Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

2 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet och sociala förmågor - egenskaper som är betydelsefulla kvalifikationer i framtida yrken, också ur ett globalt perspektiv. På Mörtviksskolan ser vi kunskapsuppdraget och värdegrunden som en helhet. Våra ledord lärande miljö, trygghet, delaktighet och allas lika värde ligger till grund för vårt arbete och främjar ett skolklimat där alla elever känner sig trygga, inkluderade och respekterade samt ges verktyg för att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar. Till vår hjälp utgår vi från Huddinge kommuns pedagogiska plattform; professionell pedagog, professionell skolledare och stödjande lärmiljö. För att lyckas med detta uppdrag har vi under läsåret 18/19 satt upp ett antal mål för Mörtviksskolan. Dessa mål bryts sedan ner på arbetslagsnivå där vi definierar hur vi gemensamt skall arbeta mot målen, när det skall göras, vem som ansvarar och när dessa följs upp. I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att följa upp och analysera resultat samt planera och utvärdera åtgärder bedrivs ett ständigt förbättringsarbete. Resultat Vi ser att Mörtviksskolans resultat ökar stadigt för varje år. När vi analyserar resultaten mer djupgående och tittar på resultat för pojkar respektive flickor och i förhållande till kommunsnittet ser vi att åk 6 på Mörtviksskolan har på totalen mycket goda resultat (vt.2018, 224,1). När vi tittar på de höga betygen A och B, har en större andel flickor högre betyg i samtliga ämnen. När vi jämför flickor och pojkar som har betyget minst E i lästa ämnen har 90% av flickorna minst E i alla ämne och 77,8% av pojkarna minst E i alla ämnen. Den generella bedömningen är att den goda kunskapsutvecklingen visar att det systematiska kvalitetsarbetet med att utveckla det kollegiala lärandet och undervisningen har på sikt gett resultat.

3 När vi utvärderat läsårets resultat har vi följt upp den fonologiska screeningen i förskoleklassen, tittat på vad bedömningsstödet i åk 1 visar samt gjort en fördjupad analys av de nationella proven i år 3 och 6. Provresultatet var mycket bra. Styrkor Den goda kunskapsutvecklingen visar att det systematiska arbetet med att utveckla undervisningen i alla ämnen har gett resultat. Vi tror att den pedagogiska plattformen har haft betydelse då enhetens resultat på alla områden höjts kontinuerligt under flera år. Skolans fokus på en god undervisning som utvecklats genom kollegialt lärande och arbetet med en stödjande lärmiljö är centrala begrepp i den pedagogiska plattformen. Sedan 2012 har vi arbetat med kompetensutveckling för samtliga lärare i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Då tidigare analyser visat att elevernas läsförståelse behöver förbättras, har vi även satsat på fortbildning i undervisning i läsförståelse (Barbro Westlund). Samtliga lärare deltog också i läslyftet Vi har genomfört 3 moduler i matematiklyftet ( ). Under vt.2018 har samtliga matematiklärare deltagit i fortbildningsdagar i Singapore-matte. Den ligger väl i linje med matematiklyftet och ger lärarna verktyg för ett utvecklande och fördjupat matematiksamtal med eleverna. Genom kollegialt lärande med handledning, kollegiala observationer och coachning har lärarna bidragit till varandras utveckling av undervisningen under flera år. De förbättringsområden som lyfts fram vid våra analyser varje termin har följts upp och arbetet med dem har gett de fina resultat vi nu kan se! Utvecklingsområden Sammantaget är det goda resultat i alla klasser, men vi behöver fortsätta med riktade insatser, arbetet med en stödjande lärmiljö och med att fortsätta det goda arbetet med att utveckla undervisningen. Vi behöver även fortsätta arbeta med att öka studieron och elevernas inflytande. Elever som har tal- och språksvårigheter eller är nyanlända har svårare att nå målen. Vi har god uppföljning på individnivå för dessa elever. Efter analys av läsårets resultat har följande gemensamma utvecklingsområden tagits fram: De nationella proven i åk 3 och 6 visar att eleverna behöver träna olika samtalssituationer. De behöver för detta få modeller/fraser och ges tid att utmana tänkandet, lyssna på andra och bredda och fördjupa samtalet. I engelska bör de ges möjlighet att samtala i mindre grupper samt träna strategier för att våga uttrycka sig på engelska.

4 I matematik kommer vi att fortsätta implementera arbetssättet i Singapore-matte som pedagogerna tagit del av. Som utvecklingsområde kommer pedagogerna att fokusera på modeller för problemlösning, träna på lösningar i flera steg och träna på hur en bra lösning ser ut. De matematiska begreppen behöver också befästas. Vi behöver arbeta för att pojkarnas meritvärde ska öka och att fler pojkar når de högre betygen. Vi behöver även arbeta med talutrymmet mellan pojkar och flickor och att fler flickor upplever att deras röst blir hörd. Arbetet med digitala verktyg, IKT I åk 1 och 2 märker vi t.ex. att eleverna har blivit starkare på att skriva berättelser med en röd tråd, när vi arbetat med ASL (Att skriva sig till läsning). I åk 4 har vi gått över till Chromebooks 1:1 och målet är att under vt.2019 ska eleverna i åk 4-6 övergå till Chromebooks. I övriga klasser använder eleverna Ipads 1:2 men målet är att under vt kommer vi att utöka 1.1. Skolans nätverk har förbättrats med nya accesspunkter. Fokus för läsår är att alla medarbetare får en minimum kompetens i programmering och i användning av digitala verktyg. Vi har tydliga mål och erbjuder fortbildning samt lyfter IKT som en central punkt på våra arbetsplatsträffar. Vi har tagit fram digitala ledare, elever och pedagoger och som är högst delaktiga i utvecklingsarbetet. Vi har en kompetensutvecklingsplan där det framgår tydligt vilka digitala förmågor eleverna ska utveckla i de olika stadierna. Skolenkäten Mörtviksskolan har i helhet goda resultat i skolenkäten. Jag som rektor kan se att våra metoder och insatser gett resultat. Vi utvärderade klassens kvalitetsrapport genom att bjuda in två representanter från varje klass, en pojke och en flicka som fick göra en muntlig redovisning av klassens kvalitetsrapport. Det vi konstaterar är att de insatser vi har gjort har ökat elevernas arbetsro i jämförelse med förra årets resultat men vi behöver arbeta vidare med detta område. Vi ser också att vi till nästa läsår tillsammans med arbetslagen och eleverna behöver fokusera på elevernas upplevelse av inflytande. Vi behöver öka kommunikationen med eleverna och involvera dem i frågor som berör deras egen skolgång. Lyfta och diskutera begrepp som exempelvis arbetsro och inflytande. Ett fortsatt utvecklingsområde är arbetsro. Som en del av det arbetet kommer all pedagogisk personal under läsår att läsa Lektionen är helig : när undervisningen står i centrum av John Steinberg där fokus är struktur och organisation i klassrummet. Den pedagogiska utvecklingsgruppen kommer att hålla fortbildning och handledning inom området. I dialog med eleverna framgår att flickorna är generellt mer nöjda i skolan än pojkarna. Dock sticker åk 6 ut där vi kan se att flickornas upplevelse av skolan

5 blir sämre. I samtal med eleverna framkommer att pojkarna uppfattas av klasskamraterna ta mer plats i klassen, vilket leder till att den generella upplevelsen i åk 6 är att pojkarnas åsikter väger tyngre. Vi kommer därför under läsår arbeta på ett mer medvetet och strukturerat sätt för att öka jämlikheten mellan pojkar och flickor. Fritidshemmet Vi har under 2016 startat ett nätverk för samarbete och utveckling av fritidshemsverksamheten i Skogås-Trångsund. Det har under läsåret resulterat i två halva studiedagar för all personal på fritids kring systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på planering, dokumentation och utvärdering. I årets fritidsenkät ser vi i helhet mycket goda resultat. Vi tror att vårt utvecklingsarbete inom fritidshemmen kring tydliggörande av målen och elevernas möjligheter till delaktighet har bidragit till den positiva utvecklingen. Grundsärskolan Vi har ett elevnära arbetssätt och erbjuder en stödjande lärmiljö där individanpassningen är hög. Pedagogerna arbetar systematiskt med ett tydligt upplägg, struktur och organisation i klassrummet, bildstöd, individuella scheman och med ett språkutvecklande arbetssätt. Specialpedagog finns vid behov till förfogande både för att handleda personalen som arbetar i GS men arbetar också vid behov 1:1 med elever. Pedagogerna har regelbunden kontakt med vårdnadshavare, habilitering och skolans elevhälsoteam. Vi kan se att eleverna i grundsärskolan hat en god måluppfyllelse och får utvecklas i en trygg miljö. Den digitala skoldagboken Picture my life används fortfarande flitigt som ett kommunikationsverktyg mellan skolan och hemmet. Dagboken uppdateras dagligen. IKT- stöd finns integrerat i undervisningen i form av dator, Ipad och smartboard. Vi ser ett behov av att stärka elevernas inflytande och delaktighet både under skoldagen och på fritidshemmet.

6 Kunskapsresultat Resultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Andel elever som klarat alla delprov medelvärde av alla delprov Vt-16 Resultat RO Vt-17 Resulta t RO Vt-18 Result at RO Vt-18 Kommun totalt Åk. 3 15/16 16/17 17/18 17/18 Nationella prov åk 3 Andel elever som Ma 96,6 97,6 94,3 92,2 fått minst Sv 95,0 97,7 96,3 95,0 provbetyget E samt SVA 86,5 93, ,1 elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med Vt-16 Vt-17 Vt-18 Vt-18 minst E i lästa Resultat Resulta Result Kommun ämnen RO RO at RO totalt Åk. 6 15/16 16/ /18 Nationella prov åk 6 En 100,0 95, ,2 Ma 97,7 97,9 97,9 92,2 Sv 100,0 97, ,8 SVA 75,0 60, ,6 Kunskap åk 6 Meritvärde 222,0 241,2 224,1 211,0 Minst E i lästa ämnen 88,4 90,0 83,0 78,3

7