Kvalitetsrapport. Björkhagaskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Förskoleklassen Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass 53 66% 34% - - Årskurs % 47% 47% 41% Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda 36,7 83 9,1 87,7 Fritidshem Antal inskrivna elever Antal personal Antal behöriga fritidspedagog er Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät Jag känner mig trygg i skolan. 97,0 95,0 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 88,9 88,7 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 99,3 93,7 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 87,4 89,4 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 97,8 97,9 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 88,9 89,5 Det finns arbetsro i klassrummet. 72,6 76,8 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 86,0 91,6 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 98,5 97,9 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 79,2 60,6 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 95,5 87,3 Jag trivs i skolan. 92,6 91,6 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 98,6 Svarsfrekvens: 100 % Analys Björkhagaskolan har överlag bra resultat på elevenkäten. Vi har höjt resultatet i de frågor som gäller lärande och vi behöver fortsätta utveckla arbetet med att få eleverna att känna sig trygga och även hur eleverna ska agera när de känner sig otrygga. Vi ser vikten av att skapa goda relationer och få eleverna att behandla varandra med respekt. När man ser över resultaten är det ingen större skillnad mellan flickors och pojkars svar, dock är det stor skillnad mellan våra tre årskurser som svarat, där klass 5 generellt har bättre resultat. När det handlar om att man behandlar varandra bra, visar resultaten: klass 4-49% positiva elever klass 5-93% positiva elever klass 6-42,5% positiva elever 4

5 I frågan om arbetsro i klassrummet, visar resultaten: klass 4 74,5% positiva elever klass 5 89,8% positiva elever klass 6 70% positiva elever Arbetsron påverkas av hur eleverna behandlar varandra och visar respekt för varandra. I både klass 4 och klass 6 har det varit flera lärarbyten under årens gång. Eleverna anser att vi är måna om deras mående och deras resultat i skolans olika ämnen. Det kan ha att göra med en tydlig struktur, både kring vardagen och vad eleverna ska kunna. Vi ser att eleverna tycker arbetsron har blivit bättre. Pedagogernas uppdrag, som förebild och som stöd för inlärning, är grunden för fortsatt mycket goda resultat. De tar hänsyn till elevernas åsikter (93,7%), hjälper till i skolarbetet om det behövs (97,9%) och behandlar eleverna på ett bra vis (97,9%). Under vårterminen 2018 startade ett samarbete med somaliska föräldrar. Till en början träffar med alla föräldrar inbjudna och därefter med en grupp representanter. De insatser som gjorts i samarbetet med föräldragruppen har gett positiva resultat med lugnare klimat i många klasser. Eleverna anser att de inte behandlar varandra lika bra som tidigare. Detta kan ha att göra med den nuvarande skolgården. Den har blivit avsevärt mindre vilket gör att det blir många barn på en mindre yta. Då kan fler konflikter uppstå och det blir otryggare. Det är sämre resultat vad det gäller att ha någon vuxen att berätta för om eleven eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. Det resultatet har sjunkit med 8,2% och det är oroväckande. Att skapa relationer är viktigt och en del i pedagogiken kring struktur och värme. Åtgärder Skolans fokus på lärande har givit resultat och våra pedagogers goda arbete kring undervisning och elevernas lärande fortsätter. Den mentalitet och inställning som finns kring lärande är viktigt att implementera hos nya pedagoger som börjar på skolan. Vi behöver jobba vidare med värdegrundsarbetet, på alla nivåer, på personalträffar, i klassrummet och på raster. Att eleverna respekterar varandra, visar vänlighet/artighet och har förmågan att hantera konflikter är ett fortgående arbete. Exempel på kommande åtgärder är: Värdegrundsarbete med pedagoger fokus på förebyggande och främjande aktiviteter, gemensamt ansvar och förhållningssätt Ny form av möten mellan elevhälsa och arbetslag införs HT-18 där fokus är förebyggande och främjande arbete Trygghetsgruppen jobbar fram ett förhållningssätt utifrån skolans etiska fundament Kontinuerliga utvärderingar av rastverksamhet i trygghetsgruppen Utveckla fadderverksamheten mellan elevgrupperna Kontinuerligt jobba med gruppstärkande aktiviteter i elevgrupp Lärarstyrda aktiviteter på raster, planerat med elever Öka samarbete med/öppna upp för delaktighet av föräldrarna, både kunskapsmässigt och socialt Fortsätta samarbetet med somaliska föräldragruppen Det är viktigt för eleverna att ha någon vuxen på skolan att vända sig till vid utsatta situationer. Om det inte är elevens mentor bör det vara någon annan vuxen på skolan som har elevens förtroende. Exempel på kommande åtgärder är: 5

6 Skapa starkare relationer mellan elever och vuxna på skolan Undervisning utifrån struktur och värme Tydlighet kring trygghetsgruppens arbete Ge eleverna ytterligare redskap hur man handlar i utsatta situationer Presentation i klasserna av EHT, Trygghetsgruppen och övrig personal 6

7 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 58,8 43,3 51,6 50,9 Totalt Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys NP Matematik år 3 Antal A elever 60/64 som nått kravnivån på delprov: B 62/64 C 55/64 D 56/64 E 50/64 F 45/64 G 43/ A B C D E F G Nått Ej nått Godkända elever i ämnet matematik 53/68 elever Analys NP matematik Resultaten i matematiken är oroväckande låga. Pojkarna visar på markant sämre resultat än flickorna. Många elever missat något enstaka delprov och flera elever har bara missat med något enstaka poäng för att bli godkända på delproven. Vi ser relativt goda resultat på textuppgifter och uppgifter med problemlösningskaraktär. Mycket arbete med detta under lektioner har gett resultat. 7

8 Goda resultat runt smalare områden som, sannolikhet, statistik och symmetri. Kan ha att göra med att detta är en mer konkret typ av matematik. Områdena har varit återkommande under lektioner. (Introduktion, repetition, upprepning) Vi ser mindre goda resultat på delarna om skriftliga räknemetoder. Vi har fokuserat mycket på algoritmer, uppställning. En metod vilken är tacksam att arbeta parallellt med positionssystemet. Tanken var att ge eleverna en metod som sitter bra istället för flera som kan blandas ihop. Eventuellt hade arbete med och genomgångar av olika strategier varit mer gynnsamt. Eleverna behöver bli säkrare på att se över ifall svar är rimliga. Elever har bråttom och ser inte själv när missar har gjorts. Även elever som har kommit långt i sin matematiska utveckling reflekterar inte över svarens rimlighet. Vi ser inga större skillnader mellan svenska- och SVA-elever. Vi har repeterat mycket matematiska begrepp som dubbelt, hälften, hel, halv, fler, färre vilket har gett resultat. Vi har kunnat förklara på ett tydligt sätt för elever med språkbegränsningar. Arbetslaget har under året fokuserat mycket på att jobba med ämnet svenska och Sva och har organiserat sig så att elever fått jobba reparativt med läsning och skrivning under SO- och NO-lektionerna. Matematiken har inte varit prioriterad på samma sätt. Vi har inte haft någon extra matematik utöver den vanliga undervisningen. Under matematiklektionerna har det alltid funnits två pedagoger på en grupp av drygt 30 elever. Ibland har pedagogerna varit två i klassrummet, ibland har en pedagog jobbat med en mindre grupp som varierat utifrån vilket område man jobbat med. Vid två lektioner per vecka har klassen varit delad i tre grupper vilket inneburit att man varit två pedagoger på drygt 20 elever. Åtgärder matematik Vi måste noga följa elevernas kunskapsutveckling och skapa förutsättningar för att elever som inte uppnår kunskapskraven får mer tid för matematiken. Skapa en organisation där det finns utrymme för att jobba reparativt utöver den vanliga matematikundervisningen. I vår undervisning ska vi ge eleverna redskap för att befästa strategier för de skriftliga räknemetoderna. Vi behöver träna eleverna på rimlighet, att se över uppgifter och att vara noggranna. Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 96,7 75,9 86,4 86,8 Totalt Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 8

9 Analys NP svenska och Sva 68 elever 59 elever har gjort NP/SV Elever som inte har deltagit; 4 fbk elever, 4 sva elever, 1 sv elev 51 elever har nått kravnivån på alla proven 2 sv elever har inte nått kravnivån F berättande text 1 sv elev har inte nått kravnivån G interpunktion 1 sv elev har inte nått kravnivån D läsa 4 sva elever har inte nått kravnivån på ett flertal prov Resultaten i svenska/sva visar att pojkarna har klart sämre resultat än flickorna i båda grupperna. Vi ser att i skrivardelen är det övervägande SVA-elever som ej nått godkänd nivå. Skolans mål har varit skrivandet i alla ämnen och arbetslaget som jobbar med treans elever har prioriterat skrivandet och läsandet vilket har gett ett gott resultat. När det nuvarande arbetslaget tog över klassen VT -17 upplevde svenskläraren att eleverna hade brister i ämnet svenska/sva. Vi bestämde oss för att satsa på många olika plan för att höja måluppfyllelsen. Med stöd av specialpedagogen genomfördes olika typer av tester för att hitta den proximala utvecklingszonen. När arbetslaget tog emot elevgruppen hade 11 elever inte uppnått kunskapskraven men efter en ny bedömning var det 24 elever som inte nådde kunskapskraven. Detta kommunicerades med elever och vårdnadshavare. I bedömningsmatrisen för VT-18 är det nu 13 elever, varav tre elever som kommit som nyanlända under året, som inte uppnår kunskapskraven. Många av dessa elever har en god progression och arbetslaget som ska ta emot elevgruppen har fått en god överlämning på hur man framgångsrikt jobbat och var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. En förstelärare som jobbat som speciallärare i år tre kommer nu att ta vid som svensklärare i år fyra. Under året har pedagogerna utgått från progressionstavlan för att göra förändringar i undervisningen utifrån resultatet. Elever som inte har någon eller liten progression kanske behöver ingå i ett mindre sammanhang, en mindre grupp där det blir en direkt dialog med pedagogen som kan ge feedback på en gång. På alla So- och No-lektioner har elever som inte uppnått kunskapskraven i svenska/sva fått arbeta reparativt, främst i skrivandet, i mindre grupper med stöd av svensklärare. Pedagogerna har även delat upp eleverna i två grupper beroende på var de befinner sig i sin läs-och skrivutveckling. Detta har medfört att även de som kommit lite längre har fått utmaningar och de som fortfarande behöver modellen får den att ta stöd utifrån. Arbetslaget har haft tillgång till Sva- och speciallärarstöd, extra läsresurs samt studiehandledare. Läsresursen har läst varje dag med alla elever som haft behov av detta och det har gett ett positivt resultat. Pedagogerna i arbetslaget har varit flexibla i sitt sätt att undervisa samt hur de har arbetat med mindre grupper i olika konstellationer allt utifrån elevernas behov. Åtgärder svenska Sva Använda metoden STL - där dialogen mellan eleverna är det viktigaste verktyget. Ge eleverna modeller som de kan arbeta utifrån. Eleverna ska veta vad vi förväntar oss av dem. Ett exempel är cirkelmodellen. Viktigt att fortsätta att modella tills alla elever är införstådda med hur de kan skriva. Skrivandet ska ske i alla ämnen. Samt även ständigt utvärdera elevernas progression genom en formativ undervisning. 9

10 Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 95,5 84,6 89,6 93,2 Totalt Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 95,5 70,8 82,6 84,1 Totalt Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 95, ,7 97,8 Totalt Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 10

11 Måluppfyllelse vårterminen 2018 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 68 72,8 70,5 73,1 Totalt Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A E. Källa: IST Analys Jämförelse år 6 med tidigare år blå (AB) grön (CDE) röd (F) ej betyg ej NP antal antal antal antal antal Svenska/sva vt 4 (28) vt 5 (27) vt 6 (32) NP (32) sva vt 4 (19) vt 5 (19) vt 6 (13) NP (12) matte vt 4 (47) vt 5 (46) vt 6 (45) NP (44) engelska vt 4 (47) vt 5 (46) vt 6 (45) NP (45)

12 Analys Ett av förra årets prioriterade mål på Björkhagaskolan var att utveckla alla elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Detta bl. a genom att alla pedagoger arbetar aktivt med skrivprocessen utifrån sina ämnen. Undervisningen i år 6, med fokus på det målet ser vi gett resultat. Nationella prov 41 av 45 elever är godkända i engelska nationella prov. 36% av eleverna fick A som betyg på provet. Störst skillnad mot föregående år var ett ökat resultat i skrivdelen, där även elever som tidigare haft svårt att nå godkänt, klarade den delen i nationella proven i engelska. 38 av 44 elever är godkända i nationella prov matematik, av dessa har övervägande delen pojkar högre betyg än flickor. 41 av 44 elever är godkända i svenska. Elva elever som tidigare varit underkända eller precis legat på gränsen (med liten marginal godkänt) har nått en klart godkänd nivå. Klassen utökades med en elev i slutet av åk 6, därav olika elevtal ovan. Pedagogerna ser tydliga framgångsfaktorer i sitt arbete: i flera ämnen fokusera på skrivande kopplat till läsförståelse; tydlig struktur i planering och lektionsupplägg; lärarledd undervisning med modellering och formativ bedömning; fortlöpande öva, reparera och repetera; tydlig målbeskrivning och höga förväntningar. Betyg I matematik och svenska har betygen för år 6 följt resultaten på nationella prov. I engelska har flera elever fått lägre betyg än provbetyget visade. Sett över tid har elevgruppen ökat sina resultat under mellanstadiet och många elever visade hög progression under läsår 6. Det har varit en grupp som haft flera lärarbyten genom åren och gruppen har varit socialt otrygg. Klicka här för att ange text. Åtgärder För att sprida de erfarenheter och goda exempel som finns jobbar vi vidare med sambedömning av nationella prov, med gemensam rättning och analys. Resultaten av arbetet presenteras sedan för övriga pedagoger på skolan. Det kollegiala lärandet sker även vid ämneslärarträffar, med skrivande som inriktning. Under året har vi haft fokus på det reparativa arbetet och att få till det organisatoriskt med lärarschema. Det arbetet behöver vi fortsätta ha i blickfånget på för att nå ökad måluppfyllelse. Av våra elever som inte når kunskapskraven är majoriteten elever med annat modersmål än svenska. För att möta dessa elever i sin språkinlärning behöver vi utveckla svaundervisningen, både utifrån resursanvändande och klassrumsundervisning, där vi ska sträva mot inkludering. Främst under höstterminen hade skolan kollegialt lärande om skrivande i olika ämnen, med stöd av svensklärarna. Det finns ett uttalat behov av att tillsammans jobba över ämnesgränserna med skrivprocessen. Använda metoden STL - där dialogen mellan eleverna är det viktigaste verktyget. 12

13 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät skola Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,1 96,8 96,9 100,0 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 94,3 96,8 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 87,4 92,6 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 89,3 84,2 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 87,4 87,4 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 82,4 79,0 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 91,8 90,5 Mitt barn trivs i skolan. 94,4 95,8 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 95,0 97,8 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 98,1 100,0 Jag är nöjd med mitt barns skola. 93,1 95,8 Svarsfrekvens: 24 % Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät fritidshem Mitt barn trivs på fritidshemmet. 91,1 95,4 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 83,3 93,8 Jag får ett bra bemötande av fritidshememts personal. 86,7 95,4 Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem. 88,7 90,8 Svarsfrekvens: 65 pers 13

14 Analys Utifrån de enkätsvar vi fått, har vi ett mycket bra resultat och till stor del kring det arbete pedagogerna gör. Två av frågorna ger 100% nöjdhet; bra bemötande av personalen samt skolans positiva förväntningar på barnens kunskap och lärande. I år hade vi endast 24% av vårdnadshavarna som svarade på enkäten, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser och göra en grundlig analys. Detta kan bero på en kombination av otydlighet i vikten av att svara på enkäten och språkförbistringar, då flera av våra vårdnadshavare talar annat språk än svenska. 65 stycken vårdnadshavare på fritids svarade på fritidsenkäten. Vad det gäller frågorna om uppmuntran och stimulans är vårdnadshavarna mycket nöjda. Vårdnadshavarna är nöjda med vår skola, samt upplever att barnen är trygga och trivs på Björkhagaskolan. Det gäller även de vårdnadshavare som har barn på fritidshemmet. Några resultat har sjunkit sedan föregående år och det gäller bland annat information till hemmet. En anledning kan vara att översättningstjänsten Veckobrev för alla inte fungerat fullt ut. Det är viktigt att vårdnadshavare får information hur barnen når kunskapskraven och känner delaktighet i sina barns skolgång. Vårdnadshavarnas engagemang, deras förväntningar på sina barns skolarbete och ett ömsesidigt förtroende mellan hemmet och skolan bidrar till en trygg skola med goda skolresultat. På frågan om miljö kan byggnationen av skolbyggnad och inte minst skolgård ha påverkat det sjunkande resultatet. Under läsåret har skolgården varit delvis avspärrad och det har funnits färre rastaktiviteter än vanligt. Att skolgården varit en byggarbetsplats har ibland haft ljudmässig inverkan på undervisningsmiljö och arbetsro. Att öka arbetsron är ett fortsatt utvecklingsområde i arbetet med att respektera varandra. Intressant att notera att eleverna svarat i sin enkät, till skillnad mot föräldrarna, att arbetsron blivit bättre. Skillnaden beror på att elevenkäten fylls i av mellanstadiet, medan i år har flest föräldrar på lågstadiet svarat. Åtgärder För att öka svarsfrekvensen på föräldraenkäten behöver skolan strukturera tillfällen med tolkhjälp, för att underlätta svarandet. Detta kan ske i samband med utvecklingssamtal, föräldramöten eller Öppet hus. Vi kommer att vara tydliga i den information som går hem hur viktig vårdnadshavares åsikt är i arbetet att utveckla skolan och fritidsverksamheten. En stor önskan är att enkäten skulle finnas tillgänglig på flera språk. Samarbetet med vårdnadshavare är ett viktigt utvecklingsarbete på skolan. Vi har engagerade vårdnadshavare och genom ökad dialog inbjuder skolan till mer delaktighet kring både elevernas kunskapsinlärning och deras sociala miljö. Ett led i att nå ut till samtliga vårdnadshavare med information var att prova tjänsten Veckobrev för alla och om de problem som finns blir bättre kommer vi att fortsätta med den tjänsten. Det är avgörande för elevens skolgång att vårdnadshavarna vet hur eleven når kunskapskraven och om eleven befaras inte nå godkänt. I kommande konferensschema lägger vi in datum mitt i terminen för målvarningar, då vårdnadshavare informeras om deras barn inte når målen. Det ska inte vara en överraskning för vårdnadshavare vid terminsslut att eleven inte nått godkänt. 14

15 Ett arbete som påbörjats under läsåret är samarbetet med den somaliska föräldragruppen, vilka har bildat ett råd som kontinuerligt träffar rektor. En del i detta samarbete är ökad närvaro av föräldrar under skoldagen samt till och från skolan. Samarbetet har i många fall lett till lugnare skolmiljö samt ökad förståelse för varandras kulturer. Det är ett långsiktigt arbete, som kommer att fortsätta framöver. Vi ser fram emot att flytta in i nya lokaler, en större matsal och en upprustad skolgård. Möjlighet till fler aktiviteter och större ytor utomhus kommer att påverka verksamheten och miljön positivt. Bättre raster ger effekt i lugnare lektioner samt en lockande utomhusmiljö ger bättre förutsättningar för fritidshemmet att göra delningar och planera aktiviteter. Arbetet med arbetsro kommer att fortsätta, både som värdegrundsarbete med att visa varandra respekt i olika sammanhang och fortsätta med tydlig lektionsstruktur för alla pedagoger. 15

16 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Mål Öka måluppfyllelsen för alla främst pojkar och sva-elever - Låta analys ligga till grund för undervisningen - Fortsätta arbeta formativt, metakognitivt och med struktur - Arbeta reparativt och kompensatoriskt Utveckla alla elevers förmåga att skriva olika typer av texter - Alla pedagoger arbetar aktivt med skrivprocessen utifrån sina ämnen Vidtagna åtgärder/aktiviteter Vi fortsätter att hålla i och hålla ut den tidigare forskningsbaserade fortbildningen som kommunen haft. Vi arbetar vidare med att hitta fler strategier för formativ och metakognitiv undervisning samt undervisning men struktur och värme utifrån forskning av Thomas Nordahl och Ann.S Pihlgren. Under hösten implementerade vi vårt nya analysverktyg progressionstavlan och upprättade rutiner för användandet av den i ett led för att nå våra prioriterade mål. I samband med detta arbete hade vi som fokus det reparativa arbetssättet och utgångspunkten var Ann.S Pihlgren och Lina Kihlblom Axelsson Till detta har vi fortlöpande lagt till ny forskning och varit tydliga i vad som är viktigt. Den röda tråden och de pusselbitar som vi har tagit med oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete har pedagogerna själva varit med och tagit fram. Däribland även vikten av tillfällen för kollegialt lärande och pedagogiska diskussioner. Diskussioner utifrån lärares profession har skett i under medarbetarsamtalen. Vi har då utgått från Ann.S Pihlgrens ansvarsområden ämnes-, aktivitets-, relations- och resultatansvar. Progressionstavlan är ett bra verktyg för att fånga de behov som eleverna har. En del av det kollegiala lärandet hade utgångspunkt från ett utav våra mål, skrivprocessen. Det arbetet utgick från genrepedagogik och cirkelmodellen. I fritidshemmet har man bland annat jobbat med språklek på olika sätt. Eleverna har också arbetat fram en bok med text och bilder. I undervisningen på fritidshemmet har det även funnits många tillfällen för läsning av olika typer av texter samt med genomgång av olika ords betydelse. I vardagen har pedagogerna använt sig av ett nyanserat språk och förklarat ord som kan vara svåra att förstå. Varje månad har pedagoger och fritidselever ett möte där man tagit upp innebörden av ett gott språkbruk. Fritidshemmet har samarbetat med arbetslag utifrån pågående arbetsområden, då har man samplanerat för att eleverna ska få arbeta på olika sätt med olika förmågor men runt ett ämne som för dem är känt. 16

17 Fritidsarbetslaget har under vårterminen haft ansvar för att sprida kunskaper kollegialt om maktlekar utifrån föreläsningen som Sanna Mohr och Sannie Wedberg gav. Arbetslaget planerade för en serie under våren och har sedan presenterat och gett uppgifter, uppdrag och exempel till övrig personal på skolan. Detta arbete kommer att fortsätta under höstterminen men mer riktat mot språkbruk. Resultat På flera nivåer har vi tillsammans blivit mer medvetna om vilka behov som eleverna har, vilka insatser som behöver göras samt även till viss del hur. Det kollegiala lärandet i samband med våra mål har bidragit till att vi har arbetat som EN skola för att nå högre måluppfyllelse. Vi ser på skolan att det ger resultat och ett exempel på detta är årets elever i år 3 och 6. Vi ser också att skillnaden mellan pojkar och flickors måluppfyllelse inte är lika stor. Det man kan se är att fritidshemmets insatser bidrar till gemensamma förhållningssätt och undervisningen där skapar ytterligare tillfällen för eleverna att lära. Alla har också ett hela dagen-perspektiv och vi är EN skola. Analys Våra prioriterade mål är väl kända på hela skolan. Alla pedagoger har arbetat med skrivprocessen medvetet men på olika sätt. Detta har gynnat många elevers skrivutveckling. Våra analyser av resultaten är Vi ska tillsammans fortsätta arbeta med samma medvetenhet om elevernas proximala utvecklingszon Vi kommer att i samband med analysen av elevernas resultat i årskursen även titta på skolan övergripande måluppfyllelse Under nästa läsår kommer arbetet med utveckla skrivandet få en skjuts av STL (Skriva sig till lärande). Utvecklingsområden SVA elevernas kunskapsutveckling Fortsätta arbeta formativt och utveckla lärandet Gemensam och forskningsbaserad lektonsstruktur Fortsätta synliggöra lärandet som sker i fritidshemmet 17

18 4. Förskoleklassen Analys Analysera resultaten i bedömningsmatrisen med kopplingar till undervisningen. I förskoleklasserna är det sammanlagt 55 elever. Resultatet i svenskan ser överlag bra ut. Flickorna har något bättre resultat än pojkarna vid tillfället då deras språkutveckling testades. Medans det är fler pojkar som klarar av de matematiska testen vid tillfället. Totalt sett så är det lika stor andel elever som har klarat av samtliga moment i svenska som i matematik. När det gäller elever som fått lite sämre resultat rör det sig till stor del om elever som är nyanlända. Dessa elever skulle behöva ha stöd utifrån sitt modersmål för att testas i matematikkunskaperna. Elevernas kunskaper testas vid ett tillfälle under året i förskoleklass och det är utifrån det resultatet som bedömningen görs med hjälp av en bedömningsmatris och dess anvisningar. Vissa elever har vid detta tillfälle svårt att visa sina kunskaper och skulle behöva ha fler tillfällen på sig. När på året man gör bedömningen påverkar resultatet, viket resultatet också visar. Den ena gruppen genomförde testen i jan-feb, medans den andra gruppen genomförde testen i maj och visade på bättre resultat. Pedagogerna medvetandegör arbetet genom återkommande pedagogiska diskussioner om hur de ska jobba för att komma vidare med ett språkutvecklande arbetssätt. De pedagogiska diskussionerna behöver även synliggöra och fokusera på ämnesområdet matematik. I dagsläget är inte matematiken lika tydlig i verksamhetens planering som svenskan. Utgångspunkten är språkutveckling och inslag av matematik finns hela tiden med. Idag använder eleverna i förskoleklass ett program som heter Vector för att träna sina matematiska kunskaper, de arbetar även i matematikbok samt samtalar, reflekterar och analyserar om matematik vid praktiska övningar. Genom att kartlägga hur man arbetar och vilka förmågor som eleverna får möjlighet att ge uttryck för så kan verksamheten utvecklas. Åtgärder Pedagogerna i förskoleklass fortsätter att utveckla arbetet med att läsa varje dag, skriva och forma gemensamma texter och samtala kring texter. De vill medvetandegöra detta ytterligare och är medvetna om behovet av att arbeta reparativt. Pedagogerna ser vikten av att oftare arbeta med SVA-eleverna i mindre grupper för att ge dem mer riktad undervisning. Ett medvetet språkutvecklande arbetssätt tror vi också är en förutsättning för att dessa elever ska nå en högre måluppfyllelse. Utifrån ett fortsatt fokus på det språkutvecklande arbetssätt kommer pedagogerna i förskoleklassen att kartlägga, synliggöra och utveckla det pedagogiska arbetet. Eleverna i förskoleklassen behöver mer matematiska utmaningar och samtal. Det är flera elever som behöver utmanas i olika begrepp och förståelseövningar. Exempelvis förmågan att resonera kring naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Det språkutvecklande arbetet kommer att ske på enheten tillsammans med specialpedagog, samt i kommunen under förskoleklassens nätverksträffar. Det kommer i det sammanhanget att 18

19 bli naturligt att koppla samman det språkutvecklande arbetet med matematiklyftet som nätverksträffarna tidigare har handlat om. Inför höstterminen kommer Skolverket att komma ut med nya bedömningsunderlag viket kommer att bidra till det fortsatta arbetet i förskoleklass. 19

20 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret Ämneslärare F-6 För att lärare ska kunna ta fokus på ett rimligt antal kursplaner och därmed höja undervisningskvaliteten förordar förvaltningen att man organiserar för ämneslärarsystem ända från åk ett. Hur fungerar det hos er och vilka resultat/fördelar/nackdelar ser ni? Vi ser att vi har implementerat ämneslärarsystem. Vi har lyckats skapa arbetslag mot varje årskurs med ämnesbehörighet. Det har blivit en stor förändring för årskurs 1-3 att arbeta utifrån ämneslärarsystem medans årskurs 4-6 har arbetat enligt det här systemet sedan tidigare. Eleverna i våra två förskoleklasser har två pedagoger som ansvariga per elevgrupp. I årskurs 1 blir dessa grupper en klass som möter ett arbetslag med flera pedagoger som undervisar utifrån ämnesbehörighet. För lärarna är det en stor fördel då arbetsbördan blir betydligt mindre när de endast ska planera ett eller ett par ämnen. Kvalitén på undervisningen blir bättre. För att utveckla ämnesundervisningen har vi under året haft ämneskonferenser. En annan fördel är att arbetet med våra barn är ett gemensamt ansvar i arbetslaget. I alla åldrar är det viktigt att skapa relationer vilket också kräver mer arbete eftersom relationerna blir fler i årskurs 1 och uppåt. Vi har under året haft ett inslag i det kollegiala arbetet om hur man kan arbeta med värdegrund och hur viktigt det är att i samband med det även bygga relationer. Vid det tillfället gavs även exempel på strategier. Det kan vara en stor omställning för vissa elever att möta flera pedagoger. Nästa steg i att utveckla undervisningen är att hitta möjligheter för kollegialt lärande i de ämnen som man undervisar i, exempelvis genom ämneskonferenser. Alternativt att samplanera ämnen emellan för att utveckla pedagogiska arbetet. De nackdelar som vi sammanfattningsvis kan utläsa i analysen är bl. a. att avbrott för nästa lektion kan kännas stressande för elever och lärare. Det finns en risk för att det då upplevs som en fragmentarisk undervisning av de olika ämnena. Ett uppmärksammat utvecklingsområde är att samplanera ämnen och arbeta ämnesövergripande så att eleverna känner att de olika ämnena hör ihop. Ledningen på skolan kommer även fortsättningsvis att stötta arbetslagen i att trygga elevgruppen utifrån dess behov samt organisera arbetslaget utifrån erfarenhet och kompetens för att få maximal kunskapsutveckling. Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 20

21 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Våra rutiner är tydliga. Mottagandet inleds med ett introduktionssamtal. Elever som börjar hos oss på Björkhagaskolan får direkt en klassplacering och genomför en kartläggning tillsammans med pedagoger på Oasen. Därefter sker ett samarbete mellan mentor, lärare på Oasen samt lärare för de praktiskt estetiska ämnena för att elevens skoldag ska bli så bra som möjligt. Denna introduktion fungerar mycket väl. Efter behov och kontinuerligt sker avstämningar mellan Oasen och arbetslagen om hur det går och då planeras den fortsatta skolgången. Till höstterminen kommer dessa avstämningar att vara schemalagda och finnas för årskurs 1-6. Då kommer även kartläggningsmaterialet Bygga svenska att användas. Ett fortsatt utvecklingsområde är att skapa förutsättningar för kommunikation mellan ämneslärare och studiehandledare samt att se över ämneslärares närvaro vid kartläggningen av litteracitet och numeracitet. Vidare även hur pedagoger som möter eleverna tar tillvara på den kunskapen. Forskning för klassrummet Beskriv hur arbetet med forskningsbaserad undervisning bedrivs hos er, om inte detta framgår under kapitel 3 ovan. Vi fortsätter att hålla i och hålla ut den tidigare forskningsbaserade fortbildningen som kommunen haft. Vi arbetar vidare med att hitta fler strategier för formativ och metakognitiv undervisning samt undervisning men struktur och värme utifrån forskning av Thomas Nordahl och Ann.S Pihlgren. Under hösten implementerade vi vårt nya analysverktyg progressionstavlan och upprättade rutiner för användandet av den i ett led för att nå våra prioriterade mål. I samband med detta arbete hade vi som fokus det reparativa arbetssättet och utgångspunkten var Ann.S Pihlgren och Lina Kihlblom Axelsson Till detta har vi fortlöpande lagt till ny forskning och varit tydliga i vad som är viktigt. Den röda tråden och de pusselbitar som vi har tagit med oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete har pedagogerna själva varit med och tagit fram. Däribland även vikten av tillfällen för kollegialt lärande och pedagogiska diskussioner. Diskussioner utifrån lärares profession har skett i under medarbetarsamtalen. Vi har då utgått från Ann.S Pihlgrens ansvarsområden ämnes-,aktivitets-,relations- och resultatansvar. En del av det kollegiala lärandet hade utgångspunkt från ett utav våra mål, skrivprocessen. Det arbetet utgick från genrepedagogik och cirkelmodellen. 21

22 Fritids har under vårterminen haft ansvar för att sprida kunskaper kollegialt om Maktlekar utifrån föreläsningen som Sanna Mohr och Sannie Wedberg gav. Arbetslaget planerade för en serie under våren och har sedan presenterat och sedan gett uppgifter, uppdrag och exempel till övrig personal på skolan. Värdeord På vilket sätt är värdeorden och tillsammans-arbetet viktigt hos er? Vad är viktigt att arbeta vidare med lokalt och centralt? På Björkhagaskolan arbetar vi tillsammans som EN skola. Vi knyter an detta arbete till vår tidigare väl understrukna VI-känsla. Under läsåret som varit har detta gett utryck på flera olika sätt. Vi samarbetar över gränserna och bidrar tillsammans för att trygga miljön och utveckla arbetet med måluppfyllelsen för våra elever. Exempel på detta är bl. a hur pedagoger delar med sig av goda exempel vid våra gemensamma träffar för utvecklingsarbete. Ett annat exempel är hur fritidshemmets personal bidrar med tips och idéer på hur man kan arbeta med värderingsövningar utifrån projektet Maktlekar. Under året har ett samarbete påbörjats med föräldrar, det samarbetet kommer att fortsätta och utvecklas under kommande läsår. Under våren blev våra kontaktpolitiker inbjudna till skolan för att ta del av verksamheten, få en inblick i det pedagogiska arbetet och inte minst se delar av ombyggnationerna på vår skola. I samhället har man på olika sätt kunnat följa och läsa om Björkhagaskolan och våra gemensamma aktiviteter. Vi-dagen, läslovet och vår Nobelmiddag bl.a. Värdeorden speglar ledningens fokus, tillsammans med omtanke ansvarar vi för skolans lärande. Fortsättningsvis kommer vi att fokusera på omtanke och ansvar genom trygghetsgruppens arbete. 22

23 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F 91,2 91,6 91,3 0,2 0,2 0,2 Årskurs 1 92,9 95,4 93,9 0,0 0,0 0,0 Årskurs 2 95,2 95,3 95,2 0,0 0,0 0,0 Årskurs 3 94,1 95,5 94,8 0,0 0,0 0,0 Årskurs 4 92,4 93,0 92,8 0,3 0 0,1 Årskurs 5 91,0 93,7 92,1 0,0 0,1 0,0 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Totalt 92,6 94,0 0,1 Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Implementering av ny närvaroplan. Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? I det förebyggande och främjande arbetet ingår det att skapa goda förutsättningar för eleverna att känna sig trygga på skolan. Det bidrar i sin tur till hög närvaro. Vid föräldramöten informerar vi från skolan om vikten av närvaro, hur ledighet under terminen kan påverka elevernas kunskapsinhämtning, samt om att även ströfrånvaro är en oroväckande frånvaro. Vi ser att det finns behov av att vid fler tillfällen uppmärksamma vikten av närvaro, därmed kommer det att vara en punkt på utvecklingssamtalen i fortsättningen. Under det kommande läsåret kommer vi som ledning att följa upp implementeringen av den nya planen. Det vi även ser som ett utvecklingsområde är samarbetet med socialtjänsten. På Björkhagaskolan har vi har följt de rutiner vi har i dagsläget kring frånvaro. Vi tar snabbt kontakt med hemmet vid frånvaro och tillsammans med vårdnadshavare hitta orsaker till frånvaro och kommer med förslag på åtgärder kring dessa. Elevhälsan på Björkhagaskolan har varit delaktig i att analysera utkastet av den nya närvaroplanen. Implementeringen av den nya planen kommer att ske under hösten. 23

24 6. Rektors sammanfattande analys Vi är stolta över våra nyfikna och kunskapstörstande elever, vår duktiga personal och våra engagerade föräldrar. Tillsammans bär vi en Björkhagaanda som ger en god trygghet. Allt utvecklingsarbete grundar sig i forskningsbaserat lärande. Den röda tråden har varit tydlig genom allt vårt utvecklingsarbete under året, på konferenser, i undervisningen och i kollegialt lärande har det blivit ett ökat fokus på att utveckla undervisningens kvalité, där varje pedagog äger sina resultat. Våra mål under året har varit att öka måluppfyllelsen för alla och främst pojkar och sva-elever samt utveckla skrivandet hos alla elever. Vi har arbetat forskningsbaserat med detta under året, både genom att analysera våra resultat och genom att arbeta kollegialt med skrivprocessen. Vårt gemensamma utvecklingsarbete har haft en röd tråd och det har funnits ett tydligt stöd från ledningen. Arbetet har skett på alla nivåer, skol-, årskurs- samt individnivå. Målen har även varit väl kända för fritidsverksamheten och där har man på flera olika sätt bidragit till arbetet med våra mål. Både under skoldagen och i fritidshemmet. Analyserna av elevernas resultat gjordes med hjälp av progressionstavlor. Resultatet av analysen och de behov som framgick utmynnade i ett fokuserat reparativt arbete på alla nivåer med utgångspunkt i att läsa, skriva och räkna mer. I vår organisation tänker vi vara kreativa och flexibla i vårt pedagogiska tänkande både med lektionsinnehåll och med elever. Vidare utnyttja alla lärarresurser på ett optimalt sätt. Det vill säga, ständigt fråga oss; Kan vi göra några förändringar som kan vara till det bättre för elevernas inlärning Över lag har vi på Björkhagaskolan bra måluppfyllelse. Vissa ämnen har något mindre bra resultat såsom matematik och SVA. Resultaten pojkar och flickor ser olika ut för olika klasser och går inte att generalisera. Våra SVA- elever behöver en mer utvecklad SVA undervisning i alla ämnen för att nå högre resultat. Vi behöver uppdatera oss kring våra tidigare framgångsrika rutiner och strategier vad gäller lektionsstandard samt bli bättre på att informera vårdnadshavare när elever riskerar att ej nå målen. En strategi för målvarning kommer att arbetas fram vid höstterminens start. För att försäkra oss om att ett lärande sker kommer vi fortsätta följa våra elevers resultat med hjälp av bedömningsmatriser, progressionstavlor tillsammans med sammanställningar för hela skolans måluppfyllelse. Nästa steg för att utveckla vårt arbete är fortbildning och pedagogiska diskussioner kring bedömning vilket vi ser fram emot att det erbjuds kommunövergripande till hösten. Björkhagaskolan har överlag bra resultat på elevenkäten. Vi har höjt resultatet i de frågor som gäller lärande och vi behöver fortsätta utveckla arbetet med att få eleverna att känna sig trygga och även hur eleverna ska agera när de känner sig otrygga. Vi ser vikten av att skapa goda relationer och få eleverna att behandla varandra med respekt. Vi behöver jobba vidare med värdegrundsarbetet, främst utifrån elevhälsans och trygghetsgruppens främjande och förebyggande arbete. På skolan har vi en ledningsorganisation, som har ett starkt fokus på undervisningens kvalité och måluppfyllelse. Där vi tillsammans, med omtanke, ansvarar för skolans lärande. 24

25 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Gemensamt ansvar för ökad måluppfyllelse i läsa/skriva/räkna Skolans val är SKRIVA Använda STL skriva sig till lärande i undervisningen Arbeta utifrån Björkhagaskolans undervisningsstandard IST-lärande används som verktyg för en formativ undervisning Ökat ansvar för omtanke om varandra Arbeta utifrån Björkhagaskolans undervisningsstandard Alla ansvarar för att Björkhagaskolans gemensamma förhållningssätt följs Lindesberg Lena Warvne 25