försök med bland annat ämnesövergripande undervisning. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna på att lärarna bör ges möjlighet att, utifrån gällande läroplan, diskutera skolans mål och planering i linje med nationella mål och riktlinjer. Eftersom eleverna i liten utsträckning känner till utbildningens mål bedömer inspektörerna att eleverna ännu inte har verktyg att i önskad omfattning göra urval av stoff och arbetsformer med utgångspunkt i målbeskrivningar från läroplan och kursplaner. Lärarna saknar, som tidigare nämnts, tillfällen till gemensamma pedagogiska diskussioner även om det på senare tid planerats pedagogiska diskussioner både skolorna emellan Ahla skolas och Genevadsskolans samt mellan all personal i distriktet utifrån ett 6 16 års perspektiv. Skolornas organisation med förskoleklass och årskurserna 1 3 ställer höga krav på överlämnande och återkoppling vilket, enligt lärarna, inte fungerar. Som exempel är det inte självklart att mottagande skola tar emot den information som avlämnande skolor vill ge vilket gör det svårt att avgöra om undervisningen ger eleverna rätt förutsättningar att nå målen för årskurs 5. För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram tillsammans med eleven och föräldrarna. Om en elev behöver mer stöd än den enskilda skolan kan ge, kontaktas elevvårdsteamet för vidare utredning. Skolorna har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Skolorna ändrade år 2000 organisationen för elevvårdande insatser. Organisationen innebär att det finns ett centralt resursteam i distriktet. Enligt lärarna är det oklart om organisationen ger bättre förutsättningar för de elever som är i behov av särskilt stöd. En utvärdering av den nya organisationen är gjord men denna har inte presenterats för skolorna. Åtgärdsprogrammen upprättas enligt en gemensam mall för kommunen. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen bör kompletteras med en belysning av organisationens betydelse för elevens möjligheter att nå målen. I skolornas verksamhetsplaner för läsåret 2005/06 finns ett antal prioriterade mål. Enligt personal och ledning är det verksamhetschef tillsammans med samtliga distriktschefer som prioriterat de två mål som samtliga förskolor och skolor i hela kommunen arbetar med. Utöver detta har varje skola ålagts att prioritera ytterligare minst två mål ur barn- och utbildningsnämnden prioriterade mål. Totalt har nämnden prioriterat mål inom fem områden varav ett antal är nationella mål bland annat ett som gäller normer och värden. Härutöver utvärderas ämnet svenska med hjälp av läsutvecklingsscheman och matematik genom att dokumentera de moment som eleverna gått igenom och förstått. I övrigt finns det, som tidigare nämnts, utvärderingar av delar av undervisningen. En del av utvärderingarna samlas i de portfoliopärmar som skolorna upprättar. Tanken med portfoliopärmarna är att elevens resultat skall tydliggöras för elever och föräldrar samt att pärmen skall bidra till att övergången till årskurs 4 underlättas. 5

6 Pärmarna används som underlag vid utvecklingssamtal, däremot har inte mottagande skola visat intresse för portfoliopärmarna. Utöver portfoliopärmens innehåll får elever och föräldrar svara på enkla enkätfrågor inför utvecklingssamtalet. Enligt lärarna vid Genevadsskolan utvärderar elever och lärare veckans arbete varje vecka. Dessa utvärderingar skrivs ner och skickas hem till föräldrarna som ett veckobrev. Enligt inspektörernas bedömning behöver även Ahla skola utveckla den kontinuerliga återkopplingen till eleverna och föräldrarna. Skolorna saknar ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete vilket innebär att en aktuell kvalitetsredovisning saknas. Rektorsområdet har däremot skrivit en gemensam verksamhetsberättelse där de krav utbildningsnämnden har på skolorna redovisas. Enligt inspektörernas mening uppfyller inte verksamhetsberättelserna de krav som ställs i förordningen om kvalitetsredovisning. Inspektörerna vill påpeka att varje skola årligen skall upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten Skolorna har under senare år präglats av organisationsförändringar och rektorsbyten. Enligt personalen på skolorna har detta försämrat skolornas möjligheter att utvecklas. Nuvarande rektor upplevs som kunnig och initierad. Rektorn har på kort tid skapat positiva förväntningar på skolornas utveckling. Både personal och elever talar uppskattande om rektorns entusiasm och intresse. Ansvarsfördelningen är tydlig och fungerar effektivt. Rektorn har ett tydligt ansvar för den pedagogiska och administrativa utvecklingen. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Eleverna vid Ahla skola och Genevadsskolan har tillgång till den utbildning som skall erbjudas. Inspektörerna bedömer dock att skolan inte anordnar elevens val. Enligt rektorn och intervjuade lärare erbjuds eleverna dessa valmöjligheter inom det ordinarie schemat, men samverkan med distriktets övriga skolor, om att lösa elevens val i ett 1 9 perspektiv, har inte skett. Inspektörerna bedömer att skolorna i samverkan bör organisera undervisningen så att eleverna under sin grundskoletid får tillgång till elevens val enligt grundskolans timplan. Verksamheten i förskoleklasserna omfattar minst 525 timmar om året. Vid skolorna är tillgången till behöriga lärare mycket god. Till detta kommer också två assistenter. Lärarna är, utan undantag, behöriga i de ämnen som de undervisar i. Även skolbarnsomsorgen och förskoleklassen har utan undantag utbildad personal. Kompetensutvecklingsinsatserna har inte kopplats till det utvecklingsbehov skolorna har. I några fall har insatserna initierats av andra skäl. Exempelvis har personalen fått utbildning i de metoder som skall användas under ämnet Livsviktigt. Under föregående år minskade kommunens satsning på kompetensutveckling på grund av ett köpstopp som omöjliggjorde att planerade utbildningar genomfördes. Personalen efterfrågar kompetensutveckling knuten till 6

7 skolans uppdrag och ger exempel på att kommunen tidigare haft ett projekt kallat KLIV som innebar kompetensutveckling utifrån den egna skolans och lärarnas behov. Båda skolbyggnaderna är mycket fina med ändamålsenliga lokaler som exempelvis centralt placerade bibliotek i kombination med studiehallar. Däremot är datorutrustningen inte ändamålsenlig. Datorerna är få, dåligt underhållna och har låg kapacitet. På en av skolorna har Internetanslutningen så låg hastighet att den i praktiken omöjliggör att datorerna används som ett pedagogiskt stöd. Inspektörerna bedömer att datorutrustningen inte kan användas i undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Gerhard Eriksson 7