Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Transkript

1 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att följa upp och analysera samt planera och utvärdera åtgärder bedrivs ett ständigt förbättringsarbete. När vi ser på årets ser vi en stor förbättring på många områden, vilket är mycket glädjande. Vi har för tredje året i rad höjt meritvärdet i åk 6 (221,6) vilket också är högre än kommunens genomsnitt (215,8). 98,1 % av våra elever i åk 1-5 når kraven i alla ämnen och i åk 6 har 88,9 % av eleverna minst betyget E. På de nationella proven har vi höga i alla ämnen. I svenska är et 97,8 % i åk 3 och 100,0 % i åk 6. Styrkor Vi ser de goda en som en konsekvens av tidiga satsningar och ett systematiskt kvalitetsarbete. Ett starkt fokus på kollegialt lärande under ledning av förstelärarna har utvecklat undervisningen. Lärarna använder i mycket högre utsträckning ett språkutvecklande arbetssätt och har blivit mer medvetna om vikten av att stötta upp språkligt. När vi arbetar med språket i alla ämnen ser vi ett positivt och mer motiverade elever. Under läsåret 14/15 har våra lärare deltagit i kompetensutvecklingen Undervisning i läsförståelse, för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig alla de texter de möter i skolan, i alla ämnen. Detta var ett utvecklingsområde som vi uppmärksammat i vårt systematiska kvalitetsarbete föregående år. Matematiklyftet har inneburit en förändrad undervisningspraktik. Den har satt fokus på begreppsförståelsen och vikten av att arbeta med öppna uppgifter. Lärarna har fått verktyg att träna de olika förmågorna samt visa de olika kvalitativa nivåerna vid bedömning. Eleverna arbetar nu mer med problemlösning, diskussioner och samtal än tidigare. Språket i matematiken

2 har lyfts med ett mer ämnesadekvat språk. Vi ser ett positivt när det gäller abstraktionsnivån, att många elever är säkrare när de arbetar med abstrakta uppgifter. IKT-verktyg används i större utsträckning i undervisningen. IPads har varit en bra resurs vad gäller elevernas språkutveckling, bl.a. genom skapande av filmer, egna böcker och presentationer. Lärarna har också använt metoden flippat klassrum för att skapa förförståelse och ge möjlighet till självbedömning samt öka motivationen hos eleverna. Utvecklingsområden Under läsåret 15/16 deltar alla lärarna i Läs- och skrivlyftet med inriktning att utöka och utveckla skrivandet i alla ämnen. Genom satsningen på matematiklyftet har undervisningen utvecklats och det är ett fortsatt utvecklingsarbete att implementera de nya arbetssätten. Under läsåret 15/16 kommer vi särskilt att prioritera arbetet med att stärka begreppsförmågan hos eleverna samt arbeta mer med öppna problem med hjälp av material från matematiklyftet. Genom en fortsatt satsning på inköp av läsplattor, på kompetensutveckling samt på satsningar på infra-struktur ökar vi möjligheterna för att IKT ska vara en naturlig del i lärandet. Elevenkäter Årets elevenkät visar att vi i stort sett ligger på samma nivå som föregående år. Det sammanlagda et för ansvar och inflytande har stigit något från 8,0 till 8,2. Vi ser att et varierar mellan klasserna. För flera klasser har arbetet med utvecklingsområdet sedan förra året gett goda. I den pedagogiska plattformen har vi valt att fokusera på målet att utgå från elevers delaktighet som en naturlig del av all verksamhet. När det gäller utvecklingsområdet arbetsro har et stigit något från 74 % till 75 %. Pojkarna är mer nöjda än flickorna. Eleverna är delaktiga i arbetet med arbetsro, de pratar om arbetsron på klassrådet och det har gett bra. Vi ser även här att en varierar mellan klasserna och ser därför detta som ett fortsatt förbättringsområde. I våra egna frågor i enkäten svarar 92 % av eleverna att de tycker att de har någon vuxen i skolan som de litar på och kan prata med när de behöver. I jämförelse med et i LIKA-enkäten visar det på en positiv förbättring. Fritidshem Vi bedömer att fritidshemsverksamheten är mycket god. et från höstens fritidshemsenkät visar för andra året i rad en stor förbättring. När det gäller vårt utvecklingsområde ansvar och inflytande har en nu stigit från 8,0 (2013) till 9,0 (2014) och utvecklingsområdet lärande visar en markant ökning från 8,1(2013) till 9,5 (2014). Området folkhälsa visar samma som förra året, 8,1. Vår analys är att det målmedvetna arbetet på de här områdena har lett till det goda et. Fritidshemmen har arbetat fram en gemensam plattform för alla fritidshem där vi förtydligar våra mål utifrån styrdokumenten.

3 Vi noterar dock att på frågan om lugn och ro på mitt fritidshem har et sjunkit. Fritidshemmen planerar därför att på olika sätt ge förutsättningar för lugna stunder och miljöer och även involvera barnen i frågan genom samtal. Skolans visar att nöjdheten på fritidshemmen har ökat till 9,7 det här året, vilket kan förstås utifrån de höga en på övriga områden i enkäten. Grundsärskola Det har varit en positiv utveckling under året. Under läsåret har ett stort fokus legat på tal- och språkutveckling. Handledningen från Huddinges taloch språkskola, samt samarbete med logopeder har varit mycket uppskattat och har bidragit till god kvalité på insatserna för eleverna. Undervisningen anpassas efter varje elevs språkliga förmåga och lärarna använder ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. I matematik har den praktiska undervisningen utvecklats ytterligare med ett ökat fokus på att tala matematik. Arbetet med IKT-verktyg ipads, datorer och interaktiv tavla har utvecklats i samarbete med logopeder och talpedagoger. När det gäller ansvar och inflytande är arbetet i grundsärskolan mycket elevnära där eleverna får möjlighet att vara delaktiga. Även i särskolan kommer målet för höstterminen vara att utgå från elevers delaktighet som en naturlig del av all verksamhet. för publicering Kunskaps redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 2aa Andel elever som klarat alla delprov Åk. 3 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 3 Ma 70,9 96,4 92,2 79,8 Sv 84,0 94,0 97,8 84,5 SVA 80,0 83,3 25,0 50,2 Tabell 2ab Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen

4 Åk. 6 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 6 En 95,8 97,1 98,1 95,8 Ma 90,5 100,0 96,2 93,5 Sv 98,1 100,0 100,0 97,7 SVA 100,0 75,0 88,9 83,5 Kunskap åk 6 Meritvärde 208,8 213,0 221,6 215,8 Minst E i lästa ämnen 82,2 88,9 88,9 85,4 Tabell 2ac Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Åk. 9 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov En Ma Sv SVA Kunskap åk 9 Meritvärde Minst E i lästa ämnen Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Tabell 2b et redovisas med styrtal. Högsta Lägsta Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 8,1 8,0 9,6 6,1 7,7 Ansvar och inflytande 8,0 8,2 9,1 6,6 8,1 Folkhälsa 7,5 7,5 9,6 6,7 7,3 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande Ansvar och inflytande Folkhälsa Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15

5 Lärande 8,0 9,5 9,8 9,2 7,8 Ansvar och inflytande 7,7 9,0 9,6 8,4 7,2 Folkhälsa 8,1 8,1 8,7 7,6 7,3 Normer och värden Tabell 2c et redovisas med styrtal. Högsta Lägsta Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,5 8,4 9,5 8,0 8,3 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 7,8 9,5 9,5 7,8 8,7 Nöjda invånare god kommunal verksamhet Tabell 2d et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 7,9 7,8 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet Fritidshem 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 9,2 9,7 9.0